Månads arkivering juni 2020

Läkemedelsjättar investerar i nya antibiotika

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsjättar investerar i nya antibiotika

Bristen på kandidater till nya antibiotika i läkemedelsindustrins pipeline är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem. Detta eftersom den förvärrar den växande antibiotikaresistensen.

Bristen beror bland annat på att fler och fler av de stora forskande läkemedelsbolagen lämnar antibiotikafältet. Det anses inte tillräckligt lönsamt att ta fram nya antibiotika eftersom dessa av resistensskäl ska användas så sparsamt som möjligt.

Men nu samlas, enligt amerikanska medieuppgifter, sju internationella läkemedelsjättar kring en mångmiljardsatsning (i kronor räknat) för att investera i utveckling av nya antibiotikaprodukter. De sju bolagen är Pfizer, Eli Lilly, Novo nordisk, Boehringer Ingelheim, Bayer pharmaceuticals, Merck KGaA och MSD.

Satsar en miljard dollar på nya antibiotika

Satsningen omfattar sammanlagt omkring en miljard amerikanska dollar som bolagen kommer att använda till att köpa upp eller investera i mindre bioteknikföretag. Det kommer att vara bioteknikföretag som kommit en bit på väg i utvecklingen av nya antimikrobiella läkemedel.

Enligt medieuppgifterna kommer satsningen att få stöd av bland andra Europeiska investeringsbanken och Världshälsoorganisationen, WHO.

Läkemedelsindustrins internationella branschorganisation IFPMA kommer att arrangera en virtuell global lansering av antibiotikasatsningen 9 juli. Förutom företrädare för de aktuella läkemedelsföretagen kommer representanter för bland andra några länders regeringar, samt för WHO, EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken att medverka. Bland de inbjudna finns den svenska näringsministern Ibrahim Baylan, S.

Trippelterapi mot CF mot godkännande i Europa

Ingrid Helander
-
0
Trippelterapi mot CF mot godkännande i Europa

Läkemedlet Kaftrio mot cystisk fibros rekommenderas marknadsgodkännande i EU, meddelar CHMP.

Beslutet från den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté innebär att det första läkemedlet med tre verksamma substanser (elexacaftor, tezacaftor och ivacaftor) snart kan bli tillgängligt för patienter från 12 år och uppåt med cystisk fibros.

Fler kan få behandling

Trippelterapin innebär att fler patienter än tidigare nu kan få behandling. Kaftrio kan nämligen användas av patienter med den mutation i CFTR-genen som är den allra vanligaste sjukdomsorsakande mutationen vid cystisk fibros. Om tidigare terapier passar ungefär hälften av patienterna, täcker Kaftrio, enligt CHMP, majoriteten av alla patienter med cystisk fibros.

Rekommendationen bygger på två kliniska studier med över 500 patienter. I båda studierna sågs signifikant förbättring på patienternas lungfunktion, liksom minskning av salthalten i utsöndrat svett.

De vanligaste biverkningarna var huvudvärk, diarré och övre luftvägsinfektion.

I oktober förra året godkändes motsvarande trippelterapi för den amerikanska marknaden, då under namnet Trikafta, som Läkemedelsvärlden rapporterade.

Vill se kompetenskrav för egenvårdsrådgivning

Helene Wallskär
-
0
Vill se kompetenskrav för egenvårdsrådgivning

De som i dag arbetar med egenvårdsrådgivning på apotek runt om i landet har högst varierande utbildningsnivå. Det konstaterar Läkemedelsverket efter en kartläggning. Myndigheten vill höja lägstanivån och föreslår därför att bara apotekare, receptarier och yrkeshögskoleutbildade apotekstekniker ska få ge egenvårdsråd.

– För att ge råd om egenvård krävs utbildning och kompetens som innebär att personalen kan verka för god och säker användning av läkemedel, medicinteknik och andra egenvårdsprodukter för människor och djur, säger Brita Sjöström, utredare på Läkemedelsverket och en av de ansvariga för den aktuella kartläggningsrapporten.

Gammalt förslag om egenvårdsrådgivning

Ett förslag om krav på minst apoteksteknikerutbildning för egenvårdsrådgivare fanns med redan i apoteksmarknadsutredningens slutbetänkande 2017. Utredningen lade också fram en rad andra förslag för att höja kvaliteten på apoteksmarknaden. Mer omdiskuterat blev förslaget om krav på farmaceutkompetens vid receptexpediering och rådgivning om receptbelagda läkemedel.

Ett förslag som sedermera förverkligades när riksdagen godkände ett lagförslag 2018. Från och med den 1 juli i år kommer därmed enbart farmaceuter att få ge information och rådgivning vid receptexpedition.

När det gällde egenvårdsrådgivningen satsade regeringen i stället på fortsatt utredning. Det blev då Läkemedelsverket som fick i uppdrag att kartlägga utbildningar och kompetenskrav för egenvårdsrådgivning på apotek.

Läkemedelsverket skulle även lämna förslag på kompetenskrav för att få jobba med egenrådsgivning om human- och djurläkemedel. Förslagen skulle omfatta såväl fysiska apotek som egenvårdsrådgivning inom e-handel och annan distanshandel.

Varierande kompetens på apoteken

Det är resultatet av detta regeringsuppdrag som Läkemedelsverket nu redovisar.

Av de cirka 10 300 anställda på svenska apotek 2019 var 53 procent farmaceuter, 23 procent apotekstekniker och 24 procent övrig personal. Läkemedelsverket har på olika sätt försökt kartlägga vilken kompetens apoteken kräver hos de anställda som ska ge egenvårdsråd.

En pusselbit är resultatet av oanmälda inspektioner på 28 apotek 2016. Då såg Läkemedelsverket att de flesta apoteken inte kunde visa upp någon dokumentation av utbildningen hos den personal som arbetade med egenvårdsrådgivning.

En annan pusselbit är en enkätundersökning som Socialstyrelsen har gjort. Apotekspersonal runt om i Sverige fick svara på vilken utbildning som deras apotek krävde för att få arbeta med egenvårdsrådgivning. Det framkom att vissa aktörer ställde krav på externa utbildningar medan det hos andra räckte med internutbildning.

”Läkemedelsverkets tolkning av enkätsvaren är att utbildningsbakgrunden hos personal som ger egenvårdsrådgivning på apotek varierar stort mellan de olika apoteksaktörerna”, skriver myndigheten i den nu aktuella rapporten.

Egenvårdskompetens en säkerhetsfråga

Läkemedelsverket anser inte att dessa variationer i kompetens är acceptabla. Myndigheten framhåller i rapporten att rådgivning om egenvård är en viktig del av apotekens verksamhet.

Att rådgivarna har god kompetens är, menar Läkemedelsverket, inte minst en säkerhetsfråga. Myndigheten påtalar risken för att allvarliga symtom annars inte uppmärksammas eller att receptfria läkemedel används på ett felaktigt sätt. Och framhåller att en rådgivare måste kunna bedöma kundens vårdbehov, kunna hänvisa till annan hälso- och sjukvård när det behövs, hantera etiska frågor och ha kunskap om tystnadsplikt.

Därför föreslår nu Läkemedelsverket att den som ger egenvårdsråd på apotek ska vara legitimerad apotekare eller receptarie, eller yrkeshögskoleutbildad apotekstekniker. Utbildningar och kompetensutvecklingsplaner ska finnas dokumenterade och vara en del av apotekets kvalitetssystem.

– Utbildning för egenvårdsrådgivning erhålls, förutom av apotekare- och receptarieutbildningen, även av yrkeshögskoleutbildningen till apotekstekniker. Apotekstekniker har generellt sett en god kompetens i egenvårdsfrågor, och vi vill med vårt förslag stärka deras roll, säger Brita Sjöström.

Läkemedelsverket vill att samma krav på dokumenterad utbildning och kompetens ska gälla både på fysiska apotek och i distanshandel. Såväl human- som djurläkemedel ska omfattas.

Förslagen kommer nu att beredas inom Socialdepartementet.

Emer Cooke kan bli ny chef för EMA efter Rasi

Helene Wallskär
-
0
Emer Cooke kan bli ny chef för EMA efter Rasi
Emer Cooke
Emer Cooke.

Styrelsen för EU:s läkemedelsmyndighet EMA presenterar nu irländska Emer Cooke som sitt förslag till ny EMA-chef. Styrelsen fattade beslut om nomineringen vid ett extrainsatt möte på torsdagen.

Förordnandet för den nuvarande EMA-chefen Guido Rasi går inom kort ut efter hans närmare tio år på posten. Han tillträdde 2011, tvingades avgå 2014 efter att EU:s personaldomstol ogiltigförklarat hans tillsättningsprocess och återinsattes 2015.

Styrelsen valde Emer Cooke från en kort lista över kandidater som EU-kommissionen satt samman. Hon kommer nu att frågas ut av EU-parlamentets kommitté för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) den 13 juli.

Först efter detta kan hon tillsättas som ny EMA-chef.

Nu läkemedelschef på WHO

Emer Cooke är för närvarande sedan 2016 chef för en avdelning inom Världshälsoorganisationen, WHO. På den posten leder hon WHO:s globala arbete med regulatoriska frågor i nära samarbete med olika länder.

Vid EMA har hon arbetat även tidigare, då som chef för inspektioner respektive chef för avdelningen för internationellt samarbete mellan 2002 och 2016. Dessförinnan var hon chef för EU-kommissionens läkemedelsenhet 1998-2002.

Emer Cooke har en grundutbildning i farmaci samt en masterutbildning i Forsknings- och affärsadministration, båda vid Trinity college i Dublin, Irland.

Kräver bättre koll på aktiva substanser

Helene Wallskär
-
0
Kräver bättre koll på aktiva substanser

Mitt i sommaren 2018 rapporterade EU:s läkemedelsmyndighet EMA om upptäckten av låga halter av nitrosaminer i den aktiva substansen valsartan. Substansen används i blodtrycksläkemedel och läkemedel som ges efter hjärtinfarkt och stroke.

Detta blev starten på en omfattande insats där ett flertal olika expertgrupper i Europa och övriga världen granskar tillverkningskedjorna bakom vissa syntetiskt framställda läkemedel. Experter har, som Läkemedelsvärlden berättat, under arbetet hittat föroreningar med potentiellt cancerframkallande nitrosaminer även i andra aktiva substanser än valsartan.

En viktig part i detta detektivarbete är the European medicines regulatory network, som nu publicerar en diger rapport med många rekommendationer om bland annat skärpta riktlinjer och inspektioner på olika nivåer.

Nitrosaminer startade granskning

Nätverket består av företrädare för EU-kommissionen, EMA, EU-ländernas nationella läkemedelsmyndigheter (bland andra Läkemedelsverket) samt EU:s hälsodirektorat. Nätverkets rapport, ”Lessons learnt from presence of N-nitrosamine impurities in sartan medicines”, skildrar hela händelseförloppet kring nitrosaminföroreningarna, identifierar grundorsaker och rekommenderar insatser för att förhindra en upprepning.

En övergripande slutsats i rapporten är att tillverkningen av aktiva substanser behöver få mer uppmärksamhet och eventuellt regleras bättre i det regulatoriska arbetet. Bland annat behöver ansvaret för tillverkande läkemedelsföretag förtydligas, anser myndighetsnätverket.

Varje tillverkande läkemedelsföretag, MAH (market authorisation holder, innehavare av marknadsföringstillstånd), ska ha ordentlig insyn i produktionen hos de företag som levererar de aktiva substanserna. Men granskningsarbetet kring nitrosaminföroreningarna har visat att MAH i praktiken inte alltid har tillräcklig information om produktionen av aktiv substans, enligt rapporten.

Rekommenderar skärpningar

För att förhindra att liknande utbredda problem med föroreningar i läkemedel uppstår igen, ger nätverket rekommendationer på flera olika områden. Många av rekommendationerna siktar på just ökad transparens och insyn i hela tillverkningskedjan, från baskemikalier via aktiv substans till färdigt läkemedel.

Nätverket rekommenderar bland annat skärpningar och förtydliganden av olika riktlinjer för läkemedelsproduktion och regulatorisk verksamhet. Bland annat vill läkemedelsmyndigheterna se ett bättre och mer strukturerat informationsutbyte mellan API-tillverkare och tillverkande läkemedelsföretag, MAH.

Nätverket rekommenderar även tydligare kvalitetsöverenskommelser mellan API-tillverkare och läkemedelstillverkare. Allt för att MAH ska få ökad insyn i och kontroll över API-delen av produktionskedjan. Det är, menar nätverket, nödvändigt för att MAH ska kunna ta sitt fulla ansvar för läkemedlens innehåll.

Andra rekommendationer handlar om bland annat riktlinjerna för GMP, Good manufacturing practises. Nätverket anser till exempel att GMP-kraven beträffande API-anläggningar behöver förtydligas. Vidare föreslår nätverket ett GMP-krav på att det för varje sändning (batch) av läkemedel enkelt bör gå att få tag i prover på den aktiva substans som har använts.

Fördröjd information

Rapporten ger en inblick i händelser och efterförloppet kring upptäckterna av nitrosaminföroreningar. Allt började i juni 2018 när den kinesiska API-tillverkaren Zhejiang Huahai pharmaceuticals blev uppmärksammad på att det fanns en oväntad förorening i tillverkarens valsartan. Det var en tilltänkt kund som upptäckte föroreningen.

Företaget undersökte saken och informerade inom en vecka sina kundföretag om att det fanns nitrosaminer i den aktiva substansen. Företaget skrev att föroreningen sannolikt hade med produktionsprocessen att göra och att det hela sannolikt snart skulle kunna rättas till. Däremot informerade API-tillverkaren inte regulatoriska myndigheter.

Ett spanskt läkemedelsföretag som var kund till Zhejiang Huahai informerade däremot den spanska läkemedelsmyndigheten. Men det var först när den tyska läkemedelsmyndigheten fick samma information och hörde av sig till EMA som även EMA fick kännedom om problemet och kunde börja agera.

Då hade det gått nästan tre veckor sedan API-tillverkaren först blev kontaktad om föroreningen. Även den typen av fördröjningar vill nätverket av läkemedelsmyndigheter förebygga genom rekommendationerna i den aktuella rapporten.

Nitrosaminer väckte många frågor

EMA drog snabbt in läkemedel med valsartan från  Zhejiang Huahai från marknaden. Och snart hittades nitrosaminer även i valsartan från en annan kinesisk, Zhejiang Tianyu, vilket ledde till nya indragningar.

Nitrosaminer som den upptäckta föroreningen N-nitrosdimetylamin, NDMA, är klassade som ett troligt cancerframkallande ämne. Halterna i den aktiva substansen var så låga att myndigheterna inte bedömde dem som någon egentlig hälsorisk. Men upptäckten var oväntad och till en början oförklarlig, vilket oroade.

Frågorna och oklarheterna var många; Vad berodde föroreningarna på? Kunde samma ämnen finnas även i valsartan från fler tillverkare av denna aktiva substans? I andra aktiva substanser? I vilka läkemedel kunde föroreningarna finnas?

Tidigare okänd reaktion bakom

Fortsatta undersökningar visade så småningom att nitrosaminer kan bildas genom tidigare okända kemiska sidoreaktioner under framställningen av vissa aktiva substanser. Nitrosaminerna som upptäckts i valsartan fanns där på grund av att lösningsmedlet dimetylformamid reagerat med andra kemikalier och bildat små mängder av nitrosamin.

Kunskapen om att detta kan ske under vissa förhållanden i tillverkningsprocessen fanns inte tidigare bland producenterna, skriver nätverket i den aktuella rapporten.

Så småningom hamnade även flera andra syntetiskt framställda läkemedel än valsartanmediciner under luppen i granskningsprocessen. Magsyraläkemedel med ranitidin har EMA i samband med detta dragit in för gott på grund av förekomsten av nitrosaminföroreningar.

Och diabetesläkemedlet metformin är nu också under granskning eftersom vissa visat sig innehålla låga nitrosaminhalter. Under tiden uppmanar myndigheterna dock patienterna att fortsätta med sin medicinering. Detta eftersom nyttan av behandlingen starkt överväger en eventuell hälsorisk på grund av föroreningarna.

Tydligare information till patienter

Förutom skärpningar av riktlinjer och tillsynen av API-produktion föreslår läkemedelsmyndigheterna bakom rapporten även förbättringar av bland annat den utåtriktade informationen vid den här typen av händelser.

Lärdomarna av nitrosaminhändelserna visar enligt rapporten att det är viktigt att använda fler informationskanaler än vad som skedde då. EMA och nationella läkemedelsmyndigheter informerade då patienter och vårdpersonal främst via sina webbplatser. Men enligt rapporten bör sådan information även spridas i sociala medier.

Det är, menar nätverket, även angeläget att ge så specifik information som möjligt i den här typen av lägen. Enligt rapporten skulle det ha varit bättre att tydligare informera om vilka läkemedelssändningar som kunde vara berörda av föroreningarna och inte.

The European medicines regulatory network kommer nu att arbeta vidare med rekommendationerna i rapporten i olika forum för att se vilka som går att förverkliga.

Första läkemedlet mot covid-19 snart godkänt i EU

Ingrid Helander
-
0
Första läkemedlet mot covid-19 snart godkänt i EU

Det antivirala läkemedlet remdesivir, med handelsnamnet Veklury, har fått klartecken från den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, CHMP.

Det innebär att remdesivir blir det första läkemedlet mot covid-19 som rekommenderas godkännande på den europeiska marknaden. Godkännandet gäller för behandling av covid-19 hos vuxna och ungdomar från 12 års ålder med lunginflammation och som kräver syrgastillskott.

Snabbare förbättring med remdesivir

Bedömningen baseras fram för allt på resultaten från en studie från amerikanska NIAID, i vilken drygt 1 000 sjukhusinlagda patienter med covid-19 ingick. I studien jämfördes remdesivir med placebo och resultaten visade att patienter som behandlades med substansen hade i genomsnitt fyra dagar kortare återhämtningstid än de som fick placebo – 11 dagar jämfört med 15 dagar.

För patienter med mild till måttlig sjukdom sågs ingen skillnad. Inte heller hos patienter där behandlingen inleddes när de redan var svårt andningspåverkade och låg i respirator eller krävde ECMO-behandling.

Remdesivir ges som infusion och är endast avsett för behandling inom slutenvården. Behandlingen ges som längst under tio dagar, med 200 mg infusion första dagen följt av 100 mg per dag i minst fyra dagar, men inte längre än nio dagar.

Krav på företaget att lämna data

Det nu rekommenderade godkännandet är ett villkorat sådant. Det innebär att bolaget bakom läkemedlet, Gilead sciences, måste inkomma med ytterligare uppgifter om effekt och säkerhet till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA även efter godkännandet.

Bland annat ska bolaget lämna in slutgiltiga rapporter om studier av läkemedlet i december i år. Vidare ska kvalitetsdata, liksom data om dödlighet kopplad till behandlingen lämnas in senast i augusti. Även EMA:s säkerhetskommitté Prac följer kontinuerligt upp behandlingen.

Innan remdesivir kan marknadsföras måste EU-kommissionen fatta det formella beslutet om godkännande, vilket enligt ett pressmeddelande från EMA ska ske kommande vecka.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat ligger Gilead i startgroparna en klinisk fas II/III-studie med remdesivir till barn med covid-19. Studien blir en öppen klinisk studie med en arm. Syftet är att utvärdera säkerhet, tolerabilitet, farmakokinetik och effekt av remdesivir hos 52 barn i åldrarna 0-18 år. Sjukhus på över 30 platser i USA och Europa kommer att medverka.

”Ett gyllene tillfälle att skapa förtroende”

Ingrid Helander
-
0
”Ett gyllene tillfälle att skapa förtroende”

”Korsvis ägande eller organiserat samarbete mellan privata vårdaktörer och apoteksaktörer kan på kort sikt ge intäkter och expansionsmöjligheter för framför allt de privata vårdaktörerna. Problemet är att om detta sker utan koordination med vården i övrigt riskerar förtroendet hos regionpolitiker och vårdpersonal för apoteksaktörer att skadas.

Just nu hade apoteksaktörerna ett utmärkt tillfälle att i samråd med regionerna mejsla ut hur just apotek hade kunnat användas som en del i en nationellt sammanhållen strategi för testning, som de inte tog.”

Läs hela Mikael Hoffmanns blogginlägg här.

 

Så ska Sverige säkra tillgång till corona-vaccin

Ingrid Helander
-
0
Så ska Sverige säkra tillgång till corona-vaccin

Sverige ska delta i den EU-gemensamma upphandlingen av vaccin mot covid-19, efter beslut av regeringen. Det har tidigare stått klart att Italien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna tecknat ett gemensamt avtal med Astrazeneca om 400 miljoner doser av bolagets vaccin mot covid-19 som är under utveckling.

Dessa fyra länder plus Sverige, Polen och Spanien ingår nu i en grupp som ska sköta förhandlingarna med olika vaccintillverkare som EU-kommissionen sedan kan teckna förköpsavtal med. Det eller de vaccin som förhoppningsvis kommer fram och visar sig fungera kommer därefter att fördelas mellan alla EU:s länder utifrån folkmängd.

Sverige i ”kärntrupp”

– Jag är stolt över att Sverige är ett av sju länder som ingår i den kärntrupp som ska sköta förhandlingarna med vaccinutvecklarna för EU:s räkning. Detta ger Sverige stort inflytande över processen. Den dagen ett vaccin väl finns på plats ska vi så snabbt som möjligt kunna återgå till ett mer normalt liv, säger socialminister Lena Hallengren, i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet ska alla EU:s medlemsländer få vaccin samtidigt. Länderna som är med i de gemensamma upphandlingarna får inte på egen hand förhandla med samma läkemedelsbolag som EU-kommissionen. Om de trots allt gör det måste de avstå från de avtal som EU-kommissionen tecknar.

För Sveriges del är det den nyligen utsedda vaccinsamordnaren Richard Bergström som är delaktig i upphandlingsprocessen.

EMA slopar avgifter för råd till akademisk forskning

Helene Wallskär
-
0
EMA slopar avgifter för råd till akademisk forskning

EU:s läkemedelsmyndighet EMA vill ytterligare stimulera utvecklingen av läkemedel mot sällsynta sjukdomar – särläkemedel eller på engelska ”orphan drugs”.

För att få fram fler orphan drugs har myndigheten nu beslutat att helt slopa alla avgifter för vetenskaplig rådgivning till akademiska forskare kring sådana läkemedel.

Avgifter hindrar särläkemedel

Bakgrunden är att akademisk forskning utgör en viktig bas för utvecklingen av särläkemedel och andra innovativa terapier. Nya metoder och behandlingar börjar, menar EMA, inte sällan sin resa i laboratorier på universitet och högskolor.

Samtidigt behöver akademiska forskare kunskap om bland annat regulatoriska krav och arbetssätt för att kunna utveckla nya läkemedel på ett så effektivt sätt som möjligt. De behöver rådgivning och information om vilken evidens som krävs och hur de bäst kan ta fram den.

Denna interaktion med EMA:s regulatoriska experter behöver enligt myndigheten komma så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Detta hjälper forskarna att ”navigera genom den regulatoriska processen och översätta sina upptäckter till patientfokuserade läkemedel”, skriver EMA i ett pressmeddelande.

Avgifterna bort

För att finansiera sin verksamhet tar dock myndigheten ut avgifter för tjänster som bland annat vetenskaplig rådgivning. Dessa avgifter har visat sig vara ett ekonomiskt hinder för akademiska forskare att ta hjälp av EMA. Det har diskussioner med företrädare för akademin enligt EMA visat.

Från och med 19 juni slopar nu därför myndigheten alla sådana avgifter när det gäller särläkemedel för forskare och utvecklare från akademin. Samma sak gäller icke vinstdrivande forsknings- och intresseorganisationer.

EMA:s grundavgifter för vetenskaplig rådgivning varierar mellan 44 400 och 89 000 euro vilket motsvarar cirka 467 000 – 936 000 kronor. Beträffande särläkemedel är dock redan avgiften nedsatt med 75 procent. Men nu slipper alltså akademiska forskare även de resterande 25 procenten på mellan omkring 117 000 och  234 000 kronor.

NT-rådet avråder från införande av Waylivra

Helene Wallskär
-
0
NT-rådet avråder från införande av Waylivra

NT-rådet rekommenderar regionerna att avstå från införande av Waylivra (volanorsen) som behandling av den svåra ärftliga fettnedbrytningssjukdomen familjär kylomikronemi. Rådet konstaterar att behandlingens effekt är alltför svår att bedöma.

Införande av Waylivra har utretts

Läkemedelsvärlden rapporterade nyligen om den utvärdering som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har gjort av Waylivra. Läkemedlet är en antisens-oligonukleotid och det första godkända läkemedlet för behandling av den sällsynta sjukdomen familjär kylomikronemi.

Waylivra godkändes av EU-kommissionen i fjol. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA sade däremot nej till godkännande 2018.

Svenska TLV sade i sin hälsoekonomiska bedömning att ”det finns mycket stora osäkerheter med den kliniska evidens som företaget har inkluderat i den hälsoekonomiska analysen”.

Mutation hindrar fettnedbrytning

Familjär kylomikronemi orsakas av mutationer i gener som kodar för enzymet lipoproteinlipas. Mutationerna leder till att kroppen inte kan bryta ned fett.

Patienterna får därför extremt höga triglyceridnivåer och en ökad mängd fettpartiklar som kallas kylomikroner i blodet. Bland symtomen finns anfall av svåra buksmärtor, påverkan på ögats näthinna, förstoring av lever och mjälte samt minnesproblem och orkeslöshet.

Sjukdomen kan även leda till akut pankreatit, ett livshotande tillstånd som kan kräva intensivvård. Akut pankreatit kan leda till kronisk pankreatit som i sin tur kan bidra till diabetes.

Den behandling som finns att tillgå är framför allt en strikt fettreducerad kost.

Mycket osäkert om klinisk nytta

Waylivra möjliggör metabolism av triglycerider genom att inaktivera en gen. Och i kliniska studier har läkemedlet visat signifikant effekt på trilgyceridnivåerna. Detta konstaterade även TLV.

Ett problem är dock att studierna inte har påvisat någon effekt på vare sig magsmärtor eller risken för akut pankreatit. Det är inte heller den godkända doseringen som har utvärderats eftersom doseringen av varierande skäl kom att ändras för många av patienterna i studierna. TLV menade därför att den kliniska nyttan av behandlingen är osäker.

NT-rådet håller med om detta och pekar också på att många av patienterna i studierna hoppade av på grund av biverkningar. Den vanligaste biverkningen är minskat antal trombocyter och ökad blödningsrisk. Waylivra är tänkt som en livslång behandling med injektioner varannan vecka. NT-rådet menar dock att biverkningsproblemen begränsar möjligheten till långtidsbehandling.

Sammanvägd bedömning

I sin bedömning väger rådet även in behandlingskostnaden. TLV har beräknat den till 7,6 miljoner kronor per vunnet livskvalitetsjusterat levnadsår. Listpriset för en förfylld injektionsspruta med Waylivra ligger enligt medieuppgifter kring 100 000 kronor.

Ytterligare en faktor som NT-rådet tar hänsyn till är att familjär kylomikronemi är mycket sällsynt, cirka 1-2 personer per miljon invånare drabbas.

Rådet skriver att en sammanvägd bedömning av alla faktorer leder till slutsatsen att Waylivra inte är kostnadseffektivt. Regionerna bör därför inte börja använda läkemedlet.

Genterapi mot svår muskelsjukdom får nej

Ingrid Helander
-
0
Genterapi mot svår muskelsjukdom får nej

Genterapin Zolgensma (onasemnogene abeparvovec) är avsedd för behandling av patienter med en svår form av den ärftliga sjukdomen spinal muskelatrofi (SMA). Utan behandling dör patienterna vanligen innan sin tvåårsdag.

NT-rådet meddelar dock att man i nuläget rekommenderar regionerna att avvakta med användning av Zolgensma. Anledningen är att läkemdlet är dyrt och att det ännu råder stor osäkerhet kring långtidseffekten med behandlingen.

Korrekt version med genterapi

Spinal muskelatrofi, som innebär att musklerna bryts, ner orsakas av en mutation i en gen som kodar för proteinet SMN (survival motor neuron). Proteinet har en avgörande funktion för motorisk nervsignalering. Utan ett fungerande protein förtvinar musklerna, vilket bland annat leder till svårigheter att svälja och andas.

Med Zolgensma tillförs en korrekt version av SMN1-genen i de nervcellerna och produktion av SMN-proteinet i kroppens celler förhindrar att de nervceller som är kopplade till musklerna förstörs. Behandlingen som ges intravenöst vid ett enda tillfälle är den första i sitt slag.

Kostnaden för läkemedlet är dock hög. När Zolgensma godkändes i USA förra året var prislappen för en behandling 2,1 miljoner dollar (motsvarande 20 miljoner kronor) och bedömdes vara ”världens dyraste läkemedel”.

Läkemedlet har sedan i maj ett villkorat godkännande även i EU. Med tanke på det höga priset och den potentiellt stora effekten gav NT-rådet i mars 2019 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV, i uppdrag att göra en hälsoekonomisk bedömning av Zolgensma.

Lämnade inte in underlag

Dock har företaget bakom produkten, Novartis-ägda Avexis, inte kommit in med efterfrågat underlag för att göra en sådan bedömning förrän i denna månad (juni), vilket innebär att arbetet med att utvärdera läkemedlet inte kunnat göras.

– Vi beklagar att företaget inte lämnat in sitt hälsoekonomiska underlag tidigare. Nu blir det ett glapp mellan EMA:s godkännande och vår bedömning av läkemedlet och rekommendationen till regionerna, säger Gerd Lärfars, ordförande för NT-rådet.

När TLV nu fått det efterfrågade underlaget från företaget gör myndigheten en hälsoekonomisk bedömning av Zolgensma. Efter en samlad bedömning lämnar sedan NT-rådet en rekommendation till regionerna om användning av läkemedlet.

Chockhöjda avgifter för kliniska prövningar väntar

Ingrid Helander
-
0
Chockhöjda avgifter för kliniska prövningar väntar

I dag kostar det 50 000 kronor för den som vill ansöka om tillstånd för en klinisk läkemedelsprövning hos Läkemedelsverket. Men priset kan komma att höjas med upp till 200 procent till nästan 150 000 kronor, varnar myndigheten.

Anledningen är den nya EU-gemensamma förordningen om kliniska prövningar av läkemedel för människor som ska ersätta nuvarande nationella lagstiftningar.

Enklare ansöka om kliniska prövningar

Syftet med förordningen är att förenkla ansöknings- och godkännandeprocessen och skapa ett mer enhetligt system i alla EU-länder. Den som vill ansöka om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning i ett eller flera EU-länder kommer i framtiden att göra det via en gemensam webb-portal som tillhandahålls av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Även beslutet om ansökan kommer att lämnas via webb-portalen. Målet är att göra Europa till en mer attraktiv marknad att göra kliniska prövningar på.

Men i och med detta kommer också Läkemedelsverkets kostnader för att hantera ansökningarna att öka. Bland annat behöver man ett nytt it-stöd och förändrade arbetssätt för att handlägga ärenden snabbare än i dag, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

På uppdrag av regeringen har Läkemedelsverket därför tagit fram en modell för hur avgifterna för kliniska prövningar kan ändras för att finansiera de ökade kostnaderna fullt ut. För att nå full kostnadstäckning räknar verket med att avgifterna behöver höjas från dagens 50 000 kronor till mellan 123 000 och 148 000, beroende på ansökan.

Risk för minskat intresse

Samtidigt som ett EU-gemensamt system kan tänkas underlätta för företag och andra aktörer att ansöka om och förlägga sina kliniska läkemedelsprövningar till EU, ser Läkemedelsverket en risk med att kraftigt höjda avgifter kan få motsatt effekt.

De senaste åren har antalet ansökningar om kliniska prövningar till Läkemedelsverket sjunkit med 30 procent till cirka 270 ansökningar per år.

– Vår önskan är givetvis att Sverige även fortsättningsvis ska vara attraktivt för klinisk forskning och patientnära läkemedelsutveckling. Med den avgiftsmodell som krävs för att uppnå full kostnadstäckning riskerar vi att en del av den läkemedelsutveckling och forskning som i dag genomförs i Sverige förläggs någon annanstans, säger Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för kliniska prövningar på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Vill utreda andra modeller

I uppdraget från regeringen ingick bara att ta fram en modell för att möta de ökade kostnaderna med höjda avgifter. Men enligt den konsekvensanalys myndigheten har gjort finns uppenbara risker att kraftigt höjda prövningskostnader kan hämma den kliniska forskningen i Sverige.

– Avgifternas storlek är kanske inte helt avgörande för större företag, men kan ha stor betydelse för mindre företag och icke-kommersiella aktörer. Med den höjning som vi ser kommer att krävas för full kostnadstäckning önskar vi att även andra alternativ till finansiering utreds, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

EU-förordningen för kliniska läkemedelsprövningar antogs redan 2014. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat var tanken att den skulle träda i kraft senast den 1 november 2018. Men databasen som ska hantera alla ansökningar har blivit kraftigt försenad och införandet av förordningen har skjutits på framtiden. Det är i dagsläget ännu inte bestämt när förordningen ska börja gälla.

Remdesivir även till barn med covid-19 i ny studie

Helene Wallskär
-
0
Remdesivir även till barn med covid-19 i ny studie

I en fas II/III-studie i USA och Europa kommer Gilead sciences nu att ge den antivirala läkemedelskandidaten remdesivir till barn med covid-19.

Även om det nya coronaviruset vanligen inte drabbar barn lika hårt som det kan drabba vuxna, och särskilt äldre, så finns undantag. Det förekommer att också barn i alla åldrar blir så sjuka i covid-19 att de behöver sjukhusvård. Även hos barn kan inte minst immunreaktioner på virusinfektionen orsaka allvarliga symtom.

Forskarna har dock hittills under coronapandemin utvärderat det antivirala experimentella läkemedlet remdesivir som behandling enbart hos vuxna covid-19-patienter. Remdesivir har i sådana studier hittills visats ge en viss klinisk förbättring hos en del covid-19-patienter.

Vården har även gett läkemedlet till barn, men då bara inom ramen för ”compassionate use” (humanitär användning).

Men nu meddelar Gilead sciences att bolaget inom kort kommer att dra i gång en klinisk studie där dagliga infusioner med remdesivir ges i upp till tio dagar till barn i olika åldrar. Det handlar om barn med så pass allvarlig covid-19 att de behöver sjukhusvård.

Studien blir en öppen klinisk studie med en arm. Syftet är att utvärdera säkerhet, tolerabilitet, farmakokinetik och effekt av remdesivir hos 52 barn i åldrarna 0-18 år. Sjukhus på över 30 platser i USA och Europa kommer att medverka.

Primära utfallsmått är hur stor andel av patienterna som får biverkningar eller påverkade laboratorievärden under behandlingen samt koncentrationerna av remdesivir i plasma.

Sekundära utfallsmått är bland andra förändringar i syresättning och tiden till tillfrisknande.

Remdesivir har ett akutgodkännande för användning mot covid-19 i USA. Läkemedlet är även under utvärdering hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA för ett eventuellt godkännande som covid-19-behandling för den europeiska marknaden.

Avtal på gång om säkrad tillgång på vissa antibiotika

Helene Wallskär
-
0
Avtal på gång om säkrad tillgång på vissa antibiotika

Folkhälsomyndigheten närmar sig nu avtalsskrivande i ett projekt om att säkra tillgång på antibiotika genom en ny ersättningsmodell.

– Det är jättespännande eftersom det är första gången som denna modell kommer att testas, säger projektledare Jenny Hellman vid Folkhälsomyndigheten.

Tillgång på antibiotika behöver öka

Bristande tillgång till medicinskt viktiga antibiotika är ett växande problem inom vården runt om i världen och även i Sverige. Det kan innebära både risker för patientsäkerheten och bidra till ökad antibiotikaresistens.

En orsak till återkommande brister på viktiga antibiotika som många lyfter fram är att produkterna inte är tillräckligt lönsamma för företagen. Detta eftersom antibiotika av resistensskäl bör användas så sparsamt som möjligt. Tillverkarna kan alltså inte sikta på att tjäna pengar på stora försäljningsvolymer.

Avsaknaden av ekonomiska incitament anses bidra både till att få nya antibiotika kommer fram och till minskad tillgång på befintliga antibiotika.

Sedan ett antal år pågår därför diskussioner och forskning runt om i världen om olika sätt att lösa detta problem. Läkemedelsvärlden berättade i förra veckan om en satsning i Storbritannien där en värdebaserad ersättningsmodell för nya antibiotika införs på prov i liten skala.

Svensk pilotstudie

Även i Sverige har frågan stötts och blötts under lång tid. År 2016 fick Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och Folkhälsomyndigheten ett gemensamt regeringsuppdrag att föreslå nya ersättningsmodeller för antibiotika. Syftet var att minimera risken att svenska patienter med svårbehandlade infektioner inte ska kunna få effektiv behandling.

I december 2017 återrapporterade de två myndigheterna och presenterade ett förslag till modell. Modellen går ut på att läkemedelsföretag får en garanterad årlig minimiersättning. Som motprestation förbinder sig företaget att kunna leverera det avtalade läkemedlet till vården inom en viss tid.

Regeringen gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att testa modellen i en pilotstudie som delvis finansieras av Vinnova. För ett år sedan meddelade myndigheten att studien hade startat. Upphandlingen av de antibiotika som skulle ingå i studien skulle enligt planerna ha blivit klar under hösten 2019.

Väljer ut särskilt kritiska antibiotika

Efter förseningar startade upphandlingen dock inte förrän 8 maj i år. Folkhälsomyndigheten inbjöd då intresserade läkemedelsföretag att lämna anbud.

De antibiotikaprodukter som myndigheten ska upphandla i pilotstudien ska höra till dem som Världshälsoorganisationen, WHO, bedömt som särskilt kritiska för att bromsa resistensutvecklingen. Det ska även vara antibiotika som är viktiga att säkra tillgången på för vården i Sverige eftersom brist på dem utgör en höggradig aktuell eller potentiell medicinsk risk.

Ytterligare kriterier är att läkemedlet ska ha fått sitt marknadsgodkännande under de senaste sex åren eller väntas bli godkänt det närmaste året. Dessutom ska produkterna ha låg försäljningsvolym och en god säkerhetsprofil.

Validerar anbud

Den 8 juni gick anbudstiden ut.

– Vi har fått in anbud och validerar dem nu för att se om de uppfyller kraven, säger Jenny Hellman.

Hur många anbud som kommit in redovisar hon av upphandlingsjuridiska orsaker ännu inte. Det finns dock ingen gräns för hur många läkemedel som kan ingå i studien. Det betyder att alla antibiotika som myndigheten fått in anbud på och som uppfyller kraven kan vara med.

Om Folkhälsomyndigheten anser att ett anbud uppfyller kraven fattar myndigheten ett så kallat tilldelningsbeslut och kan sedan skriva avtal med företaget. Avtalen kommer att löpa på två år med möjlighet till förlängning i ytterligare upp till 24 månader.

Så räknas minimiersättningen ut

För att räkna ut den garanterade årliga ersättningen bedömer experter hur mycket av läkemedlet som den svenska vården kan tänkas behöva. Bedömningen utgår från dagens resistensläge.

Antalet förpackningar som kan behövas multipliceras med priset per förpackning. Dessutom får företaget ett tillägg på ytterligare 50 procent för att täcka eventuella administrativa extrakostnader.

Regionerna fortsätter sedan att köpa och betala som vanligt för de produkter som ingår i pilotstudien. Om årsintäkten för företaget då blir mindre än garantibeloppet betalas mellanskillnaden från nationell nivå.

Om den faktiska intäkten däremot överstiger den garanterade under ett visst år, så får företaget ändå även ett tillägg som är tio procent av garantibeloppet. Detta förstås förutsatt att företaget lever upp till kraven på tillgänglighet.

Vad god tillgänglighet innebär kommer parterna att specificera i avtalen. Där ska det framgå inom vilken tid produkten ska kunna nå vården. Däremot kommer avtalen inte att ställa några särskilda krav på lager av en viss storlek i Sverige.

Test av betalningsmodell för nya antibiotika startar

Helene Wallskär
-
0
Test av betalningsmodell för nya antibiotika startar

Regeringen i Storbritannien vill öka invånarnas tillgång till nya antibiotika. Därför inför den nu en annorlunda modell för upphandling och prissättning av antibiotika som är nya på marknaden. Modellen ska först prövas i liten skala och sedan användas bredare om den slår väl ut.

I stället för att betala för den volym som hälso- och sjukvården använder ska ersättningen till läkemedelsföretagen utgå från det värde som respektive läkemedel har för vården.

Nya antibiotika inte lönsamma

Världen behöver nya antimikrobiella läkemedel för att kunna möta den växande resistensen mot befintliga antibiotika hos många sjukdomsframkallande bakterier. Men för läkemedelsföretag är antibiotika i dag inte affärsmässigt särskilt lockande att satsa forsknings- och utvecklingsresurser på.

För att hålla tillbaka resistensutvecklingen är det ju nämligen nödvändigt att begränsa användningen även av nytillskott i antibiotikaarsenalen så mycket som möjligt. De ska helt bli hyllvärmare snarare än storsäljare, vilket begränsar den förväntade storleken på intäkterna.

Därför diskuterar experter och beslutsfattare i många länder förändrade betalningsmodeller för antibiotika. Modeller som ska göra det mer attraktivt för forskande läkemedelsbolag att satsa på antibiotikaprojekt och att fler nya antibiotikaprodukter når marknaden.

I Sverige återrapporterade Folkhälsomyndigheten, som Läkemedelsvärlden berättade, i fjol ett regeringsuppdrag om dessa frågor. Uppdraget gällde om att utreda incitamentsmodeller som kan ersätta de vanliga marknadsekonomiska drivkrafterna just när det gäller nya antibiotika. Ett av förslagen i Folkhälsomyndighetens rapport var så kallade etappbelöningar som delas ut under olika faser i forsknings- och utvecklingsprocessen.

Brittiska modellen ett ”pull”-incitament

Två vanliga begrepp i diskussionen om ökade incitament för företagen att utveckla antibiotika är ”push-” respektive ”pull”-incitament. Push-incitament är ersättningar under tidiga forskningsfaser för att stimulera företagen att gå vidare med lovande projekt.

Pull-incitament är i stället ersättningsmodeller som ska öka företagens vilja att ta ut sina nya antimikrobiella läkemedel på marknaden. Och det är i första hand detta som är syftet med den nya modell som Storbritannien nu sjösätter.

I en första fas vill den brittiska regeringen tillämpa modellen på två olika antibiotikaprodukter. Dessa kommer att väljas ut bland företag som anmäler intresse genom ett förfarande som startar i dagarna.

En av produkterna ska vara ett antimikrobiellt läkemedel som nyligen har introducerats på den brittiska marknaden. Den andra ska vara planerad för lansering före januari 2021.

Värdebaserad ersättning

De som genomför projektet är National institute for health and care excellence (NICE) och två delar av National health services (NHS), nämligen NHS England och NHS improvement. Bland företagens intresseanmälningar kommer de under 2020 att välja ut två läkemedel.

Kriterier för urvalet är bland annat hur nyskapande läkemedlen är, leveranssäkerhet och att läkemedlen möter viktiga terapibehov. Exempel på sådana är behovet av nya behandlingsmöjligheter för allvarliga infektioner som sepsis och sjukhusförvärvad lunginflammation.

Under 2021 kommer de två valda produkterna att genomgå en systematisk utvärdering som bland annat ska fastställa det nya läkemedlets värde för NHS. Baserat på denna utvärdering skriver NHS avtal med företagen som ska börja gälla i april 2022. Ersättningen grundas på det fastställda värdet för vården och inte på försäljningsvolym.

Projektets första steg omfattar England. Om modellen fungerar bra planerar regeringen att gå vidare med fler upphandlingar enligt samma koncept och då ska de kunna omfatta hela Storbritannien.

– Detta nya sätt att köpa in antibiotika till patienter i NHS tar bort hinder och erbjuder företag en språngbräda att satsa på innovation och utveckla potentiellt livräddande nya produkter, säger hälsominister Matt Hancock i ett pressmeddelande.

Fler kvinnor än män får cannabis på recept

Ingrid Helander
-
0
Fler kvinnor än män får cannabis på recept

Sedan den 1 januari 2018 kan danska patienter få cannabis utskrivet på recept av läkare. Nu i dryg halvtid av det fyraåriga försöket visar siffror från Sundhetsdatastyrelsen att mer än 5 500 danskar har köpt medicinsk cannabis en eller flera gånger sedan projektet startade. Av dem är drygt 62 procent kvinnor. Majoriteten av förskrivningen sker till personer mellan 42 och 64 år.

Ungefär hälften av cannabisrecepten är utfärdade för behandling av neuropatisk smärta, det vill säga nervsmärta. Andra indikationer är illamående (bland annat i samband med kemoterapi) och annan smärta. Medicinsk cannabis har också förskrivit mot allergi, som A- eller D-vitamintillskott och mot cancer i hjärnan.

Cannabis från standardiserade plantor

Produkterna som danska patienter kan få förskrivna inkluderar bland annat cannabis från två sorters plantor med ett standardiserat innehåll av cannabinoiden cannabidiol (CBD) och den psykoaktiva substansen THC. Det exakta innehållet av dessa eller andra cannabinoider är dock inte känt.

Det är enligt Sundhedsdatastyrelsens statistik inte i första hand dessa produkter som förskrivs och köps utan cannabisbaserade produkter som bereds på apotek till enskilda patienter efter recept från läkare.

Sedan försöket startade har användningen av medicinsk cannabis i Danmark ökat med över 200 procent, från drygt 350 mg per 1 000 användare 2018 till 1 103 mg per 1 000 användare första kvartalet 2020. Huruvida användningen av smärtstillande läkemedel eller andra produkter har påverkats av den ökade cannabisförskrivningen framgår inte av statistiken.

Under samma period ökade också omsättningen för cannabisprodukter med medicinskt syfte med 140 procent, från drygt 5,5 miljoner danska kronor 2018 till 13,3 miljoner 2020. Sedan januari förra året får patienter automatiskt ett bidrag till kostnaden för medicinsk cannabis. Bidraget täcker 50 procent av kostnaden för en årlig förbrukning till ett värde av högst 20 000 danska kronor.

Saknas kvalitativa studier

Än så länge saknas dock kvalitativa kliniska studier om effekten av cannabis vid exempelvis neuropatisk smärta. Danska läkare har också uttryckt stark kritik mot försöket med läkarförskriven cannabis, och menar att det var ett politiskt framdrivet projekt utan medicinsk grund. Vid projektets start gick den danska allmänläkarföreningen DSAM ut och avrådde sina medlemmar att förskriva medicinsk cannabis.

– Normalt när du förskriver ett läkemedel vet du vad det innehåller och det finns solid dokumentation om positiva och negativa effekter, men det gör det inte med cannabis, sade Anders Beich, ordförande för DSAM, i en intervju med Läkemedelsvärlden i mars 2018.

I Sverige planerades en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad klinisk studie med växtbaserad cannabis mot neuropatisk smärta vid ryggmärgsskada. Bakom studien stod bland annat smärtläkaren Clas Hultling, som också är vd för stiftelsen Spinalis.

Som Läkemedelsvärlden rapporterat meddelades dock tidigare i år att studien skjuts upp på obestämd framtid. Beslutet togs efter svårigheter med att få fram prövningssubstansen Bediol (växtbaserad cannabis) i önskad beredning samt avhoppade finansiärer. I nuläget finns inget nytt startdatum för studien.

123Sida 1 av 3