Månads arkivering januari 2021

Hon blir tillförordnad chef för FDA efter presidentbyte

Marie Ericsson
-
0
Hon blir tillförordnad chef för FDA efter presidentbyte

När Donald Trump avgick som president i USA slutade också chefen för den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA Stephen M. Hahn. Fram tills att administrationen för Joe Biden har utsett Hahns efterträdare tar Janet Woodcock över som tillförordnad chef för FDA, skriver flera amerikanska medier.

Janet Woodcock har arbetat på FDA sedan 1986 i en rad olika nyckelroller, bland annat som chefsläkare och biträdande kommissionär. Från och med maj har hon varit ansvarig i ett program för att påskynda vaccin- och behandlingsutvecklingen mot coronaviruset.

Joe Bidens administration har ännu inte nominerat någon permanent chef för FDA, men enligt flera rådgivare till den nya presidentens team är Janet Woodcock en av de kandidater som övervägs.

Andra personer som övervägs för posten är Amy Abernethy, huvudkommissionär, och Joshua Sharfstein som är vice dekan för folkhälsopraxis och samhällsengagemang vid Johns Hopkins university och tidigare tjänsteman på FDA.

Janet Woodcock har även under tidigare presidentadministrationer kandiderat till FDA:s högsta post. Hon kom till FDA:s läkemedelsavdelning via den tidigare FDA-chefen David Kessler.

Stephen M. Hahns avgång var förväntad, eftersom det är en del av rutinerna när en ny presidentadministration tillträder. I ett avskedsmeddelande till personalen på FDA skrev han att de hade stått för stora utmaningar och turbulenta tider särskilt med anledning av covid-19 och att de hade gjort stora framsteg som hade godkänt covid-test, ett antiviralt medel samt två vacciner mot sjukdomen.

Scheelepriset till pigg proteinforskare

Ingrid Helander
-
0
Scheelepriset till pigg proteinforskare

Trots tidig morgon i USA ansluter Craig Crews punktligt och tillsynes utvilad till vårt bokade zoom-möte från arbetsrummet på Yale University. Anledningen är förstås att han tilldelats Apotekarsocietetens stora vetenskapliga utmärkelse Scheelepriset 2021.

Och det är en mycket glad och ödmjuk Craig Crews på andra sidan zoom-länken.

– Jag är otroligt glad och tacksam för detta pris och ser mycket fram emot att komma till Stockholm och ta emot det, säger Craig Crews.

Tar emot Scheelepriset i Stockholm

Om allt går enligt planerna och pandemin tillåter sker nämligen själva prisutdelningen i Stockholm den 11 november i samband med Scheelesymposiet – ett heldagsmöte i vetenskapens anda och till pristagarens ära.

Scheelesymposiet vore dock inte första gången Craig Crews deltog på ett möte arrangerat av Apotekarsocieteten.

– I slutet av 1990-talet var jag inbjuden att tala på ett stort årligt möte som Apotekarsocieteten anordnade i Stockholm. Jag minns inte exakt vad det handlade om, men var hur som helst underbart.

Sedan 1990-talet har det hänt mycket för kemisten och forskaren Craig Crews, som är professor vid både institutionen för kemi och den för farmakologi vid Yale University. Under många år har han bedrivit framstående forskning inom det vetenskapliga fältet kemisk biologi, med särskilt fokus på proteinnedbrytning.

Fokus på riktad proteinnedbrytning

Efter att tillsammans med forskarkollegor i början av 2000-talet utvecklat det proteashämmande cancerläkemedlet carfilzomib (Kyprolis) riktades fokus mot mer riktad proteinnedbrytning. Och det är inom området ”targeted protein degradation”, TPD, Craig Crews gjort sig känd som en framgångsrik forskare.

– I kroppen finns cirka 20 000 proteiner, och en del av dem kan orsaka sjukdom. De befintliga läkemedel som finns i dag och som påverkar proteinnedbrytningen, exempelvis carfilzomib, gör det genom att modifiera enzymaktiviteten i nedbrytningsprocessen. Men bara ungefär 25 procent av alla proteiner är känsliga för denna verkningsmekanism. Det innebär att det finns många sjukdomsalstrande proteiner som vi inte kan nå med dagens läkemedel, säger Craig Crews.

Proteinnedbrytning är en naturlig del i kroppens kvalitetskontroll. I cellen sker hela tiden en kontinuerlig “bortstädning” av gamla och funktionsodugliga proteiner. Detta faktum fick Craig Crews att funder på om man inte kunde dra nytta av de processer som redan pågår.

– Det kroppen gör för att bevara normal homeostas ville vi utnyttja för att bekämpa sjukdom, berättar han.

Helt nytt angreppssätt

Idén var att försöka ”kapa” den naturliga proteinnedbrytningsprocessen och utnyttja den för att bryta ned specifika, skadliga proteiner. Med denna föresats utvecklade Craig Crews tillsammans med forskarkollegan Ray Deshaies en ”tvåhövdad” molekyl där ena änden engagerar cellens proteinnedbrytande maskineri och den andra skräddarsys för att binda till önskat målprotein.

Tekniken har fått namnet Protac, vilket är en förkortning för “proteolysis targeting chimeras”, och innebär ett helt nytt sätt att angripa proteinorsakade sjukdomar.

– Det är en så kallad ”new modality” för proteinnedbrytning och ur läkemedelssynpunkt är det en småmolekyl, men en stor småmolekyl, säger Craig Crews.

Med det nya angreppssättet krävs alltså inte att proteinerna är beroende av enzymatisk aktivitet för att kunna påverkas farmakologiskt. I stället öppnar det dörren för nya typer av läkemedel som kan verka på de sjukdomsframkallande proteiner som dagens läkemedel inte rår på. Likaså kan tekniken ge möjlighet att behandla patienter som slutat svara på befintliga läkemedel.

Grundade företag

År 2013 grundade Craig Crews bioteknikföretaget Arvinas där han fortsatt att utveckla Protac-tekniken. I dag är Craig Crews vetenskaplig rådgivare åt företaget, som har flera läkemedelskandidater i pipeline. Där man kommit längst är med substanser mot bröst- respektive prostatacancer.

I båda fallen har man inlett kliniska fas I/II-prövningar och av interimsresultat som publicerades i mitten av december förra året att döma tycks båda läkemedelskandidaterna säkra och uppvisa god effekt.

Personerna som ingår i de båda studierna är samtliga tungt behandlade cancerpatienter (bröst- eller prostatacancer) där tillgänglig behandling inte längre hjälper. Resultaten från Arvinas fas I/II-prövningar visar dock lovande resultat vad gäller tumörminskning och minskad tumöraktivitet.

Det är förstås tidiga studier vars resultat ska tolkas med försiktighet. Men om resultaten kan bekräftas i större studier kan denna teknik för riktad proteinnedbrytning öppna dörren för helt nya behandlingsmöjligheter.

Möjligt angreppssätt för Alzheimer

Ett sådant område är för Alzheimers sjukdom där de senaste årens läkemedelsutveckling har kantats av besvikelser. Gång på gång har läkemedelskandidater med lovande resultat i tidiga studier visat sig verkningslösa när de testats i större skala. Många av kandidaterna har utgjorts av antikroppar riktade mot beta amyloid, ett protein som finns även i friska hjärnor men som vid alzheimers klumpar ihop sig och bildar så kallade plack.

Ett annat protein som är inblandat i Alzheimers sjukdom är tau. Om beta amyloid bildar de plack som är karaktäristiskt för hjärnor med Alzheimer tycks tau spridas senare i sjukdomsförloppet och då koncentreras i hjärnan där de bildar nystan (fibriller). Dessa fibriller verkar påverka nervcellernas funktioner i hjärnan så att minnet försämras.

I dagsläget finns inget läkemedel som påverkar själva sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom och många av de försök som gjorts att ta fram sådana har som sagt misslyckats.

I Arvinas pipeline finns förutom substanser mot cancer också läkemedelskandidater för neurodegenerativa sjukdomar – bland annat mot Alzheimer i form av en ”tau-nedbrytare”.

– Med hjälp av Protac-tekniken har man skapat en molekyl som kan gå igenom blod-hjärn-barriären och bryta ned tau. I musmodell har man visat att 95 procent av befintligt tau kan brytas ned, säger Craig Crews.

Även här är forskningen i ett tidigt stadium och än så länge på preklinisk nivå. Men kanske kan principen om riktad proteinnedbrytning innebära nya möjligheter att på sikt utveckla ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Leder eget laboratorium

Craig Crews är som sagt inte själv inblandad i det dagliga arbetet på Arvinas utan leder ett eget laboratorium, Crews Laboratory på Yale. Där har han ett team på cirka 25 kemister och biologer som tillsammans med honom försöker förstå alla aspekter av riktad proteinnedbrytning.

– Bland annat studerar vi hur de två proteinerna i den tvåhövdade Protac-molekylen kommer samman och vilka interaktioner som sker däremellan. Det handlar mycket om teknikförfining. Vi tittar också på själva biologin, det vill säga var vi bäst kan använda tekniken. Om ett sjukdomsalstrande målprotein redan kan brytas ned med befintliga läkemedel behöver inte vi utveckla en läkemedelskandidat mot just det utan kan koncentrera oss på andra proteiner, säger Craig Crews.

Nu är Craig Crews, hans forskargrupp och det av honom grundade företaget Arvinas inte de enda som sysslar med riktad proteinnedbrytning. I dag har de flesta stora läkemedelsbolag forskningsprogram och läkemedelskandidater baserade på tekniken i pipeline. Men som upphovsman till Protac ligger förstås Craig Crews och det av honom startade Arvinas långt fram.

– Än så länge är Arvinas de enda med substanser i klinisk fas, men flera andra bolag har annonserat att de startar kliniska prövningar under 2021.

Stor ökning att vänta

Att det skulle vara en hård kapplöpning om att komma först med produkter på marknaden håller dock Craig Crews inte med om.

– Nej, jag tycker att det är roligt ju fler som lyckas. Med tekniken finns potential att bota och behandla fler sjukdomar än i dag och även ge alternativ till patienter där befintlig behandling slutat att fungera. Jag tror att vi kommer att få se en explosionsartad ökning av läkemedelskandidater baserade på riktad proteinnedbrytning de kommande åren, säger Craig Crews.

Scheelesymposiet äger rum den 11 november i Stockholm. Om det på grund av coronarestriktioner inte går att hålla ett fysiskt möte kommer symposiet att hållas digitalt.

147 000 har fått vaccin mot covid-19 på tre veckor

Marie Ericsson
-
0
147 000 har fått vaccin mot covid-19 på tre veckor

Folkhälsomyndigheten har börjat att redovisa statistik över förbrukade doser av vaccin mot covid-19 för varje region. Sammanställningen visar inte helt överraskande att de tre storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne ligger i topp över flest förbrukade doser. Därefter följer Region Jönköping.

Nästan 147 000 har fått vaccin mot covid-19

Fram tills den 17 januari hade nästan 147 000 personer i Sverige blivit vaccinerade mot covid-19. Statistiken från Folkhälsomyndigheten visar att alla regioner har kommit igång med vaccineringen och ingen har rapporterat om att det skulle ha uppstått några problem.

Stockholm är den region som har förbrukat flest vaccindoser mellan vecka 52 och vecka 2. Där har totalt 32 549 doser förbrukats. Därefter följer Västra Götaland med 17 000 och Skåne med 16 025. I Region Jönköping har 8 590 doser förbrukats, vilket är flest om man bortser från storstadsregionerna.

De flesta vaccinationsdoserna kommer från Pfizer. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik är de enda regionerna som har börjat vaccinera med Modernas vaccin Kalmar och Uppsala. Dessa två regioner har tillsammans förbrukat 700 doser av Modernas vaccin.

Över 82 000 doser vaccin nästa vecka

Folkhälsomyndigheten redovisar också statistik över antalet vaccindoser som har levererats, eller planerar att levereras, vecka för vecka. Denna vecka beräknas totalt 66 300 doser vaccin att levereras varav alla är från Pfizer.

Nästa vecka är det planerat att Sverige totalt ska får 82 875 doser, varav 62 275 är från Pfizer och 15 600 doser är från Moderna. Från denna vecka och en tid framöver kommer Sverige att få färre doser från Pfizer än vad som var sagt från början.

Tidigare har flera regioner varit tveksamma till att börja vaccinera med Modernas vaccin eftersom det inte omfattas av något svenskt system för läkemedelsförsäkring. Detta innebär att de personer som drabbas av biverkningar av vaccinet inte kan garanteras att få ekonomisk ersättning. Men nu gör ett beslut från regeringen att regionerna kan påbörja vaccineringen, enligt Sveriges kommuner och regioner. Beslutet innebär att Kammarkollegiet får i uppdrag att täcka försäkringskostnader för eventuella biverkningar fram tills att det finns en lag som möjliggör detta.

I Folkhälsomyndighetens statistik redovisas det totala antalet vaccindoser som har förbrukats per angivet datum. Med förbrukade doser menas här de doser som regionerna har skickat till vaccinatörerna, enligt regionernas rapportering. Från och med vecka 2 finns siffror över faktiskt vaccinerade personer från de fyra regionerna Gotland, Jönköping, Stockholm och Västerbotten. Dessa siffror är inkluderade i Folkhälsomyndighetens statistik.

Priser på migränmediciner inte längre hemliga

Helene Wallskär
-
0
Priser på migränmediciner inte längre hemliga

NT-rådet kommer nu med en ny rekommendation till vården om användningen av migränläkemedel. Den handlar om anfallsförebyggande behandling vid svår kronisk migrän med så kallade CGRP-hämmare.

Den nya rekommendationen likställer de tre CGRP-hämmarna Aimovig (erenumab), Ajovy (fremanezumab) eller Emgality (galkanezumab). NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, skriver att de har jämförbar effekt och likvärdigt pris.

Migränläkemedel hade olika avtal

Detta kommer bara några månader efter att NT-rådet gick ut med en helt annan rekommendation om användningen av migränläkemedel. Regionerna råddes då att i första hand sätta in Emgality. Skälet var att det var det enda av de tre läkemedlen som hade ett helt offentligt och transparent pris. Aimovig och Ajovy omfattades däremot av avtal om sekretessbelagd återbäring vilket gjorde att slutpriset var hemligstämplat.

– Vi vill i möjligaste mån se transparens kring läkemedelspriserna. Det är mycket enklare för regionerna med offentliga priser än att hantera en mängd olika avtal med sekretessbelagda priser, sade Gerd Lärfars, ordförande i NT-rådet, då till Läkemedelsvärlden.

– Dels kräver hanteringen av avtalen mycket administrativt arbete hos regionerna. Och dels underlättar öppenhet kring priserna för sjukvården, som enklare kan värdera läkemedel och se direkt hur de påverkar budgeten.

Ändrat läge

Gerd Lärfars hoppades att beslutet skulle motivera fler företag att sträva efter transparent prissättning. Och så verkar det ha blivit, åtminstone när det gäller CGRP-hämmarna. Nu ingår alla tre läkemedlen i läkemedelsförmånen med officiellt pris utan återbäringsavtal.

– Regionerna vet nu vad läkemedlen faktiskt kostar och hur de påverkar budgeten, säger Gerd Lärfars i ett pressmeddelande.

Vid eventuella prisskillnader uppmanas regionerna att välja det mest kostnadseffektiva alternativet.

NT-rådet betonar i sin rekommendation även att det är viktigt att bara neurologer eller andra specialister förskriver de aktuella läkemedlen.

Reklamfilm om ”nytt” läkemedel fälls av IGN

Marie Ericsson
-
0
Reklamfilm om ”nytt” läkemedel fälls av IGN

Det var en reklamfilm som sändes på TV 4 i januari som fick en person att reagera och göra en anmälan till Informationsgranskningsnämnden (IGN). I reklamen för hostmedicinen Nipenesin uppmanade företaget McNeil tittarna att prova ”nya” Nipenesin. Anmälaren konstaterar dock att läkemedlet inte alls är nytt. ”Vad jag förstår är detta läkemedel godkänt 2013 under annat namn och därmed inget nytt läkemedel”, skriver personen, som vill vara anonym, i anmälan.

McNeil accepterar anmärkningen och beklagar att reklamfilmen innehåller påståendet att Nipenesin är en ny produkt. Företaget uppger att det var ett misstag som berodde på att en äldre version av materialet från tiden då produkten lanserades 2018 hade återanvänts. Reklamfilmen har nu pausats för att ta bort påståendet, skriver företaget.

IGN bedömer att påståendet bryter mot reglerna samt att McNeil har ”handlat i strid med god branschsed på läkemedelsinformationens område”. Företaget får därför en straffavgift på 110 000 kronor.

Resultat saknas för över 200 avslutade studier

Helene Wallskär
-
0
Resultat saknas för över 200 avslutade studier

Bara en tredjedel av resultaten från kliniska läkemedelsstudier i Sverige återrapporteras i tid till databasen European clinical trials database. Det visar en kartläggning som forskare vid Lunds universitet gjort inom nätverket Cochrane Sverige. Kartläggningen gjordes tillsammans med organisationen Transparimed, som jobbar för ökad redovisning av resultat av medicinsk forskning.

– Kliniska studier vars resultat inte offentliggörs är slöseri med pengar och ett svek mot dem som deltagit i studierna. Det är också ett hot mot folkhälsan, säger Till Bruckner, grundare av Transparimed, i ett pressmeddelande.

Läkemedelsstudier måste registreras

Enligt EU-lag ska forskare inom EU registrera nya läkemedelsstudier i databasen. Sedan ska de rapportera in resultaten inom tolv månader efter studiens avslutning (sex månader för studier med barn). Det ska de göra vare sig de publicerar sina resultat i en vetenskaplig tidskrift eller ej. Men Cochrane och Transparimed visar i sin rapport att svenska kliniska forskare är dåliga på att sköta återrapporteringen.

I kartläggningen ingår 22 olika akademiska forskningsinstitutioner och forskande företag som i december 2020 hade registrerat minst sex läkemedelsstudier i databasen. Sammanlagt hade de registrerat 625 studier varav 107 var markerade som avslutade för över ett år sedan. Men bara för 32 stycken (knappt 30 procent) av dessa hade de ansvariga forskarna rapporterat resultaten.

Cochrane och Transparimed menar dessutom att deras kartläggning pekar på att ett stort antal studier sannolikt är markerade som ”pågående” trots att de i själva verket är avslutade. Baserat på vissa antaganden gjorde de därför en beräkning av det verkliga antalet oredovisade avslutade studier. De kom då fram till att i själva verket saknas rapportering om 277 sannolikt avslutade svenska läkemedelsstudier.

För många av dem är studieresultaten inte heller publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Den största risken är, enligt rapporten, att negativa resultat, eller studier som visat att ett läkemedel har bieffekter, inte redovisas.

Hoppas på bättring

– Vi hoppas att den här rapporten ska leda till förbättrad rapportering av kliniska studier i Sverige. Målet är bättre hälsa för alla genom evidensbaserad sjukvård baserad på ett komplett beslutsunderlag, säger Matteo Bruschettini docent i pediatrik vid Lunds universitet och chef för den svenska delen av Cochrane.

Kartläggningen visar att läkemedelsindustrin är bättre på att rapportera än forskare vid universitet och på sjukhusen. Vid en europeisk jämförelse ligger Sverige dessutom under genomsnittet. I Sverige är rapporteringsgraden bara 30 procent jämfört med 68 procent i Europa.

Av kartläggningen framgår dock att samtliga medicinska universitet i Sverige nu har meddelat att de ska göra insatser för att förbättra sina forskares rapportering. Och forskningsfinansiären Vetenskapsrådet utlovar i sitt eget webbmagasin Curie en översyn av frågan.

Prövar stamceller från navelsträngar mot covid-19

Marie Ericsson
-
0
Prövar stamceller från navelsträngar mot covid-19

En liten studie visar att personer med covid-19 som fick infusioner med stamceller från navelsträngar hade en högre överlevnad än personer som fick placebo. Enligt studien, som har publicerats i Stem cells translational medicine, var också återhämtningstiden kortare för de personer som hade fått stamcellsbehandlingen.

Hälften fick stamceller från navelsträngar

Mesenkymala stamceller är multipotenta celler som kan differentiera sig till flera olika celltyper, till exempel ben, brosk och fett. De är också kända för sin förmåga att dämpa överaktiva immunsystem och inflammatoriska processer och kan bland annat främja läkning av vävnader.

På grund av denna förmåga prövas transplantation av mesenkymala stamceller som behandling mot olika inflammatoriska sjukdomar. Under det senaste året har de prövats mot svår covid-19 i flera små kliniska studier. Forskningen är ännu på ett tidigt stadium, men resultaten anses lovande.

Dessa stamceller kan samlas in från flera olika vävnader. I den aktuella fas I/II-studien användes mesenkymala stamceller från navelsträngar som donerats vid kejsarsnitt. En enda sådan navelsträng kan ge tillräckligt med celler för omkring 10 000 doser av den studerade covid-19-behandlingen.

I den randomiserade placebokontrollerade studien ingick 24 personer som vårdades på sjukhus för covid-19 och utvecklade akut andningssvikt. Denna komplikation är farlig och ofta dödlig. Hälften av patienterna fick två infusioner av mesenkymala stamceller med 72 timmars mellanrum. Den andra hälften fick placebo.

– Det var en dubbelblind studie. Varken läkare eller patienter visste vem som fick behandlingen och vem som fick placebo, säger Camilo Ricordi, forskaren som har lett studien, i ett pressmeddelande.

Högre överlevnad

Det primära syftet med studien var att se om behandlingen var säker, vilket den visade sig vara. Som sekundära utfallsmått hade forskarna överlevnad och återhämtningstid.

28 dagar efter sista infusionen hade 91 procent i stamcellsgruppen och 42 procent i placebogruppen överlevt, enligt studien. Även tiden till tillfrisknande var signifikant förbättrad hos dem som fick stamceller.

– Våra resultat bekräftar den kraftfulla antiinflammatoriska, immunmodulerande effekten av stamceller från navelsträngar. Dessa celler har tydligt hämmat “cytokinstormen”, ett kännetecken för allvarlig covid-19, säger Giacomo Lanzoni, Ph.D, huvudförfattare till studien.

Forskarna anser att resultaten i studien är ett starkt underlag för att göra en större studie för att uppskatta och fastställa effekten.

”Nej, det handlar inte om att spara pengar”

Helene Wallskär
-
0
”Nej, det handlar inte om att spara pengar”

Ellen Wolff är nationalekonom och arbetar på Folkhälsomyndigheten. Hon gör hälsoekonomiska utvärderingar av sjukdomar och vaccinationsstrategier i svenska vaccinationsprogram. Om samma ämne har hon även forskat vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Nyligen publicerade hon sin doktorsavhandling om resultaten. Här svarar Ellen Wolff på några frågor om vaccinationer, prevention och kostnadseffektivitet.

Vi vet ju redan att vaccinationer som skyddar mot allvarliga infektioner är bra för både individen och folkhälsan. Så varför behöver vi undersöka hur kostnadseffektiva de är?

– För att inkludera vaccinationer i nationella vaccinationsprogram behöver vi även göra samhällsekonomiska avvägningar. Resurserna i form av arbetskraft, utrustning och kapital inom vården är ju begränsade. Då måste vi använda de resurser vi har så att vi får bästa och mesta möjliga hälsa för dem.

Så det handlar som vanligt om att spara pengar?

– Nej, det är en vanlig missuppfattning att det är det som hälsoekonomi går ut på, men det är fel. Kostnadseffektivitet är ingen budgetfråga. Något kan kosta jättemycket och vara väldigt kostnadseffektivt eller vara billigt och ändå inte kostnadseffektivt.

– Det man gör vid en kostnadseffektivitetsanalys av ett vaccinationsprogram är att jämföra hälsoeffekter och kostnader för två eller fler alternativa program med att inte vaccinera. De kostnader som inkluderas är exempelvis kostnader för vaccinationsdoser, men också kostnad för vård vid sjukdom. Oftast mäter man kostnad per QALY, vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, ett mått som kombinerar effekter på livskvalitet och livslängd. I Sverige har vi ingen fast gräns för vad som räknas som en kostnadseffektiv åtgärd. Ett vanligt riktvärde är dock att kostnader per QALY som är lägre än 500 000 kronor kan anses vara kostnadseffektiva.

Analyserna bygger på många olika antaganden och det är en lång rad faktorer som påverkar slutsatserna. Kan detta inte vara lite väl komplicerat att sätta sig in i för politiker och andra som ska använda materialet som underlag för beslut?

– Jo, det är viktigt att vi hälsoekonomer tar vårt ansvar att försöka förklara analyserna på ett pedagogiskt sätt. Till exempel genom att vara tydlig med att det är skillnad mellan kostnad per QALY och budgetpåverkan. Men jag tror också att kunskapen om hälsoekonomi har ökat generellt.

Vilket resultat i avhandlingen förvånade dig mest?

– En av studierna syftade till att mäta människors syn på vad samhället bör satsa mest resurser på – prevention (exempelvis vaccinationsprogram) eller medicinsk behandling. Studien baserades på en enkätundersökning bland drygt 1 900 respondenter. Jag undersökte den relativa betalningsviljan för prevention respektive behandling vid en tänkt hudsjukdom. Här blev jag lite förvånad över att det faktiskt var färre som var villiga att betala för prevention än för behandling.

– Bland dem som prioriterade prevention var dock samtidigt den betalningsviljan mycket hög. Det gjorde att den sammanlagda genomsnittliga betalningsviljan ändå var 85 procent högre för prevention än för behandling.

Hur vill du gå vidare med din forskning?

– Jag skulle vilja gå vidare med undersökningen av betalningsvilja för prevention kontra behandling och studera om inställningen skiljer sig mellan olika terapiområden. Och när det gäller covid-19-vaccinationer kommer det att finnas hur mycket som helst för en hälsoekonom att göra de närmaste åren. Det kommer att vara viktigt att undersöka vilka vaccinationsstrategier mot covid-19 som är mest kostnadseffektiva, att sätta vaccinernas olika skyddseffekter i relation till en mängd olika faktorer som pris och logistikfaktorer.

Satsningar på uppföljning av vacciner mot covid-19

Marie Ericsson
-
0
Satsningar på uppföljning av vacciner mot covid-19

Det görs nu flera studier som handlar om att följa upp vacciner mot covid-19. Regeringen satsar 100 miljoner kronor på forskningsstudier för en bred uppföljning, och Läkemedelsverket påbörjar nu sina registerstudier för att upptäcka eventuella biverkningar från vaccinerna.

Vetenskapsrådet ska förbereda finansiering

I en extra ändringsbudget har regeringen föreslagit att 100 miljoner kronor ska avsättas till forskningsstudier som följer upp vacciner mot covid-19. Nu får Vetenskapsrådet i uppdrag att förbereda finansieringen till dessa studier. Syftet är att övervaka behandlingarnas säkerhet, effektivitet och optimala användningsområde.

Under våren 2020 avsatte regeringen 100 miljoner kronor till forskning och innovation som skulle kunna bidra till att stoppa utbredningen av covid-19, men konstaterar nu att det finns ytterligare forskningsbehov. Den nu aktuella satsningen kompletterar också de mer långsiktiga satsningarna på virus och pandemier som presenteras i årets forsknings- och innovationsproposition, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Ska hitta biverkningar av vacciner mot covid-19

Samtidigt påbörjar Läkemedelsverket regeringsuppdraget från november som går ut på att fördjupa säkerhetsuppföljningen av vacciner mot covid-19. Målet är att tidigt hitta biverkningar som inte har upptäckts i de studier som har gjorts innan godkännandet.

Detta kommer att göras genom en regelbunden registerbaserad uppföljning. Uppgifter om personers vaccinationer kommer att hämtas ur Folkhälsomyndighetens vaccinationsregister och kopplas till Socialstyrelsens hälsodataregister och till uppgifter om demografi och socioekonomi från Statistiska centralbyrån. Det behövs även uppgifter om bakgrundssjuklighet för att kunna upptäcka avvikande sjukdomsmönster.

– Vi har hög kvalitet på hälsodataregister i Sverige, och då vaccinationer mot covid-19 ska registreras i det nationella vaccinationsregistret öppnas nya möjligheter att genom registerstudier bidra med ökad kunskap om vaccinerna på ett snabbt och effektivt sätt, säger Rickard Ljung, professor vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Den nationella studien kommer att starta under 2021 och pågå till 2024.

Inbromsad ökning av restanmälningar

Helene Wallskär
-
0
Inbromsad ökning av restanmälningar

Läkemedelsverket fick under förra året in 1 151 ärenden om restanmälningar för läkemedel på den svenska marknaden. Det är en ökning med 17 procent jämfört med 2019 då 982 sådana anmälningar kom in.

– När man tittar närmare på restanmälningarna under 2020 så är bilden intressant. Vi såg en markant ökning av restanmälningarna från och med mars och till och med första delen av maj, alltså under den första vågen av coronapandemin. Men från mitten av maj sjönk antalet anmälda restsituationer och har sedan dess legat på ungefär samma nivå som 2019, säger Johan Andersson, ansvarig enhetschef vid Läkemedelsverket.

Restanmälningar steg under första vågen

Varje ärende kan innefatta flera styrkor och förpackningsstorlekar för samma läkemedel. Läkemedelsverkets uppföljningsverktyg har förfinats och tillåter numer att olika styrkor och förpackningar redovisas som egna restärenden. Men för jämförelsens skull har fjolårssiffran ovan tagits fram enligt samma principer som redovisningen tidigare år.

Den sjuttonprocentiga uppgången under året berodde nästan enbart på den oväntade ökningen av efterfrågan på läkemedel under pandemins första månader.

– Det handlade dels om att folk hamstrade läkemedel av oro för att de skulle ta slut. Och dels om en stor ökning av läkemedelsbehovet inom intensivvården och annan sjukhusvård av covid-19-sjuka, säger Johan Andersson.

Ett exempel på kritiska läkemedelsbrister som uppstod var den globala bristen på narkosmedlet propofol som används i intensivvård av covid-patienter. Den drabbade även Sverige och tvingade bland annat fram ransonering av läkemedlet inom veterinärvården. När det gäller hamstring, var det ett problem som påverkade tillgången på många olika läkemedel, både receptfria och receptbelagda. Bland annat uppstod brist på receptfria smärtlindrande och febernedsättande läkemedel som paracetamol.

Flera åtgärder vidtogs

Regionerna samverkar under pandemin inom det så kallade fyrlänssamarbetet för att säkra tillgången till de slutenvårdsläkemedel som bedöms som särskilt viktiga. De har skapat en organisation kallad nationellt kontrolltorn som löpande håller koll på tillgång och efterfrågan på dessa läkemedel i den svenska sjukvården.

– Det är ett bra initiativ som betytt mycket för att klara läkemedelsförsörjningen under pandemin. Regionerna ska ha en stor eloge, säger Johan Andersson.

För att förhindra hamstring av receptläkemedel införde apoteksbranschen i slutet av mars  en ny regel vilken senare också fastslogs genom ett regeringsbeslut. Den innebär att apoteken bara lämnar ut läkemedel för maximalt 90 dagars förbrukning i taget. Det är alltså inte längre möjligt att ta ut läkemedlet tidigare än förmånsreglerna säger genom att acceptera en extra kostnad.

Ökade inte under andra vågen

Trots att spridningen av covid-19 under hösten tog ny fart, låg restanmälningarna kvar på 2019 års höstnivå. Att de inte sköt i höjden på samma sätt som under den första pandemivågen tror Johan Andersson beror på en rad olika faktorer.

– Sammanfattningsvis kan man nog säga att vi har lärt oss mycket av pandemin som åtminstone för tillfället ger en stabilare situation i läkemedelsförsörjningen. Läkemedelsförsörjningen är en komplicerad kedja med många olika aktörer och under året har nya erfarenheter och lärdomar bidragit till förbättringar, säger han.

– På Läkemedelsverket har vi fortsatt att utveckla våra insatser för att förebygga bristsituationer och minska de negativa effekterna av de brister som uppstår. Bland annat genom att underlätta samordning och dialog mellan olika aktörer och att förbättra vår rapportering om restanmälningar.

Johan Andersson är dock noga med att framhålla att problemet med läkemedelsbrister inte är på långa vägar löst, även om ökningstakten verkar ha sjunkit.

– Vi är absolut inte i mål. Det är fortfarande många som drabbas av att deras läkemedel tar slut. I ungefär tre fjärdedelar av fallen går det visserligen att ersätta det restanmälda läkemedlet med exempelvis ett annat likvärdigt läkemedel eller en annan förpackningsstorlek. Men även dessa fall skapar stor oro och mycket problem för patienter samt en avsevärd belastning för vården.

Vill ha nytt informationssystem

Under 2020 redovisade Läkemedelsverket flera regeringsuppdrag om åtgärder mot läkemedelsbrister. Den senaste redovisningen kom i december då myndigheten föreslog att ett nytt informationssystem ska byggas upp. Systemet ska fortlöpande ge nationella lägesbilder av lagerstatus, förskrivning och försäljning av läkemedel.

Men hjälp av denna information ska en huvudansvarig aktör bland annat kunna göra löpande prognoser som underlättar arbetet mot läkemedelsbrister.

– Det behövs en aktör som har överblick genom tillgång till uppgifter om tillgång och efterfrågan på läkemedel. Det behöver inte vara Läkemedelsverket, men vi är beredda att ta uppdraget om vi får det, säger Johan Andersson.

– Att få ned de kritiska läkemedelsbristerna till noll är nog tyvärr en utopi, men förhoppningsvis kan vi få en bättre situation än i dag.

Vilka allergiker bör avvakta med covid-19-vaccinering?

Helene Wallskär
-
0
Vilka allergiker bör avvakta med covid-19-vaccinering?

Risken för sällsynta med allvarliga allergireaktioner vid covid-19-vaccinering skapar en del osäkerhet bland vårdpersonal som jobbar med vaccinationerna. I dag publicerar därför Svenska föreningen för allergologi, SFFA, riktlinjer om hur vården ska hantera olika allergimisstankar.

– Sjuksköterskan som vaccinerar gör i varje enskilt fall en bedömning med hjälp av den hälsoenkät som patienten fyller i. De nya riktlinjerna innehåller mer exakt och riktad information från klinisk expertis som kan vara till hjälp vid den bedömningen, sade Bernice Aronsson, läkare vid Folkhälsomyndigheten och ansvarig för medicinska frågor kring covid-19-vaccineringen, vid det vaccinseminarium som Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden arrangerade i går.

Mycket sällsynt biverkning

Riktlinjerna gäller för närvarande de två hittills EU-godkända vaccinerna som har börjat användas i Sverige – Comirnaty från Pfizer/Biontech och COVID-19 Vaccine Moderna från företaget Moderna. I takt med att fler covid-19-vacciner blir godkända och börjar användas kommer riktlinjerna att uppdateras.

Både Comirnaty och Modernas vaccin är så kallade mRNA-vacciner.  Båda kan, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, i mycket sällsynta fall (cirka 1 på 100 000 vaccinerade enligt SFFA) orsaka anafylaxi. Anafylaxi är en akut, kraftig allergisk reaktion som kan vara livshotande.

Det är inte helt klarlagt vilken komponent i vaccinerna som orsakar dessa svåra allergireaktioner vid covid-19-vaccinering. Ett misstänkt ämne är dock polyetylenglykol (PEG) som finns i de i dag godkända vaccinerna, framhåller SFFA.

Vägleder i mer oklara fall

Enligt myndighetsdokumenten om vaccinernas godkännanden är den enda kontraindikationen känd allergi mot något ämne i vaccinet. Det vill säga att personer som redan vet att de är allergiska mot något i vaccinet inte ska ta det. Men många som tidigare har reagerat mot andra läkemedel eller har andra allergier är också osäkra på om de bör ta covid-19-vaccinet eller ej.

Riktlinjerna från SFFA ger nu därför detaljerade anvisningar även om hur vården bör hantera den typen av mer oklara fall med varierande grader av allergimisstankar. Se faktarutan nedan. I huvudsak följer riktlinjerna rekommendationer från amerikanska Center for disease control and prevention, CDC.

”Behöver ha restriktioner ett tag till”

Marie Ericsson
-
0
”Behöver ha restriktioner ett tag till”

Det är en glädjande situation och det är överraskande att det har gått så fort att ta fram vacciner, men det betyder inte att personer som har vaccinerat sig kan börja göra som de vill. Det budskapet framförde Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, på ett digitalt seminarium om vacciner mot covid-19 i går. Enligt honom finns det ännu för lite kunskap om effekten av vaccinerna för att kunna säga när vi kan återgå till ett vanligt liv.

– Bara för att den rika delen av världen vaccineras kommer inte smittan att försvinna. Det kommer förhoppningsvis att innebära att det här akuta läget upphör och om allt går väl borde saker kunna normaliseras till sommaren. Men vi kommer att behöva fortsätta med restriktioner ett tag till, sa han.

Enligt honom är det viktigt att vänta tills vi ser att smittan minskar.  Först därefter kan vi successivt börja öppna upp samhället igen.

– Vi måste hålla ut lite till. Även om flera vacciner har visat sig ha en skyddseffekt på 90 procent så är det inte 100 procent. Innan vi lättar på restriktionerna vill vi se att effekterna av vaccinerna är så goda som de sägs vara, sa han.

En annan sak som han påpekade var att vi ännu inte vet om en person som är vaccinerad ändå kan sprida smittan vidare till andra.

– Vi vet inte heller hur länge skyddet sitter i för den som är vaccinerad. Det finns en hel del frågor kvar att fundera på.

Allergiska reaktioner av vacciner mot covid-19

Bland de nästan 500 personerna som deltog i seminariet, som anordnades av Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden, var frågorna många. En återkommande fråga var hur man ska tänka kring den senaste tidens rapporter om allergiska reaktioner som har drabbat några personer som har fått vaccin.

– Den enda kontraindikation som finns för vaccination än så länge är känd allergi mot någon av komponenterna i vaccinerna. Det är ju dock inte säkert att man känner till vad man är allergisk mot vilket kan göra det svårt. En del har fått en allergisk reaktion trots att de inte har någon känd allergi, sa Charlotta Bergquist, vaccinationssamordnare på Läkemedelsverket.

Deltagarna vid seminariet fick veta att Svensk förening för allergologi kommer att publicera detaljerade riktlinjer kring bedömning av allergirisker vid covid-19-vaccinering.

På seminariet diskuterades också att en del personer drabbades av narkolepsi efter att ha fått vaccin mot svininfluensan. En fråga som dök upp var hur Läkemedelsverket säkerställer att detta inte händer igen. Charlotta Bergquist sa då att det inte går att med säkerhet säga att det aldrig kommer att hända eftersom att sådana reaktioner inte går att upptäcka i kliniska studier. Hon poängterade dock att de är bättre rustade nu.

– Mycket har ändå hänt på tio år. Vi har bättre inrapportering för biverkningar och vi kommer att ha ett vaccinationsregister där statistik över hur många som är vaccinerade förs in. Det gör det lättare för oss att följa upp signaler om misstänkta biverkningar, sa hon.

Mrna-vacciner påverkar inte dna

En annat tema som diskuterades var att två vacciner mot covid-19 är helt nya typer, så kallade mrna-vacciner. En person undrade om de här vaccinerna ändrar i vårt dna och om det kan påverka vidare generationer.

 – Mrna-vacciner går inte in i vårt genom. Det är en instabil molekyl som inte ligger kvar, utan har en tillfällig produktion av proteinet i våra celler utan att försöka sig. Det kan inte påverka framåt i tid, sa Charlotta Bergquist då.

Bernice Aronsson, läkare vid Folkhälsomyndigheten och ansvarig för medicinska frågor kring covid-19-vaccineringen, informerade också om att mrna-vacciner inte tar sig in i cellkärnan och därmed inte når in i vårt dna.

– Det är viktigt att hitta en bra kommunikation kring detta för människor är rädda för det här, sa hon.

Förhoppning om 500 000 doser i veckan

Framåt slutet av seminariet, mittemellan två EU-möten, deltog även Sveriges nationella vaccinsamordnare Rickard Bergström. Han fick svara på frågor kring hur leverensarna av vacciner mot covid-19 till Sverige ser ut just nu.

– Vi förväntar oss godkännande av vaccinet av Astrazeneca och så småningom också vaccinerna från Janssen och Curevac. Förutsatt att alla dessa blir godkända och att allt går som planerat, kommer vi att få omkring 300 000 doser per vecka i februari och omkring 500 000 doser per vecka från april. I så fall klarar vi av det här fram till midsommar, sa han.

“Vill öka förtroendet för antidopingarbetet”

Marie Ericsson
-
0
“Vill öka förtroendet för antidopingarbetet”

En ny antidopingorganisation som är oberoende från idrotten är på plats. Från den första januari är Sveriges nya nationella antidopingorganisation Antidoping Sverige AB. Läkemedelsvärlden ställde fem frågor till Christine Helle, vd för Antidoping Sverige, om den nya organisationen och läkemedlens roll i dopingproblematiken.

Varför bildas en ny stiftelse och en ny antidopingorganisation?

– Den nya antidopingkoden som kom i januari 2021 kräver att nationella antidopingorganisationer är fristående från idrottsorganisationer och staten. Detta innebär att nationella antidopingorganisationen inte längre kan finnas hos Riksidrottsförbundet och därför bildades ägarstiftelsen Antidopingstiftelsen. Den nya nationella antidopingorganisationen Antidoping Sverige AB är ett aktiebolag som ägs av Antidopingstiftelsen. Det har blivit tydligare att antidopingorganisationer måste vara oberoende från idrotten då det har funnits intressekonflikter mellan antidopingorganisationerna och de som vill tjäna pengar på idrotten.

Vad tror ni att bildandet av en ny antidopingorganisation kan leda till?

– Det allra viktigaste med omorganisationen är att öka förtroendet för det svenska antidopingarbetet. Det har tidigare funnits en viss kritik mot att vi i teorin inte har varit oberoende från idrotten. Nu kommer vi att vara helt oberoende från alla parter vilket är helt nödvändigt för att upprätthålla förtroendet. Vårt arbete kommer att vara detsamma och idrottarna kommer troligtvis inte att märka så stor skillnad. Men den nya organisationen innebär även att vi får mer pengar så att vi kan göra ännu mer för att öka kunskapen om och avslöja doping.

Hur stort problem är det med doping?

– Vi är ganska säkra på att doping är ett större problem utanför den organiserade idrotten. Det är inte ett jättestort problem inom den skandinaviska idrotten, men det finns. Vi har haft ett 20-tal dopingfall de senaste åren. I Sverige har vi en del dopingfall som orsakas av att idrotten har för lite kunskap om reglerna. Idrottsutövarna har troligen inte haft som mål att fuska, men eftersom de har för lite kunskap har de åkt fast. Vårt arbete går ut på att informera och att upplysa om riskerna, men idrottsutövare och tränare har också ett ansvar att känna till reglerna.

Hur används läkemedel i dessa sammanhang?

– Det finns en del läkemedel som är dopingklassade som idrottsutövare kan använda om de får dispens. Det finns väldigt tydliga regler för vilka som får dispens och på vilka grunder.

Finns det några särskilt aktuella problem just nu?

– Det som är en stor utmaning är att många dopingklassade substanser säljs som kosttillskott. Det finns tyvärr många kosttillskott där substanserna inte är deklarerade. Det är väldigt onödigt att idrottsutövare förstör sin karriär på grund av att de inte uppmärksamma på riskerna när de använder kosttillskott.

– En annan utmaning som vi har sett har ökat de senaste åren är den grupp läkemedel som kallas SARMS. Dessa är inte godkända som läkemedel i dag, men de används ändå. SARMS marknadsförs att ge en anabol effekt utan att ge några biverkningar. Det är fortfarande många som inte har förstått att dessa står med på dopinglistan och de säljs som kosttillskott på det illegala nätet.

Tidig plasmabehandling gav lindrigare covid-19

Helene Wallskär
-
0
Tidig plasmabehandling gav lindrigare covid-19

Plasmabehandling är en av de terapier som prövas mot covid-19 i studier runt om i världen, bland annat i Sverige. Det handlar om behandling med så kallad konvalescentplasma, det vill säga blodplasma som donerats av personer som tillfrisknat från covid-19. Konvalescentplasma kan innehålla antikroppar som hjälper immunförsvaret hos en coronapatient att bekämpa viruset.

Plasmabehandling hjälpte ej kritiskt covidsjuka

I de flesta studier har behandlingen, med varierande utfall, prövats hos patienter som vårdas på sjukhus för sin covid-19. Så är det även i den internationella så kallade Remap-Cap-studien (Randomised, Embedded, Multifactorial, Adaptive Platform trial for Community-Acquired Pneumonia). Preliminära data från den studien visar nu att kritiskt sjuka covid-19-patienter inte hade någon nytta av plasmabehandling, rapporterar Pharmaceutical journal.

I studien har 912 allvarligt covidsjuka patienter i intensivvård fått behandlingen. Men den har varken påverkat dödligheten eller förkortat tiden till tillfrisknande.

På grund av dessa resultat kommer plasmabehandling inte längre att ges till så sjuka patienter i Remap-Cap-studien. Men forskarna vill fortsätta att pröva behandlingen hos sjukhusinlagda covidpatienter med en mer måttlig sjukdomsbild.

– Konvalescentplasma är en värdefull resurs och vi kan nu fortsätta att fokusera på att identifiera exakt vilka patienter som kan ha störst nytta av behandlingen – kanske patienter tidigare i sjukdomen eller med försvagade immunsystem, säger professor Anthony Gordon, Imperial college London, som leder den brittiska delen av Remap-Cap-studien till Pharmaceutical journal.

Effekt tidigt i förloppet

Åt samma håll går tankarna hos en grupp forskare i Argentina som nu publicerar en studie av plasmabehandling ännu tidigare i sjukdomsförloppet, hos patienter som inte ligger på sjukhus. Denna studie tyder på att behandlingen kan vara ett effektivt sätt att förebygga sjukhusinläggning hos äldre och/eller personer med samsjuklighet. Alltså personer som har en förhöjd risk för allvarlig sjukdom om de drabbas av covid-19. Studien har publicerats i New England journal of medicine.

I en randomiserad, dubbelblind studie fick 160 deltagare infusion med antingen konvalescentplasma eller placebo inom 72 timmar efter symtomdebut. Deltagarna var 65 år eller äldre. För dem mellan 65 och 74 år krävdes samsjuklighet i form av exempelvis diabetes eller högt blodtryck för att personen skulle bli inkluderad i studien.

Deltagarna var hemma med symtom som tydde på covid-19. Diagnosen bekräftades med testning vid hembesök. De som hade ett positivt virustest fick åka till en klinik och få infusion med konvalescentplasma med hög koncentration av antikroppar mot det nya coronaviruset. Infusionen gavs under 1,5-2 timmar.

Minskade risken för allvarlig sjukdom

Det primära utfallsmåttet i studien var allvarlig respiratorisk sjukdom med 30 andetag per minut eller mer och en syresättning under 93 procent. Patienterna följdes i 15 dagar. Resultatet av studien visar att plasmabehandlingen minskade risken att bli så allvarligt sjuk med minst 48 procent. Tretton av 80 plasmabehandlade jämfört med 25 av 80 som fick placebo utvecklade allvarlig respiratorisk sjukdom.

Studien visade också att konvalescentplasma med hög koncentration av antikroppar (IgG)hade en mycket bättre effekt än plasma med lägre koncentration. När forskarna analyserade utfallet för enbart de patienter som fått plasma med en extra hög koncentration minskade risken för svår respiratorisk sjukdom med hela 73 procent.

Forskarna drar slutsatserna att konvalescentplasma helt bör ges tidigt i sjukdomsförloppet och att denna enkla och billiga behandling då kan rädda liv. De framhåller också att det är viktigt att definiera gränsvärden för vad som är acceptabla antikroppshalter.

Sveriges farmaceuter skjuter upp fullmäktige

Marie Ericsson
-
0
Sveriges farmaceuter skjuter upp fullmäktige

I september förra året valdes Sandra Jonsson in som ordförande i Sveriges farmaceuter efter ett dramatiskt fullmäktigemöte som Läkemedelsvärlden då rapporterade om. Övriga val till styrelsen sköts då upp och skulle ha genomförts i dag vid ett extra fullmäktige. Men på grund av svårigheter att hitta personer som vill sitta i styrelsen har mötet skjutits upp.

– Det är ett väldigt komplicerat arbete att hitta en ny styrelse, säger Carin Svensson, ordförande i valberedningen för Sveriges farmaceuter.

Nominerade vill avvakta

Vid fullmäktigemötet i höstas hade valberedningen föreslagit omval av den sittande ordföranden Ulf Janzon, som har sina yrkesmässiga rötter i läkemedelsindustrin och hade tillträtt två år tidigare. Men under sittande fullmäktigemöte nominerade Karin Gummesson, ordförande för förbundets apotekssektion, istället Sandra Jonsson, som arbetar på sjukhusapoteket vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Vid en sluten omröstning vann sedan Sandra Jonsson med siffrorna 16 mot 10.

– Vi hade inga indikationer på att det här skulle hända utan det kom som en blixt från klar himmel. Händelsen gör det definitivt svårare att välja en ny styrelse, säger Carin Svensson.

Kritikerna talade om en kupp och ansåg att apotekssektionen på ett osnyggt sätt utnyttjat sin majoritet i fullmäktige. De var rädda att förbundets verksamhet framöver helt skulle domineras av fackliga apoteksfrågor. Detta skulle då, menade de, ge minskat utrymme för professionsutveckling och för de två mindre sektionerna, industri- respektive offentligsektionen.

– Det som hände på mötet gjorde att nästan alla styrelseledamöter ställde sina platser till förfogande och i nuläget vill de flesta avvakta och se vad som händer, säger Carin Svensson.

Extra fullmäktige kan hållas tidigast i mars

Den tidigare styrelsen sitter fortfarande kvar, och kommer att göra det fram tills att fullmäktigemötet äger rum. När detta sker är dock ännu inte klart. Enligt stadgarna måste ett nytt extra fullmäktige utlysas minst två månader i förväg, vilket gör att mötet tidigast kan hållas i mitten av mars.

– Just nu pågår diskussioner i den interimistiska styrelsen om hur man ska kunna komma vidare. Bland annat diskuteras hur man ska kunna förändra i stadgarna så att sådana här kupper inte blir möjliga i framtiden. Vi avvaktar just nu resultat i den frågan. Då kan det bli lättare att hitta kandidater, säger Carin Svensson.

Hon berättar att valberedningen nu fortsätter arbetet med att hitta nya kandidater.

Läkemedelsvärlden har sökt Sandra Jonsson som meddelar att de i förbundsstyrelsen har bestämt att hon inte kommer att uttala sig mer i ärendet i dagsläget. Till Svensk farmaci uppger hon att förbundsstyrelsen i dag, den 13 januari, ska ha ett möte där de hoppas att komma fram till ett nytt datum för fullmäktigemötet.

Nano-antikroppar stoppar coronaviruset i labbförsök

Helene Wallskär
-
0
Nano-antikroppar stoppar coronaviruset i labbförsök

Forskare vid Karolinska institutet är med och utvecklar mycket små antikroppar, nano-antikroppar, som kan ha potential att bli en behandling mot covid-19. Forskningen är ett samarbete mellan de svenska forskarna och kollegor i Tyskland och USA.

I en studie publicerad i Science beskriver forskarna de nya nano-antikropparna. I försök på odlade mänskliga celler stoppade antikropparna effektivt viruset sars-cov-2. De blockerar det ytprotein, spikeproteinet, som viruset använder för att binda till värdcellen och kunna infektera den.

– Det som är speciellt här är att vi har byggt ihop nano-antikroppar som binder till två olika ställen på virusets spikprotein. Kombinationsvarianten binder in bättre än enskilda nano-antikroppar och blockerar väldigt effektivt virusets förmåga att spridas mellan mänskliga celler i provrörsförsök, säger Martin Hällberg, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska institutet och en av studiens författare, i ett pressmeddelande.

Den kombinerade nano-antikroppen fungerade dessutom även när den testades på en virusvariant som muterar extremt snabbt.

– Det betyder att risken är liten att viruset skulle bli resistent mot den här nano-antikroppen, säger Martin Hällberg.

Nano-antikropp från lamadjur

Forskarna framställde nano-antikroppar genom att vaccinera alpackor och lamor med coronavirusets spikeprotein. Dessa djurs immunförsvar producerar naturligt både vanliga antikroppar och nano-antikroppar. Forskarna valde ut fyra av de nano-antikroppar som djuren bildade och som visade sig kunna blockera virusets förmåga att sprida sig bland mänskliga odlade celler.

I nästa steg använde de så kallad kryoelektronmikroskopi för att i detalj studera hur de olika nano-antikropparna band till virusets spikeprotein. Tack vare den strukturella kunskapen kunde de föreslå lämpliga proteinlänkar för att binda samman olika nano-antikroppar till intressanta kombinationer.

Kan bli komplement till vaccin

Enligt forskarna kan nano-antikroppar fungera bättre som läkemedel än vanliga antikroppar. Bland annat eftersom de är stabilare och lättare att producera kostnadseffektivt i stor skala. Forskarna hoppas att deras nano-antikroppar ska kunna utvecklas till en läkemedelsbehandling som komplement till vaccinering mot covid-19.

– Den skulle kunna användas kliniskt för redan sjuka, eller förebyggande av personer som av någon anledning inte kan vaccineras, eller som har ett nedsatt immunförsvar och därför kanske inte bildar ett tillräckligt starkt immunsvar efter en vaccinering, säger Martin Hällberg.

Forskningen har finansierats med stöd från Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, samt av forskningsfinansiärer från Tyskland och USA.

Forskarna bakom studien har lämnat in patentansökningar kopplade till nano-antikropparna. Två av forskarna är också medgrundare till företaget Dioscure therapeutics, som kommer att testa antikropparna vidare i kliniska studier med site på en kommersialisering.

123Sida 2 av 3