Månads arkivering april 2021

Försenad webbportal för kliniska prövningar klar

Marie Ericsson
-
0
Försenad webbportal för kliniska prövningar klar

Nu finns ett startdatum för den webbportal som är nödvändig för att en ny EU-förordning om kliniska prövningar ska kunna träda i kraft. Senast den 31 januari nästa år ska portalen, som administreras av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, vara i gång.

Portalen för kliniska prövningar försenades

Under flera år har en trend som visar på ett sjunkande antal kliniska prövningar setts i Sverige och i övriga EU-länder. År 2014 beslutade därför medlemsländerna om en ny förordning om kliniska prövningar och forskning, som ska minska det administrativa arbetet för prövarna och göra det enklare att göra prövningar i ett eller flera EU-länder.

Förordningen innebär att företaget bara ska behöva skicka in en enda ansökan, i stället för att som nu skicka in två ansökningar (en om etikprövning och en till läkemedelsmyndigheten) i varje land som ska vara med i studien.

Denna ansökan ska skickas in via en webbportal som administreras av EMA, som sedan samordnar ländernas granskning av ansökningarna. Utvecklingen av webbportalen tog dock mycket längre tid än vad man från början hade trott.

– Dels är det väldigt komplext att bygga IT-system och dels har brexit lett till kraftiga förseningar på grund av att projektet tappat teknisk kompetens, har Gunilla Andrew-Nielsen, chef för enheten för kliniska prövningar vid Läkemedelsverket, tidigare sagt till Läkemedelsvärlden.

EU-kommissionen ska kontrollera

Men nu bekräftar alltså EMA:s styrelse att webbportalen Clinical trial information system (CTIS) uppfyller de överenskomna kraven och är redo att börja användas senast den 31 januari 2022.

– Genomförandet av förordningen om kliniska prövningar och CTIS kommer att öka effektiviteten vid registrering, genomförande och övervakning av kliniska prövningar i EU, särskilt de som äger rum i flera medlemsstater, samtidigt som det säkerställer största möjliga insyn för allmänheten. Detta är en av de mest komplexa och ambitiösa typer av IT-utveckling som genomförts av EMA och vi ser fram emot att det kommer att starta i början av 2022, Christa Wirthumer-Hoche, ordförande för EMA: s styrelse, i ett pressmeddelande.

– EU är en attraktiv plats för investeringar i klinisk forskning och denna utveckling kommer att öka värdet som ett stort och dynamiskt kliniskt forskningsområde ytterligare, vilket gör det möjligt för myndigheter och forskare att samarbeta mer effektivt mellan medlemsstaterna”, säger Xavier De Cuyper, chef för den belgiska läkemedelsmyndigheten och som här uttalade sig för Heads of medicines agencies kliniska prövningsnätverk.

– Det betyder också att vi ytterligare kan förbättra fördelarna för våra medborgare när det gäller nya läkemedel och bättre användning av befintliga läkemedel och ge dem tillgång till ökad allmän information om kliniska försök när de pågår samt resultaten när försöken är avslutade.

Som ett nästa steg ska EMA:s styrelse informera EU-kommissionen om resultatet. När kommissionen sedan är övertygande om att alla villkor i förordningen om kliniska prövningar är uppfyllda kommer resultatet att publiceras i kommissionens officiella tidning. Sex månader efter denna publicering kommer förordningen och webbportalen att kunna börja användas.

Extra fokus på att upptäcka dubbelmedicinering

Helene Wallskär
-
0
Extra fokus på att upptäcka dubbelmedicinering

Dubbelmedicinering är i fokus för den kampanjvecka som Sveriges apoteksförening just nu genomför på landets apotek. Veckan genomförs för fjärde året i rad. Liksom tidigare går veckan ut på att stimulera och utveckla farmaceuternas användning av det elektroniska beslutsstödet EES från E-hälsomyndigheten.

– Vi har sett att problem med dubbelmedicinering är en vanlig signal i EES. Och det är också ett viktigt problem att upptäcka. Detta eftersom det kan innebära allvarliga risker om kunden oavsiktligt medicinerar med två läkemedel med samma verkan, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut i Sveriges apoteksförening.

EES ger signal om dubbelmedicinering

Alla apotek har tillgång till beslutsstödet EES. Farmaceuten som expedierar ett recept kan göra en slagning i systemet som då analyserar kundens samtliga sparade elektroniska recept.

Det undersöker bland annat om det finns flera läkemedel med samma verkan – alltså dubbelmedicinering, om läkemedlen riskerar att interagera med varandra samt om det finns läkemedel eller doseringar som är olämpliga utifrån patientens ålder. Om systemet upptäcker ett problem ger det en signal till farmaceuten.

Tidigare fokusveckor har framför allt syftat till att öka användningen av EES. I fjol ökade antalet slagningar kraftigt i samband med att kravet på kundens samtycke slopades. I slutet av 2020 använde farmaceuten, som Läkemedelsvärlden rapporterat, EES vid omkring 40 procent av alla receptexpeditioner.

– Nu har vi nått en hög användning. Nu kan vi lägga mer tyngdpunkt på hur vi använder systemet, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut i Sveriges apoteksförening.

– Därför valde vi denna gång dubbelmedicinering som tema för fokusveckan.

Utbildning och systemutveckling

Risk för dubbelmedicinering kan exempelvis uppstå vid läkemedelsbyten när läkaren skriver recept på det nya läkemedlet men det gamla receptet finns kvar och kunden kanske också har kvar av detta läkemedel hemma. Det kan handla om att man har två olika läkemedel med samma substans eller två preparat i samma läkemedelsgrupp.

– Det är både viktigt att expediera rätt och att säkerställa att patienten verkligen vet vilket läkemedel det är som ska användas, säger Fredrik Boström.

Han framhåller att farmaceuterna på apoteken alltid kontrollerar kundernas läkemedelsanvändning noggrant, även utan EES. Men att EES-användning kan ge ytterligare stöd i detta.

– Genom att fokusera på dubbelmedicinering vill vi både bidra till ökad kunskap om dessa problem och hur EES kan hjälpa till att hitta dem. Vi bland annat att ta fram en del utbildningsmaterial. Vi kommer också att samla in statistik och annan kunskap om hur systemet används när det gäller dubbelmedicinering för att få fram underlag till E-hälsomyndighetens kontinuerliga utveckling av systemet.

Utlovar besked om Janssens covid-19-vaccin

Marie Ericsson
-
0
Utlovar besked om Janssens covid-19-vaccin

Efter gårdagens besked om att det kan finnas en möjlig koppling mellan Janssens covid-19-vaccin och ovanliga koagulationsrubbningar ska Folkhälsomyndigheten nu bedöma hur detta påverkar rekommendationerna i Sverige.

– Vi behöver granska underlaget för att kunna ta ställning till en rekommendation för hur vaccinet kan användas i Sverige. Vi återkommer med besked så snart vi är klara, säger Sören Andersson, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Nyttan större än risken

Det var på en presskonferens under tisdagen som den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA meddelade att det kan finnas en möjlig koppling mellan Janssens covid-19-vaccin och blodpropp i kombination med låga halter av blodplättar. Nyttan med vaccinet bedöms dock fortfarande vara större än risken för biverkningar.

I utredningen har åtta fall av det mycket sällsynta tillståndet granskats. Alla personer som drabbades var under 60 år och de flesta var kvinnor, men EMA har inte kunnat hitta några specifika riskfaktorer. Fram till den 13 april hade sju miljoner personer i USA fått Janssens vaccin.

Vaccinet är godkänt i EU, men har ännu inte börjat användas i Sverige. Regionerna inväntar nu Folkhälsomyndighetens bedömning som väntas komma nästa vecka.

Ska få andra dos av mRNA-vaccin

I går kom också Folkhälsomyndigheten med beskedet att personer som är under 65 år, och har fått en dos av Astrazenecas vaccin, i stället ska erbjudas en andra dos av ett så kallat mRNA-vaccin.

Denna bedömning görs utifrån EMA:s underlag om en möjlig koppling mellan Astrazenecas vaccin och den sällsynta biverkningen i form av blodpropp i kombination med låga halter av blodplättar.

Beskedet berör cirka 180 000 personer i Sverige, där merparten är hälso- och sjukvårdspersonal. Rekommendationen är nu att dessa personer ska få en andra dos av ett mRNA-vaccin från Pfizer eller Moderna cirka 12 till 15 veckor efter den första dosen av Astrazenecas vaccin. Någon ytterligare dos mRNA-vaccin behövs inte.

Samtidigt bedömer både Folkhälsomyndigheten och EMA att Astrazenecas vaccin är effektivt för att förebygga covid-19 och minska svår sjukdom och dödsfall. Rekommendationerna om att Astrazenecas vaccin ska ges till personer över 65 år kvarstår därmed.

– Astrazenecas vaccin har en hög skyddseffekt och minskar kraftigt risken för svår sjukdom och död, särskilt bland äldre och svaga. De inrapporterade fallen av allvarliga biverkningar är sällsynta och rör i de flesta fallen personer under 60 år, säger statsepidemiolog Anders Tegnell, i ett pressmeddelande.

Denna rekommendation gäller tills vidare men kan komma att ändras när mer data tillkommer, enligt Folkhälsomyndigheten.

Tvingas slänga doser av covid-19-vaccin

Under den senaste tiden har flera medier rapporterat om att regioner har behövt slänga vaccindoser på grund av att patienter har avbokat sin tid när de har fått veta att de ska få Astrazenecas vaccin. Vaccinationsmottagningarna förbereder varje dag ett antal doser innan patienterna kommer, och om doserna inte används inom några timmar måste de kasseras.

Detta är ett problem som har funnits på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, rapporterar Göteborgsposten. Sjukhuset har därför beslutat att centralisera verksamheten, och ta bort vaccinering från enskilda verksamheter. På så sätt har man en större patientgrupp och det är lättare att fylla de luckor som kan uppstå om patienter uteblir från sin bokade tid.

– De handhas på olika sätt med, med olika intervall för fas 2 och olika antal doser i ampullerna. Det är ganska många delar att förhålla sig till och ju större patientgrupp man har, desto mindre är risken för överblivna doser, säger ansvarig verksamhetschef Charlotte Widell, till Göteborgsposten.

Ny styrelse klubbad i Sveriges farmaceuter

Helene Wallskär
-
0
Ny styrelse klubbad i Sveriges farmaceuter

Fackförbundet Sveriges farmaceuter har nu en ny styrelse. Det bekräftar förbundsordförande Sandra Jonsson i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden. Valen skedde genom sluten omröstning.

I huvudsak röstade fullmäktigedelegaterna enligt valberedningens förslag. Till första vice ordförande utsågs, i enlighet med detta förslag, Sofia Kälvemark Sporrong som representerar förbudets offentligsektion och till andra vice ordförande Helena Rosvall, industrisektionen.

Beträffande den sista ledamoten i presidiet, andra vice ordförandens personliga ersättare, fick dock apotekssektionen igenom sitt motförslag till valberedningens kandidat. I stället för Amadou Jallow valde delegaterna till denna post Kristina Maté, apotekssektionen.

I övrigt gick valberedningens styrelseförslag igenom. Det innebär att följande övriga ledamöter valdes: Marianne Andersson, industrisektionen, Karin Gummesson, apotekssektionen, Lena Ring, offentligsektionen, och Jennifer Nilsson, studentsektionen.

Valet av den styrelse som ska leda förbundet tillsammans med den nya ordföranden Sandra Jonsson har som Läkemedelsvärlden rapporterat skjutits upp flera gånger. Detta på grund av interna stridigheter i förbundet. I torsdags skulle styrelsevalen ha skett vid det extra fullmäktige som var utsatt att pågå kl. 13-16. Men efter att ha diskuterat och beslutat om två andra frågor sköt delegaterna upp styrelsevalen genom att ajournera mötet till måndagskvällen.

Den nya styrelsen ska leda förbundet fram till hösten 2022.

Svensk forskning ger nya ledtrådar om ulcerös kolit

Marie Ericsson
-
0
Svensk forskning ger nya ledtrådar om ulcerös kolit

Brister hos en viss typ av bägarcell som finns i tarmen kan vara en bidragande orsak till tarmsjukdomen ulcerös kolit. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet som har publicerats i tidskriften Science.

Bägarceller bildar slemlager

Insidan av tarmen är täckt av ett tunt slemlager som skyddar slemhinnan från bakterier och andra mikroorganismer. Detta lager bildas av en särskild celltyp som kallas bägarceller, och förnyas varje timme.

Det forskarna har gjort i den nu aktuella studien är att skilja ut bägarcellerna från andra celler, och sedan undersöka vilka proteiner varje bägarcell uttrycker. De kom fram till att det finns många olika varianter av dessa bägarceller, och att funktionen för dessa varierar mer än vad man tidigare har förstått.

– Vi tror att detta är viktig kunskap för att framöver kunna påverka tarmens skyddsfunktion. Systemet som upprätthåller det skyddande slemlagret i tarmen verkar kunna ändra sina funktioner och det skulle man kunna utnyttja genom att omprogrammera det med olika signaler, exempelvis genom nya läkemedel, säger Malin Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin och den som har lett forskningen, i ett pressmeddelande.

Kopplas till ulcerös kolit

Forskarna studerade särskilt en av de specifika typerna av bägarceller. Dessa finns på den yttersta slemhinneytan och tillför en annan typ av slem, som bidrar till skyddet i tarmen men som också tillåter att vissa näringsämnen släpps igenom. Denna typ av bägarcell kan enligt forskarna kopplas till den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit.

– Om dessa specifika celler har en nedsatt funktion ser vi att det uppstår oskyddade cellytor som leder till inflammation, både i studier på möss och på prover från patienter med ulcerös kolit, säger Malin Johansson.

Dessa särskilda celler verkade i studien stötas av från slemhinnan tidigare än normalt hos patienter som hade tarmsjukdomen. Detta innebar att cellerna blev färre.

– Till vår förvåning kunde vi observera detta både hos patienter med aktiv ulcerös kolit och hos dem som var tillfälligt symtomfria. Det tyder på att för tidig avstötning av de särskilda bägarceller vi studerat orsakar ett skadat slemskydd och att detta är en bidragande orsak till inflammatorisk tarmsjukdom. Det skulle även kunna vara en bidragande förklaring till den ökade cancerrisk som finns hos dessa patienter, säger Malin Johansson.

Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i tjocktarmen och ändtarmen.  Tarmsjukdomen, som har symtom som blod i avföringen och diaréer, är kronisk och går i skov. Med behandling går det ofta att leva utan besvär. I Sverige lever cirka 30 000 personer med ulcerös kolit.

”Vi ser en dramatisk utveckling”

Helene Wallskär
-
0
”Vi ser en dramatisk utveckling”

Cell- och genterapier och andra ATMP (Advanced therapy medicinal products) kallas ofta för framtidens läkemedel. Men i själva verket är de redan här. Allt fler ATMP och liknande behandlingar når läkemedelsgodkännande och börjar söka sin plats i den kliniska verkligheten.

Om den utvecklingen handlade ett digitalt seminarium som Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden nyligen arrangerade. De två föreläsarna Stephan Mielke och Mar Tulinius representerar två olika kliniska fält där revolutionerande behandlingar under de senaste åren gett nya möjligheter att rädda liv och bjudit på nya utmaningar.

Cell- och genterapier tar plats i kliniken

Stephan Mielke är professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska institutet och forskar om immunterapi mot cancer. Han är även överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset där han bland annat är verksamhetschef för cellterapi och allogena stamcellstransplantationer. Stephan Mielke är huvudansvarig för cancerbehandling med CAR-T-cellsterapi vid sjukhuset, en terapiform som sedan 2019 allt mer blivit en naturlig del av den individualiserade standardbehandlingen vid vissa cancerformer.

– Det har tagit ungefär 30 år av forskning fram till registrering av godkända läkemedel och standardbehandling i klinik. Men nu ser vi en dramatisk utveckling, sade Stephan Mielke när han vid seminariet berättade om introduktionen av CAR-T-cellsterapier i Sverige.

I förkortningen CAR-T står CAR för chimeric antigen receptor och T för T-celler. Det handlar om en immunterapi där patientens T-celler tas ut och omprogrammeras så att de börjar uttrycka en specifik CAR. Det gör att de mer effektivt kan identifiera och döda cancerceller. Dagens CAR-T-cellsterapier bygger alla på en CAR riktad mot proteinet CD19, som finns på ytan av B-celler även när de har förvandlats till cancerceller. När de modifierade T-cellerna efter odling i laboratorium förs tillbaka till patienten genom infusion söker dessa upp och dödar celler som uttrycker CD19.

Kallar resultaten banbrytande

Experimentella CAR-T-cellsbehandlingar har under några decennier utvecklats och använts inom studier vid ett flertal forskningscentra på sjukhus runt om i världen. År 2018 fick de två första kommersiellt producerade CAR-T-läkemedlen EU-godkännande. Fler finns i pipeline.

Först ut var tisagenlecleucel och axicabtagene ciloleucel. Tisagenlecleucel är indicerat för behandling av barn och vuxna upp till 25 år, med refraktär eller relapserande akut lymfocytisk B-cellsleukemi samt för vuxna med relapserande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom. Medan axicabtagene ciloleucel är godkänt för behandling av vuxna patienter med refraktärt eller relapserande diffust storcelligt B-cellslymfom och primärt mediastinala B-cellslymfom.

De studier som låg till grund för godkännandena visade på stora förbättringar av behandlingssvar jämfört med tidigare standardbehandlingar. I en studie i New England journal of medicine av axicabtagene ciloleucel hos 111 svårt sjuka patienter med B-cellslymfom svarade exempelvis 82 procent på behandlingen och för 54 procent gick cancern helt tillbaka.

– Det är banbrytande resultat som verkar mycket bättre än för de behandlingar man hade innan, även om direkt jämförelse inte är rimlig, sade Stephan Mielke.

64 infusioner hittills

I Sverige rådde NT-rådet först regionerna att avvakta med införande av de två CAR-T-cellsterapierna. Så småningom blev rekommendationen att använda axicabtagene ciloleucel enligt indikation och att begränsa användningen av tisagenlecleucel till barn och unga med B-cellsleukemi.

– I jämförelse med Europa som helhet har det tagit lång tid för oss i Sverige att komma i gång med klinisk användning av de två registrerade CAR-T-produkterna, menade Stephan Mielke.

Det krävs en särskild certifiering av de centra som ska ge dessa behandlingar och de kan nu ges ibland annat Uppsala, Göteborg, Stockholm, Lund och Linköping. Hittills har sammanlagt 64 CAR-T-cellsinfusioner getts i Sverige, varav 20 varit behandlingar med någon av de två kommersiella produkterna.

Som i en godisaffär

Stephan Mielke beskrev att det globalt finns patienter som flera år efter den första behandlingen lever med god livskvalitet och i vissa fall är kvitt sin cancer. Det handlar om patienter som tidigare skulle ha haft få återstående behandlingsalternativ och kort förväntad överlevnad.  Men det är inte säkert att en enda behandling räcker för att få varaktigt behandlingssvar. För många av patienterna har det krävts en kombination av upprepad infusion med CAR-T-cellerna och andra behandlingar som stamcellstransplantation.

I själva verket är Stephan Mielke och hans kollegor inom fältet mitt uppe i sökandet efter svaren på frågorna om de nya terapiernas optimala roll i behandlingen. Genom nationella samråd kring aktuella patientfall, samverkan inom kompetensnätverket Swecarnet och utvärdering via registrering i kvalitetsregister utvecklar de den kliniska kunskapen.

– När vi tittar på de nya behandlingsformerna kan man säga att vi som läkare känner oss som barn i godisaffären som tittar på alla möjligheter och funderar över vad vi ska välja.

– Vi kommer att lära oss av ”real life data” i stora register och genom att använda artificiell intelligens.

Revolutionerande terapier mot muskelsjukdom

Seminariets andre föreläsare var Mar Tulinius, professor i pediatrik vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus. Han arbetar med barn med neuromuskulära sjukdomar, däribland den svåra ärftliga sjukdomen spinal muskelatrofi, SMA. Det är en sällsynt sjukdom och för dessa barn fanns det tidigare ingen behandling som kunde påverka sjukdomsförloppet.

Barn med den allvarligaste formen, SMA1, dog då vanligen före ett års ålder. Men 2017 godkände EU-kommissionen läkemedlet Spinraza (nusinersen) mot SMA och samma år sade NT-rådet ja till användning i Sverige. Läkemedlet är en så kallad antisensenukleotid som visserligen inte uppfyller den europeiska definitionen av genterapier och ATMP, men som verkar på gennivå.

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus medverkade i de kliniska studier som ledde fram till godkännandet. Studierna var små men visade på övertygande förbättringar tack vare Spinraza. Läkemedlet är i dag standardbehandling vid allvarliga former av SMA och gör i många fall att barn som tidigare bara skulle ha blivit allt svagare i stället kan utveckla olika rörelseförmågor som att sitta självständigt, använda händerna och till och med gå.

– Barn med svåra former av SMA är i dag de nya överlevarna, sade Mar Tulinius.

Viktigt med tidig behandling

Patienter med SMA har brist på ett protein som kallas överlevnadsmotorneuron-protein, SMN.  Detta protein behövs för att motorneuronen (nervceller i ryggmärgen som styr musklernas rörelser) ska överleva och fungera normalt. Proteinbristen gör att motorneuronen bryts ned vilket leder till muskelsvaghet och muskelförtvining som bland annat drabbar rörelseförmåga och andning. Spinraza ges som injektioner i ryggmärgskanalen och normaliserar produktionen av SMN.

Mar Tulinius framhöll att det är viktigt att komma in tidigt med behandlingen för att rädda så många motorneuron som möjligt.

– Därför pågår nu även studier av att sätta in läkemedlet före symtomdebut, i förebyggande syfte.

Ytterligare lovande sjukdomsmodifierande behandlingar mot SMA är på väg. Bland annat har EU-kommissionen godkänt genterapin Zolgensma (onasemnogene abeparvovec) som ännu väntar på slutlig bedömning och rekommendation av NT-rådet om eventuellt svenskt införande. Zolgensma är en engångsbehandling och ges i form av en infusion. Läkemedlet innehåller en korrekt kopia av en felaktig gen och normaliserar tillverkningen av SMN-proteiner.

”Vi måste komma framåt”

ATMP och andra nya avancerade läkemedel har betydligt högre priser än äldre läkemedel. Det gäller även CAR-T-cellsbehandlingar och de nya läkemedlen mot spinal muskelatrofi.

Det pågår en livlig debatt om hur samhället ska ha råd med dessa läkemedel och om hur betalningsmodellerna ska se ut. De nya läkemedlen är omgivna av höga förhoppningar men också stor osäkerhet när det gäller effektstorlek, säkerhet och hur länge effekten varar.

Men Stephan Mielke och Mar Tulinius räknar ändå med att cell- och genterapier redan under de närmaste åren kommer att spela en allt viktigare roll för allt fler patienter.

– Vi ska inte debattera för länge. Vi måste komma framåt om vi inte vill bli sist, sade Stephan Mielke.

– Utvecklingen går mot personaliserad medicin på många olika sjukdomsområden och cell- och genterapier är en naturlig och självklar del i den utvecklingen.

Recept på antibiotika minskar även i år

Helene Wallskär
-
0
Recept på antibiotika minskar även i år

Den minskning av antibiotikaförskrivningen i Sverige som startade när pandemin kom i mars i fjol fortsätter. Det visar Folkhälsomyndighetens statistik för försäljningen av antibiotika på recept under de första tre månaderna 2021.

Månadsstatistiken visar en kontinuerlig minskning av antibiotikaförskrivningen under månaderna oktober 2020-februari 2021. Förskrivningen i februari var lägre än under någon månad 2020, ett år då försäljningen av antibiotika på recept totalt minskade med 17 procent. Bland barn i åldrarna 0-6 år var minskningen i fjol nästan 44 procent.

I mars i år skedde, enligt den aktuella statistiken, visserligen en svag ökning i samtliga regioner, men antibiotikaförskrivningen låg fortfarande på en mycket låg nivå. Det första kvartalets minskning av antibiotikaförskrivningen syntes i samtliga åldersgrupper. Den typ av antibiotika som minskade tydligast var penicillin V, ett vanligt smalspektrumantibiotikum som ofta används mot luftvägsinfektioner.

Under fjolåret ledde den nedåtgående antibiotikatrenden till att 19 av 21 regioner nådde nätverket Stramas mål i arbetet mot antibiotikaresistens – högst 250 recept per 1 000 invånare och år. Genomsnittet för riket blev förra året därmed 237 recept per 1 000 invånare och år. En ännu lägre siffra finns i den nya statistiken för 12-månadersperioden 1 april 2020-31 mars 2021. Nu har förskrivningen i riket sjunkit till i genomsnitt 215 recept per 1 000 invånare och år.

Det är dock fortsatt stora skillnader mellan olika delar av landet. Mest skriver förskrivarna på Gotland ut. Där är den senaste siffran 239 recept per 1 000 invånare och år. Lägst är förskrivningen i Västerbotten med 183 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år.

Den totala försäljningen av antibiotika har minskat lite varje år sedan 2008, men den extra kraftiga minskningen 2020 och 2021 beror sannolikt på covid-19-pandemin. Bland annat förebygger den fysiska distanseringen och andra åtgärder mot coronaspridningen även andra infektioner.

Antikroppar kvar minst ett halvår

Marie Ericsson
-
0
Antikroppar kvar minst ett halvår

Hur länge har en person som har blivit vaccinerad mot covid-19 kvar sina antikroppar och när kommer man att behöva fylla på med så kallade boosterdoser? Det är frågor som många ställer sig, men som än så länge inte går att svara säkert på. Flera studier pågår dock för att ta reda på detta.

Antikroppar kvar minst sex månader

En pågående fas-I studie av Modernas vaccin visar att deltagarna har kvar antikroppar mot covid-19 i minst sex månader efter vaccinering. Resultatet har publicerats i New England journal of medicine. Studien har gjorts på 33 friska vuxna personer.

Forskarna fortsätter nu att studera hur länge skyddet håller sig och avgör om det kommer att behövas en så kallad boosterdos, alltså en tredje dos, av vaccinet längre fram. De framhåller att deras resultat visar på en varaktighet av antikropparna och därmed stöder användandet av vaccinet.

Moderna har också pågående studier för att ta reda på hur bra deras vaccin fungerar mot mutationer av viruset. En studie, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om,  visar att skyddet mot den variant som först upptäcktes i Storbritannien är lika bra som skyddet mot den ursprungliga virusvarianten. Däremot ger vaccinet signifikant sämre skydd mot den variant som upptäcktes först i Sydafrika.

Moderna undersöker också om det går att förstärka skyddet mot nya varianter genom att lägga till en extra dos av vaccinet. Företaget arbetar också med att fram en vaccinkandidat specifikt riktad mot varianten från Sydafrika.

Eventuell tredje dos av Pfizers vaccin

Även Pfizer/Biontech har pågående studier där de tittar på hur länge vaccinets skydd håller. I början av april kom företaget med studieresultat om att deras vaccin visade ett bra skydd efter sex månader. Vaccinet har även visat sig vara effektivt mot både den brittiska och den sydafrikanska varianten av viruset.

När vaccinerade personer kan behöva en så kallad boosterdos av Pfizers vaccin vet forskarna ännu inte.

– Ett troligt scenario är att det sannolikt kommer att finnas ett behov av en tredje dos, efter mellan sex och tolv månader och därefter kommer det att behövas en årlig vaccination, men allt detta måste bekräftas. Och igen, varianterna kommer att spela en nyckelroll, har Pfizers vd Albert Bourla nyligen sagt till CNBC.

Sköt upp val av ny styrelse för tredje gången

Helene Wallskär
-
0
Sköt upp val av ny styrelse för tredje gången

Vid torsdagens extra fullmäktige skulle delegaterna utse resten av den nya förbundsstyrelse som tillsammans med ordförande Sandra Jonsson ska leda förbundet. Men ännu en gång sköts styrelsevalen upp. Mötet var utsatt att pågå kl 13-16, men ajournerades och kommer att fortsätta på kvällen måndag 19 april kl. 21-23, informerar Sveriges farmaceuter på sin hemsida.

Som Läkemedelsvärlden rapporterat valdes Sandra Jonsson i september 2020 men övriga val sköts då upp under ett stormigt fullmäktige och den dåvarande styrelsen blev kvar som interimsstyrelse. I denna fanns många som motsatte sig att Sandra Jonsson blivit vald och samarbetet i interimsstyrelsen har varit konfliktfyllt. Något som bland annat resulterat i att skyddsombudet har kopplat in Arbetsmiljöverket.

Extra fullmäktige vill se över stadgarna

De kompletterande valen till styrelseposter var först planerade till ett extra fullmäktige i januari. Detta blev uppskjutet och nu skjuts alltså valen upp ännu en gång. Inför dessa val finns både ett förslag från valberedningen och ett antal motkandidater som apotekssektionen nominerat.

Några frågor hann dock extra fullmäktige med att besluta om under torsdagens mötestimmar. En var ett förslag från en majoritet av interimsstyrelsen att förklara misstroende mot Sandra Jonsson. Delegaterna sade nej till att lägga till denna punkt på dagordningen, enligt tidningen Svensk farmaci efter både öppen och sedan sluten omröstning.

Mötet beslutade också att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över förbundets stadgar. Enligt förslaget ska arbetsgruppen föreslå förändringar som förhindrar en upprepning av det som skedde vid det dramatiska fullmäktige i september då apotekssektionen tack vare röstmajoritet drev igenom sitt ordförandeförslag efter nominering vid sittande möte.

Hur såg läkemedelsreklam ut för 50 år sedan?

Marie Ericsson
-
0
Hur såg läkemedelsreklam ut för 50 år sedan?

För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta uppmärksammar vi på Läkemedelsvärlden genom att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Förra gången tittade vi tillbaka på en artikel om historien bakom astmaläkemedlet Bricanyl. I dag berättar vi om läkemedelsreklam. 

Hur såg reklamen för läkemedel ut för 50 år sedan? Vilka mediciner marknadsfördes och vilka argument användes? I dag gör Läkemedelsvärlden en tillbakablick till reklamannonserna i Svensk farmaceutisk tidskrift.

Reklam för vitamintillskott vanligt

Ett återkommande tema, bland de ofta väldigt ambitiösa annonserna från 1971, är reklam för vitaminer för de som slarvar med maten, vilket verkar vara de flesta. Den gamla som inte orkar laga mat till sig själv, barnet som bara vill äta sötsaker och tonåringen som hellre äter en macka än riktig mat. Lösningen är vitamintillskott! Framför allt handlar annonserna om vitamintillskotten Lixir, Dulcivit och Polyvitafer.

Låt oss titta på två textutdrag från reklamannonser för vitaminen Lixir. Här har Svensk farmaceutisk tidskrift lånat rubriker och bilder från barnboken Pyttans A-B och C-D-lära som gavs ut 1896.

”Usch! Skall Pyttan ropa till när en gosse pussa vill”

”Usch. Men det gäller kanske inte så mycket den oskyldiga pussen som andra sötsaker barn frestas med. Tyvärr föredrar barn ofta sötsaker framför mat som är rik på vitaminer, mineralämnen och andra viktiga näringsämnen. Barn kan därför vara i behov av ett extra vitamintillskott.”

”Mormor kallar man den mamma vilkens dotter gjort detsamma”

”Slarvat! Med maten förstås. Ätit oregelbundet och otillfredsställande. Och inte fått de vitaminer, mineralämnen och andra viktiga näringsämnen, som hon så väl behöver. Det märkliga är att hon slarvar med maten livet ut; som skolflicka, som ung kvinna och som mormor.”

”Verkligenheten visar att vi äter fel”

Även i en annons för Dulcivit är slarv med maten temat.

”Tonåringen och pensionären – båda slarvar ofta med maten – det är enklare att ta en kaffe och en smörgås än att laga riktig mat. Trots all upplysning om vikten av fullvärdig kost blir många måltider dåliga ur näringssynpunkt. I någon mån kan man förbättra situationen genom extra vitamintillskott. Det är ju så enkelt. En Dulcivit ger dagsbehovet av viktiga vitaminer”

Och i en annons för Polyvitafer finns en önskan om att det åts mindre med tårtor.

”Verkligenheten visar att vi äter fel. Inte bara fel mat som vi blir feta av. Utan också som ger oss för lite nödvändiga näringsämnen. Fick vi önska skulle det ätas mindre med tårtor. Och pannkakor. Och kaffebröd. Medlet för att råda bot på paradoxen i välfärden heter upplysning. Men att få upplysningen att tränga igenom och förändra invanda beteenden tar tid. Därför behövs Polyvitafer, för att alla som slarvar ska få sitt behov av vitaminer tillgodosett.”

Polyvitafer finns även med i en reklamfilm från 1969. Filmen har dock inget med Svensk farmaceutisk tidskrift att göra. Reklamfilmen inleds med att ”mamma vet” att om man ska må bra så ska man följa kostcirkelns råd och äta en stadig frukost. Men hur blir det sen? ”Pappa på jobbet, barnen i skolan, och mamma som försöker banta”. Men med en Polyvitafertablett varje morgon gör att man får alla viktiga vitaminer och dessutom ett tillskott av järn, enligt reklamen. Filmen avslutas med att pappan ombeds att köpa fler Polyvitafertabletter på vägen hem från jobbet. Detta behöver han dock få nedskrivet på en lapp av mamman för att komma ihåg.

Ambitiösa annonser

Utmärkande, och något som sticker ut från i dag, är att annonserna i Svensk farmaceutisk tidskrift är väldigt ambitiösa med mycket text, nästan som små berättelser. En annons, som handlar om halstabletten Bafucin och riktar sig mot apotekspersonal, sträcker sig till exempel över flera sidor med text och illustrationer.

”Höst är förkylningstid. Och varje höst beslutar sig en lång, lång, rad människor för att göra något åt det onda i halsen. Och så går dom till kiosken, köper Läkerol, Tulo, Emser, Coryfin eller någon av de andra. Halstabletter är visserligen mest för smakens skull. Vi tror att vi kan vända en stor del av strömmen till apoteket och medicin istället. Om vi anstränger oss lite. Därför tänker vi anstränga oss flitigt annonsvägen i höst och tala om att Bafucin är bättre både för hals och tänder. Bafucin har ju 4 aktiva farmaka och är sockerfri. Nu vet du med andra ord att när kunderna frågar efter halstabletter så är det Bafucin dom menar.”

Även en annons för läkemedel mot mjäll riktar sig mot apotekspersonal.

”De som har mjäll är ofta villrådiga. Inte så underligt. De får ju så många olika råd. Till sist vet de varken ut eller in. Det är då de brukar komma till apoteket och vill få klarhet i oklarheten. Till exempel om Selukos”

Detta läkemedel förekommer även i en annons med texten:

”Samtidigt som könshormonerna vaknar till liv kan flickor få mjäll. Det är vanligt hos pojkar också. Läkemedlet mot mjäll heter Selukos. Receptfritt på apotek för bara 5:85.”

En annan utmärkande annons, och som nog inte hade kunnat publiceras i dag, är en reklam för en hudkräm under rubriken ”Medicinen för torr hud”. Där beskrivs på en hel sida hur hudkrämen fungerar och vad den innehåller. Intill finns en bild på en naken kvinna som sitter på en sten med texten ”HTH är en créme för ansiktet och hela kroppen, och speciellt armbågar och knän, ben händer och fötter som ofta har mycket torr hud.”

Elektroniska recept på väg bli standard

Marie Ericsson
-
0
Elektroniska recept på väg bli standard

Den första maj börjar nationella läkemedelslistan att användas. I ett första steg tas ett nytt elektroniskt receptregister i bruk. I samband med detta införs också regeländringar för apotekspersonalens sätt att hantera recept.

– För de flesta kommer detta inte innebära någon förändring eftersom
99 procent av alla recept redan är elektroniska. Syftet med det nya registret är att vi alla ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling. Det sker genom att man själv, vården och apoteket har samma information, säger Gustav Sjöstrand på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Får tillgång till samma information

Syftet med nationella läkemedelslistan är att ge vården, apoteken och patienterna tillgång till en samlad information om en persons förskrivna och uthämtade recept. Nationella läkemedelslistan ersätter det gamla registret för elektroniska recept och information om uthämtade läkemedel.

I registret kommer information om vilka recept en patient har och vilka mediciner som ska lämnas ut från apotek att finnas. För att denna information ska vara så bra som möjligt behöver recepten vara elektroniska. Informationen, som kan ses av patienten, vården och apotekspersonal, sparas i fem år.

Om en patient har ett pappersrecept kommer apotekspersonalen nu att lägga in det i nationella läkemedelslistan innan läkemedlet lämnas ut. Personalen kommer inte längre att skriva ut elektroniska recept på papper, med undantaget om patienten behöver det för att hämta ut läkemedel i ett annat land.

Slopade pappersrecept skjuts upp igen

Men det dröjer ytterligare innan pappersrecepten verkligen slopas. Från början var det meningen att detta skulle ske redan i juli 2020. Men efter en del kritik, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om, sköts detta upp. Invändningarna handlade bland annat om valet av tidpunkt att ta bort pappersrecepten eftersom vissa förskrivare, exempelvis pensionerade läkare, inte hade tillgång till ett elektroniskt receptsystem.

För dessa förskrivare utvecklar  E-hälsomyndigheten webbportalen Förskrivningskollen som de ska kunna använda för att skriva ut e-recept. Eftersom den inte var klar sköt Läkemedelsverket i fjol upp att slopa pappersrecepten till oktober i år. Och enligt Läkartidningen är Förskrivningskollen ytterligare försenad vilket gör att pappersrecepten kan bli kvar till nästa år.

Immunologisk förändring kan förklara svår covid-19

Marie Ericsson
-
0
Immunologisk förändring kan förklara svår covid-19

Genförändringar i interferonsystemet, som är en viktig del av immunförsvaret, kan vara en förklaring till varför vissa personer drabbas värre av covid-19. Det visar en internationell studie där forskare från Centre of excellence inflammationer på Akademiska sjukhuset i Uppsala har deltagit. Forskningsrapporten har publicerats i Nature medicine.

Även tidigare studier har visat att immunologiska förändringar som ger interferonbrist kan förklara varför vissa covid-19-patienter blir sjukare, samt varför män ofta drabbas hårdare.

Interferon bekämpar virus

Interferon är ett naturligt förekommande protein som produceras av kroppens celler. Det tillhör den typ av signalmolekyler som kallas för cytokiner och det bekämpar virus, cancerceller och parasiter. Interferon har också en immunstimulerande effekt på så sätt att det bidrar till att både det naturliga och förvärvade immunsystemet aktiveras.

I den nu aktuella studien har forskarna, med hjälp av sammanfattande statistik, studerat 7 554 patienter med covid-19 på sjukhus. Det forskarna har kommit fram till är att genförändringar i interferonsystemet kan förklara varför vissa personer får livshotande symptom vid en covid-19-infektion, medan andra inte får några symptom alls.

– Resultaten visar att de som får en mycket svår sjukdomsbild vid covid-19 har en bristande funktion i centrala gener som styr kroppens immunsvar mot virus. Här råder ett omvänt förhållande gentemot vissa reumatiska sjukdomar som har en överreaktion i samma system, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Lars Rönnblom leder den forskargrupp vid Akademiska sjukhuset som har deltagit i studien.

Interferonbehandling kan bli aktuellt

Syftet med studien var att hitta målmolekyler som kan användas i terapeutiskt syfte hos covid-19-patienter. Upptäckten om att det finns en koppling mellan interferonsystemet och svår sjukdom kan eventuellt leda till att interferonbehandling blir aktuell för vissa patienter.

– Det finns en tydlig koppling mellan interferonreceptorns uttryck och risk för svår covidsjukdom. De individer som hade lågt uttryck av receptorn hade en ökad risk att få en så svår sjukdom att det krävde sjukhusvård. Att vissa individer får livshotande symtom med överdriven immunreaktion (cytokinstormar) kan delvis bero på en sämre funktion i centrala gener i som reglerar förmågan att svara på interferon, säger Lars Rönnblom.

– Eftersom interferon har både antivirala och proinflammatoriska egenskaper är det svårt att veta exakt när timingen för interferonterapi är bäst. En annan utmaning är att man måste veta vilket av de tre huvudtyperna av interferon som är viktigast vid det tillstånd man vill behandla. I vissa lägen kan man tillföra interferon och i andra situationer kanske man ska minska interferoneffekten. Att hämma stora delar av interferonsystemet hos en patient är dock vara förenat med stora risker med tanke på dess centrala roll i virusförsvaret, fortsätter han.

Uppgifter: Förlänger inte kontrakt med Astrazeneca

Marie Ericsson
-
0
Uppgifter: Förlänger inte kontrakt med Astrazeneca

Under onsdagsförmiddagen kom uppgifter om att EU-kommissionen inte kommer att förnya kontrakten med Astrazeneca och Johnson & Johnson (Janssen) för leveranser av deras covid-19-vaccin nästa år. Det rapporterar Reuters, som hänvisar till uppgifter till den italienska tidningen La Stampa. Enligt tidningen är det en källa på det italienska hälsodepartementet som har uttalat sig.

Misstänkta biverkningar inte orsaken

Richard Bergström, som är Sveriges vaccinsamordnare, uppger till TT att det än så länge bara finns ett färdigt beslut när det gäller kontraktet med Astrazeneca. Enligt honom är orsaken inte oro för biverkningar utan att det i stället handlar om problem med leveranserna.

Förra veckan kom den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA med beskedet att det finns en möjlig koppling mellan Astrazenecas covid-19-vaccin och de fall av blodpropp i kombination med låga halter av blodplättar som har rapporterats. EMA beslutade då att detta tillstånd bör anges som en mycket sällsynt biverkning av vaccinet.

Men enligt Rickard Bergström har detta alltså inte med saken att göra. När TT ställde frågan om den misstänkta risken för blödningsrubbningar spelar någon roll svarade han:

”Nej – det handlar enbart om volymer och tidpunkt. Dessutom är AZ (och J&J) inte bästa valet rent vetenskapligt för uppdaterade vaccin mot mutationer – där satsar nu EU stort på kapacitet (mer än 1 miljard doser per år) av mRNA och proteinvaccin”.

Kroppen kan bli immun mot virusvektor

Anledningen till att vaccinen från Astrazeneca och Johnson & Johnson är mindre lämpande för mutationer är att de använder sig av virusvektorer, vilka kroppen efter hand kan utveckla immunitet mot. När det gäller de så kallade mRNA-vaccinen kan detta inte ske.

– Dessa vacciner har ett hölje runt sig, och det kan kroppen inte lära sig känna igen, har virusforskaren Ali Mirazimi tidigare sagt till Läkemedelsvärlden.

Under onsdagen kom även medierapporter om att Danmark slutar att använda vaccinet från Astrazeneca. Enligt uppgifter väntas myndigheterna i landet komma med ytterligare besked på en presskonferens klockan 14.

Apoteken ska hjälpa till att stoppa fusk med botox

Helene Wallskär
-
0
Apoteken ska hjälpa till att stoppa fusk med botox

En läkare som skrivit ut nervgiftet botox, botulinumtocin, på recept till många patienter utan medicinska skäl dömdes nyligen av Hudiksvalls tingsrätt för grovt osant intygande till villkorlig dom och dagsböter.

Och den aktuella läkaren verkar inte vara ensam om att missbruka förskrivningsrätten till att skriva recept på botox även när det ska användas till skönhetsbehandlingar. Det visar både myndigheters iakttagelser och en kartläggning som SVT gjort. Missbruket leder till att botox för skönhetsbehandlingar finansieras med skattemedel via läkemedelsförmånen.

I ett nyhetsbrev till apoteken bekräftar nu Läkemedelsverket att det förekommer att läkare anger en medicinsk indikation på recept på botulinumtoxin som i själva verket ska användas för kosmetisk behandling. Godkända medicinska indikationer för botox är bland annat spasticitet, kronisk migrän, urininkontinens och öerdriven svettning.

Läkemedelsverket uppmanar apoteken att i möjligaste mån säkerställa att den medicinska indikationen på receptet är korrekt innan botox expedieras inom läkemedelsförmånen. Apoteken ska kontrollera detta genom att ”vid behov kontakta förskrivaren”.

När botulinumtoxin används medicinskt sker detta i allmänhet vid specialistmottagning på sjukhus eller vid specialiserade kliniker, framhåller också Läkemedelsverket. Om ett apotek misstänker systematiska oegentligheter i samband med förskrivning, ska apoteket i första hand ta kontakt med läkemedelsenheten inom den region där förskrivaren är verksam, skriver myndigheten.

Baricitinib minskade dödligheten i covid-19

Marie Ericsson
-
0
Baricitinib minskade dödligheten i covid-19

Ett tillägg av läkemedlet baricitinib minskade dödligheten i covid-19 hos sjukhusinlagda patienter med 38 procent. Det visar en fas III-studie, som har finansierats av läkemedelstillverkaren Eli Lilly. Studien är ännu inte publicerad i någon vetenskapligt granskad tidskrift.

Baricitinib är ett immunmodulerande läkemedel som i dag är godkänt mot ledgångsreumatism. Läkemedlet är en så kallad JAK-hämmare som antas kunna dämpa den skadliga immunreaktion som efter en tid uppträder hos en del covid-patienter. En immunreaktion som bidrar till svårare, ibland livshotande sjukdom med bland annat lungskador.

Sedan covid-19-pandemins början har flera studier gjorts på läkemedlet. Den nu aktuella studien är ett komplement till en tidigare studie som visade att läkemedlet, i kombination med remdesivir, gav upp till åtta dagar snabbare förbättring. En annan tidigare mindre studie, som koordinerades på Karolinska institutet, har också visat en minskad dödlighet bland covid-19-sjuka patienter som fick ett tillägg med läkemedlet.

Baricitinib eller placebo gavs som tillägg

Den nu aktuella studien är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie som gjordes på 1 525 sjukhusinlagda patienter med covid-19. Studien inleddes i juni 2020 och inkluderade patienter från bland annat USA, Brasilien, Mexiko, Argentina och Ryssland.

Patienterna randomiserades så att de antingen fick baricitinib som tillägg till standardbehandlingen, som inkluderade kortikosteroider och remdesivir, eller placebo som tillägg. Baricitinib eller placebo gavs till patienterna i upp till 14 dagar eller tills de skrevs ut från sjukhuset.

Resultatet visade en minskning av dödligheten med 38 procent vid dag 28. Studien mötte inte det primära effektmåttet, som definierades som en skillnad i patienter som behövde ventilatorbehandling, exempelvis icke-invasiv behandling såsom syrgas, eller invasiv behandling som respiratorvård.

Biverkningar lika bland grupperna

Frekvensen av biverkningar samt allvarliga biverkningar var i allmänhet lika bland de båda grupperna. Allvarliga infektioner och venös tromboembolism inträffade hos 8,5 procent och 2,7 procent av patienterna som fick baricitinib. Motsvarande siffra hos de som fick placebo var 9,8 procent och 2,5 procent. Inga nya säkerhetssignaler som kunde vara relaterade till baricitinib identifierades.

”Sedan början av pandemin har vi arbetat för att utöka vetenskapen om covid-19-terapier. Även om studien inte visade något statistisk signifikant fördel på det primära effektmåttet, visade studien den hittills största effekten av minskning av dödlighet som observerats för denna patientgrupp med covid-19”, säger Ilya Yuffa vid Eli Lilly, i ett pressmeddelande.

”Eftersom det fortfarande finns ett akut behov av att minska covid-relaterade dödsfall hos sjukhuspatienter hoppas vi att dessa resultat kommer att ge ytterligare förståelse och stöd för baricitinibs potentiella roll i behandlingen utöver den nuvarande standardbehandlingen”.

Arbetsmiljöverket inkopplat i konflikten inom förbundet

Helene Wallskär
-
0
Arbetsmiljöverket inkopplat i konflikten inom förbundet

Läkemedelsvärlden berättade i fredags om den upptrappade konflikten inom fackförbundet Sveriges farmaceuter. Upptrappningen sker inför det extra fullmäktigemötet nu på torsdag. Bland annat yrkar en majoritet av den avgående interimsstyrelsen på att fullmäktige ska uttala misstroende mot förbundsordförande Sandra Jonsson.

Den aktuella konflikten har pågått ända sedan det ordinarie fullmäktige i september då Sandra Jonsson valdes efter att apotekssektionen nominerat henne vid sittande möte. Något som ledde till att resten av den nya styrelsen på grund av avhopp inte kunde väljas. Den ”gamla” styrelsen blev kvar som interimsstyrelse, fast med Sandra Jonsson som ordförande.

Skyddsombud agerade

Sedan dess har arbetet i interimsstyrelsen varit präglat av en mycket infekterad stämning. I december ansåg skyddsombudet inom Sveriges farmaceuter att den psykosociala arbetsmiljön i styrelsen var så dålig att något måste göras. Det framgår av en så kallad 6-6-a-anmälan (förklaring av anmälningstypen på denna länk) som skickats till Arbetsmiljöverket och som Läkemedelsvärlden tagit del av.

I denna anmälan, daterad 8 december, vänder sig skyddsombudet till arbetsgivaren. Skyddsombudet förklarar att flera styrelseledamöter framfört synpunkter på samtalsklimatet i styrelsen. Skyddsombudet framhåller vidare att ett ilsket och upprört samspel i styrelsen väcker frågor om ”stressnivån överlag” i styrelserummet.

Ett annat arbetsmiljöproblem som lyfts fram är att förbundsordföranden upplevt en obalans mellan arbetstid och resurser eftersom styrelsen beslutat halverat hennes tid för uppdraget, jämfört med företrädarens. Neddragningen har enligt anmälan skett utan föregående analys av arbetsmiljökonsekvenserna.

Arbetsmiljöverket inkopplat

En avslutande notering i den aktuella anmälan tyder också på att de nuvarande problemen kan vara en del i en större helhetsbild av psykosociala arbetsmiljöproblem inom förbundet. Noteringen säger att ”samspelet inom styrelsen, mellan styrelse och sektioner, samt mellan styrelse, sektioner och kansli, under fler år varit dåligt och gett tydligt förhöjda sjukskrivningstal på kansliet, samt slitningar inom tidigare styrelser. Det förefaller finnas en strukturell problematik inom förbundet som riskerar anställdas och förtroendevaldas hälsa.”

Skyddsombudet lämnade i anmälan flera förslag på omedelbara åtgärder till arbetsgivaren. Bland annat att förbundet tills vidare skulle ställa in styrelsemötena och koppla in företagshälsovården. Arbetsgivaren, företrädd av dåvarande förbundsdirektören, såg dock inga möjligheter att genomföra förslagen. I början av 2021 tog skyddsombudet då nästa steg i processen och skickade anmälan vidare till Arbetsmiljöverket.

Ska göra inspektion

Arbetsmiljöverket har nu reagerat och kommer att genomföra en inspektion. Skyddsombudet och arbetsgivarens nuvarande företrädare, den tillförordnade förbundsdirektören, ska delta. Skyddsombudet Daniel Skoglund är försiktig i sin kommentar om vad han räknar med att Arbetsmiljöverkets inspektion ska leda till.

– Det jag hoppas är att vi kan få i gång ett konstruktivt samtal om arbetsmiljön i förbundet, både för förtroendevalda och kanslipersonalen, säger han.

Förbundets ordförande Sandra Jonsson säger att hon vill bidra till detta. Hon hoppas bland annat att det extra fullmäktigemötet på torsdag ska kunna bli avstamp för förbättringar av samarbetsklimatet inom förbundet.

De avgående styrelseledamöter som yrkar på misstroendeförklaring mot henne vill att även hon ska avgå. De anser att Sandra Jonssons sätt att sköta ordförandeskapet bidragit till flera negativa händelser inom förbundet.

– Det kan jag inte kommentera mer än att jag inte delar deras uppfattning, säger Sandra Jonsson nu till Läkemedelsvärlden.

– Jag hoppas att vi nu får en ny styrelse som vill jobba framåt tillsammans för alla sektorer i förbundet så att vi kan lägga motsättningarna bakom oss.

123Sida 2 av 3