Månads arkivering september 2020

Ökad satsning på forskning i budgetpropositionen

Marie Ericsson
-
0
Ökad satsning på forskning i budgetpropositionen

Senare i höst kommer regeringen att presentera en forsknings- och innovationspolitisk proposition för de närmaste årens investeringar i forskning. Redan på tisdagen presenterade regeringen de ekonomiska ramar för dessa investeringar som kommer att finnas med i budgetpropositionen när den lämnas till riksdagen på måndag.

Den sammanlagda satsningen som regeringen föreslår för forskning och innovation för 2021 är 3,4 miljarder kronor och en beräknad nivåhöjning till 3,75 miljarder kronor 2024. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Forskningssatsning till Vetenskapsrådet

Regeringen föreslår en forskningssatsning till Vetenskapsrådet på 1,1 miljarder kronor för 2021 och en beräknad nivåhöjning på knappt 1,3 miljarder kronor 2023. ”Satsningarna till Vetenskapsrådet görs för att fortsätta investeringarna i forskning och innovation som kan hjälpa oss att möta samhällets utmaningar och bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Tillgången till forskningsinfrastruktur som till exempel databaser, biobanker och Scilifelab är avgörande för att Sverige ska kunna vara långt fram i forskningen skriver regeringen och anser att det behövs utökade medel för detta. Därför föreslås att anslaget till Vetenskapsrådet ökas med 400 miljoner för forskningsstruktur 2021.

Inför den kommande forskningspropositionen avsätts också medel till Vetenskapsrådet för excellenscentra. Detta för att främja starka forsknings- och utbildningsmiljöer och ge långsiktigt stöd till spjutspetsforskning, skriver regeringen.

I den kommande budgetpropositionen föreslås också en förstärkning av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, de så kallade basanslagen, på 500 miljoner kronor.

Covid-19-satsningar kan bli modell

Helene Wallskär
-
0
Covid-19-satsningar kan bli modell

Antibiotikabrist och antibiotikaresistens är liksom coronapandemin allvarliga folkhälsohot. Men kampen för att behålla fungerande antibiotikabehandling har inte väckt samma kraftfulla mobilisering i samhället som pandemin på kort tid har gjort.

– Jag har aldrig sett något liknande den totala mobilisering som vi sett i EU och världen för att få tillgång till vacciner mot covid-19. Det finns flera delar av detta arbete som vi kan inspireras av även i arbetet för att öka tillgängligheten till antibiotika.

Det sade Sveriges nationella vaccinsamordnare Richard Bergström vid ett seminarium på tisdagen. Seminariet arrangerades av Apotekarsocieteten och samordningsplattformen Platinea. 130 deltagare samlades digitalt för att diskutera hur lärdomarna av coronakrisen kan bidra till minska problemen på antibiotikaområdet.

Lösningar på antibiotikabrist?

På agendan stod två delproblem som båda ökar risken för resistensutveckling. Det handlar dels om brister på viktiga befintliga antibiotika i den svenska hälso- och sjukvården. Och dels om att läkemedelsindustrin utvecklar alltför få nya antibiotika.

Den nationella vaccinsamordnaren Richard Bergström berättade om EU-samarbetet kring covid-19-vacciner, ett samarbete där han som svensk representant har en aktiv roll. Han pekade på punkter i vaccinansträngningarna som skulle kunna fungera som draghjälp eller förebild för satsningar på att få fram fler nya antibiotika.

– En sådan punkt är den totala mobiliseringen med samverkan mellan alla medlemsländer, mellan offentliga och privata aktörer och mellan stora och små läkemedelsföretag. Pandemin har väckt en stark gemensam vilja att genom vacciner och läkemedel skapa en teknologisk beredskap för stora globala folkhälsohot. Kanske går det att dra nytta av denna nya starka vilja även när det gäller antibiotikafrågan, sade Richard Bergström.

En annan punkt som han lyfte fram var EU:s strategi att förhandla fram vaccinavtal med en rad (för närvarande sju) olika företag som arbetar med olika teknologiska plattformar för ett covid-19-vaccin. Syftet är att ”inte satsa allt på ett kort” eftersom det är svårt att förutsäga vilka av vaccinkandidaterna som kommer att komma i mål och hur fort det kan  gå.

– Den typen av portföljhantering med satsningar i flera olika typer av forskningsprojekt med olika inriktningar kanske man borde ha för antibiotika också, menade Richard Bergström.

Modeller för finansiering

Även när det gäller finansieringsmodeller för forskning och utveckling finns lärdomar att dra, framhöll han. EU skriver nu förköpsavtal med de företag som garanterar leveranser av ett eventuellt framtida vaccin. Företagen får en del av ersättningen i förväg och en del vid leverans. EU har även gjort vissa investeringar i produktionsanläggningar och diskuterar att betala för kliniska prövningar.

– Förköpsavtal är inget nytt, men skulle möjligen gå att utveckla mer som ett sätt att stimulera antibiotikautveckling.

Till vaccinutbetalningarna använder EU en reservfond med två miljarder euro som byggdes upp efter översvämningskatastrofer för några år sedan.

– Det underlättade att pengarna redan fanns. Vi skulle kunna smida medan järnet är varmt och nu inrätta en EU-fond för antibiotikaforskning, föreslog han.

Regionernas nya koordinering

En annan sida av de svenska covid-19-erfarenheterna gäller de svenska regionernas nya samverkan kring inköp och fördelning av kritiska läkemedel. Susanne Eklund, Sveriges kommuner och regioner, framhöll att denna gemensamma koordinering var och kommer att fortsätta vara mycket viktig för läkemedelsförsörjningen under pandemin.

– Genom den gemensamma koordineringen får vi en överblick som vi vanliga fall saknar, sade hon.

Liksom flera andra menade hon att sådan förbättrad koordinering och överblick är viktiga åtgärder mot restsituationer och läkemedelsbrist i stort, även efter pandemin. Och att detta gäller inte minst för antibiotika.

Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet, återknöt till ett Platineaförslag om att skapa så kallade omsättningslager av viktiga antibiotika i vårt land genom att öka volymen i olika delar av leveranssystemet.

– Detta tillsammans med central koordinering och bättre integrerade datorsystem, inte minst hos regionerna, skulle avsevärt förbättra situationen.

Johan Andersson, Läkemedelsverket, framhöll att hans myndighet i olika sammanhang efterlyst ett nationellt system för att kunna följa tillgång och efterfrågan på läkemedel i Sverige.

– I vår senaste rapport var vi tydliga med att vi kan ta huvudmannaskap för ett sådant system och vi hoppas att vi kommer att få det uppdraget. I så fall skulle vi kunna ha en första version färdig inom ett år, sade han.

Ny metod kan ge bättre vård vid urinblåsecancer

Marie Ericsson
-
0
Ny metod kan ge bättre vård vid urinblåsecancer

En ny undersökningsmetod där man kombinerar PET-kamera med datortomografi gör att man kan bedöma allvarlighetsgrad och prognos för patienter med urinblåsecancer på ett säkrare sätt än med den vanliga undersökningsmetoden. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Den nya metoden kan leda till bättre behandlingsbeslut.

Petter Kollberg, doktorand vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och Helsingborg, har i sin avhandling studerat utredningar och bedömningar av patienter med muskelinvasiv blåscancer, det vill säga när cancern har vuxit in i urinblåsans muskulatur. Denna typ av cancer har ofta ett hastigt förlopp och sprids tidigt till lymfknutor. Drabbade personer har ofta en dålig prognos.

Överlevnaden har inte förbättrats de senaste 30 åren och enligt Petter Kollberg finns det stora kunskapsluckor på området.

– Relativt lite forskning är gjord på denna patientgrupp, och vi saknar etablerad standardbehandling för vissa typer av muskelinvasiv blåscancer, säger han i ett pressmeddelande.

Mäter sockeromsättning i vävnad

Muskelinvasiv blåscancer kan behandlas med operation, strålning och cellgifter i olika kombinationer. Den vanligaste behandlingen för en nyupptäckt tumör är en förbehandling med cellgifter och sedan ett större ingrepp där man tar bort urinblåsan, så kallad cystektomi.

I uppemot hälften de fall som är aktuella för cystektomi kan man räkna med att sjukdomen också har spritts till närliggande lymfknutor, enligt avhandlingen. Detta upptäcks ibland vid en datortomografiundersökning eftersom tumörangripna lymfknutor är förstorade. Denna undersökningsmetod förmår dock inte att se när små mängder cancerceller finns i en lymfknuta. Men Petter Kollbergs forskning visar alltså att ett sätt att upptäcka även dessa fall är att komplettera undersökningen med en så kallad positron-emissionstomografi, (PET). Den mäter sockeromsättningen i vävnad, som är förhöjd i cancervävnad, och gör att man bättre kan upptäcka en aggressiv spridning av cancern.

I en delstudie ingick 103 patienter med muskelinvasiv blåscancer. De undersöktes först med standardmetoden och sedan med den nya metoden.  Hos drygt en fjärdedel gav den nya metoden fynd som förändrade behandlingen. Tolv procent hade spridning till lymfknutor som syntes med den kombinerade undersökningsmetoden, men inte med en vanlig datortomografi.

– Med de nya undersökningarna kunde vi i våra patientnära studier bättre se hur urinblåsecancern spritt sig. Därmed slipper patienten i vissa fall genomgå en stor operation som ändå inte kan bota sjukdomen. I stället kan vi tidigare i sjukdomsförloppet påbörja bromsande behandlingar som ger ökad respons och förbättrar överlevnad. I andra fall där bot ändå är möjlig kan vi trappa upp behandlingen och rädda fler till livet, säger Petter Kollberg i pressmeddelandet.

Kan förbättra vården vid urinblåsecancer

Inför ett beslut om behandling vill sjukvården ha så mycket information som möjligt om tumören för att anpassa behandlingen. Resultaten i avhandlingen kan till viss del omsättas direkt för att förbättra sjukvården för patienter med urinblåsecancer, menar Petter Kollberg.

– Med förbättrade diagnostiska metoder kunde vi mer träffsäkert bedöma sjukdomens allvarlighetsgrad och prognos, och sedan göra ett bättre behandlingsval. Sammantaget har vi gjort viktiga upptäckter som kan förbättra cancervården, och vi tror att våra resultat kan ligga till grund för större studier i framtiden som kan vara avgörande för att förändra och förbättra behandlingsrekommendationerna, säger han.

Trippelterapi mot cystisk fibros bara i undantagsfall

Helene Wallskär
-
0
Trippelterapi mot cystisk fibros bara i undantagsfall

En ny trippelterapi mot cystisk fibros EU-godkändes, som Läkemedelsvärlden rapporterat, nyligen för patienter från 12 år och uppåt. Den aktuella läkemedelsprodukten är Kaftrio (elexakaftor/tezakaftor/ivakaftor) som ska kombineras med ivakaftor.

Enligt den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP är denna nya trippelterapi mot cystisk fibros ett viktigt tillskott till behandlingsarsenalen. Behandlingen passar fler patienter än tidigare terapier eftersom den är till för alla med den mutation i CFTR-genen som är den allra vanligaste sjukdomsorsakande genen vid cystisk fibros. Läkemedlet är godkänt för patienter med minst en uppsättning av denna mutation. Enligt CHMP innebär det att Kaftrio därmed passar majoriteten av alla med cystisk fibros medan tidigare behandlingsmöjligheter passar ungefär hälften.

Cystisk fibros är en progressiv, medfödd sjukdom som kan vara livshotande. Den leder till bildning av segt slem i bland annat lungorna och matsmältningskanalen. Slemmet orsakar allvarliga problem med andning och matsmältning och kan även ge andra komplikationer. Omkring 20 barn med cystisk fibros föds varje år i Sverige och uppåt 700 personer i vårt land lever med sjukdomen, enligt Socialstyrelsen.

Oklar tillgång till trippelterapi mot cystisk fibros

Studierna bakom EU-godkännandet visade att Kaftrio förbättrade patienternas lungfunktion signifikant. Men det är ännu oklart hur många svenska patienter med cystisk fibros som kan komma att få tillgång till den nya behandlingen. För närvarande finns ett så kallat compassionate use-program för läkemedlet i Sverige. Det innebär att företaget Vertex, som marknadsför det, finansierar användning av det av humanitära skäl. Ett sådant program kan dock avslutas av företaget med 15 dagars varsel.

NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, har nu kommit med en rekommendation om Kaftrio. Enligt denna bör hälso- och sjukvården tills vidare avstå från att använda denna nya trippelterapi mot cystisk fibros. NT-rådet anser att vården bör vänta tills Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat om Kaftrio ska ingå i läkemedelsförmånen. Ett sådant beslut kan komma först om företaget ansöker om att läkemedlet ska ingå i förmånen.

Dyrare behandling

För två år sedan introducerades kombinationsterapin Orkambi (ivakaftor och lumakaftor) i vården av patienter med cystisk fibros i Sverige. Även Orkambi marknadsförs av företaget Vertex, som sedan dess lanserat flera nya terapier mot samma sjukdom. Två har hittills fått nobben av NT-rådet, åtminstone tillfälligt. Detta eftersom rådet bedömer att kostnaden inte är rimlig i förhållande till nyttan av behandlingen.

Och nu har NT-rådet alltså fått ännu en terapi från Vertex mot cystisk fibros – Kaftrio – att ta ställning till. Företagets listpris på den amerikanska varianten av läkemedlet uppgick i fjol till motsvarande drygt tre miljoner kronor per år och patient. Det är ungefär dubbelt så mycket som Orkambi enligt tillgängliga uppgifter kostar i Sverige. Samtidigt är det alltså en större andel av patienterna som kan ha nytta av det nya läkemedlet.

Undantag kan förekomma

NT-rådet rekommenderar i sitt yttrande till regionerna om Kaftrio att de bör avstå tills TLV sagt sitt, men att det kan finnas undantagsfall. Det gäller patienter som är så dåliga att de väntar på lungtransplantation. Patienter som riskerar ytterligare försämring som äventyrar möjligheten till transplantation kan komma i fråga för behandling med Kaftrio, skriver NT-rådet. Sådana patientfall bör enligt rekommendationen diskuteras av det nationella behandlingsrådet för cystisk fibros.

Astrazeneca har återupptagit vaccintester

Marie Ericsson
-
0
Astrazeneca har återupptagit vaccintester

Astrazeneca har återupptagit sina vaccintester för ett kandidatvaccin mot covid-19. Det meddelade läkemedelsföretaget i ett pressmeddelande under helgen. Testerna i den pågående fas III-studien stoppades av säkerhetsskäl förra veckan efter att en deltagare hade insjuknat.

Under pausen, som varade i sex dagar, gjordes en undersökning för att ta reda på om personens sjukdom hade något samband med vaccinet. Både den oberoende kommittén och den brittiska tillsynsmyndigheten Medicines health regulatory authority (MHRA) bekräftade efter undersökningen att det var säkert att fortsätta testerna.

Lämnar inte ut medicinsk information

Astrazeneca har inte gått ut med vad personen drabbades av för sjukdom, och skriver i pressmeddelandet att de inte kan lämna ut någon mer medicinsk information. Enligt tidigare medierapportering drabbades den berörda personen av en nervinflammation i ryggmärgen.

– Astrazeneca har gjort precis som man enligt regelverket ska göra om något allvarligt som potentiellt kan vara en risk inträffar i en studie. Det är det korrekta standardförfarandet, sa Charlotta Bergquist, Läkemedelsverkets vaccinkoordinator, tidigare till Läkemedelsvärlden angående stoppet.

Hon påpekade då också att det kan vara svårt att ta reda på om personen insjuknande av en annan orsak eller om det berodde på vaccinet.

Utökar vaccintester

Astrazenca utvecklar sin vaccinkandidat AZD1222 i samarbete med Oxford university, och deras studie pågår förutom i Storbritannien även i andra länder.

Under helgen meddelade även läkemedelsföretagen Pfizer och BioNTech att de utökar sin fas III-studie med ytterligare 14 000 deltagare. I deras studie deltar därmed 44 000 personer. Läkemedelsvärlden rapporterade förra veckan om att EU-kommissionen har avslutat förhandlingar med BioNTech-Pfizer om att reservera 200 miljoner doser av ett potentiellt vaccin. Förhandlingarna innefattar också en möjlighet att köpa upp ytterligare 100 miljoner doser när ett vaccin har visat sig vara säkert och effektivt.

“Nästan alla får antikroppar”

Helene Wallskär
-
0
“Nästan alla får antikroppar”

Det är ovanligt att gå igenom covid-19 utan att utveckla antikroppar mot det nya coronaviruset. Det är en tydlig slutsats av en uppmärksammad studie från Island. Studien har publicerats i New England journal of medicine. Totalt medverkade över 30 000 personer i studien som belyste flera aspekter av den isländska coronaspridningen.

Antikroppar hos nio av tio

Den del av studien som väckt störst intresse utanför Island belyste den omdiskuterade frågan om förekomsten av antikroppar efter covid-19. Forskarna testade 1 215 personer som hade haft covid-19. Hos samtliga hade covid-19-diagnosen bekräftats med positiv virustest under själva infektionen.

Av dessa personer var det 1 107 som hade antikroppar mot det nya coronaviruset 25 dagar efter diagnosen. Det motsvarar drygt 90 procent av dem med bekräftad covid-19. Halten av antikroppar ökade under de första två månaderna och låg sedan kvar på en stabil i de två månader som återstod av studieperioden.

– Det här är en omfattande och viktig studie som liksom några andra välgjorda studier talar för att de allra flesta som har haft bekräftad covid-19 utvecklar antikroppar mot viruset, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

– Efter cirka två månader uppnås den högsta antikroppsnivån och sedan avtar den sakta om man inte exponeras för viruset igen.

Den takt med vilken nivån sedan sjunker är, förklarar Jan Albert, inte specifik för just coronaviruset utan ungefär densamma för alla virus. Och hur länge man har skyddande antikroppsnivåer beror alltså främst på hur många antikroppar man hade från början. Vilket i sin tur hänger ihop med hur sjuk man varit. Personer som haft svårare symtom av covid-19 får oftast ett starkare antikroppssvar, något som även den isländska studien bekräftade.

Kan ha varit annan infektion

Det har talats en hel del om att genomgången covid-19 ofta inte ger antikroppar. Hur ser du på det?

– Den isländska studien talar precis som flera andra för att det fenomenet inte är så utbrett, säger Jan Albert.

Han menar att personer som utifrån enbart symtomen uppfattat sig som covid-19-sjuka och sedan inte får antikroppar i själva verket kan ha haft en annan infektion:

– Även om symtomen tyder på covid-19 så kan det kanske ändå vara en annan infektion som det handlar om. För att vara säker på att man haft covid-19 krävs ett positivt virustest, som i studien.

Ger inte stöd för högre T-cellsimmunitet

Tidigare har forskare vid bland annat Karolinska institutet rapporterat att personer som testat negativt för antikroppar mot det nya coronaviruset, ändå har uppvisat så kallad T-cellsimmunitet mot viruset. Det har fött en hypotes om att coronasmittade med en mycket lindrig infektion inte hinner utveckla antikroppar innan T-cellsförsvaret rycker in. Det skulle i så fall kunna betyda att de är immuna mot covid-19 även om de inte har antikroppar.

Denna hypotes har även lyfts fram i diskussioner om Folkhälsomyndighetens antikroppsmätningar. När Folkhälsomyndigheten rapporterade att sju procent av blodgivarna hade antikroppar mot det nya coronaviruset i mitten av juni, ansåg en del bedömare att den verkliga immuniteten skulle kunna vara högre, tack vare T-cellsimmunitet. Kanske dubbelt så hög, menade vissa.

Men Jan Albert framhåller att resultaten från Island inte ger stöd för den hypotesen utan tvärtom.

– Studien sätter denna diskussion i nytt ljus. Det enda sättet att komma vidare med frågan om mild covid-19-infektion och immunsvar är fortsatt forskning för att bland annat få bättre bild av detta med T-cellsreaktivitet, säger han.

– Under tiden måste vi utgå ifrån att antikroppstesterna speglar situationen ganska väl.

Detta är, menar han, viktig inte minst med tanke på bedömningen av smittläget i landet och det fortsatta arbetet med att förebygga smittspridningen i Sverige.

– Vi kan inte alls vara säkra på att tillräckligt många har haft covid-19 och är immuna för att kunna börja släppa på försiktighetsåtgärderna. Det är viktigt att vi fortsätter att hålla på de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten har infört för att begränsa smittspridningen.

Masstestning i Umeå visar lägre resultat än väntat

Marie Ericsson
-
0
Masstestning i Umeå visar lägre resultat än väntat

På Umeå universitet har alla studenter och medarbetare erbjudits att testa sig för covid-19. Detta är den hittills största prevalensundersökning av aktiv covid-19-infektion, och den görs på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Nu går den andra och sista provtagningsveckan mot sitt slut och av cirka 10 000 hittills analyserade prover har endast tre visat positivt resultat på viruset. Anders Johansson, forskare i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, hygienöverläkare i Region Västerbotten samt projektledare för undersökningen, är glad över resultatet.

– Testningen har hittills visat att det är en låg smittspridning bland unga vuxna och den styrker att undervisning har kunnat bedrivas utan stor smittspridning, säger han.

Genom att så många som möjligt har lämnat in prover har universitetet kunnat se om tillräckliga åtgärder har vidtagits för att minska smittspridningen vid terminsstart, eller om det har behövts göras mer. Första veckan lämnades drygt 8 000 prover in och visade då två positiva svar. Under testperioden har studenter och medarbetare haft möjlighet att lämna in två prover med en veckas mellanrum.

Blev resultatet som ni hade förväntat er?

– Vi trodde att det skulle vara fler smittade och vi hade beredskap för att kunna hantera upp emot 100 fall. 35 läkare var redo på att utföra smittspårning, men det har inte hittills behövts i någon större utsträckning, säger han.

Han påpekar dock att undersökningen är i linje med vad Folkhälsomyndighetens senaste undersökningar har visat om att det är en låg smittspridning i landet just nu. Alla provsvar från universitetet är inte analyserade än, och det slutgiltiga resultatet beräknas komma i slutet av nästa vecka.

Anders Johansson anser också att resultatet är intressant för Region Västerbotten, där det har varit få konstaterade fall av covid-19 och till och med en underdödlighet under pandemin.

– Det har varit diskussioner om vad som kommer att hända vid terminsstarten när det kommer mycket folk från olika delar av landet. Genom den här undersökningen ville vi se hur stor smittan var för att snabbt kunna sätta in åtgärder om det behövdes.

Lämnade förslag i juli

I slutet av juli lämnade Anders Johansson in förslaget till Folkhälsomyndigheten om att mäta hur stor förekomsten av viruset var bland studenter vid återstart av undervisningen. Han berättar att en av drivkrafterna för projektet var att kunna upptäcka smittan och vara snabb på att bromsa den. En annan var kunskapsinhämtning.

– Unga vuxna är underrepresenterade i andra liknande undersökningar. Samtidigt hängs de ut som vara de som sprider smittan. Vi ansåg att det fanns ett ömsesidigt intresse i att se vad som händer vid terminsstarten och Folkhälsomyndigheten var positiva till förslaget. Sedan har allting gått väldigt fort, säger han.

– Det är också av intresse för att andra universitet, och även i jämförelse internationellt. I andra länder har smittspridningen ökat medan vi här ser att den går ned.

Anders Johansson tillägger att han tycker att det är fascinerande att se hur smittspridningen kan gå ned så snabbt.

– Det är något som verkar karaktäristiskt för covid-19-pandemin och skiljer från till exempel influensa. Spridningstakten kan öka enormt snabbt som vi såg i mars–april men det är tydligt att spridningen också kan minska snabbt till riktigt låga nivåer med rätt åtgärder och kanske även styrt av slumpen.

Oredlighetsnämnd fäller KI-forskare för forskningsfusk

Helene Wallskär
-
0
Oredlighetsnämnd fäller KI-forskare för forskningsfusk

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) skapades som en reaktion på Macchiariniskandalen. Nu har nämnden kommit med beslut i ett uppmärksammat anmälningsärende. I beslutet slår nämnden fast att forskaren Karin Dahlman-Wright, tidigare prorektor vid Karolinska institutet, har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Det fällande beslutet gäller fyra vetenskapliga artiklar, rapporterar Läkartidningen.

Oredlighet innebär enligt lagen en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering.

Det har varit många turer i ärendet som handlar om artiklar där Karin Dahlman Wright var korresponderande författare eller medförfattare. Enligt anmälningar innehöll artiklarna bildmanipulationer.

Nu har NPOF, som startade vid årsskiftet, prövat ärendet. Totalt har nämnden bedömt sju artiklar. I tre av dem hittade NPOF inget som tydde på bildmanipulationer. Men i fyra andra artiklar anser nämnden det styrkt att forskarna har manipulerat bilder. Detta är, menar nämnden, allvarligt även om manipulationerna påverkade forskningsresultaten lite eller inte alls.

Nämnden anser dessutom att Karin Dahlman-Wright varit grovt oaktsam. Nämnden pekar bland annat på att hon har lång erfarenhet av forskning, att hon varit sisteförfattare för merparten av de aktuella publikationerna och att hon lett de forskningsgrupper som genomfört forskningen.

Karin Dahlman-Wright avgick i fjol från uppdraget som prorektor på grund av oredlighetsärendet. >Läkartidningen skriver att hon nu har avböjt att kommentera det fällande beslutet.

Beslut från NPOF kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Astrazenecas vd hoppfull trots pausade tester

Helene Wallskär
-
0
Astrazenecas vd hoppfull trots pausade tester

Läkemedelsföretaget Astrazenecas vd Pascal Soriot bedömer att det fortfarande finns chans att få bolagets kandidatvaccin mot covid-19 klart för godkännande i år. Det skriver Endpoint news som refererar uttalanden från Pascal Soriot vid en digital mediakonferens.

Säkerhetsgranskning påbörjad

Astrazenecas kandidatvaccin AZD1222 är ett av de experimentella covid-19-vaccin i världen som kommit längst i utvecklingsprocessen. Bolaget har tidigare också meddelat att vaccinet kan komma att bli godkänt redan i år.

Men häromdagen blev det, som Läkemedelsvärlden rapporterade, känt att en eventuell allvarlig biverkning upptäckts hos en testperson som fått Astrazenecas vaccin i fas III-studien i Storbritannien. En kvinna vårdades på sjukhus med misstänkt transversell myelit, en ovanlig och allvarlig nervinflammation. Bolaget stoppade därför all vidare vaccinering med AZD1222 i väntan på att studiens oberoende expertkommitté ska undersöka om sjukdomsfallet har något med vaccinet att göra.

Trots denna försening är Astrazenecas vd optimistisk om möjligheten till ett snabbt godkännande.

– Om säkerhetskommitténs granskning tillåter oss att återstarta studien tror jag fortfarande att vi har möjlighet att få fram tillräckligt med data för att ansöka om godkännande före slutet av året. Efter detta beror det förstås på hur snabbt läkemedelsmyndigheten granskar och godkänner, sade han vid konferensen.

– Så vi kan fortfarande ha ett vaccin i slutet av detta år eller i början av nästa. Ur tillverkningssynpunkt är vi redo.

Ett tidigare stopp blev känt

Även Financial Times skriver att bolaget hoppas på en kort testpaus. Enligt Financial Times räknar Astrazeneca med att testerna kan komma i gång i gen redan nästa vecka.

AZD1222 var det första coronavaccin som EU skrev avtal om. EU-avtalet med Astrazeneca innebär för Sveriges del en garanti om minst sex miljoner doser av vaccinet om det blir godkänt.

Bolaget utvecklar vaccinet i samarbete med forskare vid Oxford university. AZD1222 bygger på ett försvagat förkylningsvirus (adenovirus) från schimpanser. Forskarna har modifierat det genom att tillsätta genetiskt material från det nya coronaviruset sars-cov-2. De har tillsatt det så kallade spikeproteinet som sticker ut från coronaviruset. Vaccinet ska därigenom få kroppens egna celler att börja producera mängder av spikeprotein. Detta ska i sin tur få immunförsvaret att börja tillverka antikroppar och aktivera T-celler mot spikeproteinet.

Efter nyheten i veckan om sjukdomsfallet och testpausen blev det även känt att Astrazenecas vaccinstudie gjort ett tillfälligt säkerhetsstopp en gång tidigare. Det var i juli och gällde ett fall av ms, som säkerhetskommittén efter granskning fastställde inte hade samband med vaccinet.

200 miljoner fler vaccin-doser reserverade

Marie Ericsson
-
0
200 miljoner fler vaccin-doser reserverade

EU-kommissionen avslutade på onsdagen förhandlingarna med ett sjätte läkemedelsföretag för att köpa in ett potentiellt vaccin mot covid-19. Det nu aktuella företaget är BioNTech-Pfizer och reservationen gäller 200 miljoner doser. Förhandlingarna innefattar också en möjlighet att köpa upp ytterligare 100 miljoner doser när ett vaccin har visat sig vara säkert och effektivt.

Det planerade avtalet med BioNTech-Pfizer skulle ge alla EU:s medlemsstater möjlighet att köpa vaccinet samt att donera till länder med låg- eller medelinkomst, eller skicka till andra medlemsländer.

BioNTech är ett tyskt företag som arbetar med Pfizer i USA för att utveckla ett vaccin baserat på budbärar-RNA (mRNA). Sedan tidigare har kommissionen avslutat förhandlingar med läkemedelsföretagen Sanofi-GSK, Johnson & Johnson, Curevac, Moderna och Astrazeneca.

– Dagens slutliga samtal med BioNTech-Pfizer är ännu ett viktigt steg i våra ansträngningar att bygga en sund och mångsidig portfölj av vaccinkandidater. Vi är optimistiska att det bland dessa kandidater kommer det att finnas ett säkert och effektivt vaccin mot COVID-19 som hjälper oss att besegra denna pandemi, sade hälsokommissionären Stella Kyriakides i ett pressmeddelande.

Med Astrazeneca har EU-kommissionen slutit ett avtal som för Sveriges del innebär ungefär åtta miljoner doser totalt, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om. Företagets vaccinkandidat har tidigare förutspåtts vara klart för godkännande i slutet av året. Nyligen stoppades dock testerna tillfälligt då en av deltagarna drabbades av en typ av nervinflammation.

Målriktad behandling av kortväxthet lovande

Helene Wallskär
-
0
Målriktad behandling av kortväxthet lovande

Akondroplasi är en medfödd form av kortväxthet som uppträder hos cirka fem barn av 100 000 födda. I Sverige finns enligt Socialstyrelsen 300-400 personer med denna diagnos. Ett barn med akondroplasi föds med normal kroppslängd och kan växa normalt de första månaderna. Sedan sjunker dock tillväxten hastigt, det gäller särskilt extremiteterna och ryggraden. Barnen växer därför bara omkring fyra centimeter om året i stället för normala sex-sju centimeter.

Akondroplasi orsakas av överaktiv gen

Det finns ännu ingen godkänd behandling av akondroplasi. Vården riktas i stället in på att med kirurgi och läkemedel mildra symtomen. Flera läkemedelsföretag har nu dock terapier under utveckling och en av de läkemedelskandidater som kommit längst är peptiden vosoritide. Nu visar nya resultat av en global fas III-studie signifikant förbättring av tillväxten hos barn som behandlades med vosoritide. Studien har publicerats i the Lancet.

Akondroplasi orsakas av en mutation som leder till överaktivitet hos genen FGFR3 och forskarna vill därför hitta sätt att bromsa denna överaktivitet. Det gör vosoritide som helt blockerar FGFR3-aktiviteten. Substansen ges i form av dagliga injektioner.

Nästan normal tillväxt

Den aktuella studien var en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad multicenterstudie vid 24 sjukhus i sju länder. Studien leddes av forskare vid the Murdoch children´s research institute i Australien.

Totalt 121 barn med akondroplasi i åldrarna 5-17 år randomiserades till att få vosoritide eller placebo. Forskarna utvärderade sedan behandlingen efter ett år. De barn som fått vosoritide hade då vuxit i genomsnitt 1,57 centimeter mer än barnen i placebogruppen. De som fått läkemedelskandidaten hade därigenom en näst intill normal längdtillväxt.

Inga allvarliga biverkningar som var kopplade till läkemedlet uppträdde under studien.

Forskarna bakom studien menar därför att den visar att läkemedelskandidaten är säker och effektiv för att öka tillväxten hos barn med diagnosen. Forskarna kommer att fortsätta att följa barnen för att se om de får en normal tillväxtspurt i puberteten och hur den färdiga vuxenlängden påverkas av behandlingen.

I en annan studie testas vosoritide även hos barn i åldrarna 0-5 år.

EMA utvärderar

Professor Ravi Savariravan, klinisk genetiker, vid the Murdoch children´s research institute leder forskningen. I ett pressmeddelande framhåller han det starka behovet av en effektiv behandling för barn med anakondroplasi:

– Vi hoppas att behandlingen kan förbättra barns hälsa och sociala funktionsförmåga och göra omvärlden mer tillgänglig för dem. Våra patienter som fått läkemedlet berättar för oss att de nu kan göra fler saker som att klättra i träd och hoppa på klippor och att de överlag kan vara mer självständiga, säger han.

Läkemedelsföretaget Biomarine som står bakom utvecklingen av vosoritide har ansökt om läkemedelsgodkännande hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Myndigheten har tidigare gett läkemedlet särläkemedelsstatus och har enligt Biomarine nu inlett granskningen av företagets ansökan om godkännande. Biomarine kommer även att ansöka om USA-godkännande hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Premiär för hpv-vaccinering av pojkar i höst

Marie Ericsson
-
0
Premiär för hpv-vaccinering av pojkar i höst

Under höstterminen 2020 påbörjas vaccineringen mot humant papillomvirus, hpv, även för pojkar, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om. Vaccinationen omfattar pojkar födda 2009 och senare. Hpv-vaccin ska numera ges till alla barn i årskurs fem, men under en övergångsperiod fram till vårterminen 2022 kommer skolorna även kunna vaccinera barn i årskurs sex. Detta efter att Folkhälsomyndigheten gjort en ändring i föreskrifterna på grund av den rådande situationen i samhället, bland annat relaterat till coronapandemin.

– Vi har utökat möjligheten för hpv-vaccin till ytterligare en årskurs för att ge flexibilitet till elevhälsan i skolor där pandemin eventuellt har påverkat genomförandet av vaccinationer under vårterminen 2020, säger Tiia Lepp, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten till Läkemedelsvärlden.

Enligt henne är det dock för tidigt att säga hur coronapandemin har påverkat vaccineringen.

– Vi kommer att göra en första bedömning under hösten för att se hur många vaccinationer som har behövt senareläggas. Generellt så har man kunnat hålla verksamheten igång, men det är viktigt att vi gör en uppföljning så att ingen faller mellan stolarna, säger hon.

– Vi följer också starten av vaccineringen för pojkar och göra en sammanställning i slutet av året, fortsätter hon.

Hpv-vaccin ett år senare har ingen betydelse

Hittills har hpv-vaccin erbjudits till flickor i antingen årskurs fem eller sex. Genom att övergå till vaccination i enbart en årskurs förväntas risken att barn blir utan vaccination att minska i samband med skolbyten, enligt Folkhälsomyndigheten. Övergångsperioden skulle från början gälla vaccineringen för flickor för att ge skolorna som tidigare hade vaccinerat i årskurs sex tid för omställning.

– Detta är därmed reglerat i föreskrifterna, och skolorna riskerar inte att bryta mot dessa om vaccinationen inte hinns med. I slutversionen utökades dock ändringen till att gälla både pojkar och flickor, säger Tiia Lepp.

Enligt Folkhälsomyndigheten är en lägre ålder att föredra för hpv-vaccin då barnen utvecklar ett starkare immunförsvar om de vaccineras tidigare. Eftersom hpv-virus överförs via sexuella kontakter bör vaccinationen också göras innan sexdebuten.

Gör det någon skillnad om barnen får hpv-vaccin i årskurs fem eller sex?

– Yngre barn har visat sig ha högre antikroppsnivåer efter vaccination, men ett års senareläggning har inte någon betydelse. Det som är viktigt är att vaccinationen görs innan man kommer i kontakt med smittan, säger Tiia Lepp.

Både män och kvinnor kan drabbas

Vaccination mot hpv-virus för flickor infördes i det nationella vaccinationsprogrammet 2010. Hpv-vaccin ges i två doser och ger skydd mot de virus som bland annat orsakar livmoderhalscancer. 800 kvinnor och 300 män drabbas årligen av hpv-relaterad cancer, enligt Folkhälsomyndigheten.

Pojkar skyddas delvis mot viruset i och med att flickor vaccineras, men om även pojkar får hpv-vaccin får de också ett skydd och då förväntas spridningen av viruset minska ytterligare. De vanligaste cancerformerna för män som är relaterade till hpv-viruset är penis- och analcancer samt cancer i mun och svalg.

”Ett enstaka sjukdomsfall kan vara svårt att utreda”

Helene Wallskär
-
0
”Ett enstaka sjukdomsfall kan vara svårt att utreda”

Läkemedelsföretaget Astrazeneca har, som Läkemedelsvärlden i dag rapporterat, pausat de kliniska studierna av sitt kandidatvaccin mot covid-19. Detta efter att en person som fått vaccinet har fått en ovanlig sjukdom. En oberoende kommitté ska nu granska om sjukdomen kan ha något samband med vaccinet. I väntan på resultatet gör forskarna uppehåll i vaccineringen.

– Astrazeneca har gjort precis som man enligt regelverket ska göra om något allvarligt som potentiellt kan vara en risk inträffar i en studie. Det är det korrekta standardförfarandet, kommenterar Charlotta Bergquist, Läkemedelsverkets vaccinkoordinator.

Svår uppgift

Hon understryker att Läkemedelsverket än så länge inte har fått mer information om det inträffade än vad nyhetsmedier rapporterat.

– Jag har därför ingen möjlighet att bedöma hur sannolikt det är att det verkligen handlar om en biverkning av vaccinet. Men det är just det som kommittén som gör säkerhetsgranskningen kommer att försöka fastställa, säger hon.

Charlotte Bergquist menar dock att granskarna kan ha en svår uppgift framför sig.

– När det handlar om ett enda sjukdomsfall bland många tusen vaccinerade så kan det generellt vara svårt att ta reda på om personen insjuknat av annan orsak, eller om det finns ett orsakssamband med vaccinet, säger hon.

– Ett sätt att undersöka det är att se om det finns någon möjlig biologisk verkningsmekanism som skulle kunna göra att vaccinet får en sådan biverkning. Man kan även undersöka om det kan finnas andra förklaringar till sjukdomsfallet som är troligare. Dessutom går man tillbaka och tittar en gång till på säkerhetsdata om dem som redan blivit vaccinerade i studierna.

– Man försöker så långt som det är möjligt att bedöma om det handlar om ett slumpmässigt fall eller om ett verkligt samband. Resultatet avgör hur man går vidare med vaccinet. Företaget rapporterar till läkemedelsmyndigheten i det aktuella landet, i detta fall Storbritannien, som fattar beslut.

Charlotta Bergquist påpekar också att uppföljningen av alla de deltagare som redan fått vaccinet fortsätter trots att en studie pausas.

Viktigt med öppenhet

Kan en sådan här händelse utnyttjas av vaccinmotståndare och kanske göra människor mer tveksamma att ta ett framtida covid-19-vaccin?

– Den risken kan naturligtvis finnas. Det vore olyckligt eftersom det kan göra det svårare att bekämpa pandemin, säger Charlotta Bergquist.

– För att förebygga att det blir så är det viktigt med stor öppenhet och kommunikation från myndigheter och andra. Vi måste försöka informera så tydligt som möjligt om vad vi vet och inte vet.

Astrazeneca gör tillfälligt stopp i vaccinstudie

Helene Wallskär
-
0
Astrazeneca gör tillfälligt stopp i vaccinstudie

Läkemedelsföretaget Astrazeneca pausar tillfälligt den storskaliga kliniska testningen av bolagets vaccinkandidat mot covid-19. Enligt bolagets medieuttalanden till Statnews, som var först med att rapportera om studiestoppet, handlar det om en nödvändig rutinåtgärd.

Orsaken till studiepausen är att en person som fått vaccinet i den pågående fas III-studien i Storbritannien har blivit sjuk. Personen ska utan någon uppenbar orsak ha drabbats av en typ av nervinflammation. Bolaget  meddelar att fortsatt vaccinering säkerhetspausas för att utreda ett oförklarligt sjukdomsfall i studien.

Statnews rapporterar att den drabbade personen är en kvinna som lagts in på sjukhus med symtom på ett ovanligt sjukdomstillstånd som kallas transversal myelit. Detta är ett allvarligt tillstånd som innefattar inflammation i ryggmärgen och kan orsaka muskelsvaghet, förlamning, smärta och problem med urinblåsan. Transversal myelit kan orsakas av bland annat virus.

Enligt Statnews källor är diagnosen ännu inte bekräftad. Kvinnan är på bättringsvägen och kommer inom kort att få lämna sjukhuset.

Astrazeneca samarbetar med Oxfordforskare

Astrazenecas talesperson säger till Statnews att studiestoppet en försiktighetsåtgärd som är standard ”när det uppträder en potentiellt oförklarlig sjukdom i någon av studierna”. En oberoende kommitté kommer nu att gå igenom de testdata som hittills finns. Detta för att se om det kan finnas något samband mellan sjukdomsfallet och vaccineringen.

Bolaget utvecklar, som Läkemedelsvärlden rapporterat, vaccinkandidaten AZD1222 i samarbete med forskare vid Oxford university. Fas III-studier har förutom i Storbritannien startat även i bland annat USA. Forskarna pausar nu testerna i alla länder.

Statnews konstaterar att den här typen av bakslag är vanliga när nya vacciner tas fram. Nyhetssajten skriver också att det är oklart hur långt Astrazenecas studiestopp blir.

Avtal med Sverige

Den aktuella vaccinkandidaten är den som Sverige via EU har slutit avtal med Astrazeneca om. Enligt avtalet är Sverige garanterat minst sex miljoner vaccindoser om vaccinet blir godkänt. Avtal med flera andra vaccinutvecklare via EU är på gång.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström säger till Dagens nyheter att det är för tidigt att uttala sig om framtiden för Astrazenecas kandidatvaccin mot covid-19:

– Det är just av det skälet som vi inte satsar på bara ett vaccin. Vi hoppas förstås att det här fungerar, men gör det inte det så har vi andra vaccin som vi får tillgång till, säger han.

I ett pressmeddelande studiepausen framhåller Astrazeneca-chefen Pascal Soriot att bolaget har vetenskap, säkerhet och samhällsintresse i fokus för sitt arbete:

– Den tillfälliga pausen är ett levande bevis på att vi följer dessa principer. De kommer också att vägleda våra beslut om när studierna kan starta igen så att vi så snart som möjligt kan tillhandahålla detta vaccin brett, jämlikt och utan vinstkrav under pandemin.

Tre nya fokusområden i läkemedelsstrategin

Marie Ericsson
-
0
Tre nya fokusområden i läkemedelsstrategin

Regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har som parter inom den nationella läkemedelsstrategin (NLS) tagit beslut om en ny strategi för åren 2020-2022.

Madeleine Wallding, direktör på Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL), berättar för Läkemedelsvärlden att visionen rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle och de långsiktiga målen finns kvar i den nya strategin, men att primär inriktning kommer att ligga på utvecklad samverkan mellan berörda aktörer samt tre nya fokusområden.

– Vi ser ett fortsatt behov av detta och strävar efter att effektivisera arbetssättet och strukturen kring samverkansarbetet, säger hon.

Ett av de tre fokusområdena för den nya strategin är tillgängliggörande av läkemedel där bland annat förekomsten av restnoteringar ingår. Ofta kan patienten få tillgång till ett annat läkemedel, men om detta inte finns i Sverige kan en kritisk bristsituation uppstå. De andra två fokusområdena är uppföljning av läkemedelsanvändning samt värdering av evidens och kunskap.

– Inom dessa områden finns det sedan en mängd olika aktiviteter som behövs för att föra arbetet framåt och för att konkretisera strategin, säger Madeleine Wallding.

Covid-19 påverkar nationella läkemedelsstrategin

Den första nationella läkemedelsstrategin antogs 2011. Beslut om strategin och behovet av en eventuell revidering tas vid varje ny mandatperiod. Tillhörande handlingsplan uppdateras vanligtvis årligen. Dock har coronapandemin påverkat arbetet med årets plan.

– I regel finns en färdig handlingsplan när en ny strategi tas fram. Men på grund av den fortsatt rådande situationen med covid-19 har handlingsplanen senarelagts. Aktiviteter inom NLS pågår dock ändå parallellt, säger Madeleine Wallding.

– Innehållet i den kommande handlingsplanen är inte fastställd ännu, men det finns säkert skäl att anta att det kan komma att bli aktiviteter som en följd av pandemin, fortsätter hon.

Det finns också tre mer långsiktiga mål inom strategin. Dessa är effektiv och säker läkemedelsanvändning, tillgängliga läkemedel och jämlik användning samt samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning.

Högdosvaccin till vissa äldre i vinter

Helene Wallskär
-
0
Högdosvaccin till vissa äldre i vinter

Så kallat högdosvaccin mot influensa har länge använts till äldre i bland annat USA, Australien och Kanada. Men i Sverige har inget sådant vaccin tidigare varit tillgängligt. Nu har dock regionerna Stockholm, Gävleborg, Sörmland och Skåne beslutat köpa in doser av ett högdosvaccin mot influensa på licens.

Den produkt det handlar om är läkemedelsföretaget Sanofi Pasteurs högdosvaccin. Det kommer att importeras från USA till Sverige på licens från Läkemedelsverket. Samma vaccin blev i juni EU-godkänt för vaccinering av personer som är 65 år och äldre under namnet Efluelda. De USA-importerade doserna bär dock det amerikanska produktnamnet.

Högdosvaccin anpassat för äldre

Produkten är det hittills enda godkända fyravalenta (skyddar mot fyra virusstammar) högdosvaccinet mot influensa på marknaden. Högdosvacciner med skydd mot tre virusstammar har däremot funnits i flera år.

Syftet med högdosvacciner är att de ska ge äldre en bättre skyddseffekt än standardvacciner gör. För även om vaccinering med vanligt influensavaccin skyddar bra också i högre åldrar så är effekten något svagare än hos yngre. Och samtidigt har personer som är 65 år och äldre ökad risk att bli allvarligt sjuka om de får influensa. Därför är ett gott vaccinskydd extra viktigt för dem.

– Äldre svarar ofta sämre på vacciner än yngre personer. Det anses bero på att funktionen i vårt immunförsvar dämpas med åren. Immunförsvaret reagerar därför mindre kraftfullt på vaccinet när vi blir äldre och den immunitet som skapas blir inte lika stark, säger Johanna Rubin, medicinsk chef på Sanofi Pasteur.

Vaccinutvecklare har därför börjat ta fram nya vaccintyper som ska vara särskilt anpassade för äldre.

– Att utveckla vacciner som är differentierade för olika grupper är ett nytt tänk som kommer allt mer, säger Johanna Rubin.

Fyra gånger starkare dos

Det högdosvaccin mot influensa som nu kommer att användas i Sverige innehåller fyra gånger högre doser av antigen (de faktorer som ska få immunförsvaret att reagera och skapa immunitet) än standardvacciner. Detta för att åstadkomma ett starkare immunsvar hos äldre och bättre influensaskydd.

Flera forskningsstudier har visat att högdosvacciner ger äldre ett bättre influensaskydd. I en av de studier som ligger till grund för EU-godkännandet av Sanofi Pasteurs högdosvaccin minskade det bland annat sjukhusinläggningarna på grund av luftvägssjukdom jämfört med standardvaccinet.

Säkerheten har utvärderats i flera studier. Biverkningsprofilen liknar den för standardvaccin. De vanligaste biverkningarna av högdosvaccinet var smärta vid injektionsstället (cirka 41 procent), muskelvärk (cirka 23 procent), huvudvärk (cirka 14 procent) och sjukdomskänsla (cirka 13 procent).

– Det fyravalenta högdosvaccinet ger äldre ungefär 25 procent bättre skydd utan ökad frekvens av allvarliga biverkningar, uppger Johanna Rubin.

Sverige får 25 000 doser

Men det är långt ifrån alla äldre i Sverige som kommer att få tillgång till det starkare vaccinet under årets vaccinering som startar 3 november. De svenska regionerna har sedan i våras arbetat intensivt för att få tag i tillräckligt med influensavaccin för att täcka det väntade behovet i år. Det är ingen lätt uppgift eftersom det finns en stark efterfrågan på den europeiska marknaden.

– Det är ett högt tryck på marknaden i Europa. Vi var glada när vi kunde få hit 25 000 doser av högdosvaccinet från USA, säger Per Öhlén, chef för Sanofi Pasteur i norra Europa.

Produkten är dyrare än standardvaccin – enligt Per Öhlén på grund av högre produktionskostnader och bättre effekt. Men de fyra regionerna Stockholm, Gävleborg, Sörmland och Skåne tackade ändå ja när de fick erbjudandet att dela på de doser som fanns tillgängliga för Sverige.

– Alla förväntar sig ett stort vaccinationsbehov mot influensa kommande säsong. Vi gör vad vi kan för att öka tillgången på vaccin. Och inte minst pandemin har visat hur viktigt det är att verkligen skydda de i högre åldrar, säger Per Follin, smittskyddsläkare i Region Stockholm.

– Allt detta bidrog till vårt beslut att köpa in högdosvaccinet.

Prioriterar särskilda boenden

De fyra regionerna är ännu inte klara med sin planering av vinterns vaccineringskampanj. Därför är det ännu inte helt klart överallt vilka äldre som kommer att få tillgång till just högdosvaccinet. Men i Region Stockholm kommer det att användas till äldre på särskilda boenden.

– Det är den målgrupp vi har tänkt fokusera det här vaccinet till. Det är en särskilt riskutsatt grupp och det finns skäl att utnyttja den tillgängliga mängden till dem, säger smittskyddsläkare Per Follin.

Kommer vaccineringen med högdosvaccin att utvärderas på något sätt inför påföljande säsonger?

– Det är för tidigt att svara på.

1234Sida 3 av 4