Månads arkivering mars 2021

Informerade ej om saknad subvention

Helene Wallskär
-
0
Informerade ej om saknad subvention

NBL fäller Astrazeneca i två olika ärenden som båda gäller marknadsföring av läkemedlet Forxiga (dapagliflozin). Fällningarna innebär att företaget ska betala straffavgifter på sammanlagt 220 000 kronor.

NBL fäller Astrazeneca för läkarinformation

Anmälningarna till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, kommer från två läkemedelskommittéer. Dels den i region Uppsala och dels den i Region Dalarna. Båda har reagerat mot marknadsföring för Forxiga riktad till läkare.

Forxiga är sedan tidigare godkänt för behandling av diabetes typ 1 och 2. Läkemedlet omfattas av läkemedelsförmånen med begränsning. Denna innebär att Forxiga subventioneras när det används vid diabetes typ 2 som tillägg till behandling med metformin, samt vid behandling av diabetes typ 1 som komplement till insulin hos patienter med BMI på 27 eller högre.

Nyligen utökades godkännandet läkemedlet även med indikationen hjärtsvikt. Forxiga är alltså numer godkänt också för behandling av kronisk hjärtsvikt hos vuxna. Men denna indikation omfattas i dagsläget inte av läkemedelsförmånen. Astrazeneca har ansökt hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, om subvention även vid hjärtsvikt, men TLV har ännu inte fattat sitt beslut.

Otydlig förmånsinfo

I slutet av förra året gick Astrazeneca ut med marknadsföring till läkarkåren om den nya indikationen för läkemedlet. Läkemedelskommittén i Region Uppsala anmälde företaget till NBL på grund av ett reklamutskick med rubriken ”Ett nytt behandlingsalternativ för hjärtsviktspatienter”.

Läkemedelskommittén menade att det inte framgick av utskicket att läkemedlet inte är subventionerat vid hjärtsvikt och att patienterna därför får stå för hela läkemedelskostnaden själva.

I sitt svaromål framhöll företaget att det visst hade informerat om saken. Detta genom förkortningen EF i den så kallade minimiinformationstexten.

NBL tycker dock inte det är uppenbart att EF skulle tolkas som ”ej förmån” och fäller därför Astrazeneca för överträdelser av det etiska regelverket.

Anmälde webbsänd föreläsning

Även läkemedelskommittén i Region Dalarna anmälde det aktuella utskicket. Men anmälan från Dalarna gällde dessutom en skriftlig inbjudan från Astrazeneca till en digital föreläsning för läkare, samt muntlig information i samband med denna föreläsning online.

Den Dalaläkare som undertecknat anmälan till NBL deltog själv vid Astrazenecas webbsända föreläsning om Forxiga vid hjärtsvikt i början av december. Enligt anmälaren saknade inbjudan information om förmånsstatus och företagets representanter nämnde vid webbsändningen inte att det inte finns subventionsbeslut från TLV.

På en direkt fråga om hjärtsviktspatienter utan diabetes måste betala behandlingen själva svarade en representant, enligt anmälaren, att ”det beror på hur du skriver receptet, om du kryssar ur rutan med förmån”. Och mötets moderator ska i detta sammanhang ha påpekat att apoteken inte kontrollerar.

Anmälaren uppfattade detta som att företagets representanter uppmanade närvarande förskrivare att ”kringgå avsaknad av subvention från TLV genom att osant intyga att patienten är subventionsberättigad trots att hen inte är det”.

Ord mot ord

I sitt svaromål till NBL tillbakavisade Astrazeneca att representanterna avsåg att uppmana läkare att ange felaktiga uppgifter på receptet för att erhålla subvention. ”Syftet har enbart varit att förtydliga processen genom att svara på de frågor man erhöll. Information om att Forxiga inte omfattas av subvention på indikationen hjärtsvikt har förmedlats i informationsutskick till läkare, i inbjudningar till produktinformation samt under informationsmötet”, skrev företaget.

NBL bedömer att ord står mot ord när det gäller hur yttrandena föll vid det digitala föreläsningsmötet. Eftersom det inte finns annan bevisning som stöder anmälarens version så frias företaget på denna punkt.

Däremot håller nämnden med om att inbjudan till föreläsningen inte tillräckligt tydligt informerade om läkemedlets förmånsstatus. NBL fäller Astrazeneca för att genom detta ha handlat i strid mot god sed på läkemedelsinformationens område.

Nyhetstätt om monoklonala antikroppar

Helene Wallskär
-
0
Nyhetstätt om monoklonala antikroppar

Läkemedel med monoklonala antikroppar mot covid-19 väcker just nu en hel del intresse. Sannolikt bidrar det att de flesta länder ännu inte hunnit så långt med vaccinationerna. Monoklonala antikroppar kan då få en viktig roll genom att skydda covidsmittade personer med ökad risk för svår sjukdom från att bli allvarligt sjuka.

Expertkommittén CHMP inom EU:s läkemedelsmyndighet EMA lägger också för närvarande en hel del tid på den här typen av läkemedel. Dels pågår så kallade löpande granskningar av tre sådana behandlingar, med sikte på snabbast möjliga läkemedelsgodkännanden. Och dels gör kommittén förutom detta särskilda snabbgranskningar enligt en artikel i regelverket som heter 5(3). Dessa granskningar är till för att kunna ge länderna råd om läkemedlen i väntan på riktiga godkännanden.

Snabbgranskningar av monoklonala antikroppar

I går inledde CHMP en ny snabbgranskning. Denna gång gäller det läkemedelsföretaget Celltrions antikropp regdanvimab. Behandlingen är alltså sedan tidigare under löpande granskning men otåliga EU-länder ska inte behöva vänta på att denna blir klar, utan få expertkommitténs råd tidigare.

I förra veckan kom CHMP också med sitt första förhandsråd efter denna typ av snabbgranskning av ett monoklonalt antikroppsläkemedel mot covid-19. Det gällde företaget Regenerons antikroppscocktail Regn-cov2 (casirivimab/imdevimab). Slutsatsen var att Regn-cov-2 kan användas för behandling av patienter med bekräftad covid-19 som inte behöver syrgas och som har hög risk att få allvarlig sjukdom.

Första leveransen till Sverige

I går dök även en svensk nyhet om en monoklonal antikroppsbehandling mot covid-19 upp. Företaget Eli Lilly meddelade då att de första doserna av dess covid-läkemedel bamlanivimab har levererats till Sverige. Doserna levererades till ett svenskt sjukhus efter förfrågan från Socialstyrelsen.

Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat har Läkemedelsverket beviljat så kallad beredskapslicens för läkemedlet bamlanivimab. Beredskapslicensen innebär att det ännu inte godkända läkemedlet får användas i Sverige för behandling av mild till måttlig covid-19 hos vuxna och barn över 12 år. Licensen gäller patienter och som har hög risk för svår covid-19, exempelvis personer med nedsatt immunförsvar.

Får 100 miljoner för att skapa teknikplattform

Marie Ericsson
-
0
Får 100 miljoner för att skapa teknikplattform

Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet får sammanlagt 102 miljoner kronor för att skapa en nationell teknikplattform som ska bidra till utveckling av så kallade oligonukleotid-läkemedel.

Under de senaste åren har tekniker utvecklats för att behandla sjukdomar med dessa läkemedel, som är baserade på korta DNA- eller RNA-molekyler.

– Den snabba utvecklingen av oligonukleotid-läkemedel beror bland annat på de detaljerade kunskaper vi fått om den mänskliga arvsmassan och hur förändringar i denna kan ge upphov till sjukdom. Den kunskapen gör det möjligt att snabbt genomföra de första stegen vid utveckling av nya oligonukleotid-läkemedel med en dator, säger Agneta Holmäng, dekan vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Finansieringen kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som tilldelar centret 54 miljoner kronor samt från Scilifelab och Göteborgs universitet som bidrar med 48 miljoner kronor.

Teknikplattformen kallas Oligonova hub och kommer att byggas upp i samverkan med Scilifelab. Framöver kommer Oligonova hub att vara en del av Scilifelabs läkemedelsutvecklingsplattform.

Snabb utveckling av oligonukleotid-läkemedel

I traditionell läkemedelsutveckling tar det minst fem år innan nya läkemedel når patienter. Vissa oligonukleotid-läkemedel har dock kunnat utvecklas på bara några år. Förhoppningen är bland annat att den nya teknikplattformen ska kunna bidra till utvecklingen av mer effektiva behandlingsmetoder.

– Även om de första oligonukleotid-läkemedlen utvecklades för att behandla ovanliga, genetiska sjukdomar, så ser vi nu också en snabb utveckling av nya terapier mot större sjukdomsgrupper. Till exempel godkände EU alldeles nyligen det nya oligonukleotid-läkemedlet inklisiran, som används för att sänka kolesterol, säger Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet.

Teknikplattformen Oligonova hub kommer att knytas till ett större nätverk för forskning och utveckling av oligonukleotid-läkemedel. Detta nätverk håller på att etableras genom ett samarbete med bland annat Göteborgs universitet och Astrazeneca.

Läkemedelsverket föreslår kraftiga avgiftshöjningar

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsverket föreslår kraftiga avgiftshöjningar

Läkemedelsverket föreslår kraftiga avgiftshöjningar för att få full kostnadstäckning för sin verksamhet. Förslaget förs fram i en hemställan till regeringen. Det innebär bland annat att avgiften för kliniska prövningar av humanläkemedel höjs med 200 procent till 150 000 kronor. Och att avgiften för kliniska prövningar av veterinärläkemedel höjs med 500 procent till 150 000 kronor.

– Läkemedelsverket förstår att förändringarna kan uppfattas som stora och att de kan påverka de forskande företagens bedrivande av kliniska prövningar i Sverige, kommenterar myndighetens vikarierande generaldirektör Joakim Brandberg i ett pressmeddelande.

Många avgifter höjs

Det är många olika avgifter som berörs av förslaget. Gemensamt för dem är att de styrs av förordningen om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel. Det handlar till exempel om tillståndsavgifter för kliniska prövningar, registreringsavgifter för läkemedelsgodkännanden och tillsynsavgifter för olika typer av läkemedelstillverkning.

Avgiftsintäkterna som styrs av denna förordning uppgick i fjol till 443 miljoner kronor (ungefär hälften av Läkemedelsverkets intäkter). Men kostnaderna för samma verksamhet var cirka 472 miljoner kronor. Under 2021 räknar Läkemedelsverket även med att gapet mellan intäkter och kostnader kommer att fortsätta öka till cirka 50 miljoner kronor. Detta bland annat eftersom kontrollverksamheten på olika sätt blir allt mer omfattande och kostnadskrävande.

– För att Läkemedelsverket bland annat ska kunna möta framtidens krav på ökad digitalisering och fortsätta att bidra till den svenska sjukvården kommer kostnaderna för dagens finansieringsform att öka, säger Joakim Brandberg.

Det som bidrar till ökade kostnader är, enligt hemställan, bland annat ökade satsningar på producentobunden information och på digitala verktyg samt hantering av restsituationer och satsningar för att möta regulatoriska förändringar.

Ska ha full kostnadstäckning

”Utan åtgärder kommer verksamheten att generera ytterligare underskott de kommande åren”, skriver myndigheten i hemställan till regeringen. Ett sådant underskott strider mot regeringens instruktion till Läkemedelsverket som säger att avgifterna för den statliga kontrollen av läkemedel ska ge full kostnadstäckning.

De aktuella avgifterna justerades senast 2016 och tanken är att de nya avgifterna ska gälla ett antal år framåt. Läkemedelsverket har räknat fram dem enligt en gemensam mall som bygger på löne- och kostnadsökningar med vissa avdrag och tillägg.

Samtidigt som Läkemedelsverket föreslår kraftiga avgiftshöjningar, lyfter myndigheten fram att det på flera områden kan vara mindre lyckat. För vissa avgifter kan det få icke önskvärda effekter, skriver myndigheten. Ett av exemplen är avgifterna för kliniska prövningar som riskerar att minska den kliniska forskningen i Sverige.

”För hela eller delar av dessa verksamheter kan det därför finnas skäl att diskutera alternativa finansieringsformer om regeringen finner skäl att behålla en lägre avgiftsnivå.”

TLV vill ha ökade resurser för beställda bedömningar

Helene Wallskär
-
0
TLV vill ha ökade resurser för beställda bedömningar

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, behöver utökade resurser för att kunna möta regionernas växande behov av hälsoekonomiska bedömningar av nya terapier. Det skriver Jonathan Lind Martinsson, enhetschef vid TLV, i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden där han även framhåller att myndigheten lyft detta behov till regeringen.

I mejlsvaret kommenterar han synpunkter från NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket värderar

TLV har en central roll när NT-rådet ska rekommendera regionerna att införa en ny terapi i slutenvården, eller avråda från det. Detta genom att NT-rådet beställer en hälsoekonomisk bedömning av TLV och använder den som underlag för sin rekommendation till regionerna.

Men NT-rådet tycker att det har börjat ta för lång tid för TLV att leverera de hälsoekonomiska underlagen. Det skriver NT-rådet i en kort sammanfattning av sin verksamhet under 2020.

Under fjolåret tog det i genomsnitt sju månader efter att EU-kommissionen godkänt ett nytt slutenvårdsläkemedel innan TLV:s bedömning var klar. ”Det är betydligt längre än tidigare år”, skriver NT-rådet som menar att fördröjningen bidrar till att det tar allt längre tid innan rekommendationerna till vården blir klara.

Fler än tidigare

NT-rådet skriver vidare att fördröjningen från TLV ”kan antingen bero på att det tar lång tid för företagen att leverera underlag till TLV, eller på TLV:s egna handläggningstider”.

Jonathan Lind Martinsson, enhetschef vid TLV:s avdelning för värdebaserad prissättning, håller med om att bedömningarna tar längre tid. Men enligt honom är den främsta förklaringen en ökad efterfrågan:

”TLV har under 2019 och 2020 mottagit ett högre antal beställningar på hälsoekonomiska bedömningar för läkemedel inom slutenvården från NT-rådet jämfört med tidigare. Detta är positivt, men ökningen har dessvärre medfört att handläggningen har tagit längre tid”, skriver han till Läkemedelsvärlden.

Från att tidigare ha gjort tio-tolv bedömningar per år åt NT-rådet, färdigställde TLV i fjol 14 stycken, framhåller Jonathan Lind Martinsson. Hittills i år har tre hälsoekonomiska bedömningar färdigställts och ytterligare 13 pågår.

”När TLV började med att utvärdera klinikläkemedel var bedömningen att det skulle vara 5-6 per år”, förklarar han.

Samtidigt är de båda aktörerna eniga om att behovet av hälsoekonomiska bedömningar kommer att fortsätta växa. Detta inte minst med tanke på att allt fler avancerade cell- och genterapier samt kombinationsbehandlingar förväntas bli godkända de kommande åren.

Upptäckt kan leda till ny behandling av hjärtinfarkt

Marie Ericsson
-
0
Upptäckt kan leda till ny behandling av hjärtinfarkt

Sedan 1980-talet har behandlingen för hjärtinfarktpatienter förbättrats och dödligheten har minskat. Men den senaste tiden har den trenden planat ut och många personer drabbas fortfarande av hjärtinfarkt. För att fortsätta att minska antalet sjukdomsfall behövs fler behandlingsmetoder.

I en ny studie, som har publicerats i Science translational medicine, har forskare upptäckt att det kroppsegna proteinet placental tillväxtfaktor kan bidra till att reparera skador på kärlväggen. Det minskar därmed risken för att plack brister och ger upphov till infarkt.

– Trots att det finns många bra behandlingar är hjärt- och kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att vi ska komma längre och minska risken ytterligare måste vi hitta nya bra behandlingar som vi kan kombinera med de som redan finns, säger Jan Nilsson, professor i kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet och ansvarig för studien.

Följt upp patienter som drabbats av hjärtinfarkt

I studien har forskarna gjort uppföljningar av 4 742 personer under 20 års tid. Forskarna har analyserat blodprov och kontrollerat Socialstyrelsens nationella register över personer som har drabbats av hjärtinfarkt och stroke.

– Vid riskfaktorer för hjärtinfarkt blir kärlväggen stressad. I vår studie visade det sig att de individer som hade en god nivå att frisätta tillväxtfaktorn själva vid stress hade en lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt.

– Det här stöds också av en annan studie där vi fann att individer med genvarianter kopplade till högre nivåer av placental tillväxtfaktorn i blodet har lägre risk för hjärtinfarkt, säger Jan Nilsson.

Kan leda till nya läkemedel

I dag behandlar man främst riskfaktorer som till exempel högt kolesterol eller högt blodtryck för att minska risken för hjärtinfarkt. Det behöver man fortsätta med som tidigare, enligt Jan Nilsson.

– Det är inte så enkelt att människor kan leva osunt och bara ta ett läkemedel för att inte få hjärtinfarkt. Det finns individer som får de bästa behandlingarna som finns, men ändå löper en stor risk för att drabbas av hjärtinfarkt.

För dem är denna upptäckt viktig, enligt Jan Nilsson. Forskningen är fortfarande på ett tidigt stadium, men förhoppningen är att upptäckten kan leda till nya behandlingar för svårare sjukdomsfall där det inte räcker med att enbart behandla riskfaktorer.

– Det behövs betydligt fler studier än så här för ett säkert resultat, men jag tror att denna upptäckt kan ge möjlighet till en helt ny klass av läkemedel för dem som inte får tillräckligt skydd av befintliga behandlingar, säger Jan Nilsson.

Forskarna fortsätter nu sina studier och kommer att leta vidare efter fler ämnen i kroppens reparationsprocess som kan hjälpa till i utvecklingen av nya sjukdomsbehandlingar.

Klartecken för ny terapi mot svår muskelsjukdom

Helene Wallskär
-
0
Klartecken för ny terapi mot svår muskelsjukdom

Läkemedlet Evrysdi (risdiplam) får nu klarsignal av expertkommittén CHMP inom EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Kommittén rekommenderar att EU godkänner Evrysdi som då blir den första orala behandlingen mot spinal muskelatrofi på den europeiska marknaden.

Svår ärftlig sjukdom

Spinal muskelatrofi är en ärftlig sjukdom som finns i olika typer och svårighetsgrader. Gemensamt för de svåraste typerna är att sjukdomen debuterar före cirka 18 månaders ålder.

De drabbade har brist på proteinet SMN, “survival motor neuron”. Motorneuronen är de nervceller som överför signaler från hjärnan via ryggmärgen till musklerna och på så vis kontrollerar muskelrörelser. Dessa nervceller behöver SMN-protein för att överleva och bristen gör att de bryts ned och dör. Detta gör i sin tur att musklerna förtvinar.

Muskelfunktionen blir därför allt sämre vilket bland annat gör det svårare att andas. Vid de svåraste formerna av spinal muskelatrofi överlever barnet ofta högst ett par år utan effektiv behandling.

Evrysdi den första orala terapin

År 2017 godkände EU det första läkemedlet mot spinal muskelatrofi. Det heter Spinraza (nusinersen). Läkemedlet kom med en prislapp på flera miljoner kronor per år och patient. I Sverige infördes det för de svåraste fallen efter förhandlingar med tillverkare Biogen som dämpade priset, hur mycket är hemligt.

År 2020 godkände EU även genterapin Zolgensma mot spinal muskelatrofi som har kallats världens dyraste läkemedel. Kostnaden för en engångsbehandling har angetts ligga kring motsvarande 20 miljoner kronor. Det svenska NT-rådet har rekommenderat vården i Sverige att avvakta med att använda Zolgensma tills det blivit hälsoekonomiskt utvärderat.

Och nu kommer alltså en tredje behandling mot den svåra ärftliga muskelsjukdomen sannolikt inom kort in på EU-marknaden. Evrysdi (risdiplam) marknadsförs av läkemedelsföretaget Roche och kan beskrivas som en konkurrent till Spinraza. De båda läkemedlen har en liknande verkningsmekanism. Båda höjer halten av proteinet SMN genom att modifiera funktionen hos en av de två gener som kontrollerar produktionen av SMN.

Till skillnad från Spinraza som ges som injektioner i ryggmärgskanalen, är Evrysdi en oral behandling. Läkemedlet ges i form av en oral lösning.

Pandemin försvårar

I sitt pressmeddelande om det rekommenderade godkännandet framhåller CHMP att covid-19-pandemin gjort det svårare för patienter med spinal muskelatrofi att få sina behandlingar. Detta eftersom befintliga behandlingar kräver återkommande sjukhusbesök eller invasiva avancerade behandlingar.

Både smittskyddsrestriktioner och sjukvårdens ändrade prioriteringar har därför försämrat dessa patienters tillgång till behandling. CHMP skriver därför att nya behandlingar ”med enklare administrationssätt behövs för att hjälpa patienter med denna livslånga kroniska sjukdom att fullfölja sin behandling och få full nytta av den”.

Enligt CHMP:s rekommendation ska Evrysdi godkännas för behandling av patienter från två månaders ålder med både den svåraste och något lindrigare former av spinal muskelatrofi.

Rekommendationen baseras på två kliniska studier. Dessa har visat signifikanta positiva effekter på muskelfunktionen både hos patienter med sjukdomsdebut i spädbarnsåldern och hos patienter med senare sjukdomsdebut.

De vanligaste biverkningarna var huvudvärk, munsår, urinvägsinfektioner, muskelvärk, illamående, feber och yrsel.

Evrysdi har klassats som ett särläkemedel och har ingått i EMA-programmet Prime som syftar till att snabbare få fram läkemedel som fyller tidigare ouppfyllda medicinska behov.

Barncancerfonden antar strategi för ökad forskning

Marie Ericsson
-
0
Barncancerfonden antar strategi för ökad forskning

Fler barn ska överleva cancer med så få komplikationer som möjligt. Det är målsättningen i en strategi för utökad forskningsfinansiering som nyligen har antagits av Barncancerfonden. Strategin innebär att budgetanslaget kommer att öka med 60 miljoner kronor varje år från och med 2022.

– Under 2020 har vi tagit fram fem delområden som vi vill satsa extra på. Nu börjar arbetet med att implementera dessa satsningar i praktiken, säger Jan-Inge Henter, professor och forskningschef för Barncancerfonden.

Satsning för de med lägst chans att överleva

Den utökade satsningen fokuserar på områden där mer forskning väntas bidra till kliniskt viktiga genombrott för barn med cancer.

Ett av de fem delområden där det kommer att göras särskilda satsningar är på infrastruktur. En form av infrastruktur är den kliniska prövningsenheten Hope som Läkemedelsvärlden nyligen publicerade en artikelserie om. Dit kommer cancersjuka barn som inte blivit friska trots att de fått all standardbehandling som finns.

I delen om infrastruktur vill Barncancerfonden bland annat kategorisera cancerformerna bättre, till exempel genom molekylär diagnostik, berättar Jan-Inge Henter.

– I dag är det 85 procents femårsöverlevnad bland barncancerpatienter. Nu behöver vi göra en satsning på de 15 procent som har lägst chans att överleva och som det är svårast att hitta läkemedel till. För att kunna ta fram precisionsmediciner behöver vi kunna se hur tumören ser ut på molekylär nivå, säger han.

I denna del ingår också en satsning på de två biobankerna Barntumörbanken och Leukemibanken samt på Genomic medicine Sweden (GMS) som satsar på helgenomsekvensering och precisionsmedicin.

– I Barntumörbanken och Leukemibanken kan vi karakterisera patientvävnad som vi har sparat. Detta är alltså på forskningsbasis. Via GMS görs analyserna i nutid vilket gör att vi får ett svar på en möjlig behandling för patienten, säger Jan-Inge Henter.

Register för långtidsuppföljning

Även en satsning på register ingår i delen om infrastruktur. I dessa register förs information om cancerform, tidigare behandling kopplat till överlevnad samt till komplikationer in.

– Mycket av vår kunskap inom medicin bygger ju på hur det har gått för våra tidigare patienter och för att kunna göra bra analyser av detta måste vi ha bra data. Därför vill vi stärka arbetet med att föra in data från journaler i register.

En extra satsning kommer att göras på register för långtidsuppföljning, vilket också är kopplat till sena komplikationer som är ett annat av Barncancerfondens fem prioriterade forskningsområden.

– För att vi ska kunna minska sena komplikationer så måste vi veta vilken behandling som har lett till dessa komplikationer. Det är först när vi tittar på patienten långt senare i livet som vi kan se hur det verkligen har gått och därför anser vi att detta register är mycket viktigt, säger Jan-Inge Henter.

Den delen kommer att implementeras redan i år, medan övriga delar kommer att genomföras under 2022, berättar Jan-Inge Henter.

Hoppas hitta nya behandlingar mot barncancer

Toxicitet och sena komplikationer drabbar ofta barn som har överlevt cancer. Ofta handlar det om biverkningar av den tuffa behandlingen med bland annat strålning och cytostatika, som inte bara skadar cancercellerna utan även frisk vävnad. Några exempel på sena komplikationer som kan orsakas både av cytostatika och strålbehandling är nedsatt eller förstörd fruktsamhet, försämrad längdtillväxt, kognitiva problem, hörselnedsättning, hjärtbesvär, benskörhet och nedsatt lungfunktion.

Under fem år kommer totalt 100 miljoner kronor att satsas på detta område.

– Barn med cancer får genomgå många tuffa behandlingar. Vi vill minska toxiciteten i den akuta fasen när behandlingen ges, men också se hur vi kan minska de komplikationer som patienterna kan drabbas av långt senare i livet. Med den här satsningen vill vi göra livet bättre för alla de barn med cancer som nu överlever, säger Jan-Inge Henter.

Han hoppas också på att de i och med den ökade satsningen kan hitta nya behandlingar mot barncancer.

– Kan vi hitta andra behandlingar som ger mer bot men med samma biverkningar så är det bra. Men det är också ett plus att hitta behandlingar som fungerar lika bra som de som finns i dag, men som ger färre biverkningar.

De tre övriga delarna som ingår i strategin är vidareutbildning av personal, en förändrad struktur för forskarutlysningar för att underlätta både ansökningsförfarande och uppföljning samt en vidareutveckling av samverkan med landets sex barncancercentra.

1234Sida 4 av 4