Månads arkivering april 2020

Regeringen får rätt att omfördela läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Regeringen får rätt att omfördela läkemedel

Att omfördela läkemedel och medicinsk utrustning inom landet är en av de åtgärder som regeringen nu får rätt att göra utan att först fråga riksdagen. Det står klart sedan tisdagens överläggningar mellan regeringen och övriga riksdagspartier resulterat i bred politisk enighet.

Enigheten innebär att regeringen nu har stöd för en proposition om nya bestämmelser i smittskyddslagen. De ger regeringen rätt att med kort varsel meddela vissa typer av föreskrifter om åtgärder för att hejda spridningen av det virus som orsakar covid-19.

– Vi kan behöva detta bemyndigande för att hantera virusets spridning. Det är framför allt en fråga om tid. Utan denna möjlighet skulle vi kunna förlora dagar innan riksdagsbehandlingen var klar. Det kan innebära betydligt värre smittspridning, sade socialminister Lena Hallengren, S, vid en pressträff om den nya propositionen.

Har lyssnat på kritiken

För några dagar sedan presenterade regeringen ett första utkast till propositionen i en lagrådsremiss. Den fick då hård kritik av oppositionen. Kritikerna ansåg att förslaget skulle ge regeringen alltför obegränsad makt. Och även lagrådet framförde i går i sitt yttrande vissa kritiska synpunkter i samma riktning, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat.

Regeringen har lyssnat på kritiken och skrivit om sitt förslag. En förändring är att riksdagen får vetorätt och omedelbart ska få pröva regeringens eventuella beslut om snabbåtgärder. En annan förändring är att regeringen har listat exakt vilken typ av åtgärder som kan bli aktuella att genomföra med det nya snabbförfarandet.

Under tisdagen diskuterade regeringen vidare med oppositionens partiledare. Stefan Löfven beskrev diskussionerna som bra och konstruktiva. Vid ett extrainsatt regeringssammanträde enades regeringen sedan om den nya versionen av propositionen. Förhoppningen är att riksdagsbeslutet om lagändringarna ska kunna tas denna vecka och att lagen ska börja gälla 18 april.

Tillfälliga begränsningar och omfördelningar

De åtgärder som regeringen med stöd av de nya bestämmelserna snabbt kommer att kunna göra är enbart sådant som behövs för att begränsa smittspridningen.

– Vi kan behöva fatta snabba beslut om att omfördela läkemedel och medicinsk utrustning mellan regioner. Eller om regionernas samverkan och inbördes handel med läkemedel. Det här är åtgärder som kan bli avgörande för våra möjligheter att bekämpa viruset, sade Lena Hallengren.

Övriga tillfälliga åtgärder som kan bli aktuella är begränsningar för folksamlingar, att stänga köpcentra och andra handelsplatser, stängning av färjeterminaler eller andra begränsningar när det gäller transporter samt stängning av barer, nattklubbar, serveringar, sportanläggningar och andra allmänna samlingslokaler.

Bemyndigandet i smittskyddslagen ska vara tidsbegränsat och gälla i högst tre månader.

Ingen lag om kompensation

En rad myndigheter och organisationer fick under veckoslutet en rekordkort remisstid på 24 timmar på sig att komma med synpunkter på regeringens förslag i sin dåvarande utformning. Flera branschföreträdare, bland andra Sveriges apoteksförening, framförde att det bör lagstiftas om ekonomisk kompensation för företagare som drabbas av förluster på grund av eventuella snabbeslut från regeringen.

Även Moderaterna har framfört sådana krav. Men någon särskild kompensation för drabbade näringsidkare finns inte med i propositionen.

– Vi har redan infört en rad åtgärder för att dämpa konsekvenserna för företag av coronaepidemin, sade Stefan Löfven vid pressträffen.

– Och vi kommer också att ta upp frågan om eventuell kompensation under beredningen vid varje enskilt beslut enligt det nya bemyndigandet.

Vill öka lagerhållning av läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Vill öka lagerhållning av läkemedel

Sverige behöver skapa ett nationellt sammanhållet system för lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmaterial både för fredstida kriser som coronapandemin och för krig. Och redan nu måste kommuner och regioner snarast göra vad som krävs för att säkerställa försörjningen av läkemedel och sjukvårdsmaterial i ett normalläge i fred.

Det anser den statliga utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap som nyligen lämnade ett första delbetänkande.

– Med anledningen av coronakrisen vill jag skyndsamt hantera några av förslagen som gäller läkemedelsförsörjning och medicinteknik, sade socialminister Lena Hallengren när hon tog emot delbetänkandet av utredaren Åsa Kullgren.

Analys av vården i civilförsvaret

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat fick Åsa Kullgren i augusti 2018 i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens krisberedskap. Uppdraget omfattar försörjningen i fredstid och vid höjd beredskap. Efter den uppmärksammade leveranskrisen i fem regioner i höstas gav regeringen henne i november ett tilläggsdirektiv. Det innebar bland annat att även inkludera försörjningen av läkemedel och material i ett normalläge i utredningen.

Tilläggsdirektivet var kopplat till åtgärdsförslag om civilförsvaret från Försvarsberedningen, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Åtgärdsförslagen handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens roll i det civila försvaret. Åsa Kullgrens tilläggsuppdrag var att analysera dessa förslag i ett delbetänkande som ska utgöra underlag för en proposition och den försvarspolitiska inriktningen som regeringen ska lämna till riksdagen i höst.

Delbetänkandet som nyligen lämnades till regeringen ger Försvarsberedningen rätt på många punkter. Åsa Kullgren delar i betänkandet uppfattningen att en fungerande sjukvård i kris och krig inte bara är livsviktig utan också av stor betydelse för befolkningens försvarsvilja och motståndskraft.

Vill ha mål för vården i krisläge

Hon vill därför att det ska finnas en tydlig målsättning för vad den vanliga hälso- och sjukvården (vid sidan av eventuella militära vårdinsatser) ska kunna klara i kris och krig. Detta skulle, menar hon, både underlätta planeringen och vara en sorts varudeklaration för befolkningen.

Målsättningen bör enligt utredningen finnas med i försvarsbeslutet 2020 och innebära följande: ”Den civila hälso- och sjukvården ska vid fredstida kriser och vid krig ha kapacitet att utföra sådan vård som inte kan anstå. Sådan vård ska säkerställas för såväl civila som för militär personal.”

Utredningen förordar vidare att prioriteringar vid behov ska göras med hjälp av den prioriteringsplattform som riksdagen har fastställt och som gäller inom all vård. Och när det gäller vårdens standard skriver utredningen att ”behandlingsresultaten för det stora flertalet patienter så långt möjligt” ska motsvara den nivå som finns i normalläge i fred.

Lagerhållning av läkemedel central

För att kunna nå dessa mål behöver många delar av hälso- och sjukvårdens krisplanering enligt utredningen förbättras. Förmågan att i ett krisläge ta hand om många skadade och sjuka behöver öka. Utredningen anser också att vårdens ”robusthet” i vardagen behöver öka på olika sätt för att öka chanserna att klara en krissituation.

Ett av de områden där Åsa Kullgren ser ett stort behov av förbättringar är vårdens försörjning med läkemedel och andra förnödenheter.

Utredningen framhåller att för att försörjningen ska fungera i kris och krig måste den fungera till vardags. Och menar att det finns många exempel som visar att den ofta inte gör det. Sådana exempel är bland annat det växande problemet med läkemedelsbrister och leveranskrisen beträffande sjukvårdsmaterial hösten 2019.

”Det har också visat sig att lagerhållningen av viss sjukvårdsmateriel och vissa skyddsprodukter är knapp i förhållande till de behov som kan uppkomma vid en pandemi när tillgången till produkter internationellt begränsas”, skriver utredningen.

Just-in-time eller not-at-all

Liksom Försvarsberedningen konstaterar utredningen vidare att det inte förekommer någon större lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmaterial i Sverige i dag. Samtidigt är tillverkningen och handeln med läkemedel mycket känslig för störningar. Känsligheten beror menar utredningen till stor del på att kedjans affärsdrivande aktörer tillämpar principen just-in-time, där lagren ska hållas nere och omsättas snabbt.

Vid störningar gör detta att läkemedelsbrist snabbt kan uppstå och den som drabbas allra hårdast är då i många fall patienten, framhåller utredaren:

”Konsekvenserna av att en produkt som används för vård av sjuka levereras ”not-in-time” eller ”not-at-all” ser mycket olika ut för de företag som tillverkar eller distribuerar produkten och den patient som är beroende av produkten för sin vård. Bristande tillgång till läkemedel och annan sjukvårdsmateriel som är kritisk för viss hälso- och sjukvård utgör ett reellt och allvarligt hot mot människors liv och hälsa och kan medföra stora lidanden.”

Utredningen rekommenderar att en ökad lagerhållning av läkemedel i Sverige byggs upp och att det sker främst med hjälp av så kallade omsättningslager. Sådana lagerskapar en buffert i försörjningskedjan. Exakt hur detta system kan utformas tänker utredningen återkomma till i sitt slutbetänkande nästa år.

Regionernas ansvar

Redan nu vill dock utredningen att regioner och kommuner ser över sin lagring och förbättrar den. Åsa Kullgren framhåller att regionerna enligt gällande lagstiftning har ett stort eget ansvar för att säkra läkemedels- och materialförsörjning så att de kan bedriva en god vård. Vården ska, skriver utredningen, bedrivas kostnadseffektivt men det innebär inte ”att andra krav och skyldigheter som åvilar hälso- och sjukvårdens aktörer kan åsidosättas.”

Och även om låga priser på läkemedel i vissa fall kan vara bra för vårdbudgeten och skattebetalarna är ett lågt inköpspris ”i slutändan inte någon garanti för en låg slutkostnad för vården.”

Om slimmade leveranskedjor går ut över leveranserna av kritiska läkemedel, måste vården säkerställa tillgången på annat sätt, menar utredningen, till exempel genom ökad lagerhållning.

En rapport om den svenska läkemedelsförsörjningen från Lunds universitet visar att regionernas och kommunernas läkemedelslagring i vardagen är otillräcklig. Flera regioner har enligt denna rapport lager för bara tre-sju dagars verksamhet.

Åsa Kullgrens utredning har fått information om att några regioner nu redan börjat se över sin lagerhållning. Ett av utredningens tydligaste förslag är att övriga regioner snarast går samma väg. Och även kommunerna behöver se över sin lagerhållning av läkemedel, och diskutera den med regionerna, föreslår utredningen.

Flera andra förslag

Ett annat förslag från utredningen är att allmänheten bör ha en viss egen beredskap när det gäller läkemedel och vissa förbrukningsartiklar. Människor som är beroende av fortlöpande behandling mot kroniska sjukdomar bör ha läkemedel och material för upp till en månads förbrukning hemma.

Utredningen anser att MSB bör få regeringens uppdrag att informera allmänheten om detta i samverkan med några andra myndigheter.

Vidare föreslår utredningen förbättringar av den statliga beredskapslagringen. Beredskapslagren bör, enligt utredningen, utökas med produkter för traumavård, sjukvårdsmateriel som behövs vid epidemier samt med vissa antidoter.

Dessutom vill utredningen se en ökad beredskap för att i en krissituation sätta i gång egen tillverkning i Sverige av vissa kritiska läkemedel. Förslaget är att regeringen först ska undersöka om det går att bygga upp en gemensam sådan tillverkningsberedskap i Norden. Om det inte går bör Sverige gå vidare med att bygga upp en nationell tillverkningsberedskap, anser utredningen.

Viss kritik mot förslag till ändring i smittskyddslagen

Ingrid Helander
-
0
Viss kritik mot förslag till ändring i smittskyddslagen

Under gårdagen utvärderade Lagrådet regeringens snabbframtagna förslag på tillfälliga ändringar i smittskyddslagen. De föreslagna ändringarna ger regeringen ökade befogenheter att fatta vissa beslut utan förankring i riksdagen.

I förslaget ingår bland annat ändringar som gör det möjligt för regeringen att på egen hand fatta beslut om bland annat tillfälliga begränsningar för folksamlingar, nedstängning av köpcentrum och nedstängning eller begränsningar av olika typer av infrastruktur.

Förslag om omfördelning

Enligt förslaget ska regeringen också tillfälligt kunna omfördela läkemedel, skyddsmateriel och annan medicinsk utrustning mellan regioner, kommuner och privata vårdgivare.

– Sverige och världen befinner sig i ett allvarligt läge med anledning av coronaviruset. Vi ser behov av att kunna agera skyndsamt om situationen så kräver, det handlar ytterst om att skydda människoliv, sade socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande i samband med att förslaget lämnades till Lagrådet.

Ändringarna i smittskyddslagen föreslås gälla från och med den 18 april till och med den 30 juni.

Efter att under gårdagen ha granskat förslaget meddelade Lagrådet att man med anledning av det pågående coronavirusutbrottet ”godtar” regeringens bild av att smittskyddslagen till viss del är oklar. Man skriver i sitt yttrande att det ”finns behov av ytterligare normgivningsbemyndigande” – det vill säga att regeringen bör kunna få fatta beslut och vidta åtgärder mycket snabbt.

Kritik från Lagrådet

Däremot är Lagrådet kritiskt mot att skälen för det är alltför allmänt beskrivna. Man vill att regeringen, inför en ny prövning, avgränsar de åtgärder som man ska få vidta – både mot enskilda och mot det allmänna.

I förslaget skriver regeringen att de åtgärder som regeringen genomför med stöd av ändringen i smittskyddslagen ”snarast” ska kunna prövas av riksdagen. Även här tycker Lagrådet att formuleringen är för vag då ”snarast” inte tillräckligt väl preciserar hur snabbt det ska ske.

Lagrådet vill därför se en tydligare skrivning som säger att beslutade föreskrifter ska prövas av riksdagen ”så fort som möjligt” efter de meddelats. Det ska helst ske samma dag, men allra senast efterföljande veckodag, enligt Lagrådet.

Regeringen tar, enligt socialdepartementets presstjänst, ”hänsyn till Lagrådets synpunkter” i den vidare beredningen av ärendet.

Kort remisstid

Förslaget om tillfällig ändring av smittskyddslagen lades fram under den gångna helgen. 13 ”remissinstanser” fick under 24 timmar granska förslaget och inkomma med synpunkter. Intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, var en av dessa. SKR skriver i sitt remissvar att landets kommuner och regioner redan har möjligheten att samverka kring läkemedelsförsörjning och att innan mer långtgående åtgärder tas för detta bör dessa möjligheter uttömmas helt.

Läkemedelsverket är i sitt remissvar däremot positivt till att ge regeringen ett utökat samordnings- och fördelningsansvar vad gäller läkemedel och medicinsk utrustning.

I sitt svar betonar Läkemedelsverket vikten av en god samverkan mellan nationella och regionala aktörer. Man skriver också att det bör göras tydligt hur dessa kan hjälpa varandra vid omfattande bristsituationer på läkemedel och medicinsk utrustning.

Man föreslår också att regeringens förslag på mandat att omfördela bland annat läkemedel inte bara ska gälla läkemedel och medicinsk utrustning på regioners sjukhus och andra vårdinrättningar utan också sådant som ännu inte nått en vårdinrättning. Detta för att regeringens förslag ”ska få avsedd effekt”.

Det av Lagrådet nu granskade förslaget bereds enligt socialdepartementens presstjänst ”så skyndsamt dom möjligt”.

Start för svensk studie av remdesivir mot covid-19

Helene Wallskär
-
0
Start för svensk studie av remdesivir mot covid-19

Remdesivir är en antiviral läkemedelskandidat som många hoppas ska bli ett användbart behandlingsvapen i kampen mot det nya coronaviruset. Substansen är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, en av de många behandlingar som nu testas mot covid-19 i och utanför studier på olika håll i världen.

Enligt EU:s läkemedelsmyndighet EMA pågår för närvarande nio kliniska studier av remdesivir mot covid-19. Bland dessa finns två stora fas III-studier som drivs av det amerikanska läkemedelsföretaget Gilead sciences, som utvecklar remdesivir. I dessa har Sverige kommit med och nu är förberedelserna klara för det svenska deltagandet.

Läkemedelsverket har gett tillstånd för studierna och nu har även Etikprövningsmyndigheten lämnat sitt godkännande.

– Allt är klart för start. Den här veckan kan vi behandla den första patienten, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet och överläkare vid infektionskliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

Remdesivir utvärderas globalt

De öppna, randomiserade och placebokontrollerade studierna ska utvärdera remdesivir hos patienter med måttlig respektive svår covid-19. Totalt kommer flera tusen patienter i olika länder att medverka. I Sverige deltar Karolinska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus i Lund samt Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Sammanlagt ska de rekrytera omkring 100 covid-19-patienter till de två studierna.

– Hur snabbt det kan gå styrs bland annat av tillgången på läkemedlet, säger Anders Sönnerborg.

När rekryteringen av de 100 patienterna är klar kan det finnas en viss möjlighet att få med ytterligare patienter i studierna. Här konkurrerar länderna med varandra. Konkurrensmedlen kan vara att kunna genomföra logistiken i studierna på ett effektivt sätt.

– Det råder en enorm efterfrågan på att få vara med och olika länder står på kö för att få möjlighet, säger Anders Sönnerborg.

Två fas III-studier

Remdesivir ges som infusion under cirka 30 minuter. Substansen är en så kallad nukleotidanalog med en bred antiviral aktivitet. Behandlingen har tidigare prövats mot ebola utan att visa kliniskt betydelsefull verkan. Men hypotesen är att effekten mot det nya coronaviruset kommer att vara bättre. I in vitro-studier och djurstudier har läkemedelskandidaten nämligen visat lovande effekt mot två andra sjukdomsframkallande coronavirus. Det handlar om de virus som orsakar sjukdomarna sars respektive mers och som har strukturella likheter med viruset bakom covid-19.

I den ena av de två studierna där Sverige medverkar utvärderas remdesivir hos patienter med moderat sjukdom. De lottas till att få remdesivirbehandling under fem eller tio dagar eller att inte få antiviral behandling utan enbart standardbehandling. Det forskarna ska mäta är hur stor andel av patienterna i varje grupp som efter 14 dagar blivit tillräckligt bra för att skrivas ut från vården

I den andra studien undersöks behandlingseffekten hos svårt sjuka covid-19-patienter. Till denna rekryteras patienter med bland annat hög feber och dålig syresättning av blodet. De randomiseras till remdesivir i antingen fem eller tio dagar. Forskarna studerar hur stor andel i respektive grupp som efter 14 dagar fått minskad feber och normaliserad syresättning.

Interimsanalys

Inom några veckor planerar Gilead en första interimsanalys av resultat från studierna som redan startat på många håll. Det är i rådande läge angeläget att så fort som möjligt få en uppfattning om frågor kring effekt och säkerhet. Hjälper behandlingen patienterna att tillfriskna och i så fall hur bra? Om den hjälper – är i så fall tio dagars behandling bättre än fem?

– Det vore väldigt värdefullt om fem dagar räcker eftersom fler patienter i så fall kommer att kunna få behandling, säger Anders Sönnerborg.

Samtidigt som studierna pågår följer forskarna även övriga studier av remdesivir.

– Om någon av dem blir klara tidigare och visar övertygande resultat i någon riktning så kan det påverka upplägget av våra studier.

Begränsad tillgång

Den galopperande pandemin och avsaknaden av vaccin och läkemedel mot det nya coronaviruset har skapat en enorm efterfrågan på de läkemedel som nämns som tänkbara behandlingar. Det gäller inte minst remdesivir, meddelar Gilead på sin webbplats.

Företaget gör olika förändringar för att öka sin tillverkningskapacitet, men ransonerar även läkemedelskandidaten för att den ska räcka till i första hand pågående studier.

I Sverige kunde svårt sjuka covid-19-patienter som inte kunde vara med i studier tidigare få behandling med remdesivir inom ramen för så kallad compassionate use (humanitär användning). Nu har bolaget kraftigt begränsade den möjligheten.

För svensk del innebär detta för närvarande att bolaget tillhandahåller remdesivir enbart för de kliniska studierna samt för compassionate use för gravida och för barn med covid-19.

Därför är en pandemi inte så osannolik trots allt

Redaktionen
-
0
Därför är en pandemi inte så osannolik trots allt

“Alla som säger att ingen kunde förutse att en pandemi med ett coronavirus skulle drabba oss 2020 har rätt. Men ändå har de fel. För alla kunde enkelt förutse att vi med stor sannolikhet i vår livstid skulle drabbas av en stor pandemi – igen. Bara inte just coronavirus nu i år.

Med fascination ser jag hur samhället och vården är oförberedda trots stora upprepade pandemiövningar.”

Läs hela Mikael Hoffmanns blogginlägg här.

Inga andningsskydd för apotekspersonal i Sverige

Helene Wallskär
-
0
Inga andningsskydd för apotekspersonal i Sverige

Andningsskydd eller munskydd är en av de smittskyddsåtgärder som den internationella farmaciorganisationen FIP lyfter fram i sina rekommendationer för hur apotekspersonal ska bidra i kampen mot det nya coronaviruset. FIP rekommenderar där bland annat att apotekspersonal i jobbet på apotek ska bära någon typ av ”face masks”. Begreppet innefattar både det vi brukar kalla munskydd och mer tekniskt avancerade andningsskydd.

Munskydd skyddar inte bäraren från coronasmitta, men kan förhindra att bäraren sprider smitta till andra. Andningsskydd ger däremot smittskydd i båda riktningarna.

Men FIP:s rekommendation får inget gehör i Sverige. Varken facket – Sveriges farmaceuter – eller apotekens branschorganisation Sveriges apoteksförening tycker att mun- eller andningsskydd på apotekspersonal verkar vara en god idé i nuläget.

Andra behöver bättre

– Vi jobbar tillsammans med arbetsgivarna för en säker arbetsmiljö för de apoteksanställda. Våra lokalföreningar inom branschen har begärt förhandlingar om detta med respektive apotekskedja. Vi har krävt åtgärder på sex olika punkter. Men ansiktsmasker ingår inte i dessa, dit har vi inte kommit i Sverige, säger Ulf Janzon, ordförande i Sveriges farmaceuter.

– Eftersom det råder brist på sådan skyddsutrustning bör den i första hand gå till de yrkesgrupper i vården som behöver dem allra mest. Vi kan inte kräva andningsskydd om det betyder att läkare och sjuksköterskor då blir utan.

Sveriges apoteksförening menar å sin sida också att FIP:s rekommendation inte är anpassad till svenska förhållanden:

”FIP är en organisation med medlemmar från hela världen, även länder där munskydd används även i situationer där det inte föreligger risk för smittspridning” skriver Fredrik Boström, chefsfarmaceut i Sveriges apoteksförening, i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.

”Förutom att vi vanligtvis inte använder munskydd så har vi i Sverige en stark tradition med god handhygien, bra städningsrutiner etc. Vi har förhållandevis stora apotekslokaler och ett regelverk som ska säkerställa avstånd mellan kunder som väntar på receptexpediering.”

Fredrik Boström hänvisar även till Folkhälsomyndighetens information om munskydd utanför vården. Denna information säger att munskydd inte behövs i vanliga situationer ute i samhället. Tillräckligt avstånd mellan människor och god handhygien är enligt Folkhälsomyndigheten där bättre skyddsåtgärder.

Arbetsgivaren måste analysera

Även Arbetsmiljöverket, expertmyndigheten när det gäller arbetsmiljöfrågor, menar att smittrisksituationen på apotek mer liknar den i samhället i stort än den i vården.

– Vården är en superriskzon där personal kan möta patienter med konstaterad eller misstänkt smitta. Men även i andra yrken där man träffar många människor finns nu en viss riskökning eftersom vi har en allmän samhällsspridning och spridningsrisken har klassats som mycket hög. Detta gäller bland annat på apotek, i livsmedelsbutiker och i kollektivtrafiken. Där är det dock ändå främst samma typ av skyddsåtgärder som i övriga samhället som är aktuella, säger Björne Olsson, enhetschef vid Arbetsmiljöverket.

Han förklarar att arbetsmiljölagstiftningen kräver att arbetsgivare i alla verksamheter måste analysera smittrisker. I rådande situation innebär det att analysera smittrisken i olika arbetsmoment och att se till att de blir så låga som möjligt. Det framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrift angående smittrisker.

Bland annat måste arbetsgivarna nu möjliggöra god handhygien och tillräckliga skyddsavstånd mellan personer. Dessutom kan anställda som tillhör en riskgrupp behöva få byta arbetsuppgifter eller skyddas på annat sätt.

– Det finns en följd av saker man kan göra innan man kommer till att sätta in skyddsutrustning, säger Björne Olsson.

Hur bra är plexiglasskydden?

Flertalet stora apotekskedjor har liksom många andra butikskedjor de senaste veckorna satt upp plexiglasskivor för att förhindra smitta från kunder till personalen, eller beslutat göra det. Plexiglasskydden placeras mellan kund och personal i receptkanaler och vid kassor.

Björne Olsson på Arbetsmiljöverket framhåller dock att det ännu saknas kunskap om vilket virusskydd sådana installationer egentligen ger.

– Vi vet än så länge långt ifrån allt om det nya coronaviruset och hur det uppför sig. Därför  är det svårt att veta exempelvis hur effektiva plexiglasskydd är. Men i varje fall bör de kunna skydda om någon hostar eller nyser rakt emot dig, konstaterar han.

På liknande sätt resonerade Apoteket AB som väntade längre än övriga stora kedjor med sitt beslut om plexiglasskydd, men nu ändå har bestämt att installera sådana på alla sina apotek.

– Vi har diskuterat det fram och tillbaka eftersom ingen egentligen vet hur bra denna åtgärd är. Men samtidigt ger de utan tvivel ändå ett skydd mot direkta hostningar och nysningar och vi har kommit fram till att fördelarna överväger de eventuella nackdelarna, säger Magnus Frisk, pressansvarig vid Apoteket AB.

– Den viktigaste skyddsåtgärden är dock fortfarande handhygien och att hålla avstånd. Det får vi inte glömma.

Begränsa kundantalet

Förutom plexiglasskydden satsar apotekskedjor nu bland annat på ökad städning, markeringar på golvet som visar kunderna hur långt ifrån varandra och personalen de bör stå, personalutbildning, informationsskyltar som påminner om Folkhälsomyndighetens riktlinjer och handsprit till kunderna.

I de allmänna råd som Folkhälsomyndigheten nyligen publicerade framhöll myndigheten också att butiker bör se till att begränsa antalet kunder som är inne i butiken samtidigt. Även det har redan börjat tillämpas periodvis på vissa apotek.

– Vi har använt det på enstaka apotek vid några tillfällen för att förhindra att det blir trångt och det är en åtgärd som apoteken är beredda att vidta vid behov, säger Magnus Frisk, Apoteket AB.

– Med hjälp av en väktare eller apoteksanställd vid dörren slussar vi då kunderna enligt principen en ut en in.

Gemensamma inköp ska säkra kritiska läkemedel

Ingrid Helander
-
0
Gemensamma inköp ska säkra kritiska läkemedel

De fyra regionerna Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland har fått i uppdrag från landets övriga regioner att samordna inköpen och säkra tillgången till kritiskt viktiga läkemedel till sjukvården. Det meddelar Sveriges kommuner och regioner, SKR, i ett pressmeddelande.

Samordningen är ett led i att säkra tillgången till dessa läkemedel i den nuvarande situationen med covid-19.

Ska säkra viktiga läkemedel

De läkemedel det handlar om beskrivs i pressmeddelandet som ”centrala och kritiska”, vilket enligt Susanna Eklund, handläggare på SKR, rör sig om läkemedel som används för intensivvård på sjukhus.

 – Förutom de läkemedel som nu används specifikt mot covid-19 kan det handla om olika typer av antibiotika, olika vätskor och narkospreparat, säger hon.

Regionerna ska sammanställa en lista på dessa läkemedel.

– I det särskilda läge som vi befinner oss i med pandemin så är det bra att regionerna nu snabbt ökar möjligheterna att så långt som möjligt säkra tillgång till läkemedel till sjukvården som under rådande situation kan vara svåra att få tillgång till, säger Emma Spak, sektionschef på avdelningen vård och omsorg på SKR, i pressmeddelandet

Även läkemedelsdistributörerna Tamro och Oriola har fått i uppdrag att bistå i att säkra läkemedelstillgången i landet. Förutom att regionernas lista överlämnas till dem ska de se över tillgängligheten på läkemedel på en övergripande nivå. De ska också bistå regionerna med kommunikation, dialog, kartläggning och hantering i samband med regionernas nationella inköp.

”Lovvärt initiativ”

Själva läkemedelsinköpen ska skötas av inköpsfunktionerna i de fyra regionerna. Dessa kommer att kontakta respektive företag för genomförande av köp.

I pressmeddelandet beskriver Maja Fjaestad, statssekreterare på socialdepartementet, det  som ett “lovvärt initiativ” att regionerna och SKR nu agerar på utmaningarna i spåren av covid-19.

– Regeringen kommer vid behov att se över om det behövs göras något som kan stödja eller underlätta initiativet, säger Maja Fjaestad i pressmeddelandet.

Regionernas lista på kritiska läkemedel kommer att revideras över tid.

Nu begränsas förskrivning av klorokin i Sverige

Ingrid Helander
-
0
Nu begränsas förskrivning av klorokin i Sverige

Läkemedlen klorokinfosfat och hydroxyklorokin (Plaquenil) har visat en viss effekt vid behandling av patienter med covid-19. Efter en stor ökad efterfrågan på läkemedlen begränsas nu möjligheten att förskriva dem, meddelar Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Enligt en ny förordning får i fortsättningen endast läkare med specialistkompetens i reumatologi, hud- och könssjukdomar eller barn- och ungdomsmedicin förskriva läkemedel med klorokin. Möjligheten till utlämnande efter rekvisition i sjukvården påverkas däremot inte. Förutom behandling av patienter med covid-19 är läkemedlen också aktuella i flera pågående kliniska studier av covid-19.

Ökad förskrivning av klorokin

Klorokinfosfat och hydroxyklorokin, som ursprungligen är godkända för behandling av bland annat malaria och/eller vissa autoimmuna sjukdomar, är sedan en tid restnoterade hos Läkemedelsverket. För att undvika en bristsituation, som både skulle påverka behandlingsmöjligheterna till patienter med covid-19 och de patienter med kroniska sjukdomar som tar läkemedlen regelbundet, begränsar alltså Läkemedelsverket förskrivningsrätten tillfälligt.

Efter att ha analyserat den förskrivning som gjorts av klorokin den senaste tiden bedömer Läkemedelsverket att klorokin i högre grad förskrivits till patienter ”på andra grunder än godkänt behandlingsområde”. De förskrivna volymerna har också ökat kraftigt, skriver man i pressmeddelandet.

Liten kunskap om klorokin vid covid-19

Som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare är kunskapen om effekt och säkerhet för klorokin vid covid-19 fortfarande mycket begränsad. Känt sedan tidigare är att klorokin är kopplat till en rad interaktioner och biverkningar, bland annat gastrointestinala-, och hudbiverkningar.

Vid höga doser eller vid samtidig behandling med vissa andra läkemedel kan de också ge allvarliga biverkningar som hjärtarytmi, ibland med dödlig utgång.

Läkemedelsverket avråder starkt från att klorokinfosfat och hydroxiklorokin används som egenvård, det vill säga utan recept från läkare som omfattas av den nu antagna begränsningen.

Användning i kliniska studier

Vad gäller läkemedlens användning som behandling av covid-19 bedömer Läkemedelsverket, liksom den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, att de i nuläget endast bör användas inom ramen för kliniska studier. På sin hemsida skriver Läkemedelsverket att ”förskrivning utanför godkänd indikation innebär ett särskilt ansvar för behandlande läkare att kunna motivera, dokumentera och följa upp ordinerad behandling.”

Den tillfälliga begränsningen av förskrivning av klorokinfosfat och hydroxiklorokin gäller från och med i dag till och med den 20 oktober 2020.

EMA uppmanar till korrekt användning av klorokin

Helene Wallskär
-
0
EMA uppmanar till korrekt användning av klorokin

Klorokin (klorokinfosfat) och hydroxiklorokin är, som Läkemedelsvärlden rapporterat, två befintliga läkemedel som eventuellt kan underlätta tillfrisknande hos patienter med covid-19. De är godkända mot malaria och vissa autoimmuna sjukdomar. Men de är nu även en av de behandlingar som testas internationellt mot det nya coronaviruset.

I Sverige får alla som vårdas på sjukhus med moderat-svår covid-19 klorokinfosfat.

Brist på klorokin kan uppstå

Läkemedelsvärlden berättade nyligen att det coronarelaterade intresset för klorokinläkemedlen skapat en ökad efterfrågan. Det riskerar att gå ut över personer med kroniska sjukdomar. I nuvarande läge är det naturligt att sjukhusens användning ökar. Men Läkemedelsverket har fått signaler som tyder på att även förskrivningen i öppenvården går upp.

Läkemedelsverket har uppmärksammat problemet och utreder om rätten att förskriva klorokinläkemedel ska begränsas.

EMA vill styra upp

Och nu tar även den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ett initiativ för att styra upp användningen av klorokinläkemedel. I en särskild uppmaning till patienter och vårdpersonal framhåller EMA att klorokin och hydroxklorokin måste användas på korrekt sätt.

När de används mot andra tillstånd än de är godkända för måste det, skriver EMA, ske antingen i kliniska studier eller enligt en nationell riktlinje. Förskrivare uppmanas att inte skriva ut klorokin eller hydroxiklorokin för något annat ändamål och EMA nämner även att det florerar helt obekräftade rykten om att läkemedlen skulle kunna ha en förebyggande effekt mot coronaviruset.

Samtidigt välkomnar myndigheten de stora kliniska studier av bland annat klorokinläkemedel mot covid-19 som är på väg att starta.

Snart startar försöken med blodplasma mot covid-19

Helene Wallskär
-
0
Snart startar försöken med blodplasma mot covid-19

Karolinska universitetssjukhuset kommer på försök att ge blodplasma från personer som blivit friska från covid-19 till sjukhuspatienter som vårdas för infektionen. Det skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Läkemedelsvärlden har redan tidigare rapporterat om de svenska planerna på en studie med så kallad konvalescentplasma (plasma från tillfrisknade) mot covid-19. Nu meddelar Karolinska institutet att Etikprövningsmyndigheten har gett tillstånd till studien som kan starta inom kort. Något tillstånd från Läkemedelsverket krävs inte eftersom blodplasman inte räknas som läkemedel.

Blodplasma beprövad metod

Att behandla svåra akuta infektioner med blodplasma från tillfrisknade är en metod som testats mot många andra allvarliga epidemier. Metoden bygger på att plasman hos den som bekämpat infektionen innehåller antikroppar mot det aktuella viruset.

Genom att sjuka får sådan plasma ger man dem ett tillskott av antikroppar som kan hjälpa den sjukas immunförsvar på traven.

Behandlingen är billig och går snabbt att få fram, men fungerar tyvärr inte alltid.

Enligt Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, har metoden haft effekt mot ungefär hälften av alla infektioner där den provats det senaste århundradet.

– Vi vet inte om det kommer att fungera mot covid-19 men eftersom det har fungerat på så pass många andra infektioner så måste vi pröva, säger Joakim Dillner, som är ansvarig forskare i studien.

Bättre mätmetoder utvecklas

Forskarna samarbetar med Blodcentralen i Stockholm som samlar in och tillhandahåller plasma från friska donatorer som genomgått covid-19 och testats positivt för coronaviruset sars-cov-2. En förberedelse för projektet är att förbättra metoderna för att mäta antikroppsnivåerna mot covid-19 i blodplasma. Forskare vid Karolinska institutet arbetar nu med att utveckla relevanta antikroppstester.

– Det är väldigt många på KI och Scilifelab som är angelägna om att hjälpa till och arbetar med att förbättra metoder för att testa antikroppsnivåer i blodet efter covid-19-infektion. Vi behöver dessa analyser för att säkerställa vilka tillfrisknade som kan vara lämpliga som blodgivare, säger Joakim Dillner.

I en första fas kommer metodens säkerhet att testas hos tio inlagda patienter som är villiga att medverka och kan svara på frågor. Om behandlingen visar sig vara säker utökar forskarna studien till att testa behandlingens effekt hos ytterligare 20 patienter.

Endast covid-19-patienter som vårdats i Stockholm kan vara aktuella för blodgivning för närvarande. Detta beror på att man vid andra epidemier sett att det kan finnas olika varianter av ett virus i olika regioner. Det är viktigt att hitta blodgivare som haft samma variant av viruset som de akut sjuka.

Akut engångsbehandling

Tidigare erfarenheter av liknande behandlingar mot andra infektioner tyder på att en dos på upp till 200 ml plasma kan räcka för att ge effekt. En standarddonation på 600 ml plasma från en tillfrisknad person skulle i så fall kunna räcka till tre akut sjuka patienter, enligt Joakim Dillner.

– Det är som en engångsbehandling under en akut fas där man behöver hjälp att slåss mot infektionen. Då kan man få en liten puff från någon annan som lyckats få bukt med infektionen, säger han.

Riskerna med behandlingen är desamma som för alla blodtransfusioner och inkluderar bland annat allergisk reaktion.

”Kontinuiteten måste regleras”

Redaktionen
-
0
”Kontinuiteten måste regleras”

I juni förra året presenterade forskare vid Lunds universitet rapporten Resursförstärkt läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig. Rapporten föreslog bland annat inrättandet av en ny myndighet med ett helhetsansvar för läkemedelsförsörjningen. Projektledare för rapporten var krisberedskapsstrateg Eva Leth.

I en krönika reflekterar hon här kring läkemedelsberedskapen i den nu pågående corona-pandemin. Hon ser att många av de åtgärder som nu vidtas akut har föreslagits tidigare. Hon menar också att om flera av dessa beslut utvecklas vidare och fortsätter gälla även efter corona-pandemin finns det förutsättningar för en säkrare läkemedelsförsörjning i Sverige.


KRÖNIKA. ”Regeringen beslutade 2015 om att återuppta totalförsvarsplaneringen. Totalförsvar är all militär och civil verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det civila försvaret har som mål att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och kunna stödja Försvarsmaktens operativa förmåga vid höjd beredskap och krig.

Planeringen ska grundas på det svenska krisberedskapssystemet som bygger på tre viktiga principer. Dessa handlar om att den som ansvarar för en verksamhet i vardagen har motsvarande ansvar vid störningar i samhället, att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffat och av de som är närmast berörda och ansvariga, samt att verksamheten så långt det är möjligt ska fungera som under normala förhållanden.

Den återupptagna totalförsvarsplaneringen har exempelvis aktualiserat Sveriges försörjning av läkemedel. Bland annat har den föranlett diskussioner om ökad omsättningslagerhållning och beredskapslager för att säkerställa tillgången till läkemedel i vardag och kris, höjd beredskap och krig.

Inget krav på beredskap i näringslivet

Bakgrunden till att omsättningslager och beredskapslager diskuteras är att den beredskapslagerhållning som byggdes upp i Sverige efter andra världskriget i hög grad monterades ner efter Berlinmurens fall 1989, då hotbilden bedömdes förändrad. Den nya inriktningen handlade då om att samhällets samlade resurser skulle kunna nyttjas vid alla slags händelser som kunde leda till omfattande störningar – som till exempel stora olyckor, terrorattentat och omfattande naturkatastrofer.

2002 grundades det nuvarande svenska krishanteringssystemet med lagkrav på att kommuner och regioner bland annat skulle identifiera extraordinära händelser som skulle kunna drabba verksamheten. De skulle också analysera identifierade scenarier i risk- och sårbarhetsanalyser och ta fram och besluta om åtgärder och planer för att hantera sådana händelser. På statliga myndigheter ställdes krav på att minska sårbarheten i samhället och att utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida kriser och inför och vid höjd beredskap.

Något motsvarande krav på förebyggande och förberedande krisberedskapsarbete ställdes inte på näringslivet eller andra aktörer med roller i försörjningen av till exempel läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Sveriges försörjning av sådana förnödenheter grundas på en global handel utifrån rådande marknadsprinciper. Det innebär en omfattande distribution av varor i logistiska flöden med långa transportvägar och med stöd av komplexa IT-system för leverans ”just in time”. Dessa flöden har visat sig sårbara för störningar och påverkas till exempel av naturhändelser, marknadskrafter, geopolitik och handelshinder.

Avtal reglerar läkemedelstillgång

Åtaganden mellan beställare och leverantör regleras i avtal, vanligen med viss marginal för vardagsstörningar och den reella lagertillgången av varor begränsas bland annat av tillgång till kunskap och helhetssyn, transportverksamhet, ekonomi, lokalytor, tillgång till IT-system och fas i beställningscykeln. I de avtal som ingås mellan beställare och leverantör finns som regel en force majeure-klausul som begränsar leverantörens åtaganden vid till exempel brand, kris och krig.

När det gäller tillgång till läkemedel inom hälso- och sjukvården avtalas detta i huvudsak med lagerhållande apoteksverksamhet som i dag inte omfattas av särskilda krav på att arbeta med krisberedskap om inte detta särskilt reglerats mellan parterna i avtalen.

Globala förhållanden och det kritiska nationella beroendet av tillförsel utifrån beskrivs ibland som något nytt. Men långa transportvägar och beroendet av fungerande flöden är välkänt sedan länge och blev till exempel påtagligt för varor som livsmedel och bensin även under andra världskriget. Följden av detta blev en nationell upprustning med beredskapslagerhållning för att kunna hantera en avskärmning från omvärlden under sex månader.

I den planering som nu pågår kan nämnas att den tidsaspekt som framkommit i Försvarsberedningens rapport Motståndskraft från 2017 är tre månader.

De krav på risk- och sårbarhetsanalys som beslutades då det nya krishanteringssystemet infördes ledde till att extraordinära händelser som skulle kunna inträffa i en kommun eller landsting/region identifierades. Sammanställningar av konsekvenser och åtgärdsbehov, kopplat till sådana händelser, presenterades för beslutsfattare och rapporterades vidare till berörda myndigheter.

Svårt att förutse effekter av pandemi

I sådana analyser är pandemiscenarier vanliga, men få har på förhand kunnat beskriva de konsekvenser dagens pandemiscenario föranlett. Det handlar till exempel om en oväntat snabb spridning och åtgärder som stängda verksamheter och gränser i en omfattning att det på kort tid lett till betydande ekonomiska konsekvenser för nationer, handelsrelationer, företag och individer. Även effekterna av pandemin har varit svåra att förutse med exempelvis sjunkande bränslepriser och en rejäl skjuts framåt för digitaliseringens genomförande i takt med det ökade behovet av alternativa mötesformer.

Sett i förhållande till krishanteringssystemets lagkrav på proaktiva risk- och sårbarhetsanalyser blir det i situationen tydligt att motivationen för åtgärder, i likhet med tiden efter andra världskriget, främst ökar reaktivt utifrån de konsekvenser händelsen medför.

Inom totalförsvarsplaneringen är mycket på gång, men det saknas fortfarande en kommunicerad tydlighet när det gäller ansvarsförhållanden, krav och ambitionsnivåer för vilka verksamheter och flöden som oundgängligen måste upprätthållas för att säkerställa samhällets funktionalitet.

Detta mot bakgrund av att brister i Sveriges försörjningsberedskap påvisats till exempel av Riksrevisionen gällande samhällets livsmedels- och läkemedelsförsörjning (RiR 2018:6) och av Lunds universitet avseende försörjningen av läkemedel, nutritionsprodukter och speciallivsmedel samt relaterande sjukvårdsmateriel, IT och blodverksamhet (2019).

Men även händelser som till exempel den sjukvårdsmaterielkris som drabbade flera regioner hösten 2019 i samband med att ett nytt avtal ingicks med en ny leverantör har lett till insikter om vikten av leveranssäkerhet till samhällsviktig verksamhet.

Behovet av kontinuitetshantering har således blivit alltmer tydligt när det gäller nödvändiga försörjningsfrågor som läkemedel och sjukvårdsmateriel och behöver regleras i regelverk och överenskommelser.

Föreslagna åtgärder blir verklighet

Regeringen har nu beslutat om flera åtgärder som sammanfaller med de förslag som rapporten om resursförstärkt läkemedelsförsörjning från Lunds universitet lämnade 2019, men med avgränsning till den pågående corona-situationen.

Om besluten om helhetsansvar för läkemedelsförsörjning och krav på lagerhållning utvecklas vidare och får giltighet över tid skulle det kunna ge förutsättningar för helhetssyn och omsättningsbuffertar vid bristsituationer i vardag och kris, höjd beredskap och krig.

Detta skulle kunna bidra till en mer resilient läkemedelsförsörjning och en förmågehöjning av betydelse i den pågående totalförsvarsplaneringen.”

Eva Leth, krisberedskapsstrateg, Lunds universitet

E-verifikation av läkemedel försenas ytterligare

Helene Wallskär
-
0
E-verifikation av läkemedel försenas ytterligare

E-verifikation av läkemedel är, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, EU:s nya system för att stoppa läkemedelsförfalskningar. En unik 2D-kod gör att läkemedlen går att spåra bakåt från apoteket till tillverkaren.

Den nya förordningen trädde i kraft 9 februari 2019. Men Sverige och de flesta andra medlemsländer har valt att på olika sätt mjukstarta. Syftet är att förhindra att ovana hos användare och barnsjukdomar i IT-systemen ska leda till att patienter inte får sina läkemedel.

E-verifikation skjuts upp

Enligt den tidigare planen var det i Sverige dags för det sista steget i införandet om ett par månader.

– Vår tidigare målbild var att vi skulle ta nästa steg och införa e-verifikation fullt ut i mitten av maj, säger Kristina von Sydow, vd i föreningen E-verifikation i Sverige, e-vis.

Men så blir det inte. E-vis har i samråd med Sveriges apoteksförening omprövat sin plan. Detta i ljuset av det ansträngda läget i läkemedelskedjan på grund av coronakrisen.

– Pandemin har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på läkemedel. De två svenska läkemedelsgrossisterna arbetar för högtryck med att distribuera betydligt större läkemedelsvolymer än vanligt. Och även övriga aktörer har större påfrestningar än normalt, framhåller Kristina von Sydow.

– I detta känsliga läge vore det inte ansvarsfullt att genomföra det sista steget i införandet. Systemet fungerar bra som det används just nu och vi vill inte störa genom att göra några förändringar. Allt med tanke på patientsäkerheten.

Infört stegvis

Sedan våren 2019 har de svenska apoteken infört e-verifikation stegvis under samordning. Medan övriga aktörer i Sverige redan från början har varit skyldiga att tillämpa systemet fullt ut, har apoteken fått särskilda instruktioner. De har hela tiden scannat koderna, men hanterat vissa typer av felsignaler på ett annat sätt än de ska göra i skarpt läge. Detta gäller sådana felsignaler som kallas datafel och som inte misstänks bero på förfalskningar.

Den anpassade hanteringen har inneburit att när apoteket scannar förpackningen så får läkemedelsföretaget rapport om felsignalen och kan utreda den. Samtidigt lämnar apoteket trots felsignalen ut läkemedlet.

Mjukstarten, kallad stabiliseringsperiod, är indelad i olika faser där apoteken successivt har fått börja ta allt fler typer av datafelsignaler ”på allvar”.

– Vi är väldigt nöjda med vår svenska approach att införa systemet med ett steg i taget, säger Kristina von Sydow.

När apoteken ska kunna ta det sista, nu uppskjutna steget kan hon ännu inte säga.

– Det beror på samhällsutvecklingen. Vi kommer att göra en förnyad bedömning i slutet av april.

Ökad risk för förfalskningar

Redan med dagens tillämpning kan e-verifikationssystemet avslöja läkemedelsförfalskningar. På svenska apotek har dock ingen förfalskning ännu upptäckts, vilket däremot skett i andra EU-länder.

Den ökade efterfrågan i pandemins spår anses nu också öka risken för att kriminella försöker sig på läkemedelsförfalskningar. Detta varnade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA nyligen för.

– Vi på e-vis är medvetna om den ökade sårbarheten och tar nu ett ökat ansvar för att bidra till att förhindra att vi får in förfalskningar på svenska apotek, säger Kristina von Sydow.

– Vi hjälper apoteken genom ökad monitorering av de felsignaler som dyker upp för att exempelvis upptäcka avvikande mönster.

Vädjan räckte inte – läkemedel begränsas

Ingrid Helander
-
0
Vädjan räckte inte – läkemedel begränsas

Läkemedelsverket har gjort en hemställan till regeringen om att begränsa mängden läkemedel som får hämtas ut på öppenvårdsapotek. Från och med den 1 april, det vill säga i dag, är det därför inte tillåtet att hämta ut mer läkemedel än för en tremånadersperiod i taget. Anledningen är en kraftigt ökad efterfrågan på läkemedel med anledningen av det pågående coronavirus-utbrottet.

– I den kris vi befinner oss är tillgången till läkemedel oerhört viktig. Under de senaste veckorna har vi kunnat se att efterfrågan på läkemedel har ökat kraftigt och det beror framför allt på ett ökat uttag av läkemedel på apotek, sade socialminister Lena Hallengren, vid en presskonferens tidigare i dag.

Begränsning av läkemedel

Hon betonade att det i dagsläget inte råder någon brist på läkemedel. För att motverka en framtida sådan gick Läkemedelsverket den 19 mars ut med en vädjan till apotek och andra aktörer om att själva begränsa uttagen av läkemedel, något som Läkemedelsverket har rapporterat om.

Detta sedan bland annat Alvedon restnoterats och tagit slut på många apotek. Läkemedelsverket har också fått signaler om att efterfrågan på malarialäkemedlet klorokinfosfat, som också används för behandling av covid-19-patienter har ökat på senaste tiden, som Läkemedelsvärlden rapporterat.

Lena Hallengren sade vid pressträffen att vädjan om självbegränsning haft en viss effekt, men inte tillräcklig.

Har apoteken varit för dåliga på att säga nej till kunder som velat köpa mer läkemedel än nödvändigt?
– Nej, vi har sett en kraftig minskning av volymerna som hämtats ut, så apotekens egna begränsningar har haft effekt. Det man gör nu har inget att göra med det man förväntade sig när man gick ut med uppmaningen, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på branschorganisationen Sveriges Apoteksförening.

Att uttagen nu ändå begränsas i en förordning tyder ju på att det finns ett glapp mellan vad man förväntade sig och vad som uppnåddes?
– Som vi har förstått det ser man det inte som ett glapp. Det är klart att det finns en möjlighet att viss försäljning har skett utanför förmånen, men detta beslut ger apoteken verktyg att se till att situationen håller sig på den nuvarande nivån framöver, säger Fredrik Boström.

Ger tyngre argument

Vad innebär den nya förordningen för apoteken?
– Det ger apoteken ett lagligt stöd att neka uttag av läkemedel för mer än tre månader i taget, vilket blir ett ännu tyngre argument mot de kunder som inte vill ta sitt samhälleliga ansvar och på egen hand begränsa uttagen.

Normalt sett subventioneras läkemedel inom förmånen endast om patienten tar ut läkemedel för tre månader i taget. Patienten kan dock ta ut en hel årsförbrukning av receptbelagda läkemedel om hen betalar hela kostnaden själv. I och med den nya förordningen tas den möjligheten bort. De nya reglerna ska enligt regeringen gälla tillsvidare och så länge som anses nödvändigt.

123Sida 3 av 3