Månads arkivering februari 2020

Ovanligt med allergi mot penicillin

0

Undersökningar har visat att ungefär tio procent av alla patienter som söker vård uppger att de inte tål penicillin. Från sjukvårdens håll förskriver man då oftast något annat antibiotikum för att inte riskera att patienten får en allvarlig allergisk reaktion. Men faktum är att endast en tiondel av de som uppger att de är allergiska mot penicillin faktiskt är det, vilket visas vid närmare utredning av patienten.

– Vi möter patienter varje dag som behöver penicillin och det är ganska vanligt att de säger att de inte tål det, säger Anna Lange, överläkare på infektionskliniken på universitetssjukhuset i Örebro.

Mer kunskap behövs om allergi mot penicillin

Anna Lange menar att kunskapen om penicillinallergi hos såväl patienter som hos läkarkåren är låg, vilket kan vara negativt för patienten.

– Penicillin är ett bra antibiotikum. Det är smalt och dödar de bakterier man vill och har lindriga biverkningar.

Alternativet om man inte kan få penicillin är ofta bredspektrumantibiotika som slår mot fler bakteriesorter, vilket också ger mer biverkningar.

– Vissa av dessa antibiotika dödar inte heller bakterierna utan trycker bara ned dem, vilket inte är tillräckligt vid vissa allvarliga infektioner. Dessutom bidrar överanvändning av bredspektrumantibiotika till en ökad antibiotikaresistens, säger Anna Lange.

För att utreda om en patient har en verklig penicillinallergi eller inte är det viktigt med en noggrann anamnes, säger Anna Lange. Många gånger tolkar patienten till exempel utslag på kroppen eller lös mage i samband med en penicillinbehandling som allergi. Men det är det alltså oftast inte, säger Anna Lange.

– Sådana reaktioner kommer oftast efter ett par dagar och kan bero på själva infektionen eller vara en följd av kombinationen av infektionen och penicillin. Det är klart att man kan bli orolig, men det är inte farligt och det är viktigt för sjukvården att ta reda på mer om reaktionerna och när de uppstod.

Viktigt identifiera verklig allergi

En ”riktig” allergisk reaktion kommer däremot snabbt, inom en timme efter man tagit penicillin. Då kan patienten bli allmänpåverkad, få svårt att andas, få blodtrycksfall och kräkas.

– Det vill man ju absolut inte utsätta patienten för, säger Anna Lange. Därför är det viktigt att identifiera dem med verklig allergi.

För att inte riskera att en patient får en allvarlig allergisk reaktion, eller att patienter i onödan går miste om effektiv penicillinbehandling, är som sagt en noggrann anamnes ett första steg.

– Många gånger räcker det för att utesluta allergi. Är man trots allt osäker kan man behålla patienten på mottagningen en timme efter att hen tagit sin tablett och se. Får man ingen reaktion då är det inte allergi. Vid starkare misstanke om allergi kan man remittera patienten för en allergiutredning, säger Anna Lange.

Vid en sådan utredning görs först ett vanligt pricktest. Om inte det visar tecken på allergi går man vidare med ett provokationstest där man ger antingen fulldos, eller gradvis ökande doser av det penicillin man tror det finns en allergi mot.

– Vid dessa undersökningar är det alltså ungefär en tiondel som visar sig ha en verklig penicillinallergi, resten inte.

Anna Langes förhoppning är att sjukvården ska bli bättre på att utreda eventuell penicillinallergi. Både för patientens och för omgivningens skull.

– Det kan påverka patientens framtida möjligheter att få den mest effektiva behandlingen och även bidra till att minska antibiotikaresistensutvecklingen om man kan ta penicillin i stället för bredspektrumantibiotika.

Regeringen vill förenkla övervakning på apotek

0

Kamerabevakning på apotek och i andra lokaler där det bedrivs apoteksverksamhet ska inte kräva tillstånd. Det anser regeringen som lämnat ett förslag om bland annat detta till lagrådet. Regeringen föreslår att den relativt nya kamerabevakningslagen ändras så att apotek och apoteksombud kan kameraövervaka sina lokaler utan att söka tillstånd.

Därmed följer regeringen en rekommendation från Datainspektionen, DI, som Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om. DI förklarade för regeringen att den nya kamerabevakningslag som infördes 2018 riskerade att få oavsiktliga negativa följder för apoteken.

Ny lag försvårar kamerabevakning på apotek

Den nya lagen infördes generellt sett för att underlätta kamerabevakning i samhället. Men lagstiftarna verkar inte ha tänkt på hur den nya lagtexten skulle påverka just apoteken.

I tidigare lagstiftning krävdes tillstånd för kamerabevakning på allmän plats. Men det fanns ett undantag för butikslokaler. Detta gjorde att öppenvårdsapoteken inte behövde ha tillstånd för kameraövervakning inne i apotekslokalen. Det räckte att de anmälde sin övervakning till länsstyrelsen.

I den nya lagen togs det generella kravet på tillstånd för kamerabevakning på allmän plats bort och därmed behövdes inte heller längre undantaget för butikslokaler. Enligt den nya lagen är det numer endast bevakning som utförs av myndigheter eller av andra aktörer ”som utför uppgifter av allmänt intresse” som kräver tillstånd från DI. Och som sådana aktörer räknas apoteken.

Fritt fram även i kollektivtrafiken

DI uppmärksammade att det sannolikt inte varit lagstiftarnas mening att försvåra kamerabevakning på apotek. Vidare framhöll DI att det nya tillståndskravet riskerade att i onödan skapa en stor administrativ börda för både apoteken och DI själv.

Regeringen skickade DI-förslaget på remiss och alla remissinstanser instämde. Nu föreslår regeringen att kravet på tillstånd för kamerabevakning i lokaler med apoteksverksamhet tas bort från och med 1 augusti 2020. Detta gäller om bevakningen syftar till att ”förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott.”

I samma lagrådsremiss föreslår regeringen även slopad tillståndsplikt för brottsbekämpande kamerabevakning i färdmedel i kollektivtrafik och för stations-, terminal- och hållplatsområden som används för sådan trafik. Kravet på tillstånd tas även bort för bevakning av vissa platser vid spårområden och av flygplatser.

Det slutliga lagförslaget kan väntas efter lagrådets granskning.

Så ska farmaceuter bidra i kampen mot coronaviruset

Farmaceuter och annan apotekspersonal kan vara viktiga i kampen mot det nya coronaviruset. Det framhåller den internationella farmaceutiska organisationen Fip, Fédération internationale pharmaceutique. Fip har nu publicerat särskilda riktlinjer för hur farmaceuter och andra apoteksanställda bör arbeta för att hjälpa till att förebygga spridning av viruset 2019-nCoV.

Fip tog fram dokumentet efter att världshälsoorganisationen, WHO, förklarat utbrottet av det nya coronaviruset för ett internationellt hot mot människors hälsa. De nya riktlinjerna vänder sig främst till anställda vid öppenvårdsapotek och sjukhusapotek runt om i världen.

Farmaceuter bör ge råd om coronaviruset

– Eftersom apotek ofta är människors första kontaktpunkt med vården och fall av det nya viruset redan finns i ett antal länder, är det viktigt att all apotekspersonal är väl informerad och förberedd.

Det säger i ett pressmeddelande Jane Dawson, Fip, som har lett arbetet med riktlinjerna. Dokumentet innehåller information om vad som hittills är känt om viruset och går utförligt igenom åtgärder för att förebygga smittspridning. Några exempel är detaljerad information om hur man använder en ansiktsmask och instruktioner om tillverkning av effektiva desinfektionsmedel.

Apoteken får även information om bland annat vilken utrustning de bör ha i lager för förebyggande insatser och hur laboratorietesterna görs.

Kinesiska farmaceuter delar sin kunskap

Riktlinjerna ägnar också mycket utrymme åt vilka råd apoteken bör ge sina kunder i olika situationer. En särskild avdelning avlivar vanliga myter om viruset. Riktlinjerna bemöter myter om bland annat att fyrverkerirök, munskölj, näsrensning, sesamolja eller vitlök hjälper, med fakta.

En virolog och en apotekare från Kina har deltagit i arbetet med Fip-riktlinjerna. De representerar Fip:s kinesiska medlemsorganisation, Chinese pharmaceutical association, CPA, som redan tidigt under utbrottet började arbeta med dessa frågor. CPA har även tagit fram nationella rekommendationer för behandling av 2019-nCoV och dessa finns med i det internationella dokumentet.

– Även om CPA:s rekommendationer är anpassade till apotekssystemet i Kina innehåller det värdefull kunskap som kan användas av farmaceuter världen runt, säger Jane Dawson.

”Vi måste lära oss hantera osäkerheten”

0

Mikael Hoffman bloggar ”på en armlängds avstånd i soffan framför öppna spisen” om debatten i bland annat Läkemedelsvärlden om evidens och priser för nya avancerade terapier. Han reflekterar över hur man skulle kunna dela upp den stora frågan i många mindre som kan vara lättare att försöka förstå och få samsyn kring.

Han konstaterar att ett nytt läkemedel inte är samma sak i dag som när våra system för prioritering, införande och finansiering skapades. Och framhåller att vi behöver se annorlunda både på evidenskrav och på förhandlingsmodeller.

Vi måste, skriver han, kräva att osäkerhet kring nya terapiers effekt på kort och lång sikt ”faktiskt får genomslag i det som är – eller borde vara – en förhandling kring pris eller prismodell mellan samhället och läkemedelsföretaget.”

Marknadsföring med upprepade fel gav böter

Först fick bolaget en varning från Informationsgranskningsnämnden, IGN. Därefter fattades ytterligare två beslut om överträdelser mot god branschsed för samma fel i bolagets marknadsföring. Nu sätter IGN ner foten.

Det är företaget Janssen som i sin marknadsföring av psoriasisläkemedlet Tremfya (guselkumab) upprepade gånger har åsidosatt IGN:s beslut om överträdelse av en artikel i läkemedelsbranschens etiska regelverk.

I sin annons, som IGN granskat ett pliktexemplar av, anges att Tremfya är signifikant bättre än två andra namngivna psoriasisbehandlingar.

Marknadsföring saknade information

Enligt det etiska regelverket måste uppgifter om hur statistiskt säkerställt påståendet är finnas med. Sådan information saknades dock i den aktuella annonsen, liksom i de övriga ärendena IGN har behandlat för företaget.

Med hänvisning till den aktuella överträdelsen och de tidigare åsidosatta IGN-besluten bedömer IGN att Janssen gjort sig skyldig till en överträdelse av ”allvarlig grad”. Företaget ska därför betala en straffavgift på 360 000 kronor. Janssen har accepterat beslutet

Fortsatt hög efterfrågan på vaccin mot influensa

Förra säsongen överraskade en ökad efterfrågan på influensavaccin vården och det blev svårt att få vaccinet att räcka till. Den här gången beställde regionerna fler vaccindoser och det verkar ha varit ett klokt drag. För det ökade intresset för att vaccinera sig mot säsongsinfluensa håller i sig även i år. Detta enligt den senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten om influensasäsongen 2019-2020.

Efterfrågan på influensavaccin oförändrad

Säsongens vaccinationskampanj startade två veckor senare än vanligt på grund av ett fördröjt vaccinbeslut från världshälsoorganisationen, WHO. Den 19 november körde vaccineringen i gång, på flera håll marknadsförd genom kampanjer riktade till de riskgrupper som är viktigast att vaccinera. Det handlar om personer över 64 år, barn och vuxna med vissa kroniska sjukdomstillstånd samt gravida.

I de flesta regioner är influensavaccinet gratis för dessa grupper. Från och med kommande säsong, 2020-2021, gäller detta även Västra Götaland. Regionen har hittills hört till de få som inte erbjuder riskgrupperna kostnadsfri vaccinering, men har nu beslutat om en ändring.

Från 19 november till mitten av januari hade sammanlagt 11 procent av befolkningen i riket som helhet vaccinerat sig, enligt influensarapporten för vecka 4. Av personer som är 65 år och äldre hade 47 procent tagit influensavaccin. Täckningsgraderna i samtliga åldersgrupper ligger på samma nivå som föregående rekordsäsong.

Vaccinationstäckningen i yngre riskgrupper på nationell basis går inte att läsa ut av statistiken, varken när det gäller gravida eller kroniskt sjuka.

Stora skillnader

Det är som vanligt stor variation i täckningsgraden mellan regionerna. Det beror delvis på skillnader i hur vaccinationerna registreras, men ger ändå en uppfattning om var i landet som intresset för att vaccinera sig är störst.

I åldersgruppen 64+ har Region Jönköpings län hittills denna säsong rekordet med 62 procents vaccinationstäckning. God tvåa är Region Kronoberg med 61 procent. Även Värmland, Västmanland och Östergötland ligger på över 50 procents täckning i denna åldersgrupp.

Region Stockholm har den här säsongen, som Läkemedelsvärlden rapporterat, satsat på en reklamkampanj för att försöka öka täckningen bland dem över 64 år. Målet är att på några års sikt nå upp till 60 procents täckning. Hittills denna säsong ligger dock täckningen i denna åldersgrupp av Stockholmare på samma 45 procent som de föregående två säsongerna.

I skuggan av coronaviruset

I dessa tider när utbrottet av det nya coronaviruset sprider oro i världen, kommer den årliga säsongsinfluensan lätt i skymundan. Men Folkhälsomyndighetens rapport påminner om att influensan för svensk del än så länge är ett mer påtagligt och allvarligt hot.

Trots att innevarande influensasäsong inte verkar bli en av de intensivare, har hittills 56 personer behövt intensivvård på grund av influensa. Flertalet men inte alla hade andra kroniska sjukdomstillstånd.

Vaccinationskampanjen pågår till och med 29 februari och enligt Folkhälsomyndigheten är det fortfarande meningsfullt att vaccinera sig om man inte gjort det. Visserligen tar det upp till ett par veckor innan vaccinet ger maximal skyddseffekt. Men säsongens influensatopp är enligt prognoserna ännu inte nådd så det kan fortfarande vara en god idé att skaffa sig ett skydd.

Influensaspridningen i landet ökade något under vecka 4 när julledigheterna var över. Den veckan rapporterades 336 bekräftade influensafall i landet. Men spridningen ligger ännu på en låg nivå och väntas öka framöver. Folkhälsomyndigheten förutspår att toppen kommer att nås under februari eller mars.

Hittills har influensa A varit den dominerande virustypen, en influensatyp som brukar slå särskilt hårt mot äldre.

Bempedinsyra får grönt ljus som statin-alternativ

Läkemedlet bempedinsyra fick ett positivt utlåtande vid det senaste mötet i den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga expertkommitté CHMP.

Kommittén rekommenderade att EU-kommissionen godkänner två läkemedelsprodukter med bempedinsyra. Rekommendationen gäller behandling av primär hyperkolesterolemi och kombinerad dyslipidemi.

De två produkterna är Nilemdo (bempedinsyra) och Nustendi (bempedinsyra i kombination med ezetimib). Båda är läkemedel i tablettform som har utvecklats av läkemedelsföretaget Esperion.

Bempedinsyra sänker kolesterol

Bempedinsyra sänker LDL-kolesterolhalten i blodet genom att hämma kolesterolsyntesen i levern. Enligt CHMP:s utlåtande sänker läkemedlet även andra blodfetthalter – så kallat non-HDL-kolesterol, totalkolesterol och apolipoprotein B. De vanligaste biverkningarna är höga halter av urinsyra, värk i ben och armar samt anemi.

Forskningen kring bempedinsyra (bempedoic acid) mot höga blodfetter har, som Läkemedelsvärlden berättat, på senare år gett lovande resultat.

I fjol publicerade exempelvis New England journal of medicine en fas III-studie som visade att bempidinsyra sänkte patienters LDL-kolesterol med 18 procent jämfört med placebo.

Behandlingsgruppen hade en något ökad risk för gikt, men i övrigt var biverkningsprofilen gynnsam. Forskarna bakom studien menade att bempedinsyra kan vara ett blodfettsänkande alternativ för patienter som på grund av biverkningar inte kan äta statiner.

CHMP:s rekommendation går i den riktningen, men öppnar även för att kombinera bempedinsyra med statiner eller andra blodfettsänkande läkemedel.

Komplement och alternativ

Nilemdo rekommenderas för vuxna med förhöjt kolesterol eller en kombination av blodfettrubbningar (mixed dyslipidaemia) tillsammans med kostförändringar. CHMP rekommenderar att läkemedlen godkänns både som ett tillägg till statiner hos patienter som har svårt att nå målvärdet, och som ett alternativ till statiner för patienter som inte kan använda dessa.

Kombinationsläkemedlet Nustendi med bempedinsyra och ezetimib har en liknande indikation, men här handlar det även om bland annat patienter som inte får tillräcklig effekt av enbart ezetimib.

EU-kommissionen följer vanligen CHMP:s rekommendationer om marknadsgodkännande av läkemedel och brukar ta ställning inom 60 dagar.

Forskar om nytt vaccin mot kikhosta

Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan kan i framtiden bli ett effektivt vapen för att utrota sjukdomen. Det tror vaccinforskare vid Karolinska institutet som har utvärderat immunsvaren på det nya vaccinet i en fas I-studie. Studien har publicerats i Journal of clinical investigation.

Kikhosta är en infektionssjukdom som ger intensiv och långvarig hosta. Spädbarn som drabbas av kikhosta kan få andningssvårigheter och behöva sjukhusvård och till och med dödsfall förekommer. Därför är det viktigt att skydda spädbarn genom att vaccinera dem så tidigt som möjligt. Det är också viktigt att personer i deras omgivning är vaccinerade.

Vaccin mot kikhosta från 3 månader

I det nuvarande svenska vaccinationsprogrammet får barn vaccin mot kikhosta tillsammans med vaccin mot andra sjukdomar första gången vid 3 månaders ålder. Sedan följer vaccinationer vid 5 och 12 månader samt vid 5 års ålder och sedan i 14-16-årsåldern.

– Dagens kikhostevaccin är ett bra vaccin som vi verkligen rekommenderar att man tar. Det ger gott skydd mot sjukdom för den som blivit smittad, säger professor Karin Loré vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, KI, en av forskarna bakom studien.

– Visserligen kan kikhostebakterien trots vaccineringen få fäste i näsan och börja växa där, men man har ett skydd som gör att man ändå inte blir sjuk. Vaccinskyddet hindrar fortsatt bakterietillväxt längre ned i luftvägarna och det gör att man inte insjuknar.

Men trots detta anser Karin Loré och hennes kollegor att det även behövs ett nytt vaccin, som komplement till det befintliga.

– Med ett vaccin som effektivare hindrar smittöverföring skulle vi kunna minska smittspridningen och så småningom kanske till och med att utrota sjukdomen, säger Karin Loré.

Levande vaccin i näsan

Den vaccinkandidat mot kikhosta som hon och hennes medarbetare är med och utvecklar har fått beteckningen BPZE1. Vaccinet är baserat på en levande muterad och försvagad stam av kikhostebakterien Bordetella pertussis. I djurstudier har det inducerat ett mycket gott skydd mot kikhostebakterien.

Vaccinet ges direkt i näsan vid ett tillfälle. Att ge vaccinet i näsan anses både skonsammare och potentiellt mer effektivt.

Vaccinkandidaten är framtagen av forskare vid Pasteurinstitutet i franska Lille. De har även startat ett USA-baserat bolag, Iliad biotechnologies, som driver utvecklingen av vaccinkandidaten vidare. Detta bolag var med och finansierade den nu aktuella fas I-forskningen vid KI tillsammans med bland andra Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden och Region Stockholm.

Ovaccinerade försökspersoner

Att Sverige var lämpligt för fas I-studien beror på att vi i vårt land hade ett 17 år långt uppehåll i kikhostevaccineringen 1979-1996. Därför finns här många personer som inte är vaccinerade mot kikhosta och det var just sådana försökspersoner som behövdes.

Via Folkhälsomyndigheten gick frågan till Karin Lorés forskargrupp som är specialiserad på att detaljstudera immunsvar på olika vacciner. I fas I-studien av det nya kikhostevaccinet samarbetade de med Karolinska universitetssjukhusets kliniska forskningscenter Karolinska trial alliance.

Tolv unga vuxna försökspersoner fick vaccinkandidaten och blodprover togs vid olika tidpunkter efter vaccineringen. Forskargruppen analyserade proverna och som jämförelse även biobanksprover från lika många personer som genomgått dagens vaccinationsprogram mot kikhosta.

Bredare antikroppssvar

Jämförelsen visade att det nya vaccinet skapade ett bredare antikroppssvar med en bättre avdödande effekt på kikhostebakterien än dagens vaccin.

– Det innebär att BPZE1 har potentialen att förbättra vaccineffektiviteten och skydda mot smittoöverföring, säger Karin Loré.

Vacciner som liksom BPZE1 baseras på hela bakterien kallas helcellsvacciner. Även det vaccin som tidigare användes i vårt land var ett helcellsvaccin, som bestod av döda kikhostebakterier. Under 1990-talet gick Sverige och flertalet andra länder över till ett vaccin som består av delar av bakterie, ett acellulärt vaccin eller komponentvaccin. Orsaken var bland annat misstankar om allvarliga biverkningar av helcellsvaccinet.

I Sverige upphörde som nämnts kikhostevaccineringen helt under 17 år, men startade igen 1996. Kikhosta ökade under uppehållet, gick ned igen när vaccinering med det acellulära vaccinet startade, men har alltså på nytt börjat öka. Samma utveckling ses i andra höginkomstländer.

Tror på en kombination

Enligt bland andra Folkhälsomyndigheten är övergången från helcellsvaccin till acellulärt vaccin en trolig bidragande förklaring till ökningen.  Detta eftersom det acellulära vaccinet anses ha en mindre varaktig skyddseffekt och inte är så effektivt när det gäller att stoppa smittöverföring.

Vaccinkandidaten BPZE1 visade i fas I-studien förutom ett brett antikroppssvar även en god säkerhetsprofil. Utvecklingen av vaccinet går nu vidare med en redan startad fas II-studie med 300 försökspersoner i USA. KI-forskarna kommer att fortsätta att medverka med analyser av immunsvar.

Eftersom BPZE1 är ett levande helcellsvaccin är det inte troligt att det helt kommer att kunna ersätta dagens vaccin. Det anses nämligen inte lämpligt ur säkerhetssynpunkt att ge levande vaccin till riktigt små barn, förklarar Karin Loré.

– Men en intressant idé är att kombinera de två vaccinerna med varandra och ge det acellulära till de yngsta och helcellsvaccinet senare. Det är en möjlighet som nu studeras och som vi hoppas på.

Förskrivare ges tips om läkemedel och miljö

0

Vilka läkemedelsgrupper är miljömässigt problematiska? Och hur kan jag som förskrivare minska miljö- och klimatpåverkan vid förskrivning av läkemedel? Det är några aspekter som tas upp i den digitala broschyr som Sveriges läkarförbund skickar ut till sina drygt 50 000 medlemmar i dagarna.

– Läkare är engagerade i miljöfrågan och därför är det viktigt att dra vårt strå till stacken. Informationsskriften är bara början, säger Karin Båtelson, ordförande i Rådet för läkemedel, it och medicinteknik på Läkarförbundet, som tillsammans med föreningen Läkare för miljön tagit initiativ till broschyren.

Miljön påverkas

I broschyren lyfts till exempel att östrogenpreparat, som finns i p-piller med gestagen, är problematiska. Läkemedelsrester kan passera avloppsreningsverken och hamna i naturen där de bland annat kan påverka fertiliteten hos vattenlevande ryggradsdjur.

Förskrivare föreslås därför att diskutera andra preventivmedel, som exempelvis spiral, med patienten.

Vidare tipsas om att i stället för Diklofenak, som bedöms ha stor negativ miljöpåverkan, i första hand välja andra NSAID-preparat.

Förutom råd kring förskrivning av olika läkemedel uppmanas förskrivare också att alltid göra en läkemedelsgenomgång med patienten, särskilt om hen har många läkemedel. Förutom att utsättning av läkemedel ”med låg medicinsk betydelse” minskar miljötrycket minskas även risken för interaktioner med andra läkemedel.

Uppmana om apoteket

Förskrivare uppmanas generellt att inte skriva ut mer läkemedel än vad som går åt. Och vid förskrivning av ett nytt läkemedel alltid börja med provförpackningar, om möjligt. Förskrivare bör också uppmana patienten att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteket, där de kan destrueras på ett korrekt sätt.

I broschyren framhålls att vid förskrivning av läkemedel är målet att ”ge patienterna bästa möjliga behandling också med hänsyn till såväl ekonomi som miljö- och klimatpåverkan”.

– Det handlar om många delar, som tillverkning och återvinning, beredningsformer och användningsråd som kan ge stora skillnader i miljöpåverkan, säger Karin Båtelson.

Information till patienter

Nästa steg är att ta fram en patientinformation för att hjälpa patienterna att bli mer miljömedvetna.

– Samtidigt försöker vi naturligtvis påverka lagstiftningen, säger Karin Båtelson.

Förutom att skickas ut till Läkarförbundets medlemmar finns broschyren publicerad på Läkarförbundets hemsida.

Sjöbergpriset för forskning om lovande cancerterapi

0

Kungliga vetenskapsakademien delar ut Sjöbergpriset 2020 till forskarna Michael Hall, Schweiz, och David Sabatini, USA. De får priset på en miljon US-dollar för upptäckter som radikalt har förändrat synen på cancercellers tillväxt.

Sjöbergpriset till vägöppnare

De två pristagarnas forskning har lagt grunden för cancerbehandling med så kallade mTOR-hämmare.

Båda forskarna har i sin forskning använt gifter rapamycin som ursprungligen kommer från Påskön. Michael Hall vid Biozentrum på universitetet i Basel, Schweiz, använde rapamycin vid grundforskning om vad som styr tillväxten hos jästceller. Han upptäckte att proteinerna TOR1 och TOR2 kontrollerar tillväxten genom att styra användningen av tillgängliga näringsämnen.

David Sabatini, Massachussetts institute of technology i Cambridge, USA, upptäckte motsvarande protein i celler hos däggdjur. Proteiner kom att kallas mTOR (mammalian target of rapamycin). Det känner av tillgången på näringsämnen och styr deras utnyttjande för livsnödvändiga processer i den mänskliga cellen.

De båda forskarnas upptäckter har blivit viktiga bland annat på cancerområdet. Vid flera former av cancer har det visat sig att mTOR blir överaktivt och stimulerar cancercellernas tillväxt. Just nu pågår därför mängder av studier runt om i världen för att omvandla kunskapen om mTOR till nya behandlingsmetoder mot cancer.

Det finns även registrerade cancerläkemedel som bygger på mTOR-hämning, bland andra everolimus (Afinitor).

Rörd pristagare

– Behandlingen med så kallade mTOR-hämmare är visserligen förenad med avsevärda biverkningar, men de ingår redan i behandlingsarsenalen vid allvarlig njurcancer. Det finns en stor utvecklingspotential inom fältet, och det finns gott hopp om att nya generationer av hämmare och nya kombinationer kommer att vara både effektiva och ge mindre biverkningar, säger priskommitténs ordförande Bengt Westermark.

Det här är fjärde gången som Kungliga vetenskapsakademien utser mottagare av Sjöbergpriset. Priset inrättades efter att affärsmannen Bengt Sjöberg, som själv drabbats av cancer, donerat två miljarder kronor för att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö.

Prissumman på en miljon dollar delas lika mellan de två pristagarna och merparten, 900 000 dollar ska gå till framtida forskning.

– Jag är verkligen både överraskad, hedrad och rörd, säger David Sabatini i ett pressmeddelande.

­– Och jag är särskilt glad över att få dela det här priset med Michael Hall med tanke på vår långa gemensamma bakgrund med forskning om mTOR.

FDA-ja till första terapin mot jordnötsallergi

Jordnötsallergi är den vanligaste födoämnesallergin och kan i värsta fall ge livshotande reaktioner. Nu har den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänt det biologiska läkemedlet Palforzia mot jordnötsallergi.

Detta är första gången som FDA godkänner en terapi med denna indikation.

I Europa finns ännu inget sådant godkkännande. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har dock ett par ansökningar under behandling. Bland annat en från Aimmune therapeutics som marknadsför Palforzia och nu har fått USA-godkännande.

Extra marginal vid jordnötsallergi

Godkännandet avser behandling av konstaterad jordnötsallergi i kombination med att patienten fortsätter att försöka undvika jordnötter. Behandlingen siktar alltså inte på att eliminera allergin. I stället är målsättningen att skapa en extra säkerhetsmarginal för jordnötsallergiker. Behandlingen syftar därmed till att minska risken för allvarliga allergireaktioner om de av misstag råkar få i sig jordnötsproteiner.

– I kombination med att man undviker jordnötter är detta en behandlingsmöjlighet som hjälper till att minska riskerna för barn med jordnötsallergi, sade Peter Marks, chef för FDA:s center for biologics evaluation and research, i ett pressmeddelande om godkännandet.

Palforzia är ett pulver som tillverkas av jordnötter. Det är förpackat i kapslar eller dospåsar. Pulvret ska blandas med mat. Behandlingen går ut på att under långsam upptrappning av dosen låta patienten äta dagliga doser av pulvret. Behandlingen kan starta mellan 4 och 17 års ålder och ska sedan fortsätta.

Tydlig effekt i studie

Genom de dagliga doserna vänjer sig immunförsvaret vid de allergiframkallande jordnötsämnena. Detta minskar risken för kraftiga allergiska reaktioner vid oavsiktlig jordnötsexponering. Patienten måste dock hela tiden fortsätta med en underhållsbehandling, annars försvinner skyddseffekten.

Effekten av behandlingen utvärderades i en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie. Omkring 500 jordnötsallergiker i USA, Kanada och Europa deltog. Efter ett halvårs behandling klarade 67 procent av dem som fått Palforzia att äta 600 mg jordnötsprotein (ungefär två jordnötter) utan att få mer än milda allergiska symtom. I placebogruppen var det bara fyra procent som klarade detta.

Forskningen om denna typ av immunterapi mot jordnötsallergi och andra födoämnesallergier pågår på många håll. Strategin väcker förhoppningar om ökad trygghet inte minst för allergiska barn och deras familjer.

Risk för falsk trygghet?

Samtidigt finns dock kritik mot att terapierna riskerar att skapa en falsk trygghet. Läkemedelsvärlden rapporterade i fjol om en studie i Lancet där forskare vägt samman 12 internationella studier om immunterapier mot jordnötsallergi.

Forskarna såg att oral immunterapi verkade öka barnens risk för allvarliga allergireaktioner i stället för tvärtom. De behandlade barnen tålde jordnötter bättre när de testades i labbet, men de råkade oftare än ej behandlade barn ut för allergireaktioner i vardagen. Hur mycket av den skillnaden som beror på beteende respektive andra faktorer fick inte att få fram.

Under FDA:s granskning av ansökan om godkännande av Palforzia var också säkerhetsfrågorna ett prioriterat område. FDA:s granskningspanel konstaterade att studieresultaten visade att de som behandlades med läkemedlet oftare än placebogruppen behövde ta akutläkemedel mot allergireaktioner. Detta på grund av oavsiktliga exponeringar för jordnötter.

FDA har byggt in flera säkerhetsrestriktioner i godkännandet. Palforzia ska bara vara tillgängligt vid vårdenheter med specialkunskap. Vissa steg i dosupptrappningen måste dessutom ske under övervakning inom vården. Patienterna måste få noggrann information om att fortsätta undvika jordnötter och alltid ha sina adrenalinpennor med sig för att kunna häva akuta reaktioner.

Tummen upp för läkemedel mot ärftlig porfyrisjukdom

Den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté, CHMP, rekommenderade vid sitt senaste möte att läkemedlet Givlaari (givosiran) godkännas i Europa. Givosiran är ett rna-interferens-läkemedel utvecklat för behandling av en grupp ärftliga porfyrisjukdomar (akut hepatisk porfyri, AHP).

AHP är ett ärftligt och ovanligt tillstånd som beror på att patienten saknar vissa enzym som är viktiga i leverns hemsyntes. Hem är den järninnehållande strukturen i hemoglobin som binder syre. Hem ingår också i flera enzymsystem som omsätter läkemedel och hormoner.

Ärftlig och ovanlig

Enzymdefekterna innebär att hem inte kan byggas upp korrekt och att mellanprodukter, porfyriner, ansamlas i stor mängd. Dessa påverkar en rad olika system i kroppen och kan till exempel ge skovvisa attacker av magsmärtor, kräkningar och störningar på nervsystemet med kramper, depression och ångest som följd. I svåra fall kan sjukdomen även vara livshotande med förlamning och andningsuppehåll.

Sjukdomen är ovanlig och 0,1 per 10 000 invånare uppskattas vara drabbade. I dag saknas en sjukdomsmodifierande behandling och de behandlingsalternativ som står till buds handlar om att minska symtomen vid besvär. Givosiran är med andra ord det första läkemedlet som påverkar själva sjukdomsförloppet.

Med hjälp av en kort, syntetisk rna-sträng, som interfererar med produktionen av ett enzym i den tidiga delen av hemsyntesen kan syntesen stoppas. På så sätt förhindras produktionen och ansamlingen av porfyriner, som annars orsakar skada.

Färre skov med behandling

Givosiran rekommenderas godkännande för barn och vuxna från 12 års ålder och uppåt. I den fas III- studie som ligger till grund för det rekommenderande godkännandet ingick 94 patienter med AHP som hade haft minst två skov de senaste sex månaderna. Under studiens första sex månader randomiserades hälften av patienterna till att få behandling med givosiran och hälften till placebo. Därefter fick även patienterna i placebogruppen aktiv behandling.

Resultaten visade att med behandling minskade antalet skov under ett år signifikant liksom patienternas smärta. Dessutom förbättrades livskvaliteten.

Innan läkemedlet finns tillgängligt på den europeiska marknaden måste det godkännas formellt av EU-kommissionen.