Månads arkivering februari 2020

Licensansökningar ökar i spåren av restnoteringar

Helene Wallskär
-
0
Licensansökningar ökar i spåren av restnoteringar

Under 2019 hanterade Läkemedelsverket 54 431 licensansökningar för förskrivning av läkemedel som inte är godkända i Sverige. Det är en ökning med nio procent jämfört med 2018. Siffrorna framgår av Läkemedelsverkets årsredovisning som nu har lämnats till regeringen.

Ökningen av licensansökningar beror på ökningen av restnoteringar. Detta då licensgivning för ej registrerade läkemedel ofta är en del av myndighetens arbete med att hantera restnoteringar av läkemedel. Licensläkemedel kan ibland vara ett alternativ när godkända terapier inte går att få tag på.

Restnoteringarna ökade förra året med 36 procent, vilket Läkemedelsvärlden tidigare berättat. Läkemedelsverket fick in sammanlagt 982 anmälningar om restnoterade läkemedel.

Licensansökningar ökar belastning

Den nioprocentiga ökningen av licensansökningar i restnoteringarnas spår har ”medfört hög arbetsbelastning och har krävt betydande prioriteringar för att klara det ökade antalet ärenden och för att hålla normala handläggningstider”. Även myndighetens kostnader för arbetet med licenser har gått upp, närmare bestämt med tre procent.

När Läkemedelsverket bedömer en licensansökan ingår många frågor att besvara. Vilken farmaceutisk kvalitet håller det tilltänkta licensläkemedlet? Går det i stället att ersätta med något annat läkemedel som är godkänt i Sverige? Hur ser det ut med effekt och säkerhet?

Handläggningstiden varierar enligt årsredovisningen beroende på hur komplicerat ärendet är, men ligger normalt mellan en och tre veckor.

Välkomnar ökat fokus

Som ett komplement till licensförskrivning finns också ett så kallat ”compassionate use”-program inom EU. Syftet är att öka patienters tillgång till läkemedel under utveckling inom EU. Läkemedel som tillhandahålls inom programmet i Sverige ska finnas tillgängliga tills det har fått försäljningstillstånd och släppts ut på marknaden.

På så vis får patienter som deltar i klinisk prövning möjlighet att få tillgång till det nya läkemedlet i övergången mellan forskning och marknadsintroduktion. Under 2019 har Läkemedelsverket hanterat sex ansökningar om ”compassionate use”-program, att jämföra med tre stycken 2017 och två stycken 2016.

Även övrigt arbete med att lindra konsekvenserna av de ökande restnoteringarna tog under 2019 mer tid och resurser hos Läkemedelsverket än tidigare år. Det beror enligt årsredovisningen både på att restnoteringarna ökar och på ”ett ökat intresse för tillgänglighetsfrågan från, media, allmänhet, hälso- och sjukvård, företag samt intresseorganisationer”.

Läkemedelsverket välkomnar det ökande intresset och att läkemedelsbristerna nu fått ett ökat fokus. Nyligen redovisade myndigheten även den första delen av ett pågående regeringsuppdrag om restnoteringar.

Men myndigheten arbetade under fjolåret även med en rad andra stora frågor vid sidan av det löpande arbetet med godkännande, säkerhetsövervakning och tillsyn. Sammanlagt redovisade Läkemedelsverket 18 regeringsuppdrag varav ett flertal handlade om förändringar på apoteksmarknaden.

Ökade intäkter

När det gäller myndighetens ekonomi ökade intäkterna med sex procent till 900,6 miljoner kronor. Intäkterna består till tre fjärdedelar av olika avgifter. Anslag och bidrag står för den sista fjärdedelen.

Även kostnaderna ökade något, till 900,1 miljoner kronor.

– Vi har en ekonomi i god balans, vilket är betryggande, säger generaldirektör Catarina Andersson Forsman.

– Eftersom en stor del av intäkterna utgörs av avgifter kan vi aldrig förutsäga exakt hur mycket medel vi kommer att ha att röra oss med under ett år.

Personalkostnaden var den enskilt största kostnadsposten, 82 procent av de totala kostnaderna. Läkemedelsverket hade under förra året 857 anställda, motsvarande 775 årsarbetskrafter. Knappt en tredjedel av de anställda är män och drygt två tredjedelar är kvinnor. På chefsnivå ser könsfördelningen i stort sett likadan ut. Personalomsättningen under 2019 uppgick till 7,1 procent.

Nya riktlinjer för lipider kan ge stora kostnadsökningar

Helene Wallskär
-
0
Nya riktlinjer för lipider kan ge stora kostnadsökningar

I augusti i fjol kom nya europeiska riktlinjer för behandling av högt kolesterol och andra lipidrubbningar. Bakom riktlinjerna står de två expertorganisationerna European Society of Cardiology (ESC) och European Atherosclerosis Society (EAS).

På basis av ny forskning rekommenderar riktlinjerna betydligt kraftigare sänkningar av LDL-kolesterol än tidigare riktlinjer i Europa och i Sverige. (De senaste svenska riktlinjerna är Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från 2014.)

För att nå den kraftigare sänkningen rekommenderas bland annat den nya typen av kolesterolsänkande behandling som kallas PCSK9-hämmare. Dessa kostar mer än tidigare läkemedel. Forskare vid Karolinska institutet har därför i en simuleringsstudie undersökt hur stor kostnadsökningen för svensk hälso- och sjukvård kan bli.

Studien har publicerats i European heart journal.

Sänker kolesterol effektivt

– PCSK9-hämmare är helt klart väldigt effektiva vid behandling av blodfetter och kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Men de kommer med en betydande kostnad, säger studiens försteförfattare Ali Allahyari, kardiologiläkare och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska institutet.

– Om inte behandlingskostnaden minskas och om hälften av patienterna med hjärtattack skulle kvalificera för den här behandlingen så kan den ekonomiska bördan på hälso- och sjukvårdssystemen bli väldigt omfattande

Särskilt för patienter med mycket hög risk för hjärt- och kärlsjukdom rekommenderar de nya riktlinjerna kraftiga sänkningar av LDL-kolesterolet. Målsättningen är dels att sänka LDL-nivåerna med minst 50 procent och dels att komma under en LDL-halt på 1,4 millimol per liter blod. Mycket hög risk har bland annat personer som har haft en hjärtinfarkt eller som haft diabetes typ I i mer än 20 år.

Behandlingen för att nå LDL-målen bör enligt riktlinjerna starta med livsstilsförändringar i kombination med läkemedelsbehandling med statiner och ezetimib. Men om det inte går att nå LDL-målet med dessa åtgärder rekommenderas användning av de dyrare PCSK9-hämmarna.

Simulerade behandlingskostnad

Den årliga kostnaden för att behandla en patient i Sverige med PCSK9-hämmare ligger idag på cirka 47 000 kronor. Det kan jämföras med lite drygt 315 kronor för behandling med statiner eller ezetimib.

I den nu aktuella studien beräknade forskarna hur många svenska patienter som uppfyller riktlinjernas kriterier för den utvidgade behandlingen. Forskarna använde det nationella registret för hjärt-kärlsjukdomar, Swedeheart. De studerade uppgifter om fler än 25 000 personer som hade en hjärtinfarkt mellan 2013 och 2017.

Forskarna fann att fler än hälften av patienterna sannolikt skulle behöva PCSK9-hämmare för att nå riktlinjernas målnivåer för LDL-kolesterol.

De beräknade vidare att kostnaden för att förhindra en enda allvarlig hjärt-kärlhändelse skulle uppgå till omkring 8,9 miljoner kronor om vården börjar använda PCSK9-hämmaren alirocumab brett i Sverige.

– Många nya behandlingar testas och introduceras i hjärt- och kärlsjukvården. Vår analys belyser en situation där vi behöver väga vad vi bedömer som rimligt i förhållande till antalet patienter som behandlas, de förväntade hälsovinsterna och kostnaden för behandling, säger Peter Ueda, läkare och forskare vid institutionen för medicin i Solna, Karolinska institutet, och medförfattare till studien.

WHO styr upp kliniska prövningar mot covid-19

Ingrid Helander
-
0
WHO styr upp kliniska prövningar mot covid-19

Fler än 80 kliniska prövningar med läkemedel mot det nya coronaviruset, covid-19, finns registrerade i Kina, rapporterar Nature. Det handlar både om läkemedel som är godkända för andra indikationer, experimentella behandlingar och traditionell kinesisk medicin.

För att kunna dra några slutsatser om de olika läkemedlens och behandlingarnas effekt måste de dock utvärderas på ett strukturerat sätt. Världshälsoorganisationen WHO arbetar nu därför tillsammans med kinesiska forskare med att ta fram standardiserade prövningsprotokoll för att kunna jämföra effekten av olika behandlingar.

– Förhoppningsvis kan detta skapa någon sorts struktur i det hela, säger Soumya Swaminatyhan, chefsforskare vid WHO, till Nature.

Resultat mot covid-19 i april

Till en början ska man utvärdera läkemedelskandidater där det finns någon typ av vetenskapligt underlag för att de kan ha effekt på covid-19. Bland de läkemedel som ska testas finns hiv-läkemedlet Kaletra (lopinavir, ritonavir) och den experimentella substansen remdesivir. Substanserna har, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, visat positiv effekt på andra coronavirus i djurstudier.

Enligt Nature har kinesiska forskare i början av februari startat två placebokontrollerade studier med remdesivir. Totalt ska 760 patienter med covid-19 ingå i studierna och resultat väntas i slutet av april.

Men även andra studier har startats i Kina, skriver Nature. Bland annat testas malarialäkemedlet klorokin, som visats kunna döda coronavirus i cellkultur. Forskare undersöker också om behandling med steroider kan minska inflammation hos patienter med allvarlig covid-19-infektion.

Traditionell kinesisk medicin

I ytterligare en studie med 300 patienter testas att ge serum från patienter som varit sjuka i covid-19, men tillfrisknat. Teorin är att antikroppar från tidigare sjuka patienter ska hjälpa nyligen infekterade att bekämpa infektionen.

Det pågår även studier med olika typer av traditionell kinesisk medicin. Enligt Nature finns 15 sådana studier registrerade i Kina där man i den största testar en kinesisk örtmedicin som behandling av covid-19.

Örtmedicinen, med namnet shuanghuanglian, innehåller extrakt från den torkade frukten lianqiao (Forsythia fructus). Örtmedicinen har använts i mer än 2 000 år för att behandla infektioner. Bland de 400 studiedeltagarna ingår en kontrollgrupp som enbart får standardbehandling.

WHO väckte förra året en hel del uppmärksamhet när man inkluderade traditionell kinesisk medicin i sin klassifikation av sjukdomar, något som mötte stark kritik från bland annat de europeiska vetenskapsakademierna.

Kritikerna menade att WHO därmed legitimerade behandlingar och läkemedel som inte genomgått vetenskaplig utvärdering.

Över 1 700 döda

Till Nature säger Soumya Swaminatyhan att hon inte håller med om det. Tvärtom ska nu även de registrerade prövningarna med traditionell kinesisk medicin mot covid-19 följa de standardiserade WHO-protokollen.

– Vi vill använda en vetenskaplig strategi för att testa traditionell medicin, säger Soumya Swaminatyhan.

Enligt de senaste siffrorna från WHO är antalet bekräftade fall med covid-19 drygt 71 400 globalt, varav majoriteten, drygt 70 600 i Kina. Totalt har 1 772 personer dött på grund av infektionen.

Oxikodon gick om tramadol i nyförskrivning av opioider

Helene Wallskär
-
0
Oxikodon gick om tramadol i nyförskrivning av opioider

Mellan åren 2012 och 2015 gick opioiden oxikodon om tramadol i statistiken över nyförskrivning av opioidläkemedel. Detta framgår av Läkemedelsverkets nya rapport om förskrivningen av opioider i Sverige. Kartläggningen bygger på nationella hälsodataregister och ingår i Läkemedelsverkets arbete med strukturerad uppföljning av läkemedel. Den nya rapporten är delrapport ett i uppföljningen av förskrivningen av opioider.

Oxikodon blev tvåa

Ökningen för oxikodon 2012-2015 innebar att oxikodon bytte av tramadol på andraplatsen på listan över de mest förskrivna opioiderna. På första plats fanns kodein i kombination med paracetamol, som stod för mer än hälften av alla recept på nyförskrivna opioider som hämtades ut perioden.

Läkemedelsverket framhåller i rapporten att opioider är viktiga smärtstillande läkemedel i samband med kirurgiska ingrepp, vid akut smärta och vid cancersmärta. Samtidigt innebär de en risk för beroendeutveckling och det är därför viktigt att följa upp förskrivningen.

Den aktuella kartläggningen omfattar totalt åren 2006-2018. Den gäller enbart nyförskrivning, definierat som förskrivning till personer som de senaste 6,5 åren inte tidigare fått något opioidrecept. I analysen ingår drygt 600 000 patienter i åldrarna 18-64 år. Cancerpatienter ingår ej eftersom behandling av cancersmärta skiljer sig från annan smärtbehandling

Svag nedgång

Under perioden minskade den totala opioidförskrivningen något, mätt i antal förstagångsrecept. År 2006 hämtade 412 000 personer ut ett sådant recept och 2018 var motsvarande siffra 395 690.

Mätt i total läkemedelsmängd, omräknat till så kallade morfinekvivalenter, var förskrivningsnivån dock oförändrad.

En viktig fråga för kartläggningen är också om läkare och tandläkare håller sig inom rekommendationerna när det gäller vilka diagnoser de skriver ut opioider för. Enligt Läkemedelsverkets undersökning är svaret på den frågan generellt sett ja.

– Nyförskrivning av opioider sker till stor del för kortvarig smärta efter operation och smärtlindring vid frakturer, säger i ett pressmeddelande Carola Bardage, apotekare och docent vid Läkemedelsverket som arbetat med rapporten.

Preparatval studeras

Läkemedelsverket kartlägger även preparatvalen och hur de förändras. Att tramadol minskat och oxikodon minskat lika mycket stämmer med de flesta regioners rekommendationer om postoperativ smärta.

Något som däremot kan förvåna är oxikodonförskrivningens storlek i relation till förskrivningen av morfin. Morfin är nämligen numer förstahandsläkemedel vid akut svår smärta i de flesta regioners rekommendationer och oxikodon rekommenderas i andra hand. I bland annat Region Stockholm är motiveringen att oxikodon verkar ha en något högre beroenderisk än morfin.

Ändå var nyförskrivningen av oxikodon var så mycket högre än förskrivningen av morfin.

Även den höga förskrivningen av kodein/paracetamol och tramadol är, framhåller rapporten, ”intressant att fortsätta följa”. Detta eftersom de tillsammans stod för en majoritet av nyförskrivningen under granskningsperioden samtidigt som majoriteten av Sveriges regioner 2019 varken rekommenderar tramadol eller kodein.

Läkemedelsverket har ingen säker förklaring till förskrivningsmönstren, men skriver att prisbild och marknadsföring kan ha påverkat.

I delrapport nummer två som ska komma senare i vår kommer Läkemedelsverket att rapportera om långtidsanvändning och beroendeutveckling när det gäller opioider på recept.

Carola Bardage vid Läkemedelsverket påpekar dock att kartläggningarna inte ger hela opioidbilden:

– Den här rapporten handlar om den lagliga förskrivningen av opioider, samtidigt vet vi att det finns en betydande illegal införsel av till exempel tramadol.

Miljön viktig i regeringens AMR-strategi

Ingrid Helander
-
0
Miljön viktig i regeringens AMR-strategi

Den nu uppdaterade strategin för det svenska arbetet mot antibiotikaresistens gäller till och med 2023. Liksom den tidigare strategin, som gällt mellan 2016 och 2019, består den nuvarande av sju övergripande mål.

Bland dem märks till exempel stärkt resistensövervakning samt övervakning av användning och försäljning av antibiotika. I strategin anges att kompetensen vad gäller sådan övervakning i Sverige är god, men att de system som finns behöver förbättras och vidareutvecklas.

Strategi lyfter miljöpåverkan

Regeringen vill därför bland annat att informationsutbytena mellan olika it-system och analysverktyg vidareutvecklas och att relevant information återkopplas till de verksamheter som berörs.

Ett återkommande tema i strategin är miljöpåverkan från antibiotika. Bland de åtgärder som regeringen lyfter för att minska denna finns bland annat rening av antibiotika i svenska avloppsvatten liksom arbete för att minska miljöpåverkan vid tillverkning av antibiotika.

Regeringen skriver i strategin att man vill att teknik för rening av läkemedelsrester (och andra svårbehandlade ämnen) i avloppsreningsverk installeras. Man vill också att offentlig upphandling används som ett ”strategiskt verktyg” för att uppnå strategins mål – till exempel genom att i upphandling ställa krav på en minskad miljöpåverkan av antibiotika.

Även under målet som belyser Sveriges internationella bidrag i arbetet mot antibiotikaresistens lyfts miljöfrågan. Bland annat skriver regeringen att för att hindra uppkomst och spridning av antibiotikarester i miljön krävs det att utsläppen från tillverkning minimeras

Vill se tillgänglig miljödata

Regeringen vill därför att Sverige ska verka för att miljödata utgör en del av underlaget i godkännandeprocessen av antibiotika. Man vill också också att denna miljödata ska göras tillgänglig för myndigheter och andra ”relevanta intressenter” för bedömning.

Vidare skriver regeringen att Sverige ska verka för att regler för att styra mot minimerade utsläpp av antibiotika till miljön vid läkemedelsproduktion utvecklas.

Här driver redan Läkemedelsverket, med stöd av regeringen, ett förslag på EU-nivå för att att gränser för utsläpp av aktiva substanser från tillverkningen ska föras in i den internationella standarden för god tillverkningssed, GMP, något som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att resistensläget i Sverige är bättre än i många andra länder, men att även vi inom de närmaste åren riskerar att nå “kritiska” nivåer av antibiotikaresistens, vilket gör det angeläget att fortsätta arbeta med frågan.

Företag fälls på nytt för oläslig tv-reklam

Ingrid Helander
-
0
Företag fälls på nytt för oläslig tv-reklam

Så sent som den 22 januari fälldes läkemedelsföretaget Nordic drugs av Informationsgranskningsnämnden IGN till att betala en straffavgift på 165 000 kronor för sin tv-reklam i tv4-programmet ”Efter fem”.

IGN påtalade att den nödvändiga informationen om diarréläkemedlet Hidrasec (racekadotril), som reklamen gällde, var för svårläslig och omöjlig för tittaren att uppfatta under de fem sekunder reklamen pågick.

I samband med den fällande domen konstaterade IGN att om det inte är möjligt att uppfylla de etiska kraven i en reklamfilm på fem sekunder ”bör företaget finna andra vägar att marknadsföra sitt läkemedel”.

Tv-reklam i ny tappning

Efter det har Nordic drugs filat på presentationen och tagit fram en ny variant av tv-reklamen där mängden text har skalats ned och storleken på den kvarvarande texten ökats. Men det räcker inte för IGN, som i ett nytt ärende åter fäller företaget.

IGN konstaterar att plikttexten i den nya versionen visserligen är tydligare och kan, ”om än med svårighet” läsas under de fem sekunder reklamen pågår. Däremot saknas enligt IGN vissa varningsföreskrifter och begränsningar som krävs för att uppfylla det etiska regelverket.

I sitt svar till IGN uttrycker Nordig drugs besvikelse och förvåning över att än en gång drabbats av en anmärkning. Man påtalar att man skickat in den nya reklamen till IGN för att få en bedömning om den var okej eller inte. När man inte fick något svar utgick man från att allt var i sin ordning.

Inte god branschsed

IGN påpekar att man ger allmänna råd men inte bindande förhandsbesked om specifikt material. ”Det åligger företaget att utifrån praxis och givna råd tolka LER (läkemedelsindustrins etiska regelverk, reds. anm.) och tillse att det uppfylls”, skriver IGN i sitt beslut.

IGN:s bedömning är att Nordic drugs har handlat i strid med god branschsed och dömer företaget att betala en straffavgift på 110 000 kronor. Vidare uppmanas Nordic drugs att vid sin framtida utformning av läkemedelsinformation beakta vad IGN har påtalat.

Restriktioner mot anti-androgen p.g.a. tumörrisk

Helene Wallskär
-
0
Restriktioner mot anti-androgen p.g.a. tumörrisk

Cyproteron är ett så kallat antiandrogen som finns i flera olika läkemedelsprodukter (i Sverige bland andra Androcur). Läkemedlet blockerar effekten av androgener, ett samlingsnamn för vad som brukar kallas manliga könshormoner men som även finns hos kvinnor.

På grund av sin antiandrogena verkan används cyproteron mot en rad olika androgenberoende tillstånd hos både män och kvinnor. Några exempel är överdriven hårväxt, acne och prostatacancer. Cyproteron kan även användas för att minska sexualdriften hos män med sexuella avvikelser.

Men nu rekommenderar den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté Prac ökad försiktighet med läkemedel som innehåller cyproteron.

Cyproteron kan ge godartad hjärntumör

Rekommendationer kommer sedan Prac gått igenom den senaste forskningen om sambandet mellan cyproteron och en typ av hjärntumör som heter meningiom. Meningiom är tumörer som växer i hjärnhinnorna. Tumören är i regel godartad, men kan på grund av sitt läge vara svår att operera och därför ändå orsaka problem.

Prac konstaterar efter forskningsgenomgången att meningiom är en sällsynt biverkning av cyproteron. Beroende på läkemedelsdos och behandlingslängd drabbas 1-10 av 10 000 patienter.

Risken ökar i takt med den totala mängden läkemedel som patienten intar över tid. Därför rekommenderar Prac begränsningar i användningen av läkemedel som ger dygnsdoser på 10 mg eller mer av cyproteron. Läkare bör bara ge behandling med sådana doser om ingen annan behandling fungerar.

Och vid behandlingssvar bör läkaren gradvis minska dosen till lägsta effektiva dos. Under behandlingen är det viktigt med noggrann övervakning för att tidigt uppmärksamma eventuella symtom på meningiom.

De aktuella läkemedlen bör vidare endast användas för att minska sexdriften vid sexuella avvikelser om det inte finns några andra lämpliga alternativ.

De nya rekommendationerna påverkar inte behandling som ges vid prostatacancer utan där gäller samma riktlinjer som tidigare.

När det gäller läkemedel som endast innehåller 1 eller 2 mg cyproteron, i kombination med andra hormoner, har Prac inte sett någon ökad risk för meningiom. Men för säkerhets skull avråder kommittén personer som har haft meningiom från att använda sådana läkemedel, exempelvis mot klimakteriebesvär.

Pappersrecepten blir kvar till nästa år efter kritik

Helene Wallskär
-
0
Pappersrecepten blir kvar till nästa år efter kritik

Läkemedelsverket skjuter upp slopandet av pappersrecept till 15 april 2021. Detta eftersom det kommit invändningar mot det ursprungliga förslaget att göra elektronisk förskrivning till huvudregel redan från och med juli i år. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat fanns det förslaget i en remissversion av nya föreskrifter som diskuterades i höstas.

Pappersrecepten utgör en procent

Invändningarna handlade bland annat om just valet av tidpunkt för att ta bort pappersrecepten. Visserligen är redan 99 procent av recepten elektroniska, men det finns fortfarande förskrivare som inte har tillgång till ett elektroniskt receptsystem. För dem kommer E-hälsomyndigheten att ta fram en särskild webbportal som de kan använda för att skriva e-recept. Men den webbportalen blir inte klar förrän fram emot slutet av 2020.

För att inte ställa förskrivare utan tillgång till elektroniskt receptsystem helt utan förskrivningsmöjligheter, senarelägger Läkemedelsverket kravet på elektronisk förskrivning.

– Vi har lyssnat in synpunkterna, säger Annika Babra, enhetschef vid Läkemedelsverkets enhet för  apotek och receptfri detaljhandel.

Nationella läkemedelslistan sjösätts

Skälet till att Läkemedelsverket nu gör förändringar i regelverket om recept är att lagen om den nationella läkemedelslistan börjar gälla 1 juni i år. Då ska E-hälsomyndigheten sjösätta det nationella e-register som ska ge vård, apotek och patienter tillgång till samlad information om en persons förskrivna och uthämtade recept. Den nationella läkemedelslistan ersätter de register som i dag finns för elektroniska recept och information om uthämtade läkemedel.

Som en anpassning till den nationella läkemedelslistan gör Läkemedelsverket omfattande förändringar av sina föreskrifter. Även om pappersrecept får vara kvar ett tag till, börjar andra förändringar att gälla redan 1 juli i år. Från och med då inför Läkemedelsverket till exempel krav på att apoteken vid receptexpediering alltid använda den samlade information som kommer att finnas om kundens elektroniska recept.

Farmaceuten på apoteket ska då titta på vilka elektroniska recept kunden har och vilka läkemedel kunden tidigare har hämtat ut. ”Det innebär att apoteken får bättre möjligheter att upptäcka om en patient till exempel har recept på läkemedel som inte är lämpliga att ta samtidigt”, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

En annan förändring från och med 1 jul 2020 ska apotek inte överföra elektroniska recept till pappersrecept, utom i vissa undantagsfall. Kunden ska alltså inte längre kunna välja att få sitt e-recept omvandlat till ett pappersrecept. Däremot kommer det fortfarande att gå att be om en pappersutskrift av en lista över aktuella recept.

Endast humanläkemedel

När elektronisk förskrivning blir huvudregel 15 april 2021 gäller detta läkemedel och teknisk sprit till människor. Huvudregeln gäller recept som hämtas ut på öppenvårdsapotek. Den omfattar alltså inte rekvisitioner eller djurrecept.

Om en kund kommer in med ett fortfarande aktuellt pappersrecept ska apoteket från och med 15 april 2021 överföra det till den nationella läkemedelslistan. Allt för att informationen där ska bli så komplett som möjligt.

Förändringarna gäller inledningsvis personer med svenskt personnummer. Den som saknar personnummer kommer tills vidare fortfarande att behöva ha recept i pappersform.

Socialutskottet: Ompröva informationsplikten!

Helene Wallskär
-
0
Socialutskottet: Ompröva informationsplikten!

Riksdagens socialutskott vill att regeringen ser över informationsplikten för hiv-positiva. Uppmaningen kommer i ett så kallat särskilt tillkännagivande till regeringen.

Informationsplikten finns inskriven i smittskyddslagen och är en förhållningsregel som behandlare läkare kan välja att ge sin patient och som det då blir straffbart att bryta mot. Informationsplikt gäller alltså om behandlande läkare föreskriver det och innebär att personen måste informera sina sexpartners om hiv-smittan.

Informationsplikten för hiv-positiva i debatten

Men tack vare att moderna hiv-läkemedel håller nere virusnivåerna så effektivt har riskerna för sexuell smittöverföring drastiskt förändrats sedan lagen skrevs på 1980-talet. Folkhälsomyndigheten publicerade förra året en förnyad bedömning av smittrisken. Bedömningen sade, som Läkemedelsvärlden redovisade, att risken att bli smittad vid sex med en hiv-positiv person med välinställd behandling är obefintlig.

År 2018 kom också en prejudicerande dom i denna fråga i Högsta domstolen. Högsta domstolen ogillade ett åtal om framkallande av fara för annan mot en person med välbehandlad hiv-infektion som hade haft oskyddat sex utan att informera partnern. Det fanns ingen fara för smitta eftersom behandlingen var välinställd, resonerade domstolen.

I debatten om informationspliktens fortsatta existens eller ej brukar de som vill ta bort den framhålla att långt över 90 procent av alla hiv-positiva i vårt land är välbehandlade. Enligt Folkhälsomyndighetens information till läkare behöver dessa patienter inte beläggas med informationsplikt. Därför menar lagens kritiker att bestämmelsen är onödig och att den är stigmatiserande.

De som vill behålla regeln vill att behandlande läkare ska fortsätta att bedöma från fall till fall om informationsplikt bör gälla.

Fyller lagen sitt syfte?

Flera av riksdagsmotionerna under den allmänna motionstiden tog denna gång upp hiv-positivas informationsplikt. Motioner från socialdemokrater respektive miljöpartister krävde avskaffande och en motion från liberaler krävde en översyn.

Den liberala motionen fick gehör när socialutskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden. Resultatet blev tillkännagivandet där utskottet efterlyser ”en analys av om smittskyddslagen fyller sitt syfte när det gäller informationsplikten för hiv-positiva”.

Sverigedemokraterna i utskottet motsätter sig tillkännagivandet och anser att smittskyddslagens bestämmelser om informationsplikten är bra som de är.

Riksdagen debatterar och röstar om frågan 19 februari.

Svar om coronabehandling väntas inom några veckor

Helene Wallskär
-
0
Svar om coronabehandling väntas inom några veckor

Kinesiska forskare testar, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, hiv-läkemedlet Kaletra (lopinavir, ritonavir) mot den nya coronavirusinfektionen som nu fått namnet Covid-19. Dessa första kliniska tester var en av de frågor som 300 forskare och andra experter diskuterade vid ett vetenskapligt möte på världshälsoorganisationen WHO:s högkvarter i Genève. Forskare i Kina och Taiwan medverkade virtuellt.

Mötet pågick i två dagar. Syftet var att bedöma det nuvarande kunskapsläget beträffande Covid-19 och viruset SARS-CoV-2 som orsakar infektionen. Experterna identifierade också kunskapsluckor och vilka forskningsfrågor som måste prioriteras för att stoppa det pågående utbrottet och förbereda för framtida utbrott.

Hoppas på hiv-läkemedel mot coronaviruset

Vice ordförande för mötet var virologen Marie-Paule Kieny, tidigare anställd av WHO. Vid presskonferensen efteråt beskrev hon, uppger Reuters, de kliniska studierna i Kina. Enligt Marie-Paule Kieny har ett större men ej specificerat antal patienter med Covid-19 fått det antivirala kombinationsläkemedlet Kaletra mot hiv.

Forskarna vet ännu inte om läkemedlet har någon effekt mot coronavirusinfektionen och hur stor effekten i så fall är.

– Vi vet inte resultaten av testerna än, vi får vänta i upp till några veckor innan resultat kommer, sade hon.

– Det vore utmärkt om det fungerade eftersom det här läkemedlet redan är godkänt och används och därmed finns tillgängligt snabbt.

Kinesiska Covid-19-forskare är även intresserade av det experimentella antivirala läkemedlet remdesivir som tidigare testats mot ebola.

– Forskarna kommer mycket snart att börja behandla Covid-19-patienter med remdisivir. Sedan får vi vänta några veckor på de första signalerna om hur det fungerar, sade Marie-Paule Kieny.

Vaccinkandidater på agendan

De 300 experterna diskuterade även möjligheterna att utveckla vacciner mot det nya coronaviruset. Enligt Nature sade Marie-Paule Kieny efter mötet att fyra vaccinkandidater är under utveckling på olika håll i världen.

Hon bedömde att en eller två av kandidaterna kan börja testas hos människor inom ungefär tre månader. Om den förhoppningen infrias kommer det, sade hon, ändå att dröja mer än ett år innan ett vaccin är klart för bredare användning.

En helt annan typ av forskningsfråga som mötet också tog upp handlade om myndigheternas kommunikation med främst allmänheten om utbrottet. Experterna diskuterade behovet av ny kunskap om de bästa strategierna för att sprida korrekt information och få människor att ta den till sig.

WHO ser nämligen mycket allvarligt på spridningen av felaktiga rykten och falska nyheter om coronaviruset.

Sverige på väg in i utbyte av e-recept över gränserna

Helene Wallskär
-
0
Sverige på väg in i utbyte av e-recept över gränserna

Digitalt utbyte av e-recept över landsgränserna ingår i EU-projektet e-health digital service infrastructure. Pionjärer var Finland och Estland som redan 2018 började utbyta recept digitalt, vilket Läkemedelsvärlden berättade.

Näst på tur står Kroatien och Portugal egentligen skulle varit klara redan under fjolåret. Och under 2020 är det enligt införandeplanen dags för bland andra Sverige. Ansvarig myndighet är E-hälsomyndigheten som redovisar läget i sin nya rapport om det internationella samarbetet kring e-hälsa under 2019.

Digitalt utbyte av e-recept i år?

Enligt planen för införande av e-recept över landsgränser ska Sverige under 2020 gå med i utbytet åt båda hållen. När det är klart ska medborgare från de övriga länder som då ingår i utbytet kunna gå in på ett svenskt apotek och få sitt e-recept expedierat helt digitalt.

Och den som har ett e-recept utfärdat i Sverige ska kunna göra motsvarande på apotek i de andra medverkande länderna (för närvarande alltså Finland och Estland).

Carl Jarnling, chef för E-hälsomyndighetens enhet för invånartjänster, förklarar dock att det är osäkert om Sverige verkligen kan gå med i det digitala receptutbytet under det här året. Allt beror på hur snabbt nödvändiga lagändringar kan komma.

– Vi på E-hälsomyndigheten kommer under 2020 att bli klara med att etablera de tekniska förutsättningarna för utbytet, men för att köra i gång behövs även vissa ändringar av lagstiftningen, säger han.

Bollen hos Socialdepartementet

På regeringens uppdrag utredde E-hälsomyndigheten i fjol det juridiska läget. Slutsatsen blev att det behövs ändringar i lagen om nationella läkemedelslistan och möjligen även i lagstiftningen om offentlighet och sekretess för att kunna låta utländska apotek expediera svenska e-recept digitalt.

Utbyte åt andra hållet är ur svensk juridisk synvinkel enklare, men även här rekommenderar E-hälsomyndighetens jurister lagändring.

E-hälsomyndighetens juridiska utredning ligger nu hos Socialdepartementet som ännu inte annonserat att något lagförslag är på gång.

– Den tekniska funktionen blir klar i år, men tidpunkten för lagändringarna styr när vi kan komma i gång, säger Carl Jarnling.

– Införandet kommer sedan att ske stegvis. Så snart det går skulle vi vilja börja med ett pilotprojekt med utbyte mellan Sverige och Finland. Det är prioriterat eftersom många människor rör sig åt båda hållen över den svensk-finska gränsen.

Ytterligare ett planerat steg i EU-samarbetet kring e-hälsa är digitalt utbyte av så kallade patientöversikter över gränserna. Patientöversikter innehåller sammanfattande journalinformation och utbyte över gränserna underlättar för EU-medborgare att söka vård i andra länder. E-hälsomyndigheten utreder för närvarande de rättsliga förutsättningarna för att Sverige ska kunna gå med i ett sådant utbyte.

Stillasittande ökar risken för depression hos unga

Helene Wallskär
-
0
Stillasittande ökar risken för depression hos unga

Ökat stillasittande i tonåren ökar risken för depression hos unga. Den slutsatsen drar brittiska forskare efter en studie av sammanlagt 4 257 ungdomar som de följde i sex år. Studien har publicerats i the Lancet psychiatry.

Forskarna framhåller att även lätt fysisk aktivitet, som promenader eller hushållsarbete, tycks motverka depressiva symtom. Det sambandet har tidigare varit känt hos vuxna och forskarna anser att deras studie ger starka bevis för att det även gäller för ungdomar i 12-18-årsåldern. De hoppas att denna kunskap ska bidra till bättre förebyggande insatser mot depression hos unga.

Ökad förskrivning av antidepressiva

Ökningen av depressioner och annan psykisk ohälsa bland tonåringar och unga vuxna är ett allt större internationellt folkhälsoproblem. I till exempel Sverige har förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och unga vuxna ökat kraftigt de senaste fem åren, som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade.

Ökningen fortsätter och samma utveckling ses i många andra höginkomstländer, vilket gör att det finns ett stort behov av bättre förebyggande arbete.

– Vi ska uppmuntra människor i alla åldrar att röra sig mer och sitta mindre eftersom det är bra både för den fysiska och den mentala hälsan, sade psykiatriforskaren Aaron Kandola, University of London, som ledde studien i ett uttalande i samband med att den publicerades.

I arbetet med studien deltog även forskare vid Kings college i London och Maudsley NHS foundation trust.

Stillasittandet ökade i tonåren

Forskarna använde data från ett större, longitudinellt forskningsprojekt som följt tusentals mödrar och deras barn under två decennier. Vid 18 års ålder deltog 4 257 av dessa barn i en undersökning av depressiva symtom som lågt stämningsläge, glädjeförlust och koncentrationsproblem. Det var uppgifter om de barnen som forskarna använde i den nu aktuella studien.

I analysen ingick också mätningar av barnens fysiska aktivitet vid 12, 14 och 16 års ålder. Barnen fick då ha på sig en liten bärbar aktivitetsmätare under dygnets vakna timmar. Målet var att mäta aktiviteten under sju dagar vid varje tillfälle för att få fram pålitliga medelvärden. Även om mätarna i sig kan ha påverkat den fysiska aktiviteten ansågs denna metod mer tillförlitlig än att låta deltagarna själva rapportera sin aktivitet.

Resultaten visade att barnens genomsnittliga totala fysiska aktivitet minskade mellan 12 och 16 års ålder. Det berodde framför allt på en minskning av lätt fysisk aktivitet och ökat stillasittande. Stillasittandet ökade från i genomsnitt drygt sju timmar per dygn i 12-årsåldern till närmare nio timmar i 16-årsåldern.

Varje timme hade betydelse

Forskarna jämförde mätningarna av depressionssymtom vid 18 år med aktivitetsmätningarna vid 12, 14 och 16 års ålder. De korrigerade resultaten för att så långt möjligt sudda ut effekten av andra möjliga riskfaktorer för depression. Exempel på sådana faktorer var psykisk ohälsa hos föräldrar och tidigare depressiva symtom hos barnet. Det sistnämnda för att undvika att analysen påverkades av ett motsatt samband, alltså där nedstämdhet leder till minskad aktivitet.

Forskarna såg att varje extra timme av stillasittande vid 12, 14 och 16 års ålder ökade förekomsten av depressiva symtom vid 18 års ålder med 11,1 procent, 8 procent respektive 10,5 procent.

På motsvarande sätt sänkte varje extra timme med lätt fysisk aktivitet depressionssymtomen ungefär lika mycket.

Föreslår minskat sittande i skolan

– Våra resultat visar att unga personer som är inaktiva stora delar av dagen genom tonåren löper en ökad risk för depression vid 18 år. Vi såg att det inte bara är mer intensiv aktivitet som är bra för den mentala hälsan. All fysisk aktivitet som minskar tiden vi sitter ned är sannolikt fördelaktig, sade Aaron Kandola.

– Oroande nog har ungas stillasittande ökat under många år. Samtidigt ökar antalet unga med depression och vår studie tyder på att dessa två trender kan ha en koppling till varandra.

Forskarna föreslår olika åtgärder för att öka ungas aktivitet som ett sätt att motverka den växande psykiska ohälsan. Ett förslag är ett ökat inslag av lätt fysisk aktivitet i skolan, exempelvis lektioner där eleverna står i stället för att sitta ned.

Start för restinformation på läkemedelsportalen Fass

Helene Wallskär
-
0
Start för restinformation på läkemedelsportalen Fass

Nu kan allmänheten samt vård- och apotekspersonal se restinformation på läkemedelsportalen Fass. Om Fass-användaren söker på ett läkemedel som är restnoterat kommer information om detta upp tillsammans med produktinformationen.

Användaren får veta att läkemedlet inte tillhandahålls för närvarande samt att det är slut hos tillverkaren. Dessutom vidareförmedlar Fass Läkemedelsverkets information om vilka alternativ till det aktuella läkemedlet som eventuellt finns, liksom om hur länge restnoteringen kommer att pågå.

Informationen bygger på Läkemedelsverkets restnoteringslista. Varje morgon klockan sex hämtar Fass aktuell restinformation från Läkemedelsverkets e-tjänst.

Restinformation på Fass utvecklas stegvis

Genom ett samarbete med Sveriges apoteksförening har Fass även tillgång till apotekens lagerstatus. Det gör att användaren kan göra en sökning på lagerstatus och se om något apotek möjligen fortfarande har det restnoterade läkemedlet inne.

Fass planerar att fortsätta att utveckla funktionen stegvis under 2020.

– Vi ser det vi gör nu som ett första steg. Vi hoppas att under 2020 komma med steg två, då vi kan ha information av bättre kvalitet och mer riktat, sade Gunilla Englund, affärsutvecklingsansvarig hos Fass tidigare i en intervju för Life-time.se.

– Det ska vara lätt för patienter, vårdpersonal och apotekspersonal att veta hur man ska hantera situationer med restnoterade läkemedel.

Hudcancer-appar får underkänt av forskare

Helene Wallskär
-
0
Hudcancer-appar får underkänt av forskare

Allt fler hudcancer-appar, smartphone-appar designade för att hjälpa människor att kolla upp misstänkta hudförändringar, dyker upp på marknaden. Enligt en tidigare kartläggning tillkom exempelvis 235 nya mobilappar inriktade på självdiagnostik av hudförändringar mellan 2014 och 2017.

Hudcancer-appar saknar evidens

I en ny studie har brittiska forskare granskat tillgänglig evidens för sex olika sådana appar. Utvärderingarna av apparnas träffsäkerhet höll genomgående låg kvalitet. Och det de visade på var en varierande och låg träffsäkerhet. Studien har publicerats av British medical journal, bmj.

– Det här är ett fält som utvecklas snabbt och det var verkligen en besvikelse att det inte finns bättre evidens tillgänglig för att bedöma effektiviteten hos dessa appar, sade Jac Dinnes, den forskare som ledde studien, i ett uttalande i samband med publiceringen.

Jac Dinnes arbetar på Institute of applied health research vid University of Birmingham. Han och hans medarbetare där samarbetade med forskare vid Centre of evidence-based dermatology, University of Nottingham.

Forskarnas slutsats av studien är att hudcancer-appar ännu inte går att lita på och att det behövs förbättringar både av forskning och utveckling och av produktregleringen på området. De anser att dagens reglering inte ger allmänheten tillräckligt skydd.

Tidig upptäckt viktigt

Antalet fall av hudcancer ökar och de olika hudcancerformerna är nu bland de vanligaste cancersjukdomarna i bland annat Sverige. Den allvarligaste hudcancerformen, malignt melanom, har fördubblats i vårt land under 2000-talet. Drygt 4000 nya fall av malignt melanom samt 3000 fall med förstadier till sjukdom upptäcks här varje år.

Tidig upptäckt ökar möjligheten att bli botad. Och där menar app-utvecklare att de kan bidra. De allt bättre kamerorna i våra mobiltelefoner har öppnat vägen för att ta fram appar som sägs kunna hjälpa användaren att kolla hudprickar som oroar dem.

Idén är att använda artificiell intelligens i form av algoritmer som utvärderar bilderna av hudförändringen. Enligt marknadsföringen kan apparna hjälpa till att upptäcka hudcancer på ett tidigt stadium och berätta vilka hudförändringar som behöver kollas närmare hos läkare.

En tidigare granskning av denna typ av appar visade att det fanns en stor risk att de missade hudcancerfall och invaggade användaren i falsk säkerhet. Forskarna bakom den nu aktuella studien ville undersöka om läget förändrats. De ville också se vilket vetenskapligt stöd som finns bakom dagens hudcancer-appar.

Hittade nio studier

Forskarna gjorde därför en systematisk forskningsgenomgång av studier som utvärderade den diagnostiska träffsäkerheten hos hudcancer-appar baserade på algoritmer. De gjorde sökningar i en lång rad stora internationella forskningsdatabaser.

Sammanlagt hittade forskarna nio studier som utvärderade sammanlagt sex appar. Totalt ingick drygt 1 100 undersökta hudförändringar i materialet.

I sex av studierna jämfördes appens diagnos med resultatet av en undersökning av vävnadsprov. I ytterligare tre studier ställdes appdiagnosen mot en hudcancerexperts bedömning.

Överlag var studierna, enligt forskarnas slutsats, små och av dålig metodologisk kvalitet. Forskarna såg metodproblem som till exempel att det var läkare och inte patienterna själva som valde vilka prickar som skulle kollas, att professionella fotografer tog bilderna, att det inte var patienternas egna mobiltelefoner som användes och att det saknades uppföljning av patienterna.

CE-märkta appar var inte heller säkra

Medicinska appar räknas som medicintekniska produkter och ska enligt gällande EU-regelverk vara CE-märkta. Detta är tänkt att säkerställa att appens säkerhet har blivit testad enligt vissa kriterier.

Bland hudcancer-apparna i den aktuella forskningsöversikten fanns två som är CE-märkta, Skinscan och Skinvision. Skinscan förekom i en enda studie och lyckades där inte identifiera något av de fem fallen av malignt melanom som fanns bland 15 undersökta hudförändringar.

Skinvision förekom i två av studierna i forskningsöversikten. Appen missade i den ena motsvarande fyra av 30 maligna melanom och gav också många falskt positiva svar (ofarliga prickar bedömdes som farliga).

”Vår genomgång visade att algoritmbaserade appar ännu inte är tillräckligt tillförlitliga för att kunna rekommenderas”, skriver forskarna.

I en redaktionell kommentar till forskningsöversikten skriver bmj att dagens EU- reglering av de medicinska apparna är missledande. De räknas som klass 1-produkter och ska CE-märkas. Men, framhåller bmj, CE-märkningen ger konsumenten det missledande intrycket att myndigheter har bedömt produkter som effektiv och säker.

När det nya medicinteknikdirektivet träder i kraft i maj i år kommer dock de medicinska apparna att hamna i en högre klass som ställer större krav på extern granskning.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA tillämpar enligt bmj redan högre säkerhetskrav på apparna och har ännu inte godkänt någon sådan produkt.

Patient som fått fel dosrulle hittades medvetslös

Helene Wallskär
-
0
Patient som fått fel dosrulle hittades medvetslös

Kunden fick fel dosrulle med sig hem från dosapotekets ombud, en spelbutik i en affärsgalleria i Sydsverige. Kunden märkte inte att dospåsarna innehöll helt andra läkemedel än dem han brukade ta. I två dygn tog han de felaktiga läkemedlen. Sedan hittade hans fru honom medvetslös.

Dosapoteket gjorde en lex Maria-anmälan av det inträffade till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som nu har utrett händelsen.

Vet inte varför det blev fel dosrulle

Av utredningen framgår att ledning och personal i spelbutiken inte har kunnat förklara varför kunden råkade få en annan kunds dosrulle. De två personerna har inte liknande namn eller personnummer. Uppenbart är att den som lämnade ut dosrullen bröt mot den föreskrivna rutinen som bland annat säger att utlämnaren måste kontrollera kundens legitimation.

De läkemedel som kunden egentligen skulle ha var två olika smärtstillande läkemedel samt ett järnpreparat. I stället fick han en dosrulle som innehöll fem olika läkemedel. Det var läkemedel mot epilepsi, schizofreni, värk respektive högt blodtryck samt ett antikolinergikum. Utan att märka att något var fel tog han dessa vilket gav ödesdigra effekter.

När hustrun hittade honom medvetslös blev det iltransport till sjukhus. När han kom dit var tillståndet kritiskt, men det förbättrades och han kunde skrivas ut efter fyra dygns sjukhusvård. Han ska inte ha fått några bestående men.

Beträffande den andra kunden, vars dosrulle kund nummer ett felaktigt hade fått, gick det inte lika illa. När vårdpersonal kom för att hämta dosrullen och den redan var utlämnad, löste vårdpersonalen tillfälligt situationen. Sedan skickades en ny dosrulle akut.

Söker nytt ombud

I sin rapport till Ivo beskriver dosapoteket sina åtgärder för att förhindra en upprepning. Bland annat har apoteksföretaget haft upprepade diskussioner med ombudet och även gjort inspektion på plats. Allt för att förtydliga hur utlämningen av dosläkemedel ska gå till.

Apoteksföretaget skriver att ombudet ”är väl medveten om att vara noggranna vid hantering av dosrullar”.

Samtidigt vill apoteksföretaget ändå helst hitta ett annat ombud i trakten och undersöker bland annat om en vårdcentral kan vara apoteksombud. Men i dagsläget är spelbutiken ”det bästa alternativet inom rimligt avstånd för patienterna”.

Ivo bedömer att företaget fullgjort sina skyldigheter och lämnar ärendet utan vidare åtgärder.

Rötslam på åkrar ökar inte antibiotikaresistens

Helene Wallskär
-
0
Rötslam på åkrar ökar inte antibiotikaresistens

Rötslam från reningsverk innehåller antibiotikarester. Många är därför oroliga att dagens användning av sådant rötslam i jordbruket kan påverka utvecklingen av antibiotikaresistens.

Jordbruket använder rötslam som gödning på åkermark. Den nämnda oron har handlat om att antibiotikaresterna och antibiotikaresistenta tarmbakterier skulle kunna bidra till ökad spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat har experterna hittills vetat mycket litet om effekterna av slammets spridning i miljön.

Rötslam med antibiotikarester i olika doser

Nu kommer dock forskare vid Centrum för antibiotikaforskning, Care, vid Göteborgs universitet, med lugnande besked. I en studie, publicerad i tidskriften Environment international, har de nämligen undersökt effekterna av över trettio års regelbunden spridning av rötslam på åkrar. De har inte sett någon ansamling av antibiotika eller förändrad bakteriesammansättning i jorden.

Forskargruppen har tillsammans med forskare vid Umeå och Köpenhamns universitet dragit nytta av ett experiment som pågått sedan början av 1980-talet i Skåne. Där har forskare spridit slam från ett närliggande reningsverk i olika doser på ett stort antal åkrar. På intilliggande åkrar har i stället enbart oorganiska gödningsmedel använts.

Forskarna följde halterna av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i slam och jord liksom förekomsten av resistensgener och resistenta bakterier. Även bakteriesammansättningen i jordarna studerades. Forskarna jämförde resultaten från åkrar med och utan rötslam.

Goda nyheter

– Det enkla resultatet är att i stort sett ingenting händer. Allt vi studerat ser ungefär likadant ut i jordar där man spridit mycket slam, lite slam, inget slam eller bara spridit oorganiskt gödningsmedel, säger i ett pressmeddelande Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, som leder forskargruppen vid Care.

– Vi kan inte se att någon antibiotika ansamlas i jorden och inte heller några resistenta bakterier. Det enda tydliga vi kan se är att näringstillförseln påverkar vilka bakteriearter som trivs bäst i jorden.

Joakim Larsson framhåller att detta är goda nyheter.

– Att sprida rötslam på åkermark i den omfattning och på det sätt man gör i Sverige i dag verkar inte medföra någon uppenbar risk för att driva på resistensutvecklingen.

Samtidigt uppmanar han ändå till viss försiktighet:

– Naturligtvis kan man aldrig helt utesluta effekter. Vi har dessutom bara studerat risker kring antibiotikaresistens, vilket utgör en av flera pusselbitar i bedömningen kring nytta och risker med slamspridning.

123Sida 2 av 3