Månads arkivering februari 2021

D-vitamin förkortade inte vårdtid vid covid-19

Helene Wallskär
-
0
D-vitamin förkortade inte vårdtid vid covid-19

En ny studie publicerad av Jama ger nytt bränsle till diskussionerna om D-vitamin och covid-19. Studien gäller en annan del av diskussionen än de frågor om en eventuell förebyggande effekt som Läkemedelsvärlden belyst i andra artiklar, senast i dag. I Jama-studien undersökte forskarna i stället hypotesen att behandling med en hög dos D-vitamin skulle kunna påskynda tillfrisknande hos måttligt till svårt sjuka covid-patienter.

D-vitamin till hälften av patienterna

Forskarna genomförde den dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade studien vid två sjukhus i Sao Paulo i Brasilien. 240 sjukhuspatienter deltog. De hade måttlig till allvarlig covid-19, men var inte i behov av intensivvård. Några fick extra syrgas men ingen vårdades med respirator.

Patienterna randomiserades till att antingen få en mycket hög (200 000 IU) engångsdos med D-vitamin eller placebo.

Forskarna såg ingen skillnad mellan grupperna när det gällde vårdtiden, som var det primära utfallsmått som studerades. Både D-vitamin- och placebogruppen var i genomsnitt kvar sju dagar på sjukhuset. Inte heller för något av de sekundära utfallsmåtten, bland annat dödlighet under vårdtiden, såg forskarna någon signifikant skillnad mellan de som fått D-vitamin och övriga.

Forskarna drar slutsatsen att deras studie inte ger stöd för att använda högdosbehandling med D-vitamin mot måttlig till svår covid-19.

Vill behålla öppet sinne

I en redaktionell kommentar i samma utgåva av Jama instämmer andra forskare i den slutsatsen. Samtidigt framhåller de i kommentaren att studien hade vissa svagheter, exempelvis hade det varit önskvärt med fler deltagare för att få statistisk styrka. Med tanke på att vi befinner oss mitt i en pandemi med en ibland livshotande sjukdom som vi saknar riktigt effektiv behandling mot bör vi dock ändå, enligt kommentaren, ha ett öppet sinne och fortsätta att studera om D-vitamin på något sätt kan vara till hjälp mot covid-19.

De kommenterande forskarna påpekar även att studien varken ger svar på om D-vitamin kan hjälpa förebyggande eller på om behandlingen kan fungera vid ännu allvarligare covid-19.

D-vitamin har i provrör både antiinflammatoriska och antimikrobiella effekter. Därför har forskare även långt före coronapandemin diskuterat och studerat vitaminet som möjlig behandling mot allvarlig infektion och inflammation, bland annat i lungorna.

Under pandemin har D-vitaminbrist i kliniska observationsstudier kopplats till svårare covid-19. Det har gett upphov till förslag om bland annat D-vitamintillskott som prevention och högdosbehandling med D-vitamin för att mildra sjukdomsförloppet.

”Måste väga riskerna mot den potentiella nyttan”

Marie Ericsson
-
0
”Måste väga riskerna mot den potentiella nyttan”

Läkemedelsvärlden berättade nyligen att försäljningen av D-vitamin hos fyra stora apotekskedjor i fjol ökade kraftigt. En ökning som sannolikt berodde på den uppmärksammade diskussionen om D-vitaminers eventuella effekt mot covid-19. I artikeln framhöll forskaren Magnus Gisslén att det saknas evidens för ett orsakssamband mellan D-vitamin och covid-19. Just bristen på evidens har gjort att forskare är oeniga om huruvida D-vitamin bör rekommenderas till människor i förebyggande syfte.

– I dessa pandemitider har vi inte tid att vänta på evidens utan måste se till den eventuella nyttan. Jag tycker också att man bör fundera över om det är rimligt att kräva samma bevisföring för en ofarlig nutritionsbehandling som för ett läkemedel, säger Mats Humble, psykiater och forskare på Örebro universitet.

D-vitamin bra av andra orsaker

Flera observationsstudier i bland annat Spanien, Frankrike, Sydkorea och Singapore har visat att det kan finnas en koppling mellan svår covid-19 och D-vitaminbrist. I intervjun med Läkemedelsvärlden sa Magnus Gisslén, som är professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin, att det inte finns några bevis på att det är just D-vitaminbrist som påverkar hur sjuk man blir. Detta kan bero på flera andra faktorer, menade han.

Enligt Mats Humble borde dock detta inte spela någon roll.

– Jag anser att man borde använda sunt förnuft och väga riskerna mot den potentiella nyttan. Av de andra faktorerna som kan förklara varför vissa blir svårare sjuka, som till exempel socioekonomiska förhållanden, övervikt, hög ålder eller hudfärg, är det ingen som är så lätt eller ens möjlig att påverka som D-vitaminbrist. Flera studier visar att D-vitamin eventuellt kan ha en positiv effekt mot covid-19 och det finns inga risker med att ta det om man inte överskrider den rekommenderade dosen, säger Mats Humble.

Han tror att det är detta argument som har gått hem hos befolkningen och att det är därför försäljningen har ökat.

– D-vitamin kan dessutom skydda mot andra sjukdomar så även om det saknas tillräcklig evidens för att fastställa att det har effekt mot just covid-19 så är det bra att ta D-vitamin av andra orsaker.

Kan vara skadligt vid vissa ovanliga sjukdomar

Under hösten 2020 syntes Mats Humble mycket i medierna som en av förespråkarna för att ta D-vitamin som skydd mot covid-19. Han har dock har legat lågt med att uttala sig i frågan den senaste tiden, berättar han.

– När man rekommenderar vitaminer och mineraler är det tydligen lätt att det kopplas ihop med kvacksalveri. En del drar också paralleller till vaccinmotstånd, vilket inte alls stämmer. Tvärtom finns det mycket som tyder på att effekten av vaccinet kan förstärkas om man har en bra D-vitaminstatus, säger han.

Enligt Livsmedelsverket är stora mängder av D-vitamin giftigt och kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Men enligt Mats Humble är det inget man generellt behöver oroa sig för.

– Det finns några ovanliga sjukdomstillstånd, som till exempel sarkoidos, vissa typer av lymfom samt överaktiva bisköldkörtlar, där det kan vara skadligt med D-vitamin. Personer med dessa diagnoser ska diskutera med sin läkare. Men i övrigt är det riskfritt så länge man inte överskrider rekommendationerna, där 100 mikrogram per dag anges som ett ofarligt intag, även över lång tid.

Magsyrahämmare ökade risken för astma hos barn

Helene Wallskär
-
0
Magsyrahämmare ökade risken för astma hos barn

Det finns ett samband mellan ökad risk för astma hos barn och behandling med så kallade protonpumpshämmare, som omeprazol och esomeprazol. Det visar en ny svensk registerstudie som har publicerats i Jama pediatrics.

− Våra data talar för att det nog inte är riskfritt att behandla barn med dessa läkemedel, säger docent Björn Pasternak vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, Solna.

Han är läkare samt forskare vid avdelningen för klinisk epidemiologi. Björn Pasternak leder ett forskningsprogram om läkemedelssäkerhet för barn där den aktuella studien om protonpumpshämmare och astmarisk ingår.

Protonpumpshämmare ökar

Läkare skriver ut protonpumpshämmare till barn mot magsyrarelaterade besvär som halsbränna och sura uppstötningar. Förskrivningen ökar stadigt både bland barn och vuxna. År 2019 hämtade nästan tio procent av den svenska befolkningen ut minst ett recept på protonpumpshämmare.

Den utbredda användningen bidrog till att forskarna ville undersöka hur säkra protonpumpshämmare är för barn. En annan orsak var resultat av tidigare forskning. Det finns nämligen tidigare studier som tyder på ett samband mellan protonpumpshämmare under graviditet och astma hos barnet.

− Däremot fanns inte tidigare någon omfattande undersökning av ett eventuellt astmasamband när det gäller behandling av barn, säger Björn Pasternak.

Förskrivning i alla åldrar

Forskargruppen samlade in registerdata om alla barn som var yngre än 18 år någon gång under åren 2007-2016. De matchade varje barn som fått recept på protonpumpshämmare med ett jämnårigt och på andra sätt jämförbart barn. På så vis skapade forskarna 80 870 par av barn där det ena fått protonpumpshämmare och det andra inte.

Studien visade att barn i alla åldrar – från barn under 1 år till tonåringar – fick recept på de aktuella läkemedlen. Forskarna följde barnen i registren och jämförde astmarisken för dem som fått protonpumpshämmare med kontrollbarnen.

Den statistiska analysen visade att barn som fått ett sådant läkemedel i medeltal hade en 57 procent högre risk för en astmadiagnos än andra barn. Riskökningen varierade mellan 43 och 133 procent för de olika protonpumpshämmare som studerades.

Ökningen kvarstod även när forskarna tog hänsyn till ytterligare möjliga störfaktorer i extraanalyser. Ändå går det inte att helt utesluta att sambandet helt eller delvis är indirekt. I så fall skulle det kunna bero på någon okänd bakgrundsfaktor som ökar risken både för astma och för syrarelaterade magbesvär

− Våra resultat är robusta. Men det är alltid så med stora registerstudier att det ändå kan finnas kvar olika typer av samvariation som man inte kommer åt. Därför är det viktigt att våra resultat kan upprepas i andra studier, säger Björn Pasternak.

Viktigt väga risker mot nytta

Han och hans forskargrupp har inte undersökt vilken mekanism som skulle kunna förklara ett orsakssamband mellan protonpumpshämmare och astma. Men de spekulerar kring en möjlig förklaring. Hypotesen går ut på att protonpumpshämmare stör balansen av bakterier i mag-tarmkanalen och lungorna. Sådana förändringar skulle i så fall i sin tur kunna leda till inflammation i luftvägarna och astma.

Forskargruppen har även undersökt protonpumpshämmarnas säkerhet för barn ur ett annat perspektiv. I fjol publicerade gruppen en studie som visade att läkemedelsgruppen också har samband med ökad risk för frakturer hos barn.

Björn Pasternak vill trots forskningsresultaten inte uttala sig om ifall förskrivningen av protonpumpshämmare är för hög eller ej.

− Vi kan inte veta vad som är en optimal nivå, säger han.

− Men det är viktigt att förskrivare har klart för sig vilka risker som verkar finnas och väger nyttan mot riskerna innan protonpumpshämmare skrivs ut.

Nationellt kvalitetsregister för sprututbyte införs

Marie Ericsson
-
0
Nationellt kvalitetsregister för sprututbyte införs

InfCare sprututbyte har sedan flera år tillbaka använts som ett kvalitetsregister för sprututbyteskliniker i flera regioner i Sverige. Nu blir Infcare sprututbyte godkänt som nationellt kvalitetsregister vilket innebär att arbetet samordnas på en nationell nivå.

– Det här kommer att göra det möjligt för beslutsfattare och de som jobbar i verksamheterna att anpassa sina resurser samt utvärdera sitt arbete på ett enklare sätt, säger Martin Kåberg, infektionsläkare och medicinskt ansvarig för sprututbytet i Stockholm samt initiativtagare till InfCare sprututbyte.

Sprututbyte viktigt för att få vårdkontakt

Sprututbyte är en viktig verksamhet för att minska smittsamma sjukdomar bland personer som injicerar droger. Det gör det också lättare för dessa personer att komma i kontakt med vården.

Enligt Martin Kåberg kommer det nya nationella kvalitetsregistret att ge förutsättningar för att förstå hur stor den här gruppen människor är.

– Det här kommer att ge mycket information om en grupp  som vi inte vet så mycket om. Registret är också en jätteviktig faktor i att eliminera hepatit C. Det är ett bra sätt att få mer kunskap och höja kvaliteten i vården, säger han.

När registret nu blir nationellt inrättas en nationell registerhållare och en officiell styrgrupp med representanter från sprututbyteskliniker i olika regioner. Registret ger möjlighet att kunna följa upp, bedriva forskning och se trender baserat på avidentifierade data på nationell nivå.

– Tidigare har regionerna haft bra uppfattning om sin egna data, men det har saknats ett nationellt perspektiv där vi kan jämföra regioner med varandra. Med det nya nationella kvalitetsregistret kan vi till exempel se hur många sprutor vi delar ut totalt och hur smittspridningen ser ut i olika regioner. Vi får också möjlighet att göra nationella sammanställningar varje år vilket inte har gjorts förut, säger Martin Kåberg.

Han tror att det nationella kvalitetsregistret kommer att utgöra en kunskapsbas för framtida arbete.

– Sprututbyte har många olika mål. Det handlar om att dela ut sprutor och jobba med smittskydd preventivt, men också om att jobba med hälsa och livskvalitet. Ett annat mål att kunna följa upp hur de går för de personer som är på sprututbyte, säger han.

Glesare mellan besöken under pandemin

Sprututbytet i Stockholm har haft öppet som vanligt under pandemin. Martin Kåberg berättar att det har gått att se vissa förändringar i mönstret då det bland annat har varit glesare mellan besöken för vissa personer.

– Det är förstås bra ur en smittskyddssynpunkt när det gäller covid-19, men det är en nackdel att personerna inte få tillräckligt med sprutor. Antalet personer som besöker oss har dock inte minskat, snarare tvärtom då vi har nått nya individer. Vi har också sett att antalet provtagningar för hiv och hepatit C har minskat under året, men vi har än så länge inte sett någon negativ effekt av detta.

Janssen ansöker om godkännande i EU

Marie Ericsson
-
0
Janssen ansöker om godkännande i EU

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA meddelar att Janssen-Cilag international N.V. har ansökt om ett villkorat godkännande för sin vaccinkandidat mot covid-19. Sedan tidigare har vaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna och Astrazeneca godkänts i EU.

Yttrande kan komma i mars

EMA uppger att ett yttrande om vaccinet kan komma i mitten av mars. Att det kan gå så fort beror på att en löpande granskning (rolling rewiev) har pågått av Janssens vaccinkandidat sedan december förra året.

– Nu påbörjas en slutlig bedömning av de data som företaget har lämnat in. Den bedömningen kan göras fortare än normalt, eftersom myndigheterna löpande har granskat inkomna data för vaccinet. Detta arbetssätt innebär inte att kraven för ett godkännande ändras. För ett godkännande krävs, liksom för alla läkemedel, att nyttan är större än riskerna med läkemedlet, säger Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist i ett pressmeddelande.

EMA kommer nu att utvärdera ytterligare data om vaccinets effekt, säkerhet och kvalitet och vid behov ställa frågor till företaget. Därefter kommer läkemedelsmyndigheterna i de olika EU-länderna att samlas och samråda om det finns några ytterligare frågor. Nästa steg är att EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP skriver en rekommendation till EU-kommissionen, som sedan fattar det formella beslutet om huruvida vaccinet ska godkännas i EU. I CHMP ingår representanter från alla EU-medlemsstaters läkemedelsmyndigheter.

EU har tidigare slutit ett förköpsavtal med Janssen. Avtalet innebär att företaget ska leverera 200 miljoner doser av vaccinet till EU:s medlemsländer efter att det har blivit godkänt. Därefter har EU-länderna möjlighet att köpa ytterligare 200 miljoner doser.

Använder förkylningsvirus

Janssens vaccin använder sig av ett vanligt förkylningsvirus som bärare av ett genetiskt material. Det kodar för ett ytprotein (spikeprotein) som kommer från coronaviruset sars-cov-2.

När man får vaccinet kommer ytproteinet att produceras av våra celler. Kroppen reagerar då på det främmande proteinet genom att utveckla antikroppar och T-celler som riktar sig specifikt mot proteinet. Om man sedan utsätts för sars-cov-2 känner immunsystemet igen spikeproteinet på viruset och kan då försvara kroppen mot sjukdom.

Astrazenecas vaccin ska ingå i WHO-satsning

Marie Ericsson
-
0
Astrazenecas vaccin ska ingå i WHO-satsning

Världshälsoorganisationen, WHO, har gett ett globalt så kallat nödgodkännande för Astrazenecas vaccin mot covid-19. Vaccinet kan nu distribueras till låg- och medelinkomstländer inom det globala programmet Covax.

Astrazenecas vaccin godkänns för äldre

Att WHO ger ett globalt nödgodkännande för vaccinet innebär att fattiga länder som inte har tillräckliga resurser för att själva ge ett godkännande ändå får tillgång till vaccinet.

− Länder som hittills inte har haft någon tillgång till vaccin kommer äntligen att kunna börja vaccinera sin vårdpersonal och personer som är i riskzonen, vilket bidrar till Covax mål om en rättvis vaccindistribution, säger Mariângela Simão vid WHO i ett pressmeddelande.

WHO har godkänt Astrazenecas vaccin för personer över 18 år, inklusive de över 65 år. I Sverige rekommenderas detta vaccin för personer under 65 år. Astrazenecas vaccin anses enligt WHO vara bra för låg- och medelinkomstländer då det är enkelt att lagra. WHO har tidigare gett ett nödgodkännande även för vaccinet från Pfizer.

Ska distribuera 300 miljoner doser

Astrazeneca och vaccintillverkaren Serum institute of India kommer nu att börja arbeta med att så snabbt som möjligt kunna leverera vaccinet till låg- och medelinkomstländerna. Under första hälften av 2021 hoppas man att mer än 300 miljoner doser av vaccinet kommer att bli tillgängliga för 145 länder genom Covax.

Det globala programmet Covax (Covid-19 vaccines global access) har som syfte att upphandla och transportera vacciner rättvist till alla länder oavsett välstånd. I september 2020 beslutade regeringen att Sverige skulle bidra med 100 miljoner kronor till Covax.

Antikroppar mot covid-19 kvar efter nio månader

Marie Ericsson
-
0
Antikroppar mot covid-19 kvar efter nio månader

Av de medarbetare på Danderyds sjukhus som hade antikroppar mot covid-19 i våras hade 96 procent kvar dem nio månader senare. Det visar den tredje uppföljningen av den så kallade Community-studien som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.

Undersöker långtidsimmunitet efter covid-19

Under våren 2020 samlades prover in från 2 149 medarbetare på Danderyds sjukhus till studien som undersöker långtidsimmunitet efter covid-19. Då hade 19 procent av dem hade utvecklat antikroppar mot sjukdomen.

Nu har den tredje fasen av studien genomförts. Av de 370 personer som hade antikroppar mot covid-19 i våras har 96 procent fortfarande kvar mätbara nivåer nio månader senare. Två tredjedelar har också ett sars-cov-2 specifikt T-cellsminne.

I studien har även 340 deltagare som hade antikroppar i våras testats för återinfektion av viruset. Denna screening genomfördes en gång i veckan under en tioveckorsperiod. Under den perioden hittades vid något tillfälle virus i blodet hos mindre än en procent. Det talar för en låg risk för att blir sjuk i covid-19 igen.

− Genom att undersöka flera komponenter av immunförsvaret nio månader efter genomgången infektion, kan vi se att även milda symptom ger ett långvarigt och brett immunförsvar. En osäkerhet har varit om en individ med antikroppar kan bära på viruset och föra smittan vidare utan att själv ha några symptom, men den risken verkar vara mycket liten, säger Charlotte Thålin, specialistläkare och ansvarig forskare för studien, i ett pressmeddelande.

I denna omgång av Community-studien var det totalt 1 884 deltagare. Studien kommer nu att fortsätta och nästa provtagning sker i maj. Då väntas en stor del av deltagarna vara vaccinerade, vilket gör att forskarna kan jämföra immunförsvaret efter en naturlig infektion och efter vaccinering.

Studien är ett samarbete mellan Danderyds sjukhus, Karolinska institutet, KTH, Scilifelab, Uppsala universitet och Folkhälsomyndigheten.

Avloppsvatten från sjukhus ökar antibiotikaresistens

Helene Wallskär
-
0
Avloppsvatten från sjukhus ökar antibiotikaresistens

Avloppsvatten från sjukhus innehåller antibiotikarester från patienters urin och avföring. Därför har det länge funnits misstankar om att sjukhusens avloppssystem är en miljö där bakterier som är multiresistenta mot antibiotika kan konkurrera ut andra bakterier. Något som skulle öka risken för att nya former av antibiotikaresistens kan utvecklas.

Tidigare fanns det dock, enligt ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin, inte forskning som bekräftar att avloppsvatten från sjukhus ökar antibiotikaresistens. Men nu har en forskargrupp i Göteborg i en studie funnit tydliga sådana bevis. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environment international.

Provtog avloppsvatten från sjukhus

I studien tog forskarna prov på avloppsvatten från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. De tog även kontrollprover på renat och orenat avloppsvatten från det kommunala reningsverket.

Bakterier filtrerades bort ur proverna, medan läkemedel och andra kemikalier lämnades kvar. Sedan undersökte forskarna vilken effekt de olika typerna av avloppsvatten hade på bakterier i laboratorieexperiment.

– I alla testsystem fann vi att bakterier som var känsliga för antibiotika snabbt avdödades av sjuhusavloppet, medan de som var resistenta mot flera olika antibiotika fortsatte att växa, säger i pressmeddelandet Joakim Larsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som leder forskargruppen bakom studien.

Orenat avloppsvatten från det kommunala reningsverket hade mycket mindre påverkan på bakterierna. Och renat vatten från avloppsverket gav ingen uppenbar fördel alls för resistenta bakterier.

Oroande upptäckt

Joakim Larsson anser att det orenade sjukhusavloppets starka inverkan på förekomsten av multiresistens är oroande:

– Ett starkt selektionstryck som gynnar multiresistenta bakterier är den viktigaste drivkraften bakom utvecklingen av nya former av resistens i sjukdomsframkallande bakterier. Nu vet vi att sjukhusavlopp inte bara innehåller sjukdomsframkallande bakterier, det kan också gynna de resistenta varianterna, säger han.

– En möjlig väg att minska riskerna kan vara att förbehandla avloppsvatten vid sjukhus, något som görs i flera länder redan, men inte i Sverige. För att komma fram till effektiva lösningar, som exempelvis avloppsrening, så är det värdefullt att först ta reda på vilka antibiotika eller andra antibakteriella ämnen som är orsaken. Det är något vi arbetar med just nu.

Härifrån övervakas covid-19-vaccinerna

Helene Wallskär
-
0
Härifrån övervakas covid-19-vaccinerna

”Uppsala Monitoring Centre” säger skylten på den gulputsade husväggen vid en gata mitt inne i Uppsala. Det är nog inte många av de förbipasserande som känner till vilken verksamhet som döljer sig bakom namnet på skylten.

– Vi är lite osynliga här hemma i Sverige, säger Pinelopi Lundquist, sektionschef vid Uppsala monitoring centre, UMC.

UMC fokuserar på covid-19-vacciner

Det hon och hennes cirka 140 kollegor arbetar med är inget mindre än att bidra till att göra hela världens läkemedelsanvändning säkrare. Och just nu ligger extra stort fokus på att övervaka covid-19-vaccinernas säkerhet.

I en stor databas lägger UMC ihop biverkningsrapporter från jordens (nästan) alla hörn. Sedan letar de efter samband och mönster som kan vara signaler om tidigare okända biverkningar av ett covid-19-vaccin. Om det dyker upp en sällsynt biverkning som ingen ännu upptäckt, vill UMC:s experter kunna fånga upp den så snabbt som möjligt.

Än så länge har ju covid-19-vaccingen i många länder bara pågått i en till två månader. Och i många andra länder inte ens startat ännu. Men 15 februari har ändå 84 489 biverkningsrapporter om covid-19-vacciner landat i UMC:s databas VigiBase. Först ut att börja rapportera var Storbritannien, sedan kom USA och nu finns rapporter från ett 40-tal länder.

Målet är dock att alla 142 som är med i WHO-programmet för läkemedelsövervakning ska kunna rapportera in sina misstänkta biverkningar av covid-vaccinerna.

– En viktig uppgift för oss inledningsvis är att utbilda och på andra sätt stötta länder som behöver hjälp att komma i gång och rapportera. Ofta är det låg- och medelinkomstländer som exempelvis inte har system för biverkningsrapportering på plats, säger Pinelopi Lundquist.

Kräver hög it-säkerhet

Erfarenheter från andra håll visar att den som hanterar stora mängder data om covid-19-vacciner bör beväpna sig med hög it-säkerhet. EU:s läkemedelsmyndighet EMA har nyligen rapporterat om så kallade cyberattacker. Dessa var inriktade på att stjäla hemlig information om covid-19-vacciner. Men Pinelopi Lundquist är inte orolig.

– Vi är medvetna om det EMA erfarit och är observanta på en ökad hotbild. Men vi har sedan tidigare en hög säkerhet kring data i VigiBase och vi arbetar utifrån de vanliga rutinerna, säger hon.

De expertteam som jobbar med vaccinövervakningen består av ett 20-tal personer totalt. I teamen ingår bland andra läkare, apotekare, statistiker och dataanalytiker. De har även möjlighet att begära hjälp med fördjupade analyser av externa experter.

Hittills kända biverkningar som rapporterats

I dagsläget handlar de data som länder rapporterat in främst om de tre vaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna respektive Astrazeneca. UMC scannar kontinuerligt av rapporterna och gör varje vecka genomgångar av det som kommit in.

– Merparten av det vi sett hittills har varit förväntade biverkningar som är kända från de kliniska studierna. Det handlar om effekter kopplade till aktiveringen av immunförsvaret. Utöver dessa har vi fått en rad andra biverkningar rapporterade. Men inga av dessa har i dagsläget kunnat knytas till själva vaccinationen, säger Pinelopi Lundquist.

En av de nyare analysmetoder som UMC använder i vaccinövervakningen kallas syndrome detection. Den går ut på att med datorns hjälp leta efter specifika grupper av symtom som återkommer i biverkningsrapporterna, i stället för bara enskilda biverkningar. Sedan analyserar experter dessa så kallade symtomkluster ur ett kliniskt perspektiv.

Inget dubbeljobb

Även länders och EU:s regulatoriska myndigheter granskar löpande biverkningsrapportering om covid-19-vaccinerna. Men Pinelopi Lundquist framhåller att det inte handlar om dubbeljobb. Hon förklarar att UMC fokuserar på andra frågor än de som exempelvis amerikanska FDA och EU:s EMA jobbar med. UMC har också löpande avstämningar med både WHO och EMA.

– Vi tittar exempelvis inte på enskilda länder utan utnyttjar vår tillgång till globala data. Tillsammans med våra analysverktyg och vår spetskompetens om analysmetoder samt läkemedelssäkerhet ger det goda förutsättningar att hitta det sällsynta och oväntade.

– Om vi upptäcker något så kommunicerar vi självklart med regulatoriska myndigheter som är de som kan vidta åtgärder.

Vill upptäcka tidigt

UMC väntar sig att inrapporteringen kommer att öka vartefter vaccineringen tar fart globalt och att jobbet med övervakningen kommer att bli allt mer intensivt. Tempot – med bibehållen kvalitet – i denna signalspaning är en viktig faktor för säkerheten.

– Om det finns något oväntat att upptäcka så vill vi upptäcka det tidigt, samtidigt som vi har mycket på fötterna. Inte minst för enskilda människors skull, säger hon, och påminner om svininfluensavaccineringen som tyvärr ledde till den mycket sällsynta biverkningen narkolepsi hos ett fåtal unga som sannolikt får leva med sjukdomen resten av sina liv.

– Sällsynta biverkningar kan få allvarliga konsekvenser för dem som drabbas.

Om sådana ytterst ovanliga och allvarliga biverkningar skulle finnas i det här fallet – kan ni hitta dem snabbare nu med dagens metoder?

– Jag hoppas på det. Vi drivs mycket av sådant som hänt tidigare. Vi vill använda kunskapen till att förhindra att liknande saker händer igen.

Pris till forskning om läkemedel mot blodcancer

Helene Wallskär
-
0
Pris till forskning om läkemedel mot blodcancer

Sjöbergpriset går i år till Benjamin L. Ebert, USA. Han får priset för sin forskning om hur substansen lenalidomid verkar vid behandling av blodcancer. Upptäckten av verkningsmekanismen kan, enligt priskommittén, få stor betydelse vid utvecklingen av nya läkemedel i framtiden.

Sjöbergpriset för epokgörande upptäckt

Lenalidomid är kemiskt besläktad med substansen talidomid som orsakade den så kallade Neurosedynkatastrofen på 1950- och 60-talen. Flera år efter att talidomid dragits in visade det sig att den nya substansen lenalidomid hade effekt vid behandling av vissa benmärgssjukdomar. Men exakt varför det fungerade förstod forskarna inte.

Det var detta som Benjamin L. Ebert studerade. Han kartlade mekanismen bakom substansens funktion. Lenalidomid styr om proteiner som är nödvändiga för cancercellens överlevnad till cellens egen avfallshantering. Där bryts proteinerna ned och cellen dör.

Priskommitténs ordförande Bengt Westermark kallar upptäckten epokgörande.

– Den största kliniska nyttan man sett hittills gäller multipelt myelom som är en benmärgssjukdom. Många av de proteiner som driver cancerväxt har hittills varit svåra att påverka med läkemedel. Benjamin Eberts upptäckt visar att det kan vara möjligt att styra även sådana proteiner till nedbrytning och därmed bromsa tumörväxten, säger Bengt Westermark i ett pressmeddelande.

Kungliga vetenskapsakademien utser

Benjamin L. Ebert är född 1970 och professor i medicin vid Harvard university och chef för medicinsk onkologi vid Dana-Farber cancer institute i Boston, Massachusetts, USA.

Det här är femte gången som Sjöbergpriset delas ut. Dess inriktning är att främja forskning med inriktning på cancer, hälsa och miljö. Förra årets pris gick till Michel Hall och David Sabatini vars forskning lagt grunden för cancerbehandling med så kallade mTOR-hämmare.

Det är Kungliga vetenskapsakademien som utser pristagarna medan Sjöbergstiftelsen står för finansieringen. Sjöbergpriset är uppdelat i 100 000 US-dollar i personligt pris och 900 000 dollar som ska användas till fortsatt forskning.

Löpande granskning av Curevacs vaccin inleds

Marie Ericsson
-
0
Löpande granskning av Curevacs vaccin inleds

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA inleder en sjätte löpande granskning (rolling review) av en vaccinkandidat mot covid-19. Denna gång är det Curevacs vaccin CVnCoV som ska granskas efter ett beslut från EMA:s expertkommitté CHMP.

– Det är ett intensivt arbete som fortsatt pågår. Läkemedelsverket och andra ansvariga läkemedelsmyndigheter i Europa fortsätter att jobba med granskningen av alla data som företagen skickar in, säger Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist, i ett pressmeddelande.

De redan EU-godkända vaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna och Astrazeneca godkändes efter löpande granskningar, som görs för att påskynda bedömningen av vaccinen. För närvarande pågår löpande granskningar också för vaccinkandidaterna från Janssen och Novavax.

Sverige har avtal om Curevacs vaccin

I november 2020 anslöt sig Sverige till ett EU-avtal gällande Curevacs vaccin. För Sveriges del innebär detta tillgång till ungefär 4,5 miljoner doser när vaccinet har blivit godkänt. Det kommer att räcka till 2,25 miljoner personer.

Curevacs vaccin består, precis som vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna, av så kallat budbärar-RNA (mRNA). Det kodar för ett ytprotein, spikeprotein, som kommer från coronaviruset sars-cov-2. När man vaccineras med detta vaccin kommer ytproteinet att produceras av våra celler. Kroppen reagerar då på det främmande proteinet genom att utveckla antikroppar och T-celler som riktar sig specifikt mot detta protein. Om personen sedan utsätts för en covid-19-infektion ska kroppen kunna känna igen och kunna utveckla skydd mot infektionen.

Rabiesvaccin ansågs inte ideala 1971

Marie Ericsson
-
0
Rabiesvaccin ansågs inte ideala 1971

För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta kommer vi på Läkemedelsvärlden att uppmärksamma genom att att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Vi började med att göra en återblick på den nybildade föreningens allra första vetenskapliga symposium. I dag fortsätter vi med att titta på en artikel om vaccinering mot rabies.

”Vid vaccinering med detta tillför man kroppen nervvävnad, som immunförsvaret bildar antikroppar mot.” Är det ännu ett covid-19-vaccin på gång? Det skulle man kanske kunna tro, men denna mening är hämtad från en artikel i Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971 och handlar om vaccinering mot rabies.

I artikeln beskrivs sjukdomen som en ”fruktad sjukdom därför att vare sig djur eller människor som visat symtom överlever oavsett om de behandlas eller inte.” Dessvärre något som stämmer än i dag. Trots modern intensivvård är rabies med manifesta symtom en till hundra procent dödlig sjukdom.

De flesta europiska länder har inte rabiessmitta, men i Afrika och Asien är den fortfarande ett stort problem och orsakar tiotusentals dödsfall per år. Klassisk rabies förekommer inte i Sverige i dag, men det finns en risk att det förs in med smittade djur från andra länder. Varianter av rabiesvirus finns dock hos fladdermöss, sannolikt även i Sverige.

Rabiesvaccin har funnits sedan 1800-talet

Eftersom rabies har en lång inkubationstid kan man förhindra sjukdomen genom att omedelbart efter smittotillfället vaccinera och ge immunglobin. År 1971 användes två vacciner mot rabies. Den ena typen var framställd från ”infekterad nervvävnad och då ofta infekterad kaninryggmärg där virus är infekterat med fenol.” Den andra typen var framställd från ankembryonal vävnad, där virus inaktiveras med betapropiolakton. I tidningen beskrivs nervvaccinet ha biverkningar som känselnedsättning, förlamningar och psykiska förändringar. Även när det gäller den andra typen vaccin beskrivs biverkningar som feber och anafylaktiska chocker.

”De vacciner man har i dag är inte ideala, men de är dock säkrare än Pasteurs vaccin”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift och syftar till den franska kemisten och biologen Louis Pasteur som år 1885 tog fram det första effektiva vaccinet mot rabies. Den första patienten som fick detta vaccin, som var framställt ur torkad benmärg från kanin, var en nioårig pojke som hade blivit biten av en hund. Pojken överlevde och redan samma år vaccinerade Pasteur flera hundra patienter och ”bara någon enstaka dog.” Senare framkom dock att vaccinet var humanpatogent och kunde framkalla en dödligt förlöpande sjukdom, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift.

”Betydelsen av att minska komplikationsfrekvensen och förbättra rabiesvaccin understryks av att ca en halv miljon människor i över 60 länder vaccineras årligen”, skriver tidningen. Och mycket har hänt sedan 1971. I dag har rabiesvaccin en bra skyddseffekt och har lindriga biverkningar som ömhet och svullnad vid injektionsstället. Övergående allmänsymtom som feber och huvudvärk förekommer men är mindre vanliga.

Hundar och rävar sprider rabies

De mest uppmärksammade smittspridarna av rabies är hundar då de oftast är de djur som kommer i kontakt med människor. Ett annat känt rabiesförande djur är räv. Svensk farmaceutisk tidskrift rapporterar om att smittan var på väg in i Danmark 1964 och 1965. Med anledning av detta utrotades 80 procent av landets rävstam, varpå sjukdomen försvann helt från området.

Diskussionen om sjukdomar som sprids från djur till människa är ständigt aktuell, i allra högsta grad just nu med tanke på covid-19-pandemin. Det som går att läsa i Svensk farmaceutisk tidskrift om att en stor del av rävstammen i Danmark avlivades på 60-talet, gör det också lätt att dra paralleller till samma lands nyligen aktuella beslut om att avliva alla minkar på grund av hög smittspridning och en mutation av coronaviruset. Detta beslut, som sedan drogs tillbaka då det saknade lagligt stöd, har lett till en debatt om huruvida minkfarmer och denna pälsindustri bör finnas kvar.

Nyligen kom regeringen med beskedet att stoppa minkuppfödningen i Sverige under 2021. Dessutom fick Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt nyligen i uppdrag av regeringen att se över djurhållningen i Sverige för att förebygga smittor mellan djur och människor.

Ny läkemedelskandidat minskade fetma i studie

Helene Wallskär
-
0
Ny läkemedelskandidat minskade fetma i studie

Det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk vidareutvecklar sitt diabetesläkemedel semaglutid för behandling även av fetma. Idén är att utnyttja substansens effekt på hjärnans system för aptitreglering. Eftersom semaglutid dämpar aptiten hoppas företaget att läkemedlet ska kunna introduceras som en ny behandlingsmöjlighet i fetmavården.

I en aktuell dubbelblind studie såg forskarna bland annat att drygt en tredjedel av dem som behandlades med semaglutid gick ned över 20 procent i vikt under de 68 veckor som testet pågick. Studien har publicerats av New England journal of medicine.

Injektioner med semaglutid

Studien var en multicenterstudie 16 länder. Forskarna rekryterade 1 961 personer med övervikt eller fetma. Det handlade om personer med ett body mass index, BMI, på 30 eller högre och som inte hade diabetes. De randomiserades så att två tredjedelar hamnade i semaglutidgruppen och en tredjedel i placebogruppen.

En gång i veckan fick deltagarna ge sig själva en subkutan injektion med antingen läkemedelskandidaten eller placebo. Båda grupperna fick också olika typer av stöd att försöka ändra sina levnadsvanor, bland annat kostråd och råd om fysisk aktivitet.

De personer som tog semaglutid gick ned i genomsnitt 15,3 kg medan den genomsnittliga viktnedgången i placebogruppen var 2,6 kg. Hälften av dem i semaglutidgruppen blev av med 15 procent eller mer av sin ursprungliga vikt medan bara knappt fem procent av kontrollpersonerna gick ned så mycket.

Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom minskade också signifikant mer i semaglutidgruppen.

De vanligaste biverkningarna av substansen var övergående illamående och diarré.

Har ansökt om godkännande

– Resultaten innebär ett stort genombrott för att förbättra hälsan för människor med fetma. För första gången har vi med läkemedel lyckats nå resultat som hittills bara varit möjliga med fetmakirurgi.

Det sade en av de ledande forskarna bakom studien, professor Rachel Batterham vid University college of London i ett pressuttalande när studien publicerades.

Brittiska BBC har intervjuat en av försökspersonerna i studien. Hon berättar hur läkemedelsbehandlingen förändrade hennes inställning till mat och gjorde det mycket enklare att gå ned i vikt. Men hon tillägger också att nu när hon inte längre tar semaglutid så känns det åter som att hon har ”en ständig kamp med mat”.

Novo nordisk har ansökt hos både FDA i USA och EMA i EU om läkemedelsgodkännande av semaglutid för behandling av fetma.

EMA: Granskning av Sputnik V har inte inletts

Marie Ericsson
-
0
EMA: Granskning av Sputnik V har inte inletts

Den europiska läkemedelsmyndigheten EMA går ut med ett klargörande om att det inte har inkommit någon ansökan om godkännande eller inletts någon löpande granskning av det ryska vaccinet Sputnik V.

Flera medier har i dagarna skrivit om att Ryssland har skickat in en ansökan om godkännande för sitt vaccin Sputnik V. Men EMA går nu ut med informationen att detta inte stämmer, och att myndigheten inte har inlett något granskning av vaccinet. EMA skriver att de är i dialog med företaget för att definiera nästa steg i processen. Utvecklarna har uttryckt sitt intresse om att vaccinet, som också går under namnet gam-covid-vac, ska övervägas för en rullande granskning.

En rullande granskning innebär att EMA kan granska ett vaccin medan utvecklingen av det fortfarande pågår. Innan en ansökan om rullande granskning kan lämnas in till EMA måste myndighetens expertkommitté CHMP och en arbetsgrupp för covid-19 ge sitt samtycke. För närvarande pågår rullande granskningar av vaccinerna från Novavax och Janssen hos EMA.

EMA skriver att de omedelbart kommer att informera allmänheten om nya bedömningar av covid-19-vacciner som har inletts. Myndigheten kommer att skicka ut pressmeddelanden om en rullande granskning inleds, samt om en ansökan om marknadsgodkännande kommer in.

Lovande resultat för Sputnik V i studie

Nyligen kom resultat från en fas III-studie om att Sputnik V var säkert och över 90 procent effektivt, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

Ungern har som första EU-land slutit avtal om att köpa det ryska vaccinet, efter att det ungerska läkemedelsverket preliminärt har godkänt vaccinet. Det är i nödfall tillåtet för en enskild EU-land att godkänna ett vaccin temporärt, trots att det saknas ett godkännande från EMA.

Sputnik V har kritiserats för flera saker under utvecklingen, bland annat för vaccineringen att påbörjades innan resultaten från fas III-studien var klara. Det har också funnits kritik mot att vaccintillverkarna inte öppet redovisade testresultaten under processen.

Bygger på två olika förkylningsvirus

Det ryska vaccinet är ett vektorvaccin som precis som vaccinet från Astrazeneca bygger på förkylningsvirus. En skillnad är dock att Sputnik V innehåller två olika förkylningsvirus som används vid dos ett och dos två. Doserna ska ges med 21 dagars mellanrum. Genom att använda två olika förkylningsvirus förebygger man det potentiella problemet att kroppen blir immun mot själva vektorviruset.

”Kan inte alla bara tagga ner i vaccinhetsen”

Ingrid Helander
-
0
”Kan inte alla bara tagga ner i vaccinhetsen”

BLOGG. Under mer än ett år nu har världen levt med det nya coronaviruset. För många av oss är pandemin sannolikt det största hotet vi upplevt. Och kanske kommer att uppleva.

Därför är det fullt begripligt att många ser de vaccin mot covid-19 som nu finns på marknaden och i pipeline som saliggörande. ”Bara vi får vaccinet blir allt som vanligt igen.”

Naturligtvis vore det perfekta scenariot att vaccinen, som tagits fram på rekordsnabb tid och är en storartad vetenskaplig framgång, tillverkas, distribueras och administreras till ALLA så snabbt som möjligt. Och om nu inte alla kan få sticket exakt samtidigt ska åtminstone prioriteringsordningen följas slaviskt.

Men med perfekt som måttstock och utan acceptans för minsta avvikelse går det inte att bli annat än besviken, frustrerad och till slut förbannad. Och någonstans här är vi nu.

Bakslagen duggar tätt

I media rapporteras det i stort sett dagligen om ”bakslag” vad gäller vaccinen. Leveranser försenas, skrivs ned för att sen skrivas upp. Regionerna tackar oförståndigt nej till livsviktig hjälp från farmaceuter/tandläkare/veterinärer/influencers som vill vaccinera. Det saknas lokaler att vaccinera i. Giriga chefer roffar åt sig vaccin från skröpliga 90-åringar. Det går helt enkelt åt skogen. I Sverige som ju borde vara världsbäst på allt – samtidigt.

Men tänk om alla bara kunde tagga ner. Viruset, smittskyddsarbetet och nu vaccineringen är alla rörliga mål. Det betyder att saker händer, hela tiden, som gör att planer måste skrotas, göras om och uppdateras. Såväl pandemihantering som vaccintillgång beror av många, ofta av varandra oberoende faktorer. De är helt krasst omöjliga att ta höjd för och kunna kontrollera fullt ut.

Bör man då inte rapportera, granska och ställa till svars? Jo, självklart. Det är viktigt att de bolag som fått enorma summor i bidrag från till exempel EU för att skynda på vaccinutvecklingen lever upp till sina åtaganden. Lika viktigt är att vård och vaccin ges enligt den etiska prioriteringsplattformen som riksdagen beslutat om.

Men man måste kunna ha fler perspektiv i huvudet samtidigt. Är det ens rimligt att tro att en produktionsenhet aldrig kan drabbas av tekniska problem eller att vädrets makter inte kan försena en transport? Eller att inte ett antal av de miljontals vaccindoser som ska ges kommer att ges till fel personer vid fel tillfällen? Eller att någon tappar ett helt flak (?) vaccinampuller i golvet så att de går om intet? Det är inte perfekt, men lika lite en katastrof.

Långt ifrån haveri

Jag förringar verkligen inte värdet av coronavaccinen. Förutom skydd mot sjukdom är den förestående vaccineringen ett stort ljus i mörkret för många. Men jag skriver heller inte under på bilden där en veckas, eller till och med en månads, försening av vaccinen i Sverige utmålas som ett haveri. Jag har till och med svårt att uppröras över det faktum att ”alla vuxna” kanske inte är vaccinerade till midsommar.

För tyvärr – vaccineringen kommer inte innebära att vi omedelbart kan återgå till ett normalt liv. Sannolikt kommer vi aldrig att kunna leva som innan pandemin bröt ut. Majoriteten av jordens befolkning kommer inte att kunna vaccineras på mycket länge, vi vet inte hur länge vaccinskyddet räcker eller hur effektivt det är mot de olika mutationer som har och rimligen kommer att fortsätta uppstå. Det nya coronaviruset (som känns allt annat än nytt) är här för att stanna ett bra tag.

Så för att inte gå sönder av vaccinilska är det klokt att ha rimliga förväntningar på hur snabbt vi som inte hör till de mest utsatta kan få vaccinet. Liksom en insikt att det ”gamla normala” sannolikt aldrig kommer tillbaka.

Lägg också till det faktum att medan vi, i ett av världens rikaste länder, yvas över någon månads försening från ett utlovat datum är majoriteten av jordens befolkning, med betydligt sämre levnadsstandard och möjligheter till fysisk distans, oskyddade mot coronaviruset under en lång tid framöver.

Stor ökning av försäljning av D-vitamin

Marie Ericsson
-
0
Stor ökning av försäljning av D-vitamin

På fyra av fem stora apotekskedjor som Läkemedelsvärlden har varit i kontakt med ökade försäljningen av D-vitamin under 2020 jämfört med året innan.

– Det finns en diskussion om att D-vitamin skulle ha en skyddande effekt mot covid-19, men det finns inget vetenskapligt stöd för detta, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Relationen mellan D-vitamin och covid-19 har varit en uppmärksammad fråga den senaste tiden. Flera observationsstudier har visat att det finns en koppling mellan att ha D-vitaminbrist och att drabbas av svårt av sjukdomen. Det har dock inte gått att fastställa något orsakssamband och forskare är oeniga om huruvida vitamintillskott borde rekommenderas i förebyggande syfte.

Ökade med över 40 procent på fyra kedjor

På nätapoteket Apotea såldes 598 388 förpackningar D-vitamin under 2020 jämfört med 316 290 förpackningar året innan, uppger Apoteas vd Pär Svärdson i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Även hos Kronans apotek märktes en ökad försäljning.

”Under 2020 peakade vår försäljning av D-vitamin rejält. Antal sålda förpackningar/burkar ökade under 2020 med 55% jämfört med 2019. Tittar vi tillbaks till 2016 så har försäljningen år för år legat relativt jämnt och det är 2020 som sticker ut”, skriver Linda Wakeham, PR-manager på Kronans apotek, i ett mejl.

På Apoteket var försäljningen av D-vitamin i stort sett samma under 2018 och 2019, men ökade med 53 procent under 2020, skriver Magnus Frisk, pressansvarig på Apoteket, i ett mejl. Även på Apotek hjärtat sågs en ökning då försäljningen gick upp med 43 procent under 2020 jämfört med året innan, uppger Gabriella Ohlzon, pressansvarig för Icagruppen, i ett mejl.

Lloys apotek har dock inte sett samma mönster. Där var försäljningen istället som allra högst 2018.

Anledningen till att försäljningen har ökat tror Magnus Gisslén är att människor tar till sig det som skrivs i medierna.

– Folk suger åt sig all information och tänker att det är lika bra att testa, och det är harmlöst så länge man håller sig till rekommenderade doser.

Däremot kan det vara ett problem att människor tror att det fungerar mot covid-19 trots att det inte finns några bevis, säger han.

– Jag tycker att det är mycket viktigt att forskare tar ansvar för att förmedla vetenskap och att myndigheter ger råd efter evidens.

Brist på D-vitamin samvarierar med annat

Flera observationsstudier tyder på att det finns en koppling mellan svår covid-19 och D-vitaminbrist. En sådan studie visade att 82 procent av covid-19-patienterna på ett sjukhus i Spanien hade D-vitaminbrist. Andra observationsstudier i flera olika länder har också visat att D-vitaminbrist verkar försvaga immunförsvaret mot covid-19 och öka risken för svårare sjukdom.

Men dessa studier ger inte några bevis för att de skulle vara just D-vitaminbristen som ger effekten på sjukdomen, enligt Magnus Gisslén.

– Brist på D-vitamin samvarierar med andra faktorer. Det kan till exempel handla om socioekonomiska förhållanden, övervikt eller ålder. Det behöver inte finnas ett orsakssamband mellan just D-vitaminbrist och hur svårt sjuk man blir, säger han.

Han säger också att det finns flera studier där man inte har hittat någon koppling alls mellan D-vitaminbrist och covid-19.

För stora mängder kan leda till njursvikt

Enligt Livsmedelsverket är stora mängder av D-vitamin giftigt och kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Det går inte att få i sig för mycket D-vitamin via kosten, men man kan få det om man tar kosttillskott. Magnus Gisslén anser dock inte att faran att få i sig för mycket D-vitamin är stor.

– Tar man de rekommenderade doserna så ska man inte bli sjuk. Men om det hjälper mot att förebygga covid-19 vet vi ju som sagt inte.

Han menar att det finns grupper i Sverige med D-vitaminbrist där kosttillskott är av värde av andra skäl än covid-19.

– Det finns personer som har brist på D-vitamin, det är framför allt vanligt bland mörkhyade eller äldre kvinnor. För dem kan det vara bra att ta tillskott.

1234Sida 2 av 4