Månads arkivering juni 2021

Hur rädda ska vi vara för delta och andra varianter?

Helene Wallskär
-
0
Hur rädda ska vi vara för delta och andra varianter?

Gunilla Karlsson Hedestam är professor i vaccinimmunologi. Hon ingår även i Kungliga vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 som publicerat flera populärvetenskapliga rapporter om coronaviruset och pandemin. Läkemedelsvärlden bad henne svara på några frågor om immunitet mot covid-19 och hur pandemin kan utvecklas.

Hur rädda ska vi vara för delta och andra varianter?

– Vi bör ha respekt för nya varianter som sprider sig snabbt. Det vi hittills vet är att delta verkar vara mer smittsam än tidigare varianter och att det är oklart om den ger allvarligare sjukdom. De vacciner vi har skyddar bra även mot delta efter två doser, dock inte riktigt lika bra som mot ursprungsviruset. Efter endast en vaccindos är skyddet otillräckligt.

– Att följa mutanterna noga är nu en av de viktigaste delarna av arbetet mot pandemin. Om det kommer varianter som undflyr antikropparna som nuvarande vacciner ger så kommer vi att behöva uppdaterade påfyllnadsdoser. Vaccinproducenterna arbetar redan på detta, en fördel med mRNA-vaccinerna är att de är mycket flexibla och går förhållandevis enkelt att anpassa.

Varför går smittspridningen ned nu?

– Jag tror att det än så länge beror mer på en säsongsvariation som vi såg även i fjol, än på vaccineringarna. Det är ännu en alltför låg andel som hunnit få två doser vaccin för att det ska kunna ha en avgörande betydelse. Vaccineringen kommer att spela en allt viktigare roll i begränsningen av smittspridningen, ju mer vi får upp vaccinationstäckningen i de grupper där smittan sprids.

Är det verkligen så viktigt att ta även den andra vaccindosen?

– Ja, den immunitet man får efter två doser är högre än efter bara en dos. Det är individuellt hur bra skydd man får både efter infektionen och efter vaccination, men särskilt för äldre och sköra personer är det viktigt att veta att det behövs två doser för att ge ett robust skydd.

Men om man redan har haft covid-19?

– Genomgången covid-19-infektion ger i de flesta fall lika bra skydd som två vaccindoser. Om man har haft infektionen och sedan får en vaccindos så får man för det mesta mycket höga antikroppsnivåer. Då kan man skjuta på den andra dosen ett par månader för att få en optimal effekt av den, det förlänger också skyddet.

Hur länge skyddar vaccinet? Vilka behöver en påfyllnadsdos – och när?

– Forskningen tyder på att man har antikroppar kvar i minst ett år. Men nivåerna går successivt ned. Ingen vet ännu exakt vilken antikroppsnivå man behöver ha för att ha ett skydd. Men det går snabbare att komma ned till den nivån om man har en lägre nivå från början.

– Eftersom äldre personer generellt får ett sämre antikroppssvar på vaccin än yngre och därmed lägre antikroppsnivåer, så kommer det att vara äldre och sköra som först behöver en tredje dos. Det är mycket möjligt att det vore bra med en påfyllnadsdos för dem före vintern.

Behövs verkligen fortsatta restriktioner nu när vaccineringen kommit i gång?

– Ja, så länge vi har en smittspridningen i samhället måste vi acceptera att ha kvar vissa restriktioner, och vi måste fortsätta att följa dem. Det är för tidigt att börja leva helt som vanligt. Att hålla nere smittspridningen är oerhört viktigt, inte minst för att hålla tillbaka utvecklingen av nya varianter.

Kommer vi att kunna utrota covid-19?

– Det tror jag blir svårt med tanke på den globala smittspridningen som ger en otrolig grogrund för mutationer. Men förhoppningsvis kommer vi med hjälp av vacciner stegvis att kunna bygga upp en allt bredare immunitet i befolkningen mot viruset. Det skulle kunna göra att covid-19 på kanske tio års sikt utvecklas till en sjukdom som vi har ett visst motstånd mot, så sjukhusinläggningar blir ovanliga, även om man inte är helt skyddad mot att infekteras.

Danmark vill vaccinera barn för flockimmunitet

Marie Ericsson
-
0
Danmark vill vaccinera barn för flockimmunitet

I går kom beskedet att Danmark rekommenderar covid-19-vacciering av barn mellan 12 och 15 år. Anledningen är främst att få upp en flockimmunitet i landet, enligt den danska folkhälsomyndigheten Sundhedsstyrelsen.

Tror att vaccinering av barn är nödvändig

Trots en redan hög vaccinationstäckning i Danmark tror Sundhetsstyrelsen att en utvidgning av vaccineringen som innefattar barn från tolv år är nödvändig. Detta för att säkerställa en ännu större immunitet i befolkningen och på så sätt få kontroll över pandemin.

Diskussionen om huruvida barn ska vaccineras mot covid-19 har till stor del handlat om nyttan och riskerna för det enskilda barnet, kontra nyttan för samhället i stort. Danmark väljer nu alltså att vaccinera barnen främst för hela samhällets skull.

– Vi behöver detta innan vi går in i nästa vintersäsong i Danmark, också mot bakgrund av det faktum att mer smittsamma virusvarianter kan uppstå. Och sedan behöver vi det så att vi kan skydda ovaccinerade personer samt personer som inte har full effekt av vaccinet mot allvarlig sjukdom, säger Søren Brostrøm, chef för Sundhedsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Även om skyddet för barnen inte är det primära målet kan det ge en större säkerhet och trygghet även för dem eftersom det finns en risk att barnen kan smitta familjemedlemmar, skriver Sundhetsstyrelsen. Vaccinationen kan också bidra till att både barn och familjer får en vardag utan tester och restriktioner, till exempel i samband med utbrott i skolorna.

Följer internationella erfarenheter

I EU är det vaccinet från Pfizer/Biontech som är godkänt för barn mellan 12 och 15 år.  Vaccinering av denna åldersgrupp har påbörjats i bland annat USA och Kanada.

Sundhetsstyrelsen har granskat data om vaccinet, och bedömt det som mycket säkert och effektivt för barn, men påpekar samtidigt att de kommer att fortsätta att följa den internationella utvecklingen. Vaccinering av barn i Danmark planeras att starta efter sommaren, efter att alla över 16 år har erbjudits vaccin.

– Det är sällsynt att barn blir allvarligt sjuka i covid-19. Så vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt att vaccinet är säkert för barn. Därför kommer vi att följa internationella erfarenheter och säkerhetsdata under sommaren, så att vi är helt säkra innan vi börjar efter sommarlovet, säger Søren Brostrøm.

I Sverige har Folkhälsomyndigheten ännu inte tagit något beslut om en rekommendation av vaccinering av barn, men på en presskonferens i går meddelande statsepidemiolog Anders Tegnell att ett besked kommer inom kort.

Mindre vård för kroniska sjukdomar under pandemin

Helene Wallskär
-
0
Mindre vård för kroniska sjukdomar under pandemin

En ny kartläggning från Socialstyrelsen visar några av coronapandemins effekter på övrig vård. Effekterna ser olika ut på olika områden, men sammanlagt hade personer med kroniska sjukdomar omkring 200 000 färre vårdkontakter för viktiga vårdinsatser under fjolåret jämfört med 2019.

– Om patienter inte får rätt behandling i tid finns det en risk för att de försämras, sade avdelningschef Natalia Borg, Socialstyrelsen, när hon medverkade vid torsdagens myndighetsgemensamma presskonferens om covid-19.

Uppföljning vid kroniska sjukdomar minskade

Socialstyrelsen har undersökt hur pandemin under fjolåret påverkade 15 områden där det finns nationella riktlinjer för vårdinsatserna. All uppskjuten sjukvård och tandvård finns därmed inte med, men resultaten visar i vilken grad regionerna fortsatte att göra av Socialstyrelsen högt prioriterade vårdåtgärder.

En övergripande slutsats är att akut vård, vid exempelvis hjärtinfarkt och stroke, har fungerat i enlighet med riktlinjerna. Men när det gäller vården av patienter med kroniska sjukdomar är bilden mer splittrad. Framför allt har uppföljningen av behandlingen av dessa patienter minskat.

Uppdämt vårdbehov

Ett exempel är att 26 000 färre personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, testade sin lungfunktion med spirometri under 2020 än 2019. Mätningar med spirometri är viktiga för att följa upp hur läkemedelsbehandlingen fungerar.

Ett annat exempel är att 58 000 färre personer med diabetes fick sina fötter kollade och 34 000 färre i denna patientgrupp gjorde ögonbottenundersökningar.

Ytterligare ett drabbat område är demensvårdens. Där finns nu ett stort uppdämt behov av basala demensutredningar. Antalet demensutredningar minskade med en tredjedel under 2020.

Inom tandvården minskade de vanliga undersökningarna från omkring 4,1 miljoner till 3,4 miljoner. Främst bland äldre och personer i riskgrupper finns nu ett behov att få tandvård som skjutits upp.

Natalia Borg konstaterade att vårdens följsamhet till de nationella riktlinjerna har blivit sämre under pandemin.

– Det är viktigt att utvärderingens resultat nu används som underlag i regionernas och kommunernas planering och hantering av de uppdämda vårdbehoven.

Musstudier utan möss i titeln syns mer i medierna

Helene Wallskär
-
0
Musstudier utan möss i titeln syns mer i medierna

Forskare har undersökt den internationella nyhetsrapporteringen om Alzheimerstudier gjorda på musmodeller. Slutsatsen blev att titeln på studien i den vetenskapliga publikationen påverkar om vanliga nyhetsmedier rapporterar om studien eller ej.

Om författaren låter bli att skriva ”möss”, ”musmodell”, ”djurstudie” eller liknande i studiens titel leder den till fler nyhetsartiklar och större spridning i sociala medier. Dessutom nämner då i många fall inte heller rubrikerna i vanliga nyhetsmedier att det handlar om en djurstudie.

”Ofta överdriver dessa rubriker värdet av forskningsresultaten och kan leda till missuppfattningar hos allmänheten”. Det skriver forskarna bakom undersökningen som har publicerats i Plos biology.

Musstudier om Alzheimers sjukdom

Undersökningen genomfördes av två forskare i Brasilien. En av dem är Fabio Gouveia som forskar om hälso- och forskningskommunikation vid det folkhälsovetenskapliga institutet The Oswaldo Cruz foundation i Rio de Janeiro. Han gjorde undersökningen tillsammans med Marcia Triunfol som är vetenskaplig rådgivare åt den internationella djurskyddsorganisationen Humane society international.

De fokuserade på rapporteringen om musstudier på Alzheimerområdet. Det är ett fält där forskare i decennier med magert resultat har kämpat för att hitta effektiva behandlingar. Över 200 musmodeller har med genetisk modifiering tagits fram för att man ska kunna studera sjukdomsmekanismer, söka måltavlor för behandling och testa läkemedelskandidater.

Men, framhåller Fabio Gouveia och Marcia Triunfol, resultat av djurstudier måste alltid tolkas med försiktighet. Att en behandling fungerar hos genetiskt modifierade möss, betyder till exempel inte automatiskt att den kommer att fungera hos människor. Därför är det, framhåller de, viktigt med en korrekt nyhetsrapportering till allmänheten. En rapportering som redovisar om forskningsresultat kommer från djurstudier.

Fler nyhetsartiklar och tweets utan mustitel

De undersökte 623 vetenskapliga studier om Alzheimers sjukdom gjorda på möss under 2018 och 2019. Studierna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter med öppen tillgång (open access).

För 405 av dessa musstudier framgick det av titeln att den var gjord på möss, men för 218 framgick det inte. I nästa steg användes ett webbverktyg som spårade nyhetsartiklar om de olika studierna. De fann då att nyhetsmedier rapporterade mer om sådana studier som inte nämnde möss i sin titel. Dessa resulterade i genomsnitt i 3,9 artiklar per studie, medan studier som hade möss i titeln ledde till 3,0 nyhetsartiklar per studie.

Dessutom fick musstudier med en titel utan möss betydligt mer uppmärksamhet på twitter. I genomsnitt närmare 19 tweets per studie, jämfört med närmare 10.

Efterlyser redaktionella policies

Det var också så att om den vetenskapliga studiens titel uteslöt möss så gjorde ofta även nyhetsrubrikerna det. Medan däremot nyhetsrubriker om studier som hade möss i titeln också oftare skrev ut att det handlade om en djurstudie. Exempel på nyhetsrubriker som inte nämnde möss var ”Vanligt kosttillskott kan vara svaret på kampen mot Alzheimers sjukdom”, ”Så kan blinkande ljus behandla Alzheimers sjukdom” och ”Hur träning kan städa Alzheimerhjärnan”.

– Rapporteringen i vanliga medier om djurstudier måste göras med mycket större eftertanke och tydligare information så att allmänheten förstår att resultaten kanske inte har relevans för människor, säger Marcia Triunfol i ett pressuttalande om undersökningen.

Hon och hennes medförfattare anser också att vetenskapliga tidskrifter bör ha redaktionella policies med krav på titlar som tydliggör vilket eller vilka djurslag eller vävnader som använts, om det inte är humanstudier.

Lägre effekt än vad Curevac hoppats på

Marie Ericsson
-
0
Lägre effekt än vad Curevac hoppats på

Covid-19-vaccinet från det tyska företaget Curevac ger 47 procents skydd. Det visar interimsresultat från en fas IIb/fas III-studie. Enligt företaget beror resultatet till stor del på alla de virusvarianter som nu finns.

Ett fall av den ursprungliga virusvarianten

I går redovisade Curevac interimsresultat av en klinisk studie med 40 000 deltagare från Europa och Latinamerika. Vaccinet visade sig där alltså ha en 47-procentig skyddseffekt mot konstaterad covid-19, vilket är lägre än vad företaget hade hoppats på. Alla de varianter av viruset som nu finns uppges vara en förklaring till resultatet.

I den aktuella analysen har 124 fall av covid-19 sekvenserats för att identifiera vilken virusvariant det handlade om. Av dessa kunde endast ett enskilt fall hänföras till det ursprungliga sars-cov-2-viruset. Mer än häften av fallen orsakades av varianter av särskild betydelse (variants of concern), och de flesta övriga fall av andra mindre karaktäriserande varianter.

– Samtidigt som vi hoppades på ett starkare interimsresultat, inser vi att det är en utmaning att få hög effektivitet när det finns en sådan bred mångfald av varianter. När vi fortsätter mot den slutliga analysen med minst 80 ytterligare fall kan den totala vaccineffekten förändras, säger Franz-Werner Haas, vd för Curevac, i ett pressmeddelande.

Sverige har räknat med vaccin från Curevac

Curevacs vaccin är en av de vaccinkandidater som är under löpande granskning hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. För att EMA ska kunna ge ett nödgodkännande för ett covid-19 vaccin krävs minst 50 procents effektivitet. Detsamma gäller för USA:s läkemedelsmyndighet FDA.

EU har tecknat avtal med Curevac om att köpa in 225 miljoner doser av vaccinet om det visar sig vara säkert och effektivt. Därefter finns även en möjlighet att köpa ytterligare 180 miljoner doser. För Sverige, som ingår i avtalet, skulle det innebära 4,5 miljoner doser.

Enligt Folkhälsomyndighetens långtidsprognos över vaccinleveranser har Sverige räknat med att få över en miljon doser mellan juli och september, förutsatt att vaccinet blir godkänt. Dessa doser är inräknade i målet att alla vuxna, och barn som rekommenderas vaccination, ska ha fått minst en dos senast den 5 september 2021.

Curevacs vaccinkandidat är, liksom vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna, ett mRNA-vaccin.

Uppdaterar omdiskuterad regel för läkemedelsreklam

Helene Wallskär
-
0
Uppdaterar omdiskuterad regel för läkemedelsreklam

Marknadsföring av läkemedel regleras bland annat i Läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER. Under 2020 kom informationsgranskningsnämnden, IGN, med 45 fällande beslut om överträdelser av detta regelverk.

En av de två (andraplatsen var delad) vanligaste orsakerna till fällning av läkemedelsreklam var att information riktad till förskrivare innehöll påståenden som saknade stöd i läkemedlets produktresumé. Produktresumén är det grunddokument för läkemedlet som läkemedelsmyndigheten fastställer när läkemedlet godkänns.

Även i den högre instansen NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, handlar många ärenden om denna regel.

Regel för marknadsföring ifrågasätts

Regeln har blivit omdiskuterad. I många fall accepterar det fällda företaget bedömningen hos IGN eller NBL. Men det kommer också en hel del invändningar. Fällda läkemedelsföretag anser då att regeln sätter alltför snäva gränser för informationen till förskrivare. Ofta vill dessa företag kunna ta med nya data som publicerats efter att produktresumén fastställdes i sin marknadsföring.

Ett aktuellt exempel är NBL-fällningen av information om det proppförebyggande läkemedlet Xarelto (rivaroxaban) som Läkemedelsvärlden har berättat om. Där menade tillverkaren Bayer att den diskuterade regeln kunde ”ge upphov till en stor nyansförlust som, i värsta fall, kan leda till dåligt informerade förskrivare och till sämre patientbehandling”. Och i ett annat aktuellt ärende, hos IGN, skriver det fällda företaget Norgine att IGN:s tolkning av det etiska regelverket ”kommer att göra det svårt att producera annonser som innehåller rättvisande, objektiva, meningsfulla och balanserade sakuppgifter”.

Uppdatering träder i kraft i sommar

Jonas Duborn är compliance officer (compliance=regelefterlevnad) inom läkemedelsindustriföreningen LIF och ordförande i IGN. Han har en viss förståelse för att företag kan finna det svårt att ”förhålla sig till” den aktuella bestämmelsen, som utgår från EU-lagstiftning. Han är också medveten om att tolkningen av EU-bestämmelsen kan variera något mellan olika länder.

För att göra regeln lättare att följa kommer den därför att förtydligas i en pågående uppdatering av LER. Enligt planerna ska uppdateringen träda i kraft i juli.

– Vi kommer att göra ett tillägg där vi preciserar det utrymme som trots allt finns att kommunicera även data som kommit senare och inte tas upp i produktresumén, säger Jonas Duborn.

– Detta svarar upp mot önskemål som generellt finns bland hälso-och sjukvårdens aktörer att få ta del av nya, aktuella studiedata, till exempel långtidsuppföljning av läkemedelsbehandling. En betydande kunskapsinhämtning sker numera även efter att ett preparat blivit godkänt.

Syftar till kvalitetssäkring

Uppdateringen grundas på en dom från 2011 i EU-domstolen. Enligt domen får man i vissa fall ta med data från andra studier än de i produktresumén. Detta gäller om de nya data bekräftar eller preciserar produktresumén, och inte motsäger den. Ett tillägg med dessa villkor skrivs nu in i artikel 2 i LER:s kapitel 1 där den omdiskuterade regeln står. Tillägget gäller alla typer av uppgifter, men informationen får inte innehålla andra indikationer eller doseringar än dem som godkänts.

Men varför är det egentligen så viktigt att reklampåståenden har tydlig koppling till produktresumén – blir det inte väldigt snäva ramar för informationen?

– Syftet är att all information i marknadsföring till förskrivare ska vara ordentligt granskad, säger Jonas Duborn.

Han menar att kravet innebär en kvalitetssäkring av läkemedelsinformationen. Detta eftersom läkemedelsmyndigheten självständigt granskar den evidens som företaget lämnar in vid godkännandet och eventuella senare önskade förändringar av produktresumén

– Bara data som är tillräckligt robusta kommer in i produktresumén. Det är därför som det är viktigt att alla påståenden i marknadsföringen utgår från just dessa data.

Jonas Duborn säger samtidigt att framtiden får utvisa om regelverket eller dess tillämpning ska förändras ytterligare.

– Nu får vi se hur utvecklingen blir. Ytterst är det NBL som med sina avgöranden sätter praxis på området.

Kostnaden för läkemedel på recept har ökat

Marie Ericsson
-
0
Kostnaden för läkemedel på recept har ökat

Kostnaden för förmånsberättigade receptläkemedel i öppenvården har ökat med cirka två miljarder kronor mellan 2019 och 2020. Det visar en ny rapport från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Den totala kostnaden för dessa läkemedel uppgick 2020 till 32,6 miljarder kronor inklusive den återbäring som betalas av läkemedelsföretagen till regionerna för läkemedel med så kallad sidoöverenskommelse.

Ökad förskrivning inom tre områden

Kostnadsutvecklingen som redovisas i rapporten gäller öppenvårdsläkemedel som sålts inom läkemedelsförmånerna samt smittskyddsläkemedel. Orsaken till den ökade kostnaden beror till stor del på en ökande förskrivning av läkemedel inom ett antal områden. Framför allt gäller det onkologiska läkemedel, diabetesläkemedel och nya orala antikoagulantia.

Läkemedel inom dessa tre områden, tillsammans med läkemedel mot astma och kol samt blodtryckssänkande läkemedel, står för 50 procent av den totala läkemedelskostnaden för män över 65 år. Motsvarande siffra för kvinnor över 65 är 40 procent. TLV:s rapport visar att det är åldersgruppen 65 år och äldre som har den högsta genomsnittliga läkemedelskostnaden per person.

Återbäringen har minskat

Återbäringen från de överenskommelser som har tecknats mellan regionerna och läkemedelsbolagen fortsätter att sänka läkemedelskostnaderna. Denna återbäring, som alltså betalas av läkemedelsföretagen till regionerna, har dock minskat jämfört med tidigare år, vilket bland annat förklaras av att färre patienter behandlats med läkemedel mot hepatit C. Dessa läkemedel genererar hög återbäring.

– Sidoöverenskommelser är fortsatt betydelsefulla för att hantera osäkerheter och skapa prispress mellan läkemedel inom samma terapiområde där konkurrensen är begränsad. Regionerna behöver få tydligare och starkare incitament att genomföra trepartsöverläggningar för läkemedel som redan ingår i förmånerna och där kostnaderna ökar, säger Pontus Johansson, avdelningschef på TLV, i ett pressmeddelande.

Mellan 2019 och 2020 ökade kostnaderna för läkemedel som generiskt utbytbara på apotek och ingår i periodens vara-systemet med 400 miljoner, vilket motsvarar fem procent. Priserna för läkemedel i det svenska periodens vara-systemet är dock fortfarande bland de lägsta i Europa.

”Ett rop på hjälp”

Helene Wallskär
-
0
”Ett rop på hjälp”

Professor Otto Cars var 2005 med och grundade det internationella nätverket React som arbetar mot antibiotikaresistens. Nu publicerar han och fem andra seniora experter inom nätverket en debattartikel i Lancet Global Health. Artikeln andas frustration och djup oro. Experterna förespråkar en rad förändringar av det globala arbetet mot antibiotikaresistens.

Otto Cars talar om en tyst pandemi

Otto Cars kallar artikeln ett rop på hjälp.

– Vi har varit verksamma i över 15 år, men även om mycket har hänt sedan dess har de stora systemförändringar som krävs för att hantera problemet uteblivit. Trenderna går fortfarande åt fel håll. Covid-19 gav oss en tankepaus, en möjlighet att reflektera över vad som krävs för att bromsa den tysta pandemin av antibiotikaresistens, säger Otto Cars till Läkemedelsvärlden.

Med tyst pandemi syftar han på att spridningen av antibiotikaresistenta bakteriestammar sedan länge stadigt ökar i hela världen. Allt fler människor bär på resistenta bakterier i sin normalflora. Hos en frisk person är de inte direkt skadliga. Men vid skador eller sänkt immunförsvar, exempelvis vid cancerbehandling, kan de orsaka allvarliga infektioner som då är mycket svåra att behandla.

Vården av för tidigt födda är ett annat område där antibiotikaresistenta bakterier och brist på fungerande antibiotika har förödande konsekvenser. Och resandet gör att de resistenta stammarna även sprids mellan länder. I EU dör varje år 33 000 människor på grund av antibiotikaresistens, enligt siffror från  EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. Också i Sverige sker hundratals sådana dödsfall årligen, även om läget hittills är bättre här än på många andra håll.

Vill ta hjälp av covid-19

Otto Cars och hans medförfattare menar att covid-19-pandemin skapat ett tillfälle som det gäller att utnyttja för att få till en nystart i arbetet mot antibiotikaresistens.

– Covid-19 kan hjälpa oss. Kunskapen om infektioner hos den breda allmänheten i världen har aldrig varit större än nu. Och covid-19-pandemin har visat vad som går att göra om länder och andra aktörer verkligen samarbetar globalt. Tack vare sådant samarbete har vi fått fram vacciner och diagnostik på rekordtid. Och det finns global datainsamling som gör att man kan få veta antalet fall runt om hela världen i realtid.

Motsvarande globala samarbete saknas när det gäller antibiotikaresistens, framhåller Reacts experter. De efterlyser en mycket högre nivå av global samordning och politiskt ansvarstagande även på detta område.

– Om vi inte angriper problemet solidariskt som ett globalt problem så kommer vi att misslyckas, säger Otto Cars.

En global resurs

Han anser att FN behöver förnya sitt ledarskap i frågan. Att alltför lite av substans ännu har hänt – trots den globala handlingsplanen 2015, en politisk deklaration 2016 och formandet 2020 av en One health global leaders group on antimicrobial resistance (där bland andra Sveriges socialminister Lena Hallengren ingår). Han framhåller också att arbetet mot antibiotikaresistens inte enbart är viktigt för en fungerande sjukvård  utan även har stor betydelse när det gäller fattigdomsbekämpningen och den globala utvecklingen.

– Antibiotika är en global resurs som vi måste nyttja på ett rättvist sätt och där tillgången inte som nu ska vara beroende av länders köpkraft. På sikt skulle vi behöva ett ”Parisavtal” om antibiotikaresistens, med tydliga mål som regelbundet följs upp. Detta behöver kopplas till en omställningsfond där fattiga länder kan söka stöd för att åstadkomma de systemförändringar som krävs för att säkerställa en kontrollerad antibiotikaanvändning.

– Men för att få mer att hända inom FN behöver några länder axla ansvaret att driva antibiotikaresistensfrågan som en global utvecklingsfråga. Kanske skulle Sverige kunna ha en roll att spela där.

Efterlyser bättre data och mer forskning

Ökat globalt samarbete och ledarskap är, framhåller Reactgruppen, förutsättningar för flera nödvändiga åtgärder. Samarbetet behövs bland annat för att åtgärda bristen på heltäckande, tillförlitliga data om antibiotikaresistens. Liksom för att få fart på utvecklingen av nya antibiotika och andra medicinska förbättringar.

– Vi skulle behöva ett globalt forskningsinstitut som arbetar med att ta fram nya antibiotika, bakterievacciner samt diagnostik som kan underlätta bättre antibiotikaanvändning. Många länder gör olika satsningar, men de räcker inte till. Vi måste samla de bästa krafterna och se till att det blir skjuts i arbetet.

Vill se tydligare budskap

Reactnätverket menar också att kommunikationen från experter och myndigheter om antibiotikaresistens måste förändras. De kritiserar bland annat språkbruket i kommunikationen. Kritiken gäller att det har blivit allt vanligare att myndigheter och folkhälsoexperter talar om antimikrobiell resistens, som innefattar behandlingsresistens även hos virus och andra mikroorganismer, i stället för om antibiotikaresistens som fokuserar på resistens hos bakterier. Även Världshälsoorganisationen, WHO, använder båda uttrycken.

React menar däremot att det är viktigt att hålla fast vid uttrycket antibiotikaresistens.

– Enligt FN är det ju antibiotikaresistens som är det stora eftersatta globala hotet, framhåller Otto Cars.

– Men det är trist att vi inte kan enas om vilka termer vi ska använda. Vi inom React menar att kommunikationen inte blir tillräckligt fokuserad om man talar olika språk.

Dessutom anser de att kommunikationen behöver bli tydligare genom att lyfta fram även de individuella hälsoriskerna med antibiotikaresistens.

– Även om antibiotikaresistens inte är en sjukdom i sig så är det en långsam pandemi och det är dags att vi börjar beskriva den så, och agera därefter.

Tablettbehandling mot covid-19 testas i Sverige

Marie Ericsson
-
0
Tablettbehandling mot covid-19 testas i Sverige

Sedan två veckor tillbaka pågår en fas III-studie av det antivirala läkemedlet molnupiravir mot covid-19 i Sverige. Förhoppningen är att läkemedlet, som ges i tablettform, ska kunna minska risken för att bli allvarligt sjuk.

– Det skulle vara mycket värdefullt om det visar sig att molnupiravir har en god effekt mot covid-19. Det är också en beredskap inför framtida pandemier, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Göteborgs universitet, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och huvudprövare för studien i Sverige.

Personer i riskgrupp ingår i studien

Från början utvecklades det antivirala läkemedlet molnupiravir mot influensavirus och andra coronavirus, men har i mindre studier visat sig vara effektivt även mot sars-cov-2.

Nyligen inleddes en fas III-studie av läkemedlet mot covid-19 i flera länder i världen. För Sveriges del kommer läkemedlet att testas på patienter med bekräftad covid-19 i Stockholm, Göteborg och Uppsala. Tabletten ska tas två gånger om dagen i fem dagar. Hälften av de medverkande kommer att lottas till att få läkemedlet och hälften till att få placebo. Som primärt effektmått ska forskarna undersöka om läkemedlet minskar risken att hamna på sjukhus och att avlida av covid-19.

Studien omfattar dock endast personer som riskerar att bli allvarligt sjuka, det vill säga personer över 60 år eller yngre personer som har någon annan riskfaktor. Om man skulle inkludera även yngre personer hade studien behövt vara mycket större.

– Eftersom det är så få yngre personer som blir allvarligt sjuka behövs väldigt många personer för att det ska kunna gå att se skillnad mellan de som får läkemedlet och de som får placebo. På det här sättet ökar vi träffsäkerheten, säger Magnus Gisslén.

Svårt att hitta deltagare

Att det endast är personer i riskgrupp som omfattas har gjort det svårt att hitta deltagare till studien, eftersom de flesta personer i denna grupp redan är vaccinerade.

– Vi är förstås glada för att få blir sjuka i de här grupperna. Men det gör att rekryteringen blir en utmaning och att studien går långsammare än vi hade önskat. Hade den inletts för någon månad sedan när färre var vaccinerade och smittspridningen dessutom var högre hade det varit lättare, säger Magnus Gisslén.

Men kan det här leda till att det inte går att genomföra studien?

– Det är ju flera andra länder som ingår i studien där vaccineringen inte har kommit lika långt som här. Men det är möjligt att Sveriges del i studien inte blir så stor.

För att rekrytera deltagare jobbar forskarna bland annat med annonsering.

– Det finns absolut ett intresse bland människor att delta, men det är svårt att hitta patienter som uppfyller rätt kriterier, säger Magnus Gisslén.

Molnupiravir ska ges tidigt i sjukdomsförloppet

Patienterna som ingår i studien får inte ha varit sjuka i mer än fem dagar, eftersom antivirala läkemedel ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet när virusmängderna är som högst. Molnupiravir har tidigare testats i en annan studie på sjukhusvårdade patienter som hade varit sjuka i covid-19 längre. Denna studie gick dock aldrig in i fas III eftersom läkemedlet inte visade någon tydlig effekt hos dem.

Resultatet av den nu aktuella fas III-studien väntas komma i höst. Förhoppningen är att det ska finnas ett färdigt läkemedel i början på nästa år, säger Magnus Gisslén. En av fördelarna med molnupiravir är enligt honom att patienterna kan ta det hemma själva.

– Pandemin är troligtvis inte så stor i höst, men för en liten grupp personer som inte är vaccinerade eller av någon anledning inte svarar på vaccinationen kan molnupiravir bli ett väldigt värdefullt läkemedel.

Klarsignal för behandling mot allvarlig barncancer

Helene Wallskär
-
0
Klarsignal för behandling mot allvarlig barncancer

NT-rådet rekommenderar att regionerna använder läkemedlet Qarziba (dinutuximab beta) som första linjens behandling hos patienter från ett års ålder och uppåt med högrisktyp av tumören neuroblastom. Dessutom rekommenderar NT-rådet att cancervården ger läkemedlet även till patienter med neuroblastom som gett återfall eller är svårbehandlat, oavsett om tumören är av högrisktyp eller ej.

Denna rekommendation kommer sedan Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bedömt att behandling med Qarziba är kostnadseffektiv, trots att det finns en stor osäkerhet i den hälsoekonomiska analysen. TLV framhåller i denna bedömning att data visar att läkemedlet som första linjens behandling förlänger överlevnaden för barn med högriskbeuroblastom. Hos vissa patienter som annars skulle ha en mycket dålig prognos går sjukdomen även helt tillbaka.

Kostnaden per vunnet, kvalitetsjusterat levnadsår beräknas till omkring 900 000 kronor.

Näst vanligaste barntumören

Neuroblastom är en solid tumör som kan uppstå var som helst i det sympatiska nervsystemet. Ställen i kroppen som ofta drabbas är binjuremärgen, nacke, bröst och bäcken. Sjukdomen är den vanligaste solida tumörformen utanför hjärnan hos barn och står för omkring 15 procent av alla dödsfall i cancer bland barn under 15 år.

Varje år insjuknar omkring 20 barn i Sverige i neuroblastom. Medianåldern vid insjuknande är 18 månader och det är ovanligt att få sjukdomen efter sjuårsåldern. Tumören kan vara allt ifrån relativt lindrig och lätt att behandla till mycket allvarlig och svårbehandlad. Den senare typen kallas högriskneuroblastom och är kopplad till en femårsöverlevnad på cirka 50 procent.

Qarziba godkändes 2017

Infusionsläkemedlet Qarziba (dinutuximab beta) blev godkänt i EU 2017. Det är en antikropp som är riktad mot cellytstrukturen GD2 (disialogangliosid 2), som det finns onormalt mycket av på neuroblastomceller. Dinutuximab binder till GD2 och gör det lättare för immunförsvaret att upptäcka och attackera tumörcellerna.

Nytt nej till screening för cystisk fibros hos nyfödda

Helene Wallskär
-
0
Nytt nej till screening för cystisk fibros hos nyfödda

Socialstyrelsen avråder fortfarande från att erbjuda screening för cystisk fibros hos nyfödda. Det saknas stöd för att de positiva effekterna av sådan screening skulle överväga de negativa, skriver myndigheten i ett förslag till rekommendation som nu går ut på remiss.

Men samtidigt lämnar Socialstyrelsen dörren på glänt och skriver att det kan bli aktuellt att pröva frågan på nytt om ny kunskap tillkommer. Ett exempel skulle vara om de nya behandlingarna blir godkända även för nyfödda.

Tidigare nej om cystisk fibros

Förra gången Socialstyrelsen hade frågan om nyföddhetsscreening för cystisk fibros var 2016. Även då blev det nej med motiveringen att de positiva effekterna inte tydligt överstiger de negativa. Förändringar i lagstiftningen ledde till att myndigheten gjorde den förnyade bedömning som nu redovisas. Men slutsatsen blev densamma som tidigare.

”Det har i och för sig inte framkommit några betydande negativa effekter, men ett screeningprogram tar stora resurser i anspråk och bör därför endast införas om det finns positiva effekter som tydligt överstiger de negativa”, skriver myndigheten.

Ärftlig sjukdom

Varje år föds omkring 20 barn med cystisk fibros i Sverige. Det är en ärftlig sjukdom som drabbar slembildande organ som lungor och bukspottkörtel. Den förändrade slembildningen kan orsaka många olika symtom, bland annat svåra luftvägsinfektioner. Sjukdomens svårighetsgrad varierar från patient till patient. Tack vare bättre behandling har överlevnaden ökat och cirka 60 procent av alla med cystisk fibros är i dag äldre än 18 år.

Sjukdomen orsakas av att en kloridkanal, som kallas cystic fibrosis transmembrane conductance regulator, CFTR, fungerar sämre eller saknas helt eller delvis. Defekten leder till att körtlarna producerar ett mindre vatteninnehållande sekret. Under de senaste åren har flera sjukdomsmodifierande behandlingar, så kallade CFTR-modulatorer tillkommit. De används som tillägg till standardbehandling och kan bland annat ge betydande förbättringar av lungfunktionen.

En av CFTR-modulatorerna, Orkambi (ivakaftor och lumakaftor), ingår i dag i läkemedelsförmånen i Sverige. Det är godkänt för behandling av barn med en viss typ av sjukdomen från två års ålder och uppåt.

Om någon CFTR-modulator skulle bli godkänd även för spädbarn skulle det kunna vara ett skäl att pröva frågan om nyföddhetsscreening igen, skriver Socialstyrelsen. Men myndigheten konstaterar också att de flesta barn med cystisk fibros får sin diagnos vid tidig ålder redan i dag. Samt att det är oklart om tidigare behandling skulle ge bättre effekt.

EMA:s vaccinchef: Mitt uttalande blev feltolkat

Helene Wallskär
-
0
EMA:s vaccinchef: Mitt uttalande blev feltolkat

Den italienska dagstidningen La Stampa publicerade tidigt i går en intervju med Marco Cavaleri, chef för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s avdelning för hälsohot och vaccinstrategi. I artikeln sade Cavaleri att det kunde vara en god idé att sluta ge covid-19-vaccinet från Astrazeneca även i de äldre åldersgrupper där det i dag används. Detta mot bakgrund av problemet med mycket sällsynta men allvarliga koagulationsbiverkningar.

Dessa biverkningar har som Läkemedelsvärlden rapporterat förekommit framför allt bland personer under 60 år. Många länder har därför begränsat användningen av Astrazenecas vaccin till äldre personer. I Sverige är åldersgränsen 65 år och Italien bestämde sig nyligen för en 60-årsgräns. I intervjun jämförde Marco Cavaleri de olika covid-19-vacciner som för närvarande är tillgängliga. Och enligt den första versionen av texten ansåg han det värt att överväga att sluta använda Astrazenecas vaccin.

Nyheten fick stor spridning, även i svenska medier. Men senare på söndagen kom en rättelse från Cavaleri, via nyhetsbyrån Reuters.

– Olyckligtvis har mina uttalanden i en intervju med La Stampa inte blivit korrekt tolkade, säger han i uttalandet till Reuters.

– Astrazenecas vaccin har fortfarande en gynnsam nytta-risk-profil i alla åldrar, men särskilt bland äldre över 60 år.

På söndagskvällen ändrade La Stampa rubriken på artikeln på nätet och lade till ett klarläggande från Marco Cavaleri.

G7-ministrar vill öka kontroll av utsläpp

Helene Wallskär
-
0
G7-ministrar vill öka kontroll av utsläpp

Hälsoministrarna från G7-länderna samlades nyligen till ett möte arrangerat av Storbritannien. På agendan stod en rad ödesfrågor för den globala folkhälsan. Många av uttalandena i hälsoministrarnas gemensamma deklaration från mötet handlar om olika aspekter av pandemin och framtida pandemikontroll. Men ett annat tema som får stort utrymme är kampen mot antibiotikaresistens.

G7-länderna lyfter bland annat för första gången på ett tydligt sätt fram de risker för ökad resistensutveckling som är kopplade till utsläpp av antibiotika från tillverkningen av dessa läkemedel.

G7-länderna efterlyser gränsvärden

”Vi noterar med oro att det för närvarande inte finns några internationella standarder för vad som är säkra koncentrationer av antimikrobiella ämnen i utsläpp till miljön från läkemedelstillverkning, sjukvårdsinrättningar, jordbruk och vattenbruk”, skriver G7-ministrarna (Läkemedelsvärldens översättning).

De konstaterar att läkemedelsindustrin via AMR industry alliance har tagit ett initiativ för att skapa en standard som ska ge minskade utsläpp, men nöjer sig inte med detta. Hälsoministrarna deklarerar att de kommer att arbeta vidare tillsammans med G7-ländernas miljöministrar, AMR industry alliance, akademin och andra aktörer för att få fram en utsläppsstandard och se till att den börjar tillämpas. De lyfter även fram att länderna kan påverka utvecklingen med hjälp av sina system för upphandling och subventionering av läkemedel:

”Vi kommer att överväga att ge fördelar för antibiotika som tillverkats enligt den kommande överenskomna standarden vid upphandling och subventionering, utan att störa känsliga leveranskedjor och med hänsyn till skillnader mellan ländernas hälsovårdssystem.”

Vill använda GMP

Ytterligare ett styrmedel som hälsoministrarna tar upp i deklarationen är att lägga in regler för utsläppskontroll i standarden GMP, Good manufacturing practice, som läkemedelstillverkare måste leva upp till i sin produktion. Ministrarna uppmanar Världshälsoorganisationen, WHO, att skynda på ett pågående arbete med att ta in sådana förändringar i WHO-riktlinjerna för GMP.

G7-gruppen samlar företrädare för EU samt Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA. Dess beslut är inte juridiskt bindande men utövar ofta ett starkt politiskt inflytande både på de medverkande länderna och på resten av världen.

– Jag är glad att se att många av världens ledande demokratier nu tydligt konstaterar att antibiotikautsläpp från tillverkning innebär en oacceptabel risk för folkhälsa, kommenterar Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och chef för Centre for antibiotic resistance research vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

– Många av de åtgärder vi förespråkat i åratal finns nu med i åtagandena från G7-länderna.

”Fördelningen behöver bli mer rättvis”

Marie Ericsson
-
0
”Fördelningen behöver bli mer rättvis”

En jämlik fördelning av covid-19-vaccin mellan rika och fattiga länder är nödvändig för att få stopp på coronapandemins konsekvenser. Därför måste hälsopersonal och riskgrupper i låginkomstländer prioriteras före friska barn i rika länder. Det menar Anna Mia Ekström, infektionsöverläkare och professor i global infektionsepidemiologi.

– För mig är det självklart att vi måste prioritera dem som har högst risk att dö i covid-19, oavsett var i världen man bor. Fördelningen behöver bli mer rimlig och rättvis än vad den är nu, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Rekommendation från WHO

Hur prioriteringen och fördelningen av covid-19-vaccin i världen ska gå till har den senaste tiden varit en uppmärksammad diskussion, särskilt sedan frågan om en eventuell vaccinering av barn blev aktuell.

Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att vaccindoser i första hand ska gå till vuxna och riskpatienter i fattigare länder, i stället för till friska barn i den rika delen av världen. Samtidigt godkändes nyligen covid-19-vaccinet från Pfizer/Biontech för 12-15-åringar i Kanada, USA och nu senast även i EU. I Sverige har Folkhälsomyndigheten ännu inte tagit något beslut om rekommendationer gällande vaccinering av barn.

Anna Mia Ekström, som är gruppledare för forskargruppen Global and sexual health vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet, har synts i covid-debatten där hon har lyft fram de globala hälsoperspektiven.

– Vi behöver se till att få jämnare fördelning av vaccin i världen och få ner smittspridningen globalt, framhåller hon.

Men bör vi i Sverige inte i första hand skydda vår egen befolkning genom att även vaccinera våra barn?

– En jämnare fördelning gynnar alla, även oss i Sverige, eftersom det både minskar risken för allvarlig sjukdom och förtida död. Det minskar också risken för att vårdpersonal inte ska våga gå till jobbet, för nedstängningar av skolor och för att nya mutationer av viruset uppstår.

– Barn löper dessutom en extremt liten risk att bli svårt sjuka eller dö i covid-19 och jag tycker inte att lågriskgrupper ska prioriteras. Det viktigaste är att rädda liv, säger hon.

Fördelning av covid-19-vaccin

Medan stora delar av världens länder har vaccinerat cirka en tredjedel av sin befolkning mot covid-19, finns det låginkomstländer där endast 0,1 procent av invånarna har vaccinerats.

– Det som krävs är att alla de länder som har ett överskott delar med sig omedelbart. På längre sikt behöver man få i gång en större produktion så att låg- och medelinkomstländer kan bli regionalt självförsörjande, säger Anna Mia Ekström.

Hur ska detta gå till? 

– Det behövs ett helhetsgrepp och ett globalt samarbete. Det finns plattformar som ska underlätta fördelningen av vaccin i världen, som till exempel Covax via WHO. Många länder skänker pengar dit, vilket förstås är bra, men det som behövs allra mest just nu är vaccindoser. Många länder uppger också nu att de har möjlighet att ta emot mRNA-vaccinen som inte längre behöver den extrema frysförvaring som tidigare meddelades. Det öppnar upp för nya möjligheter.

Men finns det covid-19-vaccin så det räcker till alla?

– Just nu är det ju vaccinbrist så nej. Men det kommer ju mer hela tiden och Covax fördelar vaccinet så fort de får tillgång till det på ett mycket transparent vis med krav på nationella vaccinationsplaner innan det blir aktuellt att få doser via WHO.

Sverige är ju ett litet land. Vad kan vi göra rent konkret för att bidra, förutom att avvakta med att vaccinera våra barn?

– Sverige kan göra väldigt mycket. Vi kan donera våra överskottsdoser direkt. Vi kan bidra ekonomiskt till Covax, vilket vi också har gjort, och verka för att EU går på samma linje i betydligt större utsträckning. Vi kan också verka för att produktionskapaciteten i världen blir jämnare fördelad så att alla regioner inklusive Afrika blir självförsörjande när det gäller produktion av essentiella läkemedel inklusive vaccin. Det är ”pandemic preparedness” som spelar roll.

– Det är också av stor symbolisk betydelse att vi som land står upp för global rättvisa. Sverige har en historia av att vara pålitliga biståndsgivare som värnar om internationellt samarbete och människors lika värde och som vågar stå upp för sårbara grupper. Vår röst och vårt engagemang behövs mer än någonsin.

Anna Mia Ekström poängterar också att en rättvis fördelning av covid-19-vaccin är en kostnadseffektiv investering.

– Det är bra för hela världens ekonomiska utveckling. En strategisk fördelning och snabb distribution av vaccin i hela världen, och inte bara till den minoritet på 10-15 procent som bor i rika länder, är en viktig första åtgärd för att sen kunna ta itu med allt som har missats under det här året. Det kommer att vara helt avgörande.

Uppstramning av regler för nätapotek blir försenad

Helene Wallskär
-
0
Uppstramning av regler för nätapotek blir försenad

Läkemedelsverket arbetar med en modernisering av den föreskrift som innehåller regler för nätapotek. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat anser myndigheten att regelverket behöver uppdateras för att komma till rätta med brister inom distanshandeln med läkemedel.

– Vi har de senaste åren fått signaler om avvikelser som pekar på att vi behöver jobba med regelverket. Signalerna handlar bland annat om bristande rådgivning vid nätapotek, om att läkemedel kommit till fel person och om läkemedel som inte kommit fram, sade Annika Babra, enhetschef för apotek och receptfri detaljhandel vid Läkemedelsverket, tidigare i en intervju för Läkemedelsvärlden.

Nya regler för nätapotek efter sommaren

Myndigheten räknade då med att kunna skicka ut ett förslag till reviderad distanshandelsföreskrift på remiss under våren 2021. Men i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden skriver Annika Babra nu att myndigheten fått göra ”en liten halvhalt” i arbetet med den aktuella föreskriften. Detta för att fördela om resurser och få fram andra föreskriftsförslag i stället. Det gäller de föreskrifter som hör ihop med införandet av EU:s nya veterinärförordning.

Förslaget till ändrade regler för nätapotek kommer därför att gå ut på remiss först efter sommaren.

Att Läkemedelsverket vill modernisera regelverket beror bland annat på att distanshandeln spelar en allt viktigare roll för läkemedelsförsörjningen. Samtidigt innebär denna handel större risker. Det är många saker som ska fungera i kedjan från den elektroniska beställningen till leveransen till kunden.

Ett exempel på frågor som, enligt Annika Babra, kan behöva förtydligas i regelverket är ansvaret för hur läkemedel förvaras under transport och distribution.

Lägger ned ozonrening av sjukhusavlopp efter test

Helene Wallskär
-
0
Lägger ned ozonrening av sjukhusavlopp efter test

Ozonrening är en metod att rena avloppsvatten från läkemedelsrester som nu prövas på många håll. Tekniken har ofta gett goda resultat och anses som lovande, men ett pilotförsök i Uppsala visar att den också kan ha sina begränsningar.

Det var Akademiska sjukhuset i Uppsala som 2019 genomförde ett pilotförsök med ozonrening inom ramen för en studie. Syftet var att se om en försöksanläggning med ozonrening kunde rena sjukhusets avloppsvatten från läkemedelsrester och antibiotikaresistenta bakterier.

Ozonrening minskade inte resistenta bakterier

Resultatet av studien, som är publicerad av tidskriften Antibiotics, visade att tekniken fungerade delvis, men för dåligt. Halten av läkemedelsrester minskade, men inte tillräckligt. Och mängden av antibiotikaresistenta bakterier i avloppsvattnet påverkades inte.

– Vi har visat att det går att ozonrena orenat avloppsvatten innan det passerat ett vanligt reningsverk för att minska läkemedelsrester. Men minskningen med den testade tekniken är inte tillräcklig för att det ska vara praktiskt genomförbart på ett sjukhus som Akademiska i nuläget, säger docent Josef Järhult, infektionsläkare och den som ledde studien, i ett pressmeddelande.

Akademiska sjukhuset har tidigare testat enzymrening med hjälp av toablock i sjukhusets toaletter. Den metoden fungerade inte heller, som Läkemedelsvärlden har rapporterat. Då bestämde sig sjukhusets ansvariga för miljöfrågor att i stället testa ozonrening. De ville pröva tekniken på ett systematiskt sätt i den miljö där den skulle användas före eventuellt inköp av system för storskaligt bruk.

Därför byggdes en försöksanläggning på sjukhusområdet. Rening med ozon bygger på att ozon är en mycket reaktiv gas som snabbt reagerar med föroreningar och kan bryta ned dem till mindre molekyler som ofta är mindre skadliga. Det har visat sig att ozon är bra för att bryta ned läkemedelsrester i relativt rent vatten, exempelvis i det sista steget vid ett kommunalt reningsverk. Men det finns inte lika mycket erfarenhet när det gäller ozonrening av mer orenat avloppsvatten.

Många driftstopp

Ozonanläggningen fanns i en container placerad på sjukhusområdet. I studien ingick kontinuerlig provtagning av vattnet före och efter rening. Proverna analyserades av forskare vid ett laboratorium på Umeå universitet. De mätte halterna av 29 läkemedelssubstanser och av antibiotikaresistenta tarmbakterier.

Resultatet visade att koncentrationen av läkemedelsrester minskade med i genomsnitt som mest 25 procent. När det gällde enbart antibiotikasubstanser var den största genomsnittliga minskningen 41 procent. Förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier förändrades inte signifikant av reningsprocessen.

Ett problem med anläggningen var också de många driftstörningarna.

– Det finns mycket partiklar och smuts i avloppsvattnet. Trots att vi försökte filtrera vattnet som första steg så täpptes delar av anläggningen igen, berättar Josef Järhult.

Letar vidare

Han och hans kollegor kommer inte att gå vidare med den testade tekniken. Men de fortsätter att leta efter en reningsmetod som fungerar vid Akademiska och andra sjukhus. Detta bland annat eftersom sjukhusavlopp kan vara kritiska när det gäller utsläpp av läkemedelsrester som påskyndar utvecklingen av antibiotikaresistens. Sjukhusen använder de viktiga antibiotika som man tar till som en sista utväg när inga andra antibiotika hjälper. Resistensutveckling mot dessa antibiotika är särskilt allvarlig.

Enligt Josef Järhult saknas dock i nuläget fungerande teknik på marknaden för att kunna rena läkemedelsrester från orenat vatten på ett sjukhus som Akademiska.

– Även om vi i nuläget inte går vidare med ozon som reningsmetod så har vi inte givit upp om tekniken för all framtid.  Vi är öppna för att testa olika tekniker och anläggningar som är bättre lämpade för sjukhuset och som har bättre effekt. Vi fortsätter aktivt att leta efter fungerande reningsmetoder.

1234Sida 2 av 4