För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta uppmärksammar vi på Läkemedelsvärlden genom att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Förra gången tittade vi på en artikel om Apoteket Kronan i Borlänge. I dag uppmärksammar vi en artikel som handlar om 1970-talets ökande solbadande och vilka skador detta kunde leda till.
”På bilder från sekelskiftet ses unga förståndiga damer med solparasoll och vidbrättade hattar för att skydda sin ömtåliga hud mot solljuset. I dag ligger unga damer med samma ömtåliga hud praktiskt taget nakna på >> playan>> och låter solen steka sig. Idealen växlar.”
Som många andra tidningar då och nu skrev även Svensk farmaceutisk tidskrift 1971 om vilka faror det finns med att vistas för mycket i solen. Skribenten pekar på den tidens nya solvanor och vilka hälsorisker de medförde.
”Solljuset erbjuder många faror. I det samhälle vi lever i är det psykologiska trycket starkt att alla bör se lika ut. Därför tvingas också den mest insiktsfulle ut i solglasset för att bli friskt brunbränd.”
Malignt melanom inte vanligt 1971
Många av de risker som tas upp i Svensk farmaceutisk tidskrift känner vi igen från dagens artiklar om samma ämne. Men en tydlig skillnad finns i avsnittet om hudcancer. Där nämns inte ens den farliga hudcancern malignt melanom, som numera är den solrisk som uppmärksammas mest.
Vilket har sin förklaring. Malignt melanom hade helt enkelt inte hunnit bli så vanligt ännu. Ökningen hade börjat, men antalet årliga fall var långt ifrån dagens nivåer.
År 1970 konstaterades cirka 550 fall av malignt melanom i Sverige. Motsvarande siffra 2019 var drygt 4 600 fall, alltså cirka nio gånger så många. Ökningen beror på de förändrade semestervanorna med fler resor till varma länder och ett mer aktivt solbadande. Även solariesolning kan orsaka sjukdomen.
I artikeln i Svensk farmaceutisk tidskrift nämns däremot de två andra hudcancerformerna skivepitelcancer och basalcellscancer. Solljuset benämns som den väsentligaste orsaken till dessa två cancertyper. Tidningen skriver också att man räknade med att båda formerna skulle öka i frekvens på grund av det ökande solbadandet.
Orsakar även många andra skador
Svensk farmaceutisk tidskrift skriver också om vilka andra skador som solljuset kan orsaka. Bland annat nämns förändringar i form av att huden blir torr, tunn, oelastisk och ”rikligt försedd med rynkor”. ”Utsättes huden en längre tid för starkt solljus vilket sker hos människor som arbetar utomhus eller är heroiska soldyrkare uppträder oundvikligen permanenta förändringar i den exponerade huden”, skriver tidningen.
Vidare nämns också att solljuset kan orsaka allergiska reaktioner såsom nässelfeber och soleksem. Om man överdriver solbadandet blir det också en blåsbildning och allmän reaktion med feber. ”Denna inflammatoriska reaktion tjänar vad man vet inget vettigt ändamål”, skriver tidningen.
Solljus inte nödvändig för huden
Förr i tiden var solbadandet ”i brist på bättre” ett inslag i behandlingen mot tuberkulos. År 1971 fanns det dock mediciner mot sjukdomen. Solljuset hade dock en terapeutisk effekt vid psoriasis och acne, men utnyttjades i övrigt inte i medicinskt syfte, skriver tidningen.
Svensk farmaceutisk tidskrift pekar också på att det är ett missförstånd att solen är nödvändig för människans hud. ”Praktiskt taget alla dermatologer är ense om att överdrivet solbadande bara leder till åldrad hud och en ökad frekvens av hudcancer”. Att vistas i solen ger människan ett tillskott av D-vitamin, men enligt tidningen bör människor i Sverige få i sig tillräckligt med D-vitamin genom maten.
Fortfarande anses det bland många fint att vara brun. Men idealen har ändrats sedan 1970-talet och medvetenheten om vilka skador solen kan orsaka har ökat. Artikeln i Svensk farmaceutisk tidskrift avslutas med exempel på olika typer av solskyddsmedel samt rådet att hålla sig inomhus när solen står som högst, alltså ungefär samma råd som i dag.