Den 1 juni 2020 slopades kravet på att få apotekskundens samtycke för att göra en slagning i systemet EES, Elektroniskt expertstöd. Från och med detta datum skedde en tydlig ökning av antalet slagningar. I slutet av 2020 använde farmaceuten EES vid omkring 40 procent av alla receptexpeditioner medan andelen i början av året, medan samtyckeskravet fanns kvar, låg runt 20 procent.
Det framgår av en rapport från Sveriges apoteksförening om 2020 års upplaga av apoteksbranschens årliga fokusvecka om EES.
– Vi har nu en hög användning av systemet och därför är det viktigare att fokusera på hur och när man använder EES än att ytterligare öka användningen, säger chefsfarmaceut Fredrik Boström i Sveriges apoteksförening.
Särskild fokusvecka om EES
Alla apotek i landet har tillgång till beslutsstödet EES från E-hälsomyndigheten. Farmaceuten som expedierar ett recept kan göra en slagning i systemet. Då sker en analys av kundens samtliga sparade elektroniska recept. Systemet analyserar recepten i förhållande till ålder och kön. Det undersöker bland annat om det finns flera läkemedel med samma verkan, om läkemedlen riskerar att interagera med varandra samt om det finns läkemedel eller doseringar som är olämpliga utifrån patientens ålder.
För att stimulera användningen av EES och öka kunskapen om systemet har Sveriges apoteksförening de senaste tre åren genomfört särskilda fokusveckor. Alla apotek uppmanas att under den aktuella veckan fokusera särskilt på att använda EES för en viss kundgrupp.
Efter två år med seniorfokus inriktades 2020 års fokusvecka, vecka 43, på recept till barn mellan 0 och 12 år. Med hjälp av statistik från E-hälsomyndigheten kartlade apoteksföreningen EES-användningen för barnrecept före, under och efter veckan. Dessutom genomförde apoteksföreningen denna gång en enkätundersökning bland apotek om hur EES används.
Stänger inte signaler
Statistiken och resultatet av enkätundersökningen presenteras i rapporten som visar att veckan fick stort genomslag och ökade farmaceuternas EES-slagningar för barn.
Samtidigt bekräftar rapporten tidigare års slutsatser att farmaceuterna ofta inte använder EES som det ursprungligen var tänkt. Det handlar om de så kallade signalerna. Om systemet upptäcker någon avvikelse – exempelvis en potentiell interaktion – skapas en signal. Farmaceuten kan då hantera signalen till exempel genom diskussion med kunden eller genom att vända sig till förskrivaren med den upptäckta signalen.
När systemet designades var tanken att farmaceuten skulle kunna åtgärda signalen så att den inte längre var ett problem och då ”stänga” signalen. En stängd signal finns kvar i systemet men dyker inte upp igen vid nästa expedition. Detta skulle också innebära att kunden slipper få samma frågor och information vid kommande apoteksbesök för samma recept.
Men det har visat sig att farmaceuter ogärna stänger signaler, trots att de har hanterat dem på olika sätt. Under fokusveckan i fjol stängde farmaceuten till exempel bara 3,3 procent av de signaler som genererades för veckans målgrupp barn. Detta var ändå mer än de 1,8 procent av samtliga signaler som stängdes den veckan.
Motsvarande bild har synts även under de tidigare fokusveckorna.
– Ett vanligt skäl att inte stänga signaler som farmaceuter har angett är att de vill att nästa farmaceut ska få samma information för att kunna göra sin egen bedömning, säger Fredrik Boström.
Fortsatt utveckling krävs
I enkätundersökningen uppgav deltagarna att de oftast använder EES som underlag för egen bedömning eller för en dialog med kunden. Detta oavsett om de stänger signalen eller ej.
– Men om signalen inte stängs erbjuder systemet inget sätt att dokumentera vilken bedömning eller annan åtgärd som farmaceuten har gjort. Därför behövs bättre möjligheter att dokumentera sina beslut. Det vore bra om det gick att exempelvis markera att man har pratat med kunden om problemet, säger Fredrik Boström.
En central slutsats i rapporten är att farmaceuternas beslutsstöd och möjligheter till dokumentation behöver vidareutvecklas. Kanske kan, menar författarna, detta arbete vävas in i arbetet med den nationella läkemedelslistan, NLL, som snart ska sjösättas. Grundtanken bakom NLL är att apotek, vård och patient ska ha tillgång till samma information om patientens förskrivna läkemedel.
Fredrik Boström påpekar att den ökande e-handeln av läkemedel gör detta utvecklingsarbete ännu viktigare. Allt fler recept expedieras på distans. Om farmaceuten på e-apoteket upptäcker att något inte stämmer kontaktas kunden.
– Det kan då vara extra viktigt att kunna dokumentera den kontakten så att andra farmaceuter ser vilken åtgärd e-apoteket har gjort.
