Månads arkivering maj 2021

50 år gamla solråd ungefär samma som i dag

Marie Ericsson
-
0
50 år gamla solråd ungefär samma som i dag

För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta uppmärksammar vi på Läkemedelsvärlden genom att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Förra gången tittade vi på en artikel om Apoteket Kronan i Borlänge. I dag uppmärksammar vi en artikel som handlar om 1970-talets ökande solbadande och vilka skador detta kunde leda till.

”På bilder från sekelskiftet ses unga förståndiga damer med solparasoll och vidbrättade hattar för att skydda sin ömtåliga hud mot solljuset. I dag ligger unga damer med samma ömtåliga hud praktiskt taget nakna på >> playan>> och låter solen steka sig. Idealen växlar.”

Som många andra tidningar då och nu skrev även Svensk farmaceutisk tidskrift 1971 om vilka faror det finns med att vistas för mycket i solen. Skribenten pekar på den tidens nya solvanor och vilka hälsorisker de medförde.

”Solljuset erbjuder många faror. I det samhälle vi lever i är det psykologiska trycket starkt att alla bör se lika ut. Därför tvingas också den mest insiktsfulle ut i solglasset för att bli friskt brunbränd.”

Malignt melanom inte vanligt 1971

Många av de risker som tas upp i Svensk farmaceutisk tidskrift känner vi igen från dagens artiklar om samma ämne. Men en tydlig skillnad finns i avsnittet om hudcancer. Där nämns inte ens den farliga hudcancern malignt melanom, som numera är den solrisk som uppmärksammas mest.

Vilket har sin förklaring. Malignt melanom hade helt enkelt inte hunnit bli så vanligt ännu. Ökningen hade börjat, men antalet årliga fall var långt ifrån dagens nivåer.

År 1970 konstaterades cirka 550 fall av malignt melanom i Sverige. Motsvarande siffra 2019 var drygt 4 600 fall, alltså cirka nio gånger så många. Ökningen beror på de förändrade semestervanorna med fler resor till varma länder och ett mer aktivt solbadande. Även solariesolning kan orsaka sjukdomen.

I artikeln i Svensk farmaceutisk tidskrift nämns däremot de två andra hudcancerformerna skivepitelcancer och basalcellscancer. Solljuset benämns som den väsentligaste orsaken till dessa två cancertyper. Tidningen skriver också att man räknade med att båda formerna skulle öka i frekvens på grund av det ökande solbadandet.

Orsakar även många andra skador

Svensk farmaceutisk tidskrift skriver också om vilka andra skador som solljuset kan orsaka. Bland annat nämns förändringar i form av att huden blir torr, tunn, oelastisk och ”rikligt försedd med rynkor”. ”Utsättes huden en längre tid för starkt solljus vilket sker hos människor som arbetar utomhus eller är heroiska soldyrkare uppträder oundvikligen permanenta förändringar i den exponerade huden”, skriver tidningen.

Vidare nämns också att solljuset kan orsaka allergiska reaktioner såsom nässelfeber och soleksem. Om man överdriver solbadandet blir det också en blåsbildning och allmän reaktion med feber. ”Denna inflammatoriska reaktion tjänar vad man vet inget vettigt ändamål”, skriver tidningen.

Solljus inte nödvändig för huden

Förr i tiden var solbadandet ”i brist på bättre” ett inslag i behandlingen mot tuberkulos. År 1971 fanns det dock mediciner mot sjukdomen. Solljuset hade dock en terapeutisk effekt vid psoriasis och acne, men utnyttjades i övrigt inte i medicinskt syfte, skriver tidningen.

Svensk farmaceutisk tidskrift pekar också på att det är ett missförstånd att solen är nödvändig för människans hud. ”Praktiskt taget alla dermatologer är ense om att överdrivet solbadande bara leder till åldrad hud och en ökad frekvens av hudcancer”. Att vistas i solen ger människan ett tillskott av D-vitamin, men enligt tidningen bör människor i Sverige få i sig tillräckligt med D-vitamin genom maten.

Fortfarande anses det bland många fint att vara brun. Men idealen har ändrats sedan 1970-talet och medvetenheten om vilka skador solen kan orsaka har ökat. Artikeln i Svensk farmaceutisk tidskrift avslutas med exempel på olika typer av solskyddsmedel samt rådet att hålla sig inomhus när solen står som högst, alltså ungefär samma råd som i dag.

”Transparens får till-verkarna att tvätta sin byk”

Helene Wallskär
-
0
”Transparens får till-verkarna att tvätta sin byk”

”Stoppa hemlighetsmakeri runt läkemedel ” var den utmanande rubriken på en aktuell debattartikel i Svenska dagbladet. Författare var Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet och välkänd för sin forskning om läkemedel och miljö, och Sveriges apoteksförenings vd Johan Wallér.

I artikeln krävde de att Sverige ska följa Nya Zeelands exempel genom att kräva att läkemedelsbolag offentliggör var deras tillverkning sker. Genom att kräva en sådan öppenhet kan, menar debattskribenterna, Sverige bidra till en mindre förorenande läkemedelsproduktion.

Johan Wallér, det är inte länge sedan du och Joakim Larsson debatterade mot varandra på Läkemedelsvärldens sajt, men nu skriver ni debattartikel tillsammans. Hur går det ihop?

– Jag och Joakim Larsson har samma mål i sikte. Vi vill ha en hållbarare läkemedelsproduktion och större transparens om läkemedelstillverkningen. Däremot är vi inte alltid överens om vägen dit utan kan ibland ha olika åsikter om vad som bör göras. Men den här åtgärden – att offentliggöra i dag hemligstämplad information som redan finns hos Läkemedelsverket – tror vi båda mycket på. Det vore ett enkelt och billigt sätt att påverka företagen.

Men är det en tillräckligt kraftfull åtgärd?

– Vi är övertygade om att det skulle ge en självsaneringseffekt. I Nya Zeeland publicerar myndigheten Medicines and medical devices safety authority sökbar information på produktnivå om alla läkemedel. Alla som vill kan enkelt ta reda på vilket företag på vilken adress som tillverkar den aktiva substansen, var den färdiga produkten tillverkas samt var läkemedlet förpackas. Vi menar att denna transparens kan få företag som bryr sig om sitt varumärke att tvätta sin egen byk och se till att deras underleverantörer får kontroll på sina utsläpp och andra produktionsförhållanden.

Vore det inte bättre att införa miljökriterier för att ett läkemedel överhuvudtaget ska få marknadsföras?

– Det skulle säkert kunna vara ännu mer effektivt. Men detta har diskuterats i åratal utan att något händer. Jag anser att man måste börja där man kan.

Hur tror du att läkemedelsindustrin kommer att reagera på det här utspelet från apoteksföreningen?

– Det vet jag inte. Men det är inte heller apotekens första prioritet utan det är i stället de som kommer för att köpa läkemedel hos oss. Kunderna ställer mer och mer frågor om miljö- och hållbarhetsfaktorer. Jag hörde till exempel nyligen talas om två unga apotekskunder som ville veta vilka läkemedel som är veganska.

– Kunderna utgår också från att vi på apoteken vet var läkemedlen är tillverkade. Men vi har ju inte en aning, och kan inte heller välja vilka leverantörers receptbelagda läkemedel vi vill sälja. Den här situationen gör att det är viktigt för oss att engagera oss och försöka åstadkomma förändring.

Det du och Joakim Larsson tidigare var oense om var apoteksbranschens märkning Välvald, som ni kallar en guide för ökad transparens. Håller du med om att ni behöver skärpa kraven för Välvald?

– Ja, vi har hela tiden sagt att vi inte är nöjda med dagens kriterier utan vill skruva åt dem vartefter i små steg. Men även här ville vi börja med det som går i stället för att fastna i att det är för komplicerat och svårt och inte göra något alls.

Amina Manzoor får pris för sin pandemirapportering

Marie Ericsson
-
0
Amina Manzoor får pris för sin pandemirapportering

Amina Manzoor, medicinreporter på Expressen, tilldelas Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens pris för vetenskaplighet inom journalistiken, Hans Bergström-priset.

– Vetenskapsjournalister i Sverige och världen över har kämpat hårt med att förklara pandemin och nya forskningsresultat för en vetgirig och orolig allmänhet. Jag är väldigt stolt över att ta emot det här priset. Det känns som ett kvitto på att jag har bidragit under detta stormiga år, säger Amina Manzoor, i ett pressmeddelande.

Får priset för rapportering om pandemin

Amina Manzoor, som nyligen sa upp sig från Dagens nyheter under uppmärksammade former, får Hans Bergström-priset för sin starka och konsekventa journalistiska gärning under pandemin.

”Som medicinreporter på Dagens Nyheter visade hon redan i tidigt skede av Covid-19 en imponerande kombination av kunskap och omdöme. Informationen var ännu begränsad, men Manzoor vägde på ett föredömligt sätt nyhetsflashar, rykten och teorier på en våg där ’vetenskap och beprövad erfarenhet’ var styrande” skriver juryn i sin motivering.

– Amina Manzoor har på ett oerhört skickligt sätt både informerat och kritiskt granskat nya rön om en helt ny sjukdom. Juryn var helt enig om att tilldela henne IVAs pris för vetenskaplighet inom journalistik för dessa insatser, säger Tuula Teeri, vd på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och den som leder juryn.

Hans Bergström-priset delas ut den 9 juni. Prissumman är på 100 000 kronor.

Aktuell med bok

Mellan åren 2011 och 2015 arbetade Amina Manzoor som medicinreporter på Läkemedelsvärlden. Under det sista året var hon också tillförordnad chefredaktör.

Amina Manzoor är just nu aktuell med boken ”Pandemier. Från spanska sjukan till covid-19” som är en vetenskapsjournalistisk skildring av coronapandemins första år. I boken berättar hon också om varför hon valde att sluta på Dagens nyheter.

Vaccinering av barn ännu inte aktuellt

Marie Ericsson
-
0
Vaccinering av barn ännu inte aktuellt

Frågan om barn ska vaccineras mot covid-19 har varit mycket uppmärksammad den senaste tiden. För några veckor sedan godkändes vaccinet från Pfizers/Biontech för 12-15-åringar i Kanada, och strax därefter togs samma beslut i USA. I EU är det vaccinet godkänt från 16 år, men i Sverige ligger än så länge rekommendationen kvar om att barn och unga under 18 år generellt sett inte ska vaccineras mot covid-19.

”Även om det skulle komma ett godkänt vaccin för barn är det inte säkert att Folkhälsomyndigheten skulle ge en generell rekommendation om man fortfarande ser att barn överlag inte blir svårt sjuka och inte heller bidrar till smittspridningen”, svarar Bernice Aronsson, specialistläkare och utredare på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten, i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Hon framhåller också att det är det mycket viktigt att vaccinet är säkert och att det har visad effekt på barn för att de ska kunna vaccineras.

Komplex fråga

Svenska barnläkarföreningen är en viktig aktör som Folkhälsomyndigheten samråder med i frågan om vaccinering av barn. Per Brolin, som är styrelseledamot i barnläkarföreningen samt överläkare på barnkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad, menar att frågan om att massvaccinera barn mot covid-19 är komplex. Enligt honom finns det dessutom för lite underlag ännu för att kunna ge ett självklart svar.

– Risk-nytta-balansen är helt olika mellan barn och vuxna eftersom barn inte blir lika sjuka, det måste man ha med i beräkningen. I dag finns det inte tillräckligt med data för att kunna säga ett självklart ja eller nej till massvaccinering av barn, och det kan därför finnas anledning att vänta med ett sådant beslut, säger han.

Per Brolin är också en av dem inom barnläkarföreningen som har varit med och tagit fram rekommendationer för covid-19-vaccination av vissa patientgrupper från 16 års ålder som riskerar att bli allvarligt sjuka i virusutlösta luftvägsinfektioner.

Rekommendationerna, som även stöds av Folkhälsomyndigheten, gäller bland annat ungdomar med svår astma, svår lungsjukdom, vissa svåra immunbristtillstånd samt vissa ungdomar med Downs syndrom.

Två potentiella syften med vaccinering av barn

En eventuell massvaccinering av barn mot covid-19 fyller två potentiella syften; dels att skydda det enskilda barnet, dels att skydda andra individer och få ett högre vaccinskydd i hela samhället.

– Men i den andra vågskålen finns riskerna med vaccinationen. Eftersom det är så ovanligt att barn blir svårt sjuka i covid-19 är det svårt att acceptera biverkningar på samma sätt som för vuxna. Därmed blir det en svår balansgång och barnläkarföreningens ingång i debatten har varit att poängtera just detta, säger Per Brolin.

Kan man tänka sig ett scenario där man vaccinerar barn för att få ner smittan i samhället generellt, även om barnen själva inte har någon nytta av att vaccineras?

– Ja, det är inte otänkbart. Vi vaccinerar ju till exempel barn mot röda hund, inte i första hand för att skydda barnen utan för att motverka fosterskador om gravida skulle bli infekterade. Som jag ser det är det ju dock en förutsättning att vaccinet i så fall är väl beprövat och inte förenat med några signifikanta risker för de barn som får det. Jag kan i dagsläget inte svara på vem som skulle ha störst nytta av att barn vaccineras mot covid-19. Man måste också väga in att enstaka barn faktiskt blir svårt sjuka i covid-19.

– Dessutom drabbas barn och unga indirekt av pandemins konsekvenser, så även barnen skulle ju ha glädje av att den generella smittspridningen minskar och samhället kan återgå till mer normala förhållanden. Samtidigt är de studier som har gjorts på barn för små för att hundra procent säkert kunna säga att det inte finns risk för allvarliga biverkningar av vaccination. Argumenten för att vaccinera barn väger över tycker vissa, medan andra tycker tvärtom.

Säkerhet avgörande för vaccinering av barn

Pandemrix, vaccinet som användes mot svininfluensan 2009 och 2010, orsakade att en del barn drabbades av den neurologiska sjukdomen narkolepsi. Sambandet mellan vaccinet och sjukdomen sågs dock inte i några initiala studier utan konstaterades långt senare.

– Om det skulle finnas en liknande ovanlig biverkning av covid-19-vaccinen hos barn och ungdomar skulle man sannolikt inte ha upptäckt den ännu eftersom studieunderlaget för dessa åldersgrupper är för litet. Men även om det i nuläget inte finns något som tyder på att det finns allvarliga biverkningar är frågan om man ska ta den risken, är det viktigt att börja vaccinera innan man fått tillräcklig data? säger Per Brolin.

Så vad anser du, är det viktigt?

– Jag, eller barnläkarföreningen, är inte emot att vaccinera barn mot covid-19, men vi är samtidigt angelägna om det ska vara ett beslut fattat på goda grunder där vi inte ångrar att vi gick för snabbt fram utan att ha tillräckligt med data. Personligen tycker jag att det är för tidigt att säga ja eller nej än.

Hur tror du att det kommer att bli i framtiden?

– Jag tror att det så småningom kommer att landa i en bredare vaccinering av i alla fall ungdomar. Men sedan beror det på var pandemin tar vägen. Om den ebbar ut för vuxna kommer man nog inte vaccinera små barn eftersom det inte kommer att vara nödvändigt. Men om smittspridningen fortsätter så kan det nog bli så att bredare grupper behöver vaccineras.

Nyligen gick Världshälsoorganisationen, WHO, ut med rekommendationer att vaccindoser i första hand bör gå till vuxna och riskpatienter i fattigare länder, i stället för till friska barn i den rika delen av världen.

– Denna etiska diskussion kring vilka som ska prioriteras för vaccination måste man också ta hänsyn till. Att riskgrupper i fattigare länder bör gå före är ett är ett tungt vägande argument, säger Per Brolin.

EMA utreder Pfizers vaccin för barn

I nuläget är inget av covid-19-vaccinen godkända för barn under 16 år i EU. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA utreder dock just nu om Pfizers vaccin ska godkännas från 12 år och uppåt även i EU. Vid ett eventuellt godkännande kommer Sverige liksom övriga länder i Europa att ta ställning till eventuell vaccination av barn i landet.

– Utvecklingen går snabbt framåt och vi på barnläkarföreningen bevakar hela tiden kunskapsläget. Men vi har inget mandat att ta något beslut utan det är upp till Folkhälsomyndigheten att besluta hur rekommendationerna för vaccinering av barn ska se ut, säger Per Brolin.

Sverige med i vaccinköp från Pfizer för 2022-2023

Helene Wallskär
-
0
Sverige med i vaccinköp från Pfizer för 2022-2023

Det ser ut att bli covid-19-vaccin från Pfizer/Biontech som vi till stor del kommer att förlita oss på i Sverige även de kommande två åren. Det framgår av regeringens beslut att Sverige ska ansluta sig till EU-kommissionens nya avtal med de två samarbetande läkemedelsbolagen.

Det finns redan sedan tidigare två vaccinavtal mellan EU och Pfizer/Biontech som Sverige anslutit sig till och får leveranser genom. Det nya avtalet innebär för Sveriges del köp av ytterligare cirka 20 miljoner vaccindoser, med rätt att köpa ytterligare 20 miljoner.

– Nu gäller det att även säkerställa vaccintillgången på sikt. Vi vet ännu inte hur viruset kan komma att påverka samhället längre fram i tiden, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Miljardavtal om covid-19-vaccin från Pfizer/Biontech

EU-kontraktet omfattar totalt 900 miljoner doser till och med 2023, med möjlighet att köpa ytterligare lika många. Avtalet inkluderar bland annat möjlighet att byta till ett uppdaterat vaccin, för att skydda mot nya muterade virusvarianter. EU vill genom avtalet också säkra vaccin till boosterdoser, återvaccinering för att förnya vaccinskyddet efter en viss tid.

– Kontraktet säkrar de doser som kan behövas för att ge boosterinjektioner och förstärka vår immunitet mot viruset. Det innebär också tillgång till vacciner som anpassats för att skydda mot virusvarianter som är resistenta mot nuvarande vacciner, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, rapporterar CNN.

– Avtalet gör även att vi kan vaccinera barn och tonåringar om det visar sig nödvändigt och är säkert.

Enligt Deutsche Welle är avtalet värt sammanlagt 35 miljarder Euro. Det skulle innebära en kostnad på upp till 4 Euro mer per dos än i tidigare vaccinavtal med Pfizer/Biontech.

Vill bidra till att hjärt-patienter tar sina mediciner

Helene Wallskär
-
0
Vill bidra till att hjärt-patienter tar sina mediciner

I en aktuell avhandling vid Linnéuniversitetet i Kalmar presenterar apotekaren Malin Johansson Östbring sin forskning om kranskärlssjuka personer och deras läkemedelsbehandling. Det handlar vanligen om personer som har haft en hjärtinfarkt. För att förebygga nya infarkter eller andra kranskärlsproblem måste dessa personer ofta ta flera läkemedel samtidigt, bland annat blodtrycksläkemedel och blodfettssänkande statiner.

Men ett välkänt problem är att en del patienter med många läkemedel slutar att ta ett eller flera av dem. Förklaringarna kan vara många, biverkningar är en. Malin Johansson Östbring brinner för att utveckla sätt att hjälpa kranskärlspatienter att fortsätta ta sina mediciner. Inte minst eftersom låg följsamhet till behandlingen är kopplad till ökad sjuklighet och dödlighet.

Varför började du forska om just detta?

– Som ganska nyutexaminerad apotekare jobbade jag 2006 på sjukhusapoteket på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Jag började medverka i sjukhusets hjärtskola för patienter som haft hjärtinfarkt. Jag eller en kollega höll i informations- och diskussionsträffar med ett tiotal patienter per gång och försökte ge dem en förståelse för den fortsatta läkemedelsbehandlingen och vad den betydde för deras hälsa, och hjälpa dem med de funderingar och problem de hade.

– Det fungerade väldigt bra och kostade vården ungefär en tusenlapp per gång. Men plötsligt beslutades det om en besparing som innebar tre gånger så många deltagare per träff som tidigare. Jag tyckte det var skandaldåligt och tänkte att ”jag ska bevisa att det inte är smart att spara några tusen kronor på det här sättet”. Det ledde så småningom fram till min forskning om enskilt, individualiserat läkemedelsstöd till kranskärlspatienter, som jag bedrivit på Länssjukhuset i Kalmar.

Vilket stöd fick patienterna?

– I studien ingick 316 patienter som hade haft en hjärtinfarkt. De randomiserades till utökat stöd enligt den modell vi prövade eller till standardvård. Jag eller en annan apotekare med särskild kompetens inom kommunikation, följsamhet och hjärtläkemedel träffade först samtliga som randomiserats till interventionen vid ett enskilt läkemedelssamtal på hjärtmottagningen. Därefter fortsatte vi att ha kontakt  med dem under drygt ett halvår. Vi anpassade stödet efter de behov och problem som varje patient tog upp.

Hade insatsen någon effekt?

– Vi utvärderade med hjälp av uppföljning av hälsoparametrar, frågeformulär och registerdata. Resultatet visade att de som slumpats till att få individanpassad läkemedelsuppföljning hade bättre följsamhet till sin medicinering. 88 procent av patienterna som hade fått stöd av en apotekare hämtade ut och tog sina mediciner i hög utsträckning. Motsvarande siffra i gruppen som fått standardvård var 77 procent. De patienter som fått det individualiserade stödet upplevde också lägre grad av oro för sin medicinering.

Är du nöjd med resultatet?

– Ja, det var värdefulla fynd som vi såg i fråga om bättre följsamhet och patienternas upplevelse av behandlingen. Lite besviken var jag visserligen över att vi inte såg någon effekt på det primära utfallsmått som vi i förväg hade valt – andel patienter som uppnått målvärde för kolesterol efter 12-14 månader. Men i efterhand vet jag inte hur relevant just det utfallsmåttet är för sjukligheten, kanske har ökad följsamhet betydelse i sig självt? Vi kommer att fortsätta att följa patienterna för att se om det finns någon skillnad mellan grupperna när det gäller vårdbehovet efter tre år.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till?

– Det jag framför allt önskar att avhandlingen ska bidra till är att de här perspektiven kommer in mer i sekundärpreventionen för kranskärlspatienter. Att lyfta att vården behöver kunna erbjuda dessa patienter kontinuerlig kontakt med en person som följer upp hur läkemedelsbehandlingen fungerar. Det kan vara en apotekare eller någon med en annan profession, till exempel en sjuksköterska. Det viktiga är att ha kunskap om både läkemedlen och sjukdomen och att vara nyfiken på patientens helhetsupplevelse kring läkemedlen.

TLV håller med om att bättre uppföljning behövs

Marie Ericsson
-
0
TLV håller med om att bättre uppföljning behövs

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, kan göra mer för att läkemedelsanvändningen ska bli så kostnadseffektiv som möjligt. Det konstaterar Riksrevisionen efter en granskning och uppmanar nu regeringen att bland annat se till att TLV har möjlighet till att göra systematiska uppföljningar av hur läkemedlen används och vilken effekt de har.

– I dag har vi begränsade möjligheter inom detta område och vi välkomnar Riksrevisionens synpunkter och förslag, säger Agneta Karlsson, generaldirektör på TLV.

Under 2020 uppgick kostnaderna för de läkemedel som ingick i läkemedelsförmånerna till cirka 34,3 miljarder kronor. Detta inklusive patientavgifter. Enligt Riksrevisionen kan TLV, som är den myndighet som fattar beslut om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånerna, göra mer för att få ut mesta möjliga hälsa för dessa skattepengar.

– I dag blir läkemedel godkända tidigare vilket gör att det finns en större osäkerhet. Vi upplever att vi är för underbemannande för att kunna hantera den ökade komplexiteten i frågorna.

Uppföljning generellt eftersatt område hos TLV

Ett område där Riksrevisionen påpekar brister är alltså TLV:s uppföljning av läkemedelsanvändningen. Att kunna göra systematiska uppföljningar av subventionsbeslut är en förutsättning för att TLV ska kunna utveckla prissättningen och bidra till en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, skriver Riksrevisionen i sin rapport.

Detta är generellt sett ett eftersatt område, vilket till stor del beror på att TLV saknar tillgång till relevanta databaser hos andra myndigheter, enligt granskningen. Bristen på data gör att TLV inte kan göra dessa uppföljningar och vid behov ompröva subventionsbesluten.

– Vi håller med om att tillgången till data behöver utvecklas. I dag kan vi göra en del uppföljningar, men inte så systematiskt som vi skulle vilja, säger Agneta Karlsson.

Enligt Riksrevisionen kan TLV dock förbättra uppföljningen även med den data som de har tillgång till i dag. Bristen på uppföljning leder till att TLV saknar en övergripande bild om huruvida det förekommer felanvändning av subventionen och vad denna felanvändning i så fall kan få för ekonomiska konsekvenser, enligt Riksrevisionen.

– Vi kan naturligtvis påtala om vi ser något, men mycket av möjligheten att agera ligger i dag hos regionerna. De ger en lite missvisande bild om vad vi kan göra för att stärka efterlevnaden av våra beslut, säger Agneta Karlsson.

Vill se utvecklad prismodell

Riksrevisionen konstaterar också att den modell som TLV i dag använder för att ta beslut om vilka läkemedel som ska ingå i förmånerna gör det svårt att ta in nya läkemedel, framför allt sådana som används mot svåra och ovanliga sjukdomar.

Därför vill Riksrevisionen att regeringen initierar överläggningar mellan staten, industrin och regionerna som kan möjliggöra en utvecklad prismodell för både nya och gamla läkemedel. En del som dessa överläggningar särskilt bör fokusera är hur grunderna för prissättningen och subventioneringen av läkemedel i olika faser av livscykeln kan utvecklas.

– Den värdebaserade prissättningen gör redan mycket i dag, men den kan absolut utvecklas så att vi kan jobba mer systematiskt under hela livscykeln av läkemedlet. Men för att kunna göra detta krävs en ökad tillgång till data, ett utökat regelverk och mer resurser, säger Agneta Karlsson.

Enligt Riksrevisionen behövs det lagändringar, men alltså också gemensamma åtaganden mellan staten, läkemedelsindustrin och regionerna. Riksrevisionen riktar nu rekommendationer till TLV och regeringen för att komma till rätta med de konstaterade bristerna.

Fälls för påstående om effekt mot amputationer

Helene Wallskär
-
0
Fälls för påstående om effekt mot amputationer

Läkemedelsverket har anmält en annons för läkemedlet Xarelto (rivaroxaban) till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL. Xarelto marknadsförs av Bayer. Läkemedlet har flera proppförebyggande indikationer. Det ges till patienter som gått igenom en höft- eller knäledsoperation för att förhindra att de får blodproppar i venerna. Det ges även till patienter som drabbas av återkommande blodproppar i venerna och lungornas blodkärl, både som behandling och sekundärpreventivt, för att förebygga återfall.

Den aktuella annonsen fanns i tidskriften Vaskulär medicin hösten 2020. Tidskriften vänder sig bland annat till kärlkirurger och andra kärlspecialister. Annonsen uppmanar läsaren att ”Skydda det som är värdefullt för dina patienter med perifer kärlsjukdom och hög risk för ischemiska händelser”. I annonsen hävdar Bayer bland annat att sekundärpreventiv behandling med Xarelto och aspirin skyddar mot ”1 av 2 allvarliga extremitetshändelser, inklusive större amputation”.

Produktresumén för Xarelto i fokus

Det är detta påstående som Läkemedelsverket anser strider mot läkemedelsbranschens etiska regelverk för läkemedelsreklam. Detta eftersom det handlar om en väsentlig uppgift om läkemedlet och påståendet saknar stöd i produktresumén för Xarelto. Enligt det etiska regelverket måste sådana viktiga påståenden ha stöd i produktresumén eller åtminstone vara en utveckling eller ett förtydligande av produktresumén, skrev Läkemedelsverket i sin anmälan.

I sitt svaromål redogjorde Bayer utförligt för den fas III-studie som annonstexten hänvisar till. I den studien finns bland annat uppgifter om minskning av allvarliga extremitetshändelser och större amputationer hos en patientgrupp med perifer kärlsjukdom. Det handlar om data om en delpopulation inom studien och företaget menade att det är viktigt att redovisa dem för att förskrivarna ska kunna bilda sig en uppfattning om behandlingens värde vid perifer kärlsjukdom. Därför ansåg Bayer att det bör vara tillåtet att informera om dessa data.

Ger Läkemedelsverket rätt

Men Läkemedelsverket vidhöll att påståendena saknar stöd i produktresumén. Dessutom framhöll Läkemedelsverket att EU:s läkemedelsmyndighet EMA i utvärderingsrapporten (EPAR) om läkemedlet tagit ställning till de data som finns om Xarelto och förebyggande av amputationer. Av rapporten framgår det att data om amputationer inte var tillräckligt robusta för att få ingå i produktresumén.

NBL ger Läkemedelsverket rätt. I sitt beslut skriver NBL att Xareltos produktresumé saknar tillräckligt stöd för att läkemedlet kan förebygga amputationer eller andra så kallade allvarliga extremitetshändelser. ”Vad Bayer har anfört till stöd för sin talan saknar betydelse för bedömningen”, konstaterar nämnden vidare och beslutar att företaget ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Ska utreda övervakning av coronavirus i avloppsvatten

Marie Ericsson
-
0
Ska utreda övervakning av coronavirus i avloppsvatten

Naturvårdsverket får i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att systematiskt övervaka coronavirus i avloppsvatten. Uppdraget ska göras i samråd med Folkhälsomyndigheten.

I dag finns det inte någon systematisk övervakning av avloppsvatten i Sverige och ett första steg är därför att utreda möjligheterna till det. En sådan övervakning kan bidra till att få en bredare bild över smittspridningen av covid-19, och även användas vid eventuella andra pandemier i framtiden, enligt regeringen.

– Det är viktigt nu under coronapandemin, men också då vi vet att vi riskerar fler pandemier längre fram att vi står förberedda och har flera sätt att spåra smittan på. Det här kan vara ett komplement till annan testning och provtagning för att identifiera varningssignaler om förändrad smittspridning, säger miljö- och klimatminister Per Bolund i ett pressmeddelande.

Regeringen uppdrag är i enlighet med EU-kommissionens rekommendation om att gemensamt göra en systematisk övervakning av covid-19.

KTH studerar coronavirus i avloppsvatten

Tidigt under pandemin började forskare på Kungliga tekniska högskolan, KTH, att göra studier på avloppsvattnet i Stockholm för att se spridningen av coronaviruset. Syftet var att se hur mängden virusrester förändrades för att kunna förutspå nya sjukdomsutbrott.

I början av oktober 2020 presenterade forskarna en sammanställning som visade att mängden virus hade fördubblats på några veckor och var på samma nivå som i maj 2020. Resultatet baserades på prover som hade samlats in varje vecka sedan våren.

I augusti och september 2020 ökade antalet coronatester i Sverige, vilket kunde vara en förklaring till att det då var ett högre antal konstaterade smittade än tidigare. Men KTH-forskarnas tester i avloppsvattnet visade alltså samma ökning, vilket tyder på att det inte var antalet tester som var anledningen. Forskarna har dock framhållit att studien bygger på preliminär information och att det finns många aspekter kvar att analysera.

Även i februari 2021 visade KTH:s analyser i avloppsvattnet på att virushalterna steg. I Stockholm uppmättes då de högsta halterna som fram tills dess hade setts under hela pandemin.

Studie: En vaccindos kan räcka efter covid-19

Helene Wallskär
-
0
Studie: En vaccindos kan räcka efter covid-19

Ett växande antal studier tyder på att en vaccindos kan räcka för att ge gott skydd mot covid-19 hos personer som redan har haft sjukdomen. Tidigare forskning om denna fråga har handlat om de båda mRNA-vaccinerna från Moderna respektive Pfizer/Biontech. De har gett ett snabbt och starkt immunsvar redan efter en dos hos dem som gått igenom en covid-19-infektion.

− Detta är förväntat eftersom en naturlig infektion fungerar som en så kallad primer och vaccinationen som en booster för immunförsvaret, säger Charlotte Thålin, specialistläkare och ansvarig forskare för en ny svensk studie i ett pressmeddelande.

Undersökte om en vaccindos kan räcka

Studien är en delstudie i den så kallade Communitystudien, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om. De svenska forskarna ville ta reda på om även Astrazenecas covid-19-vaccin har denna booster-(förstärknings-)effekt hos den som redan varit infekterad med viruset.

Communitystudien pågår vid Danderyds sjukhus. Den startade våren 2020. Forskarna samlade då in prover från 2 149 medarbetare, varav nästan en femtedel visade sig ha antikroppar mot viruset som orsakar covid-19. Sedan dess följer forskarna deltagarna.

Under våren 2021 har många studiedeltagare vaccinerats mot covid-19. En del har fått mRNA-vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech och en del har fått Astrazenecas vektorvaccin Vaxzevria.

I den aktuella delstudien ingick sammanlagt 232 medarbetare. 149 av dem hade fått två doser av vaccinet från Pfizer/Biontech. Bland dessa personer fanns både de som haft infektionen och de som inte haft den. 83 av deltagarna hade i stället fått en singeldos av vaccinet från Astrazeneca. Samtliga av dessa personer hade före vaccineringen haft covid-19, några för över ett år sedan, andra senare.

Höga nivåer av antikroppar mot virusvarianter

Analyser av blodprover från deltagarna visade att de tidigare covidinfekterade som fått Astrazenecas vaccin hade ett lika högt eller högre antikroppssvar som de som fått två doser av vaccinet från Pfizer/Biontech. Detta gällde även de som hade haft covid-19 för över ett år sedan.

Forskarna undersökte också antikropparnas förmåga att stoppa även andra virusvarianter än den ursprungliga. Analysen omfattade de tre nyare virusvarianter som först upptäcktes i Storbritannien, Sydafrika respektive Brasilien. Även mot dessa varianter hade samtliga i studien ett gott skydd och de tidigare covidsjuka som fått en dos Astravaccin hade också här ett lika bra eller bättre skydd än de som fått två doser mRNA-vaccin.

För tidigt ändra rekommendationer

− Antikroppsnivåerna som ses hos de personer som först haft covid-19 och därefter vaccinerats med en dos av Astrazenecas Vaxzevira är lika höga eller högre mot alla varianter vi testat. Detta gällde också deltagare som haft covid-19 för ett år sedan. Det talar för att det kan räcka med en vaccindos om man tidigare har haft covid-19, även om det har gått en lång tid sedan infektionen, säger Charlotte Thålin.

Till Svt nyheter förtydligar hon dock att mer forskning behövs innan man kan dra säkra slutsatser och eventuellt ändra nuvarande rekommendationer om två vaccindoser till alla. Studiens deltagare var relativt unga och friska vilket kan ha påverkat resultatet.

Studien är ännu inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift med oberoende expertgranskning. Tills vidare finns den tillgänglig på en preprintserver.

Mikronålar nytt sätt att ge antibiotika vid hudinfektion

Helene Wallskär
-
0
Mikronålar nytt sätt att ge antibiotika vid hudinfektion

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat ett plåster med mikronålar som kan tillföra antibiotika direkt i huden. Den nya tekniken kan bli en  lösning på de svåra problem som finns vid behandling av hud- och mjukdelsinfektioner med metillicinresistenta stafylokocker, Staphylococcus aerus, MRSA.

Plåster med mikronålar

Infektioner med MRSA är potentiellt dödliga. För att häva dem ger man ofta injektioner av antibiotikumet vankomycin direkt i blodet. Men den behandlingsmetoden ger både hög biverkningsrisk och kan främja utvecklingen av vankomycinresistenta bakteriestammar bland annat på grund av låg läkemedelskoncentration i huden.

Anledningen till att läkemedlet inte ges lokalt är att det har svårt att tränga in i huden. Det ges inte heller oralt eftersom tarmen tar upp antibiotikumet dåligt.

För att kunna tillföra vankomycin lokalt i det infekterade hudområdet utvecklade forskarna vid Karolinska institutet ett mikronålsplåster. Det bär på pyttesmå nålar tillverkade av en polymer som är fylld med vankomycin. Forskarna utvecklade och utvärderade tekniken i en studie som har publicerats i tidskriften Advanced materials technologies.

Plåstret placeras på huden i det infekterade området. De knappt synliga mikronålarna har en bas som bara är 0,2 millimeter bred. Denna storlek gör att de inte når smärtreceptorerna så att behandlingen blir relativt smärtfri.

Kan ge ”drastisk förbättring”

I studien undersökte forskarna mikronålarnas förmåga att tränga in i hudvävnad från gris och människa. Resultaten visade att nålarna effektivt levererade läkemedlet ner i huden och signifikant minskade mängden MRSA-bakterier.

– Om den här medicintekniska produkten når klinik kan den totalt förändra hur hudinfektioner med potentiellt dödliga bakterier behandlas, med en drastisk förbättring av patienternas livskvalitet, säger i ett pressmeddelande studiens sisteförfattare Georgios Sotirou,  ansvarig forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet.

Forskarna kommer nu att fortsätta utvärdera mikronålarnas prestanda i djurmodeller av MRSA-hudinfektion. Nästa steg är sedan att vidareutveckla produkten så att den utövar antimikrobiell aktivitet genom flera olika mekanismer.

Mikronålar används redan kliniskt för att administrera vacciner och det finns många pågående kliniska prövningar för andra användningsområden, som behandling av diabetes, cancer och neuropatisk smärta.

– Mikronålar för leverans av antibiotika är ett nytt forskningsområde, men den framgångsrika användningen av mikronålar i andra syften ger hopp om att antibiotika i mikronålar kan öppna för nya sätt att behandla hudinfektioner, säger Georgios Sotiriou.

Samtyckeskrav eller ej – bedömningarna går i sär

Marie Ericsson
-
0
Samtyckeskrav eller ej – bedömningarna går i sär

När två forskare i Uppsala ansökte om att få jämföra de godkända covid-19-vaccinerna med varandra gjorde två myndigheter olika bedömningar i frågan om det behövdes skriftligt samtycke från deltagarna. Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, ansåg att det inte behövdes och godkände studien, medan Läkemedelverket sa nej om ett sådant samtycke inte inhämtades.

Forskarna anser dock att det skulle vara omöjligt att inhämta skriftligt samtycke från alla deltagare, och avstår därför från att göra studien.

Att bedömningen ser olika ut hos de båda myndigheterna är enligt Jörgen Svidén, kanslichef på Önep, helt i sin ordning.

– Vi utgår från två olika lagar när vi fattar våra beslut, och därför kan utgången också bli olika, säger han.

Krävs godkänt från flera myndigheter

Det som de två forskarna i Uppsala ville göra var att, under pågående vaccinationsprogram, jämföra effekten mellan de godkända och rekommenderade vaccinerna mot covid-19 som används i Sverige. Detta skulle göras genom en slumpmässig fördelning av vaccinerna till vaccinationsenheter i de regioner som skulle vara med i studien.

En vaccinstudie är en läkemedelsprövning och kräver tillstånd från Läkemedelsverket. Och eftersom det är forskning på människor måste även Etikprövningsmyndigheten eller nästa etikinstans, som är Önep, ge tillstånd.

Olika lagar som behandlar skriftligt samtycke

Både Läkemedelsverket och Önep, som utredde ärendet efter ett avslag hos Etikprövningsmyndigheten, behandlade frågan om samtycke men kom alltså fram till olika slutsatser.

Enligt Läkemedelverket, som har fattat sitt beslut utifrån läkemedelslagen, måste samtycke alltid inhämtas vid deltagande i en klinisk läkemedelsprövning. Samtycket ska vara skriftligt, där läkaren skriver under på att information har getts och försökspersonen skriver under på att man har fått informationen och att man samtycker till det som står.

Detta måste ske innan någonting av det som ska undersökas i forskningen påbörjas och det ska också dokumenteras i patientens journal.

”Det finns inget utrymme för tolkningar utan så ska processen se ut”, skriver Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för kliniska prövningar på Läkemedelsverket, i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

För Önep, som i stället grundar sitt beslut utifrån lagen om etikprövning av forskning som avser människor, ser bedömningen av frågan om samtycke annorlunda ut. Om den kliniska forskningen påverkar människor psykiskt eller fysiskt, måste samtycke alltid inhämtas. Önep ansåg dock att denna studie inte skulle göra det.

– Eftersom personerna, oavsett deltagande i studien eller inte, skulle få vaccin bedömer vi inte att studien skulle påverka personerna på något av dessa sätt, säger Jörgen Svidén.

När det handlar om känsliga personuppgifter är det istället upp till Önep att göra en bedömning i frågan.

– I det här fallet bedömde vi att det handlade om känsliga personuppgifter. Men till skillnad mot forskning som innefattar fysisk eller psykisk påverkan är det inte ett oeftergivligt krav med samtycke då, det är upp till etikprövningsorganisationen att avgöra om och i vilken omfattning samtycke ska finnas.

Och i den här studien ansåg alltså Önep inte att samtycke från deltagarna behövdes.

– Ibland kan integritetsintrånget vara stort, till exempel när det rör frågor om sjukdomar eller psykisk ohälsa, och då behövs förstås normalt ett skriftligt samtycke. Men uppgifterna kan vara mer eller mindre känsliga och vi har gjort bedömningen att det inte är så känsligt om man fått vaccin eller inte. Dessutom var det så pass många människor som enligt planen skulle delta i studien. Därför skulle det inte gå att identifiera någon enskild person, säger Jörgen Svidén.

Han påpekar också att studien skulle vara omöjlig att genomföra om det krävdes samtycke.

– Det måste finnas ett samspel där man ställer forskningsnytta mot integritetsintrång. Vi ansåg att det var viktigare att genomföra studien, säger han.

Forskarna vill ha diskussion

Jonas Oldgren, som är en forskarna som ansökte om att få göra studien, säger att de var medvetna om att de kunde få avslag på ansökan och att de inte kommer att överklaga Läkemedelsverkets beslut.

–  Vi tror inte att vi kommer vidare i ärendet även om Önep bedömt att studien kan ge betydande kunskapsvinster. Ett skriftligt samtycke behövs enligt Läkemedelsverkets tolkning av läkemedelslagen och att inhämta ett sådant från alla deltagare är en orimlig arbetsbörda för alla som vaccinerar och skulle störa vaccinationsprogrammet, säger han.

Stefan James, som är den andra forskaren bakom studien, säger att de i stället hoppas på att detta framöver kan leda till en diskussion om hur läkemedelslagen ska formuleras.

– Vi tycker att det vore bra om man kunde göra studier på det här sättet utan samtycke eftersom det finns ett starkt samhällsintresse och vi ersätter en manuell och godtycklig fördelning av vacciner till individen med en randomiserad och kvalitetskontrollerad fördelning. Det ligger i både individens och samhällets intresse att sådan forskning görs. Vi skulle vilja veta vad som är syftet med lagstiftningen, säger han.

Halverad antibiotikakur hjälpte lika bra

Helene Wallskär
-
0
Halverad antibiotikakur hjälpte lika bra

Forskare i Kanada har studerat om det går att ge barn med lunginflammation en antibiotikakur som är hälften så lång som standardkuren utan att resultatet blir sämre. Resultaten av studien tyder på att svaret är ja. De barn som fick högdosbehandling med amoxicillin i fem dagar återhämtade sig lika bra som de som fick standardbehandlingen på tio dagar. Studien har publicerats i Jama pediatrics.

Kortare antibiotikakur

Studien var randomiserad och placebokontrollerad. Den var också blindad så att deltagare, vårdpersonal och de som utvärderade studien inte visste vilka barn som hörde till kontrollgruppen respektive interventionsgruppen.

Undersökningen gjordes vid två barnsjukhus i östra Ontario i Kanada. De 281 barn som deltog var mellan ett halvår och tio år gamla och hade fått diagnosen samhällsförvärvad lunginflammation. Deras tillstånd var inte så allvarligt att de behövde sjukhusvård.

De randomiserades till att antingen få högdosbehandling med amoxicillin i tio dagar, vilket var standardbehandling, eller amoxicillin i högdos i fem dagar följt av placebo i ytterligare fem dagar. Bredspektrumantibiotikumet amoxicillin är ett läkemedel som ofta används vid lunginflammation hos barn även i Sverige, i många regioner med en rekommenderad behandlingslängd på sju dygn.

Antibiotikakur på fem dagar lika bra

De primära utfallsmåtten i den kanadensiska studien var kliniskt tillfrisknande efter mellan två och tre veckor. Vid den tidpunkten hade 108 av 127 barn (85,7 procent) som fått den kortare kuren tillfrisknat, att jämföra med 106 av 126 barn (84,1 procent) i kontrollgruppen.

Forskarna drar slutsatsen att fem dagars antibiotikabehandling verkar fungera lika bra som tio dagars behandling av tidigare friska barn med lunginflammation som inte kräver sjukhusvård. Forskarna anser att ansvariga för kliniska riktlinjer bör överväga att ändra rekommendationerna till en kortare behandling.

”I denna era av omfattande antibiotikaresistens, som mycket väl kan förvärras av covid-19-pandemin, är det viktigt att antibiotikabehandlingar för vanliga infektioner är så korta som möjligt och baseras på evidens snarare än tradition”, skriver forskarna i diskussionsdelen av artikeln om studien.

”Det förefaller sannolikt att minskad antibiotikaexponering leder till minskad cirkulerande resistens i samhället”.

Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om liknande forskningsresultat om antibiotikabehandlingar av andra infektioner. År 2019 publicerade till exempel svenska forskare en studie som visade att penicillinkuren vid halsfluss kunde halveras med bibehållen effekt.

  • Läkemedelsvärlden
  • Läkemedelsvärlden
  • Läkemedelsvärlden

Långt kvar till målet för omdiskuterad lista

Helene Wallskär
-
0
Långt kvar till målet för omdiskuterad lista

Den 1 maj började lagen om den nationella läkemedelslistan att gälla. Och själva listan – ett nytt personregister som ersätter receptregistret och läkemedelsförteckningen – finns nu. Den är en rikstäckande informationskälla om varje patients förskrivna och uthämtade läkemedel. Informationen är tillgänglig för patienten själv, vården och apoteket.

Men det dröjer till 26 november innan listan flyttas över till den nya tekniska plattformen och fler funktioner kommer på plats. Och sedan återstår ett jättejobb då alla vårdgivare och apotek ska ansluta sig och hitta bra sätt att jobba med den nya listan.

Nationella läkemedelslistan införs successivt

I dagsläget kan patienten se informationen i det nya registret via e-tjänsten Läkemedelskollen. Förskrivare och viss annan vårdpersonal får å sin sida tills vidare använda sig av tjänsten Förskrivningskollen (mer detaljer finns i faktaruta nedan).

– Från början hade vi planerat att köra i gång fullt ut den 1 maj. Men det är väldigt mycket tekniska förändringar inblandade och för att minska riskerna för störningar som stökar till det för vården mitt i pandemin gör vi det tekniska införandet successivt, säger Peter Alvinsson, avdelningschef på E-hälsomyndigheten och huvudansvarig för den nationella läkemedelslistan.

– I höst är det kanske ett lugnare läge i pandemin. Vi bedömer att det är bättre att driftsätta den nya tekniska plattformen då.

Viruset bromsade nationella läkemedelslistan

Detta är inte första gången som pandemin sätter käppar i hjulet för den nationella läkemedelslistan. Egentligen skulle lagen ha trätt i kraft redan för ett år sedan. Våren 2019 skrev Läkemedelsvärlden om de testkörningar som E-hälsomyndigheten skulle genomföra under ett intensivt år fram till startdatumet.

Men så ställde ett virus det mesta i världen på ända. Regeringen beslutade då att skjuta fram starten nästan ett år för att underlätta för den hårt ansträngda vården.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, ville dock att den nya lagens ikraftträdande skulle skjutas upp ytterligare. Detta framförde organisationen bland annat i en skrivelse till socialministern så sent som 30 mars i år.

Två år på sig

Regeringen sköt trots allt inte upp lagen mer, men har, enligt ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden från socialdepartementet, ”en löpande dialog” med SKR om den nationella läkemedelslistan.

Nu har vården och apoteken två år på sig att ansluta sina egna it-system till den nationella läkemedelslistan. Från och med 26 november blir anslutning tekniskt möjligt. Och den 1 maj 2023 ska vården och apoteken i hela landet vara klara med detta.

Apoteksaktörerna verkar inte se några större tekniska problem med att ansluta sig. Men vården och regionerna förde redan före pandemin ofta fram oro för att inte hinna med den tekniska utveckling som krävs. De behöver kunna integrera läkemedelslistan i sina journalsystem för att få den fulla nyttan av reformen. Flera regionföreträdare har hävdat att regionerna saknar resurser att klara detta i tid.

Erbjuder stöd

Peter Alvinsson vid E-hälsomyndigheten säger att myndigheten gör vad den kan för att hjälpa till, inom ramen för det uppdrag regeringen har gett.

– Vårt uppdrag är ta fram lösningar som gör att nationella läkemedelslistan kan användas. Vi gör också vad vi kan för att underlätta för aktörerna att ansluta sig. Myndigheten har ett jättebra samarbete med regionerna och erbjuder olika former av tekniskt stöd för att möjliggöra deras utvecklingsarbete och anslutning. Vi släpper till exempel alla specifikationer och tekniska beskrivningar löpande, säger han.

Kräver anpassade arbetssätt

Men det är inte bara tekniken som behöver komma på plats för att uppnå syftena med reformen. Syftena är bland annat att göra patienten mer delaktig i sin vård och att skapa bättre förutsättningar för en optimal och säker läkemedelsbehandling. Det ska exempelvis bli lättare att undvika felaktiga kombinationer av läkemedel och att förhindra missbruk.

För att åstadkomma sådana förändringar räcker det inte att skapa nya tekniska lösningar, framhåller nu flera debattörer. Det behövs också analys och diskussion kring hur vården och apoteken kan ändra sina arbetssätt för att använda listans möjligheter fullt ut. Bland andra SKR har framhållit denna aspekt och skrev i den tidigare nämnda framställan till regeringen att ”en verklig analys av den tänkta användningen av listan i vårdens vardag saknas”.

Vill se mer diskussion om mjuka frågor

Peter Alvinsson håller med om att det är dags att börja prata om de mjuka frågorna. Och han menar att det är viktigt att vårdgivarna tar ansvar för att komma i gång med den diskussionen:

– Respektive verksamhet måste ta ansvar för att analysera hur man jobbar i dag, hur man kan använda informationen i nationella läkemedelslistan i framtiden och hur arbetssätten eventuellt behöver förändras. Inte minst är det viktigt att få med läkarkollegiet i en konstruktiv diskussion om hur listan kan förbättra vården. Vi kan hjälpa till i dialogen och deltar gärna, men vårdgivarna måste själva börja lyfta dessa frågor.

Myndigheter ska utveckla miljöpremie för läkemedel

Marie Ericsson
-
0
Myndigheter ska utveckla miljöpremie för läkemedel

För att minska utsläppen av läkemedelsrester i miljön ger regeringen tre myndigheter i uppdrag att utveckla en försöksverksamhet för att införa en miljöpremie i läkemedelsförmånen. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten som i samverkan ska förbereda för försöksverksamheten som ska bedrivas under tre år.

Förslag om miljöpremie i budgetpropositionen

Förslaget om försöksverksamheten för en miljöpremie ingick i budgetpropositionen för 2021, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om. Där skrev regeringen att Sverige har en möjlighet att ta en ledarroll i omställningen till hårdare miljökrav på läkemedelsproduktion, som i vissa fall leder till omfattande utsläpp av läkemedelsrester. Dessa läkemedelsrester påverkar inte bara miljö utan kan också ge skadliga effekter på människor som bor nära tillverkningsplatserna samt leda till antibiotikaresistens.

Nu blir förslaget om försöksverksamheten för att införa en miljöpremie alltså verklighet. Verksamheten ska bedrivas under åren 2024-2027 och systemet ska vara frivilligt, det är alltså upp till läkemedelsföretaget själva att välja om de vill ansluta sig.

I dag syftar systemet för läkemedelsutbyte till att pressa priser på läkemedel. Genom ett budgivningsförfarande kan företagen tävla om att deras produkt ska bli ”periodens vara” på apotek. Därmed tas hänsyn till pris och möjlighet att leverera, vilket inte är gynnsamt för de företag som arbetar för en läkemedelstillverkning som är bättre för miljön, skriver regeringen.

Försöksverksamheten för miljöpremien ska till en början omfatta en begränsad del av periodens vara-systemet, och inriktas på tre läkemedelsgrupper; könshormoner, antibiotika och preparat inom NSAID-gruppen, det vill säga smärtstillande läkemedel. Kostnaden får uppgå till högst 25,5 miljoner kronor årligen under de tre år som försöksverksamheten pågår.

Myndigheterna ansvarar för olika delar

De tre myndigheterna ansvarar för olika delar av utvecklingen av försöksverksamheten. I uppdraget för TLV ingår bland annat att utreda hur verksamheten ska utformas, samt att beräkna hur stor miljöpremien ska vara. TLV ska också, tillsammans med E-hälsomyndigheten, utreda hur systemet för utbetalningar av miljöpremien för företagen ska fungera. Myndigheten ska också utvärdera vilka konsekvenser miljöpremien kan väntas få för läkemedelskostnaderna, tillgången till läkemedel och periodens vara-systemet.

I uppdraget för Läkemedelsverket ingår bland annat att utarbeta och fastställa en modell för miljöbedömning av läkemedel. Här ingår att ta fram kriterier för miljöbedömning. Myndigheten får dessutom i uppdrag att utarbeta ett system för att se till hur företagen lever upp till dessa kriterier. Läkemedelsverket ska också ta fram en plan för utvärdering om vilken effekt på miljöpåverkan som försöksverksamheten kan resultera i.

Det som E-hälsomyndigheten ska göra är bland annat att ta fram ett system för utbetalning av miljöpremien på förpackningsstorleksnivå och att göra en rättslig analys av behovet av författningsändringar inför att verksamheten börjar.

Myndigheterna ska slutredovisa uppdraget till regeringen senast den 30 oktober 2022.

Boosterdos i höst till vissa grupper i Storbritannien

Helene Wallskär
-
0
Boosterdos i höst till vissa grupper i Storbritannien

Inför vintern kommer Storbritannien att erbjuda invånare i sårbarare grupper en boosterdos av covid-19-vaccin. Det meddelade nyligen landets hälsodepartement, Department of health and social care, enligt bland andra British medical journal.

– Vi arbetar med planer för boostervaccinering som är det bästa sättet att hålla oss säkra och fria medan vi får den här sjukdomen under kontroll runt om i världen, sade hälsominister Matt Hancock i ett uttalande.

Storbritannien har köpt in 60 miljoner extradoser av vaccinet från Pfizer/Biontech som ska användas för bland annat detta syfte.

Eventuellt boosterdos till alla över 50

Hälsodepartementet har ännu inte gått ut med det exakta upplägget för boostervaccineringen. Enligt tidningen The Times och flera andra medier diskuterar de brittiska myndigheterna och regeringen att erbjuda alla över 50 år en extrados vaccin.

The Times har intervjuat landets chefläkare Chris Whitty som säger att det kan bli aktuellt med två olika erbjudanden. Dels om en tredje dos av något av de tre vacciner som används i dag och dels om ett vaccin som modifierats för att skydda mot nya varianter av coronaviruset.

Även EU-länderna förbereder sig för fortsatt vaccinering efter de inledande covid-19-vaccinationerna. Nya avtal har slutits med flera av vaccinleverantörerna och EU har nu sammanlagt avtal om 2,6 miljarder covid-19-vaccin.

I Sverige har ännu inget blivit känt om planeringen för nästa steg i vaccinationsprogrammet efter att alla över 18 år erbjudits en första vaccinomgång. Sören Andersson, chef för vaccinationsenheten vid Folkhälsomyndigheten, sade tidigare i en intervju med Läkemedelsvärlden att ”vi måste vara beredda på att vaccinera regelbundet”.

– Hur ofta kan vi dock inte säga något om än. Det är möjligt att behövs tätare intervaller i början medan viruset anpassar sig och det uppstår nya varianter. På längre sikt kanske det räcker med ganska glesa påfyllnadsdoser, sade han.

123Sida 2 av 3