Månads arkivering januari 2020

WHO-larm: Få nya antibiotika i pipeline

Ingrid Helander
-
0
WHO-larm: Få nya antibiotika i pipeline

I två nya rapporter har Världshälsoorganisationen, WHO, kartlagt pipelinen för utvecklingen av nya antibiotika – både i klinisk och preklinisk fas. Och det är ingen upplyftande läsning.

Totalt identifierades 60 antimikrobiella produkter (50 antibiotika och tio biologiska läkemedel) i klinisk fas. De flesta med endast en liten fördel över redan befintliga behandlingar. Bara ett fåtal av kandidaterna är dessutom riktade mot gram-negativa bakterier, där resistensproblematiken är som störst, konstaterar WHO.

– Aldrig har hotet från antibiotikaresistens varit så omedelbart och behovet av lösningar mer brådskande, säger WHO:s generaldirektör Tedros Ghebreyesus, i ett uttalande.

Få antibiotika mot dödliga bakterier

2017 tog WHO fram en lista på bakterier som det var särskilt viktigt att utveckla nya antibiotika emot.

Det är sjukdomsbakterier som utvecklat resistens mot en eller flera viktiga antibiotika och som på många håll i världen redan orsakar dödliga infektioner och stort lidande. Bland dem finns bland annat gram-negativa bakterier som E.coli, Klebsiella och Proteus som kan orsaka allvarliga och dödliga blodinfektioner och lunginflammation.

Av de 50 antibiotika som är i klinisk utveckling är visserligen 32 riktade mot bakterier på WHO:s kritiska lista. Men få har verkligt nya mekanismer och innebär inte det värdefulla tillskott i behandlingsarsenalen som behövs. Endast två av de 50 är aktiva mot snabbspridande multiresistenta gram-negativa bakterier som utgör det största hotet.

För de antibiotikakandidater som ännu inte nått klinisk fas konstaterar WHO att läget är lite hoppfullare. I den prekliniska pipelinen identifierades 252 substanser som är under utveckling. Flera av dem hade också helt nya angreppssätt och angrep olika typer av bakterier.

Långt kvar till patienterna

Det kommer däremot att ta lång tid innan någon av dessa kandidater når marknaden och patienterna. En optimistisk gissning är enligt WHO att högst fem av dem finns tillgängliga för behandling om tio år.

Dessutom konstaterar WHO att majoriteten av den forskning och utveckling som sker inom antibiotikaområdet drivs av små och medelstora företag, medan de stora läkemedelsföretagen lämnat området.

– Det pågår många initiativ för att minska den antibakteriella resistensen, men det krävs också att länder och läkemedelsindustrin kliver fram och bidrar med hållbar finansiering och innovativa nya mediciner, säger Tedros Ghebreyesus.

IGN fäller direktreklam till kvinnor i klimakteriet

Helene Wallskär
-
0
IGN fäller direktreklam till kvinnor i klimakteriet

Läkemedelsbolaget Novo nordisk skickade ut direktreklam för Vagifem, en receptfri vaginaltablett mot torrhet i underlivet i och efter klimakteriet. Företaget adresserade utskicket till kvinnor i den ålder där målgruppen för läkemedlet finns.

På utsidan av det förseglade utskicket fanns mottagarens namn och adress tillsammans med texten ”Östrogenbrist i underlivet drabbar 47% av alla kvinnor i och efter klimakteriet” samt ”Läs mer om vaginal torrhet vid östrogenbrist på vagifem.se.”

En av de kvinnor som fick reklamen anmälde den till Informationsgranskningsnämnden, IGN. I sin anmälan framhåller hon att hon tycker att reklamens utformning är kränkande. Inte minst anser hon att ”det är upprörande att den skickas helt öppet, utan kuvert så att alla i hela huset inklusive brevbäraren kan läsa”.

Direktreklam för Vagifem skulle bryta tabu

Novo nordisk skriver i sitt yttrande över anmälan att reaktioner på utskicket kan bero på att det finns ett tabu kring klimakteriebesvär i underlivet. Företaget förklarar sig vilja ”bryta det tabu som finns kring vaginal atrofi orsakat av östrogenbrist hos postmenopausala kvinnor”. Just detta är enligt företaget ett av syftena med reklamutskicket.

Novo nordisk anser vidare att utskicket innehåller saklig information utan stötande inslag ”och är ett led i arbetet att bryta stigmat.”

Den förklaringen ger dock anmälaren inte mycket för. I en kommentar till företagets yttrande skriver hon att hennes reaktion inte beror på stigmat runt klimakteriet. Hon förklarar att hon inte har några problem med att diskutera hälsoproblem med andra. Ändå  uppskattar hon inte ”att hela huset kan se reklamen som Novo nordisk skickat.”

Informationsgranskningsnämnden har förståelse för detta och anser att även bolaget borde ha haft det. Direktreklam för läkemedel riktad till allmänheten kan vara ett värdefullt informationsmedel, skriver IGN i sitt fällande beslut. Men framhåller att sådan direktreklam också kan medföra risker för mottagaren

IGN tycker inte att utskickets innehåll var stötande i sig. Men företaget borde ha insett att vissa mottagare skulle ”finna det obehagligt att inför främlingar sammankopplas med besvär som rör den intima sfären.” IGN påpekar att det hade varit lätt att lösa problemet genom att lägga utskicket i ett kuvert.

Nämnden bedömer att Vagifemreklamen överträder de etisk reglerna och Novo nordisk ska därför betala en straffavgift på 110 000 kronor.

”Underrapportering ger ett mörkertal i reststatistiken”

Helene Wallskär
-
0
”Underrapportering ger ett mörkertal i reststatistiken”

Samtidigt som Läkemedelsverket redovisar de senaste siffrorna kring läkemedelsbrister, gör myndigheten en reservation. Allt tyder på att det verkliga antalet restnoteringar är större än statistiken visar.

– Vi är rätt säkra på att det finns ett mörkertal beroende på underrapportering från vissa företag, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverkets enhet för läkemedel i användning.

Läkemedelsbrister måste anmälas

Sedan februari 2018 är läkemedelsföretag skyldiga att anmäla till Läkemedelsverket när de ser att ett läkemedel kommer att ta slut. Men fortfarande är det inte ovanligt att företag inte anmäler.

– Vi får ofta indikationer från vården och apoteken om läkemedel som inte finns att beställa trots att de inte står på vår restlista, säger Johan Andersson.

Även från industrihåll kommer kritik om bristande rapportering. Bengt Mattson, sakkunnig hos Läkemedelsindustriföreningen, Lif, håller med om att det är ett problem att många företag inte rapporterar sina restproblem som de ska.

– Det handlar om allt ifrån underrapportering om kommande och kvarvarande rester till att restnoteringar som blivit inaktuella inte tas bort. Det har till och med förekommit att ett avregistrerat läkemedel stått kvar som restnoterat, säger Bengt Mattson.

– Datakvaliteten i den tillgängliga informationen blir alltför dålig. Det är ett problem för alla som behöver denna information. Inte minst för vården och även för oss i Lif i vårt arbete för att analysera restproblematiken och försöka åstadkomma förändring. Vi behöver ha ett underlag med god kvalitet.

Bengt Mattson tror dock att det är ovanligt att företag medvetet struntar i att anmäla sina restnoteringar, men menar att många fortfarande inte prioriterar det.

– Rapporteringen kräver resurser och att man har interna rutiner för det.

Bättre rapportering av rester är, framhåller han, en viktig fråga för Lif.

– Som branschorganisation  måste vi göra vad vi kan för att förbättra rapporteringen och höja kvaliteten på tillgängliga data. Vi arbetar i olika kanaler med information och opinionsbildning riktad till våra medlemmar.

Hoppas på ökat fokus

Det har diskuterats att införa sanktioner, som till exempel böter, för att öka pressen på läkemedelsföretagen att anmäla sina restnoteringar. Sanktioner anser dock Bengt Mattson är ett tveeggat vapen.

– Å ena sidan skulle det kunna vara effektivt för att öka rapporteringen. Å andra sidan finns en risk att företag i stället överrapporterar för att inte drabbas av böter, att de blir mer benägna att anmäla för säkerhets skull och sedan avanmäler om ingen restsituation uppstår, säger han.

Både Läkemedelsverket och Lif uppger att de kontinuerligt arbetar med informationsinsatser till företagen för att förbättra deras rapportering. En kommande förändring som de hoppas ska ge ordentliga förbättringar är den snart förestående introduktionen av restinformation på FASS.

– Genom att restinformationen syns under respektive produkt hos FASS så blir den väldigt publik, säger Bengt Mattson.

– Jag tror det kommer att ge hela frågan större fokus och öka företagens intresse av att bidra med så aktuella och kompletta uppgifter som möjligt.

Höga halter av kemiska UV-filter tas upp i kroppen

Helene Wallskär
-
0
Höga halter av kemiska UV-filter tas upp i kroppen

I solskyddsmedel med kemiska UV-filter är det olika aktiva substanser som ger skyddet mot solen. Forskare vid den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA studerar hur dessa kemiska substanser påverkar kroppen. I en studie som publicerats i Jama undersökte de 48 friska frivilliga som smörjde eller sprayade på sig solskyddsprodukter med sex olika aktiva substanser.

Resultatet visade att alla sex substanserna togs upp i blodet och passerade långt över ett viktigt gränsvärde. FDA har valt gränsvärdet på 0,5 nanogram/ml för bland annat kemiska solskyddssubstanser. Koncentrationer i blodet som är lägre än detta värde efter en enstaka användning, anses för sådana ämnen generellt innebära en mycket låg cancerrisk.

Vid halter över detta gränsvärde måste produkten enligt amerikanska regler säkerhetstestas vilket inte skett med produkterna i studien.

Kemiska solskyddsmedel även i Sverige

Den aktuella undersökningen är en uppföljning av en mindre studie som samma forskargrupp publicerade i fjol. De undersökte då fyra substanser som används som kemiska UV-filter hos 24 försökspersoner och fann halter långt över nämnda gränsvärde. Studien blev uppmärksammad, även i Sverige eftersom solskyddsprodukter med dessa kemiska UV-filter är vanliga även på den svenska marknaden.

I den nya studien lottade forskarna de 48 försökspersonerna till en av fyra grupper som fick använda solskyddsmedel i form av lotion, aerosolspray, icke aerosolspray respektive pumpspray. De sex aktiva ingredienser som studerades var avobenzone, oxybenzone, octocrylene, homosalate, octisalate och octinoxate.

Försökspersonerna stannade på kliniken de första sju dagarna. Dag 1 fick de applicera solskyddsprodukten en gång på 75 procent av kroppsytan. Dag 2-4 applicerade de produkten fyra gånger om dagen, varannan timme.

De fick även lämna blodprover fortlöpande under tre veckor.

Absorberas via huden

Analys av blodproverna visade att redan den första dagen, efter en enda applicering, så passerades gränsvärdet för samtliga av de sex substanserna hos majoriteten av försökspersonerna. Många av dem fortsatte sedan att ha halter över gränsvärdet i mellan en och tre veckor, beroende på vilken av de kemiska substanserna det gällde.

Forskarna tog också hudprover från försökspersonerna och såg att huden efter 14 dagar fortfarande innehöll de aktuella substanserna trots att deltagarna duschade varje dag. Forskarnas hypotes är att det är den ganska långsamma absorptionen genom huden som förklarar att höga halter är kvar så länge i blodet.

Hälsorisker måste undersökas

Forskarna skriver att studien har flera begränsningar. En är att deltagarna inte utsattes för solstrålning under studien. Det skulle, menar forskarna, ha gjort förhållandena mer verklighetstrogna, men samtidigt svårare att kontrollera. En annan begränsning är att skillnader mellan olika formuleringar av solskyddsmedel och olika hudtyper inte testades systematiskt.

Forskarna framhåller vidare att vad de hittills visat är att de kemiska substanserna i hög grad tas upp, men inte om och i så fall hur detta påverkar kroppen. De påpekar att mer forskning krävs om hälsoeffekterna på kort och lång sikt av de olika substanserna.

För närvarande pågår ett arbete inom FDA med att ta fram nya regler med säkerhetskrav för solskyddsprodukter. Forskarna skriver att läkare och konsumenter i väntan på den vägledningen från FDA själva måste väga fördelar och eventuella risker med solskyddsprodukterna mot varandra.

Gel återkallas – kan ge ökad risk för hudcancer

Ingrid Helander
-
0
Gel återkallas – kan ge ökad risk för hudcancer

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté, Prac, återkallar läkemedlet Picato (ingenolmebutat) tillfälligt från marknaden. Anledningen är att bland annat en treårig uppföljningsstudie visar att läkemedlet tycks öka risken för hudcancer.

Picato är en hudgel som används för behandling av aktinisk keratos – ytliga hudförändringar hos framför allt äldre personer som beror på att huden har utsatts för mycket sol genom livet.

Fler fick hudcancer

I studien ingick 484 patienter som behandlades med antingen Picato (ingenolmebutat) eller imikvimod, ett annat läkemedel mot aktinisk keratos.

Större andel, 3,3 procent, av patienterna som behandlades med Picato utvecklade hudcancer i det behandlade området jämfört med de som behandlades med imikvimod. I den gruppen utvecklade bara 0,4 procent av patienterna hudcancer. Ökad förekomst av hudcancer hos patienter som behandlats med ingenolmebutat eller liknande substanser har även setts i andra studier.

På grund av den möjliga kopplingen mellan Picato och utveckling av hudcancer väljer nu Prac att dra in marknadsföringstillståndet för läkemedlet tillfälligt. Under tiden ska Prac fortsätta granskningen av läkemedlet. När granskningen är klar kommer EMA att komma med uppdaterad information och vägledning till patineter och hälso- och sjukvårdspersonal.

Informera om hudförändringar

Samtidigt uppmanar man patienter som använder Picato att sluta med behandlingen och förskrivare att sluta förskriva det och i stället gå över till andra behandlingsalternativ, som finns tillgängliga.

Prac uppmanar också patienter som behandlats med Picato att vara uppmärksamma på hudförändringar och informera läkare ”omgående” om de upptäcker något ovanligt.

Restnoteringar av läkemedel upp 36%

Helene Wallskär
-
0
Restnoteringar av läkemedel upp 36%

Läkemedelsverket fick under 2019 in 982 anmälningar om läkemedel som tagit slut eller var på väg att göra det. Det motsvarade en ökning med 36 procent sedan föregående år då en ännu kraftigare ökning sågs, som Läkemedelsvärlden berättade.

– Det är en stor ökning och ett allvarligt problem. Men ökningen var ändå något mindre än vi tidigare hade befarat och vårt intryck är att ökningstakten har sjunkit något, säger Johan Andersson, chef vid Läkemedelsverkets enhet för läkemedel i användning som arbetar med restfrågorna.

Bland de mer uppmärksammade bristsituationerna under 2019 var sommarens brist på läkemedlet Lithionit (litiumsulfat) för behandling av allvarliga psykiatriska tillstånd. För att förhindra att en stor grupp patienter blev utan viktig behandling behövde andra läkemedel via licens användas. Läkemedelsverket beslutade då för första gången om en typ av generella tillstånd för hela vårdenheter. Det minskade administrationen för vården som slapp söka enskilda licenser för varje patient.

– Det visade sig vara ett verktyg för att underlätta den bristsituationen och sparade mycket tid och möda för många berörda, säger Johan Andersson.

Ett annat exempel på bristsituationer som påverkade många patienter under året är den delvis fortfarande pågående restnoteringen av sömnläkemedlet Zopiklon.

– För de flesta patienter finns ett likvärdigt läkemedel som de kan använda i stället. Men för den som är van vid ett visst sömnläkemedel kan det ändå vara svårt att byta.

Svårt mäta restnoteringar av läkemedel exakt

I februari 2018 införde Läkemedelsverket ett nytt system för inrapportering av restnoteringar, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat. Företagen blev skyldiga att anmäla minst två månader i förväg om de vet att ett läkemedel kommer att ta slut under kortare eller längre tid.

Under det första året med det nya systemet rapporterade läkemedelsföretagen 721 restnoteringar vilket var mer än dubbelt så många som året innan. I prognoserna för 2019 spådde Läkemedelsverket att restnoteringarna skulle passera 1000-strecket, men det gjorde de alltså inte utan stannade på 982.

Johan Andersson betonar dock att siffran handlar om inkomna ärenden:

– Ett sådant ärende kan ibland handla om flera olika styrkor och förpackningar. Och det kan också vara så att ett ärende gäller en restnotering av ett visst läkemedel under exempelvis januari-februari och att det kommer in ytterligare ett ärende som gäller restnotering av samma läkemedel i juni. Siffran anger alltså inte det exakta antalet läkemedel som varit restnoterade.

– Men detta är den siffra vi har att tillgå och den verkar även stämma bra med de rapporter vi får om utvecklingen i våra nordiska grannländer, säger han.

Äldre läkemedel tar slut oftare

Johan Andersson räknar med att restnoteringarna kommer att fortsätta att öka under 2020.

– Vi tror tyvärr att det blir en ökning i år också, men takten kan eventuellt komma att mattas av ytterligare, säger han.

Enligt Läkemedelsverkets bedömning är det inte några särskilda sjukdomsområden som är särskilt drabbade av läkemedelsbristerna.

– Det som däremot är tydligt är att de största problemen finns när det gäller äldre läkemedel där det inte finns patentskydd. Nyare läkemedel restar mer sällan, säger Johan Andersson.

Denna iakttagelse stämmer med den bild av problemen med läkemedelsbrister som den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gav i en rapport i oktober 2019. Rapporten lyfter fram att tillverkare saknar incitament för att producera de läkemedel som är mindre lönsamma, och incitament för att utveckla stabila produktions- och leveranskedjor för dessa. Detta är enligt rapporten några av de viktigaste grundorsakerna till den allt mer sviktande globala tillgången på läkemedel.

– Läkemedelsförsörjningen är en komplex struktur med många inblandade parter. Bland andra läkemedelsbolag, API-tillverkare, parallellimportörer, distributörer, apotek, olika vårdgivare och olika myndigheter har alla sina roller. Vi på Läkemedelsverket erfar att marginalerna i alla led av läkemedelsförsörjningen har minskat. Därmed får även små skiftningar i tillgång, lager och efterfrågan stora konsekvenser, säger Johan Andersson.

– Läkemedelsverket har små möjligheter att på egen hand påverka denna globala grundproblematik. Vi fokuserar på att bli bättre på att tillsammans med andra aktörer hantera bristsituationerna så att de får så lindriga konsekvenser som möjligt.

Listan ska utvecklas vidare

I arbetet med att lindra restnoteringarnas konsekvenser ingår att Läkemedelsverket informerar om kommande och pågående restnoteringar. Det sker med hjälp av kontinuerligt uppdaterade listor på webbplatsen. Det finns en lista över kommande och pågående restnoteringar och en över avslutade.

Restlistorna är Excelfiler och finns även i ett format som går att föra över till andra webbplatser. Enligt Johan Andersson är listan över kommande och pågående restnoteringar flitigt använd av hälso- och sjukvården.

– Enskilda förskrivare har visserligen ännu inte så bra koll på restnoteringslistan. Men läkemedelsenheteter, sjukhusapotek och andra enheter som jobbar just med att planera läkemedelsförsörjningen använder den mycket, säger han.

Listorna har fått en del kritik för att ge för lite information om de olika restnoteringarna.

– Listorna går absolut att utveckla vidare och det arbetar vi också med. Men det finns en del begränsningar när det gäller vilken typ av information som Läkemedelsverket kan ge, säger Johan Andersson.

Vill ha insyn i lagerstatus

– Dels måste vår information vara producentobunden vilket gör att vi inte kan rekommendera en specifik produkt som alternativ utan måste formulera våra rekommendationer mer generellt. Och dels efterfrågar många information som vi antingen inte har eller inte kan ge på grund av affärssekretess, bland annat om de bakomliggande orsakerna till olika restnoteringar.

Det finns även ett informationsproblem som beror på att Läkemedelsverket inte har tillgång till uppgifter om lagerstatus hos apotek och grossister, förklarar han:

– När ett läkemedel är restnoterat vill vården veta om de alternativa läkemedlen faktiskt finns att beställa. Det är det de frågar allra mest om. Men det kan vi inte svara på eftersom vi inte känner till lagerstatus.

Hittills har Sveriges apoteksförening, som har bättre tillgång till denna information, ofta hjälpt till att få fram uppgifterna. Men enligt Johan Andersson tar det längre tid än det skulle göra om Läkemedelsverket hade direkttillgång till uppgifterna.

– Det skulle vara smidigare och är därför något vi önskar och vill titta vidare på.

I Norge kommer motsvarigheten till Läkemedelsverket eventuellt att få den insynen i lagren då regeringen i höstas lade fram ett lagförslag om bland annat detta.

Restinformation på FASS

I mitten av februari kommer läkemedelsportalen FASS att lansera en ny webbtjänst som visar pågående restnoteringar. Informationen kommer att bygga på Läkemedelsverkets restlista och visas i anslutning till övrig information om varje aktuell produkt.

– Det kommer att göra informationen mer synlig vilket är mycket positivt. Dessutom skapar det större möjligheter att vidareutveckla informationen. En tanke vore att koppla ihop den med de data om lagerstatus som FASS redan har, säger Johan Andersson.

Sedan i höstas arbetar Läkemedelsverket också med ett uppdrag från regeringen om att vidareutveckla arbetet med restnoterade läkemedel. Fokus ligger på att se över formerna för den egna informationsspridningen om kritiska läkemedelsbrister, samt hur samarbetet mellan olika aktörer kan bli bättre.

Senast 31 januari i år ska Läkemedelsverket delredovisa den del av uppdraget som handlar om att föreslå hur samordningen mellan berörda aktörer kan förbättras. Och 30 juni är det dags att redovisa förslagen som gäller informationsspridningen. Arbetet med att genomföra förbättrad samordning och information kommer sedan att pågå till och med 2023.

Hon är ny vice vd på Sweden Bio

Ingrid Helander
-
0
Hon är ny vice vd på Sweden Bio

Frida Lawenius är ny vice vd för branschorganisationen Sweden Bio. Hon kommer närmast från en roll som ansvarig för strategisk utveckling och policy på fackförbundet Naturvetarna.

– Med Frida har vi en mycket kompetent ”doer”, som kombinerar en analytisk förmåga med strategiskt tänk, kommenterar Sweden Bios vd Helena Strigård nyrekryteringen i ett pressmeddelande.

Frida Lawenius har en magisterexamen i ekonomisk historia från Lunds universitet och har arbetat i olika roller på Naturvetarna i drygt 21 år.

Kräver ursprungsmärkning mot utsläpp av antibiotika

Helene Wallskär
-
0
Kräver ursprungsmärkning mot utsläpp av antibiotika

Utsläpp av antibiotika från tillverkningsanläggningar är en global miljö- och hälsofara som riskerar att bidra till ökningen av antibiotikaresistens. Forskare vid Göteborgs universitet har kartlagt den politiska och marknadsmässiga spelplanen kring dessa utsläpp.

I en ny studie identifierar de 33 typer av aktörer som skulle ha möjlighet att bidra till minskning av utsläppen. De analyserar också vad som kan motivera respektive hindra dessa aktörer från att göra något. Studien har publicerats i Environmental health.

Utsläpp av antibiotika i tvärvetenskaplig analys

Kartläggningen är resultatet av ett lite annorlunda samarbete mellan forskare inom naturvetenskap och humaniora. Naturvetenskapen representeras av professor Joakim Larsson, chef för Centrum för antibiotikaresistensforskning (Care) vid Göteborgs universitet. Han har samarbetat med två filosofer vid samma universitet och centrumbildning – professor Christian Munthe och Niels Nijsingh, post doc.

– Det är ett givande samarbete som ger mig större förståelse för den form av mer diskuterande forskning som filosofer ägnar sig åt, säger Joakim Larsson.

– Jag tror den här typen av forskningssamarbete har mycket att tillföra. Många naturvetare letar efter lösningar på olika problem. Men för att genomföra dessa lösningar och få forskningsresultaten att leda till samhällsförändringar behöver vi samarbeta med andra forskningsfält.

Konsumenter har liten makt

Bland de 33 aktörer som forskarna lyfter fram i analysen finns bland andra forskningsbaserade läkemedelsföretag, generikatillverkare, underleverantörer som tillverkar aktiva substanser, reningsverk, branschorganisationer, läkemedelsmyndigheter, medborgare i de producentländer där utsläppen sker, medborgare i de länder där merparten av läkemedlen används, regeringar, konsumentorganisationer och folkhälsomyndigheter.

Forskarna pekar bland annat på att den individuella konsumenten av läkemedel i dag har små möjligheter att påverka antibiotikatillverkningen.

– Användare av läkemedel kan inte ta reda på var och hur läkemedlen har tillverkats. Då finns det inga reella val vi kan göra för att påverka.

Däremot lägger forskarna ett stort ansvar för att minska utsläppen på regeringar och andra beslutsfattare i de ofta rikare länder som använder läkemedlen.

– De har stor ekonomisk makt och har därför ofta större möjlighet att göra något än de fattiga länder där de aktiva substanserna tillverkas och där utsläppen sker, säger Joakim Larsson.

Ökad transparens en nyckel

En av de viktigaste åtgärderna är, enligt Joakim Larsson, att öka öppenheten kring tillverkningen av läkemedel. Det handlar inte minst om att ge konsumenter, media och beslutsfattare möjlighet att ta reda på var och under vilka förhållanden läkemedel tillverkas. Det skulle i sin tur, menar han, göra det viktigt för läkemedelsföretag att kunna visa upp en miljömässigt hållbar produktionskedja.

– Jag skulle vilja se någon typ av ursprungsmärkning. Det bör kanske inte stå direkt på förpackningen var den aktiva substansen är tillverkad. Detta eftersom det i värsta fall skulle kunna avskräcka patienter från att ta läkemedel som de behöver. Men förpackningen skulle exempelvis kunna ha en kod. Koden skulle den som vill kunna skriva in på en hemsida för att få fram vilken eller vilka fabriker produkten och den aktiva substansen kommer ifrån.

En annan viktig åtgärd är, anser han, att föra in miljökriterier i de system som styr vilka läkemedel ett land väljer att använda. För svensk del handlar det dels om systemen för slutenvårdens läkemedelsupphandling och dels om systemet för generiskt utbyte av läkemedel på apotek.

– Vi behöver ett utbytessystem som inte enbart gynnar det billigaste läkemedlet i alla lägen. Det lite dyrare bör kunna slå ett billigare om det är mer miljövänligt tillverkat.

Fortsatt höga utsläpp

Joakim Larsson har intresserat sig för antibiotika i miljön sedan 2006. Läkemedelsvärlden har uppmärksammat hans arbete i många sammanhang, bland annat vid flera möten om kampen mot antibiotikaresistens.

År 2007 publicerade han tillsammans med sina kollegor den första av flera studier om utsläpp från läkemedelstillverkning. De hade mätt utsläpp från indiska fabriker som tillverkar antibiotika. Mätningarna visade att avloppsvatten och förorenade vattendrag  innehöll högre halter antibiotika än halterna i blodet hos under antibiotikabehandling.

Resultaten väckte stor internationell uppmärksamhet och flera liknande forskningsrapporter har kommit sedan dess. Aktuella mätningar visar att utsläppen fortfarande är lika stora.

– Det är svårt att komma framåt. Allt fler har börjat diskutera problemet, men det går mycket sakta att få till några åtgärder, säger han.

Nu hoppas han att den nya studien ska bidra till att en del aktörer bättre förstår sitt ansvar och att fler åtgärder kommer i gång.

– Min syn på ansvarsfrågan är att den som kan göra något också bör göra det.

”Vi saknar viktiga perspektiv i diskussionen”

Ingrid Helander
-
0
”Vi saknar viktiga perspektiv i diskussionen”

SLUTREPLIK. Vi tackar Johan Brun för en del klarläggande i sin replik till vårt tidigare inlägg i debatten om evidenskraven för nya avancerade läkemedel. Det är väldigt bra att du förtydligar att de etiska aspekterna är viktiga samt att vetenskapliga underlag för godkännande är viktiga.

Johan Brun skriver att ett tidigt men väl kontrollerat införande kombinerat med noggrann uppföljning ger oss erfarenhet som i sin tur ger bättre möjligheter att kritiskt värdera nyttan av nya behandlingar, vilket kan rädda liv.

Vår åsikt är att marknadsgodkännande och införande utanför kliniska studier ska ske först när det finns tillräcklig dokumentation om förväntad effekt. Men vi ser även att klinisk uppföljning måste till för att dokumentera effekt och risker på längre sikt. Vi förstår också att man inte kan kräva stora randomiserade studier för mycket ovanliga sjukdomar.

Nya läkemedel ofta föremål för ”hype”

Vi anser dock att Johan Brun tonar ned betydelsen av att även nya terapier måste ha tillräcklig dokumentation så att både effekt och hälsoekonomi kan värderas vid marknadsgodkännande. Vår replik handlar alltså inte om missförstånd utan om att vi saknar viktiga perspektiv i diskussionen om nya läkemedel.

Vi känner oro för det tryck som uppstår på såväl patienter som förskrivare att använda nya, väldigt dyra och oprövade läkemedel. Det skapas lätt en ”hype” kring nya behandlingar, inte minst beroende på läkemedelsföretagens marknadsföring.

Johan Brun ger ett exempel med en genterapi för blödarsjuka som utvärderats hos 13 patienter och där uppföljningen varit tre år. Varje enskild patients nivåer av koagulationsfaktorer har i studien kunnat följas och effekten var tillfredsställande under studietiden.

Vi vill dock tillägga att fristående experter som bedömt resultaten från den aktuella treårsuppföljningen som lovande samtidigt påpekade att det är viktigt att vänta på ytterligare resultat från den pågående fas III- studien där fler patienter ingår. De framhåller också att nivåerna av faktor VIII sjönk under år 2 och 3 i ursprungsstudien.

Ett annat exempel som vi vill lyfta fram är de godkända CAR-T-behandlingarna som nu håller på att införas i Sverige. Där var underlaget för en av indikationerna så osäkert att det inte gick att göra en hälsoekonomisk värdering för den indikationen.

Prissättningen orimligt hög

Vi kan hålla med om att metoderna för klinisk prövning av cell- och genterapi behöver utvecklas. Men dessa nya metoder också måste inkludera hantering av oförutsedda biverkningar.

Det som inte heller tagits upp i denna debatt är kostnaderna. Prissättningen är orimligt hög för många terapier. Inte minst med tanke på att det allmänna redan lagt ner oerhört stora summor genom den forskning som bedrivits inom universitet och universitetssjukhus och som möjliggjort de innovationer som vi alla hyser stora förhoppningar till.

Vi välkomnar alltså nya innovativa läkemedel och vill göra gott för våra patienter, men en helhetssyn på denna svåra fråga måste anläggas eftersom undanträngningseffekterna är så betydande. Det kommer inte att räcka att bara utveckla nya betalningsmodeller för att klara denna utmaning med nya oerhört dyra läkemedel. Det är inte heller rimligt att tro att man genom horisontella prioriteringar kan klara av att betala för notan om betalningsförmågan inte finns.

Maria Palmetun Ekbäck, ordförande, Nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer, LOK
Freddi Lewin, ordförande, Nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel, NAC
Gerd Lärfars, ordförande, NT-rådet

Billigt läkemedel verksamt mot blodcancern AML

Helene Wallskär
-
0
Billigt läkemedel verksamt mot blodcancern AML

Akut myeloisk leukemi, AML, är en av de vanligaste cancerformerna hos vuxna och drabbar omkring 350 personer i Sverige varje år. Endast omkring en av fyra blir botade med nuvarande behandlingar.

Nu utvecklar forskare en ny kombinationsbehandling mot AML, där ett vanligt och billigt cancerläkemedel används på nytt sätt. I forskning på möss och AML-celler från människor motverkade läkemedlet behandlingsresistens och förbättrade effekten av ett annat läkemedel.

Studien är ett resultat av ett internationellt samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet och andra forskare i Sverige, Tyskland, USA, Storbritannien och Sydkorea. Forskarna har publicerat studien i Embo molecular medicine och ska nu gå vidare med en klinisk studie.

AML kräver nya strategier

Ett av de vanligaste läkemedlen för att behandla AML är cytarabin (ara-C), ett cytostatikum. Många patienter svarar dock inte på behandlingen på grund av att de har höga halter av ett enzym som heter SAMHD1. Det bryter ned det aktiva ämnet i cytabarin och gör att behandlingen inte fungerar.

Patienter med höga halter av enzymet SAMHD1 har på grund av detta en signifikant sämre överlevnadsprognos än patienter med låga enzymnivåer. Forskarna bakom den aktuella studien vill därför hitta sätt att hämma enzymets effekter mot cytabarin.

De testade fler än 33 000 olika substanser och undersökte hur substanserna påverkar SAMHD1:s hämmande effekt på cytabarinbehandling. Tre olika substanser, så kallade ribonukleotidreduktashämmare, visade sig kunna minska SAMHD1:s förmåga att motverka cytabarin. Dessa substanser var hydroxyurea, gemcitabin och triapine. Forskarna kunde även visa hur substanserna påverkade SAMHD1-halterna rent mekanistiskt.

Gav tydliga effekter

Hydroxyurea är ett billigt läkemedel som används vid behandling av blodsjukdomar som AML. Dock har det inte tidigare använts i kombination med cytarabin. Gemcitabin är ett läkemedel som används mot flera olika typer av cancer, men kan vara toxiskt vid upprepade doser. Triapine är ett läkemedel som för närvarande genomgår kliniska studier hos cancerpatienter.

– Tillskott av var och en av dessa tre substanser förbättrade avsevärt effekten av cytarabinbehandling i cellprover med höga halter av SAMHD1. Detta kunde vi se i cellprover från både vuxna och barn. I AML-möss kunde vi även visa på en signifikant förlängd genomsnittlig överlevnad när cytarabin kombinerades med en av dessa substanser, säger Nikolas Herold, vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet, en av forskarna bakom studien.

Klinisk studie startar

Forskargruppen planerar nu att gå vidare med en klinisk studie hos nydiagnostiserade AML-patienter. De kommer att få hydroxyurea som tillägg till standardbehandling. Studien börjar rekrytera patienter inom några veckor.

– Hydroxyurea är ett välbeprövat läkemedel som redan används för att behandla AML så vi tror det har stor potential. Skulle det visa sig att våra forskningsresultat fungerar även i kliniskt bruk så skulle behandlingen av AML kunna förbättras även i utvecklingsländer med begränsade resurser eftersom hydroxyurea är patentfritt och inte kostar mer än ibuprofen, säger Nikolas Herold.

Medicin mot klimatångest inte okej marknadsföring

Ingrid Helander
-
0
Medicin mot klimatångest inte okej marknadsföring

Läkemedelskommittén Region Gävleborg har anmält läkemedelsbolaget Sandoz till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL. Anledningen är en annons för läkemedlet Pregabalin 1A Farma.

I den aktuella annonsen, som var införd i en digital utgåva av tidningen Dagens Medicin, syns två läkemedelsburkar med Pragabalin 1A Farma. Ovanför dem är ”Medicin mot klimatångest” skrivet i stor text.

I annonsen fanns också en text med uppmaning att förskriva Pregabalin 1A Farma i stället för konkurrenten Lyrica. Detta eftersom den förra nu fanns i ”en mer miljövänlig förpackning” – vilket också angavs i annonstexten. Nedanför burkarna fanns också texten ”hållbar ekonomi, nu på burk”.

Medicin mot ångest

Pregabalin är ett antiepileptikum och indicerat för behandling av epilepsi, neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom.

Läkemedelskommittén i Region Gävleborg menar att läkemedlet inte har någon relevans för det globala klimathotet och att innehållet i annonsen kan uppfattas som stötande och opassande. I sin anmälan skriver de också att även om annonsen är avsedd att vara lustig kan den uppfattas som vilseledande.

Sandoz svarar att syftet med annonsen var att på ett ”humoristiskt” sätt kommunicera att Pregabalin 1A Farma nu finns tillgängligt i plastburk. Detta skulle ses som ett mer miljövänligt alternativ än aluminiumförpackning.

Menad som humoristisk

Bolaget menar också att det är vedertaget för svensk sjukvårdspersonal att ”klimatångest” inte är en medicinsk indikation. Annonsen skulle därmed inte ska tolkas bokstavligen. Bolagets bedömning är att den som ser annonsen uppfattar den som humoristisk.

Att läkemedel marknadsförs med humoristiska anslag förekommer då och då. Dock om är det en fin gräns mellan vad som är okej och inte. Läkemedelsvärlden har bland annat tidigare skrivit om ett ärende där en receptfri hostmedicin marknadsfördes med en ”agentfilm”. Filmen anmäldes men både Informationsgranskningsnämnden, IGN, och NBL friade den.

Vilseledande budskap

I det nu aktuella ärendet anser dock NBL att det humoristiska anslaget i annonsen är vilseledande. Detta eftersom innebörden i rubriken ”Medicin mot klimatångest” är att det är läkemedlet och inte själva förpackningen som skulle vara verksam mot klimatångest. Det blir extra besvärande, menar NBL, eftersom en av indikationerna till Pregabalin 1A Farma är generaliserat ångestsyndrom,.

NBL ger därför anmälaren rätt och konstaterar att annonsen strider mot det etiska regelverket. Läkemedelsföretaget Sandoz döms att betala en straffavgift på 90 000 kronor.

Statligt ägande signalerar vägval för apoteken

Helene Wallskär
-
0
Statligt ägande signalerar vägval för apoteken

Nyheten att statligt ägda Apoteket AB köper in sig i det privata nätläkarföretaget Doktor 24 väcker en hel del frågor, skriver chefredaktör Ingrid Helander i ett blogginlägg.

Inte minst om hur ägandet påverkar regeringens politik inom hälso- och sjukvårds- och apoteksområdet.

Läs hela Ingrid Helanders blogginlägg här.

WHO drar in dokument om opioider

Helene Wallskär
-
0
WHO drar in dokument om opioider

Världshälsoorganisationen, WHO, har dragit tillbaka två vägledningar om bland annat opioidbehandling. WHO bekräftar indragningarna i januarinumret av Bulletin of the World health organization.

De aktuella dokumenten har fått hård kritik i ljuset av den amerikanska opioidkrisen, med en lavinartad ökning av beroende, missbruk, överdoser och dödsfall. Kritikerna menar att det finns bevis för att en amerikansk läkemedelsjätte lyckats påverka WHO och få in direkt felaktiga påståenden i dokumenten. Kritiken handlar bland annat om ekonomiska kopplingar mellan WHO-experterna och läkemedelsjätten.

Råd om opioider synade i rapport

Det ena av de två aktuella dokumenten är en vägledning från 2011 riktad till nationella myndigheter och beslutsfattare. Den heter ”Ensuring balance in national policies on controlled substances; guidance for availability and accessability of controlled medicine”. Ämnet är utformningen av lagstiftning och riktlinjer om läkemedel för smärtbehandling.

Det andra dokumentet är en vägledning från 2012 om läkemedelsbehandling av kronisk smärta hos barn. Titeln är ”WHO guidelines on the pharmacological treatment of persisting pain in children with medical illnesses”.

Två politiker i USA, Katherine Clark och Hal Rogers, har granskat dokumenten. De har även synat kopplingarna mellan WHO och den stora opioidtillverkaren Purdue (som sedermera hösten 2019 gick i konkurs och är under omstrukturering). I en rapport som kom i fjol, ”Corrupting influence/Purdue & the WHO” redovisar de resultatet av granskningen.

De lyfter bland annat fram att den nu indragna WHO-vägledningen till beslutsfattare påstår att bara en procent av dem som använder opioider blir beroende. Det står också att vid förskrivning enligt rekommendation finns det ingen risk för beroende eller dödsfall.

Författarna menar att påståendena ofta förekom i Purdues PR-kommunikation men helt saknar vetenskapligt stöd. De för också fram liknande kritik mot vägledningen om smärtbehandling av barn.

Dokumenten revideras

Kathrine Clark och Hal Rogers visar i sin rapport på olika direkta och indirekta ekonomiska kopplingar mellan läkemedelsjätten och WHO-experterna bakom de nu indragna dokumenten.

De skriver också i rapporten att Purdue har kunnat använda de två vägledningarna som PR-material. Dessutom varnar de för att problemen på USA-marknaden ska leda till att företaget marknadsför sina läkemedel mer aggressivt i andra delar av världen. På så sätt skulle den amerikanska opioidkrisen kunna bli global, menar de.

I samband med beslutet att dra tillbaka dokumenten framhöll WHO att man tar farhågorna för otillbörlig industripåverkan ”mycket allvarligt”. Dock sägs indragningarna bero på att det tillkommit ny vetenskaplig kunskap. Dokumenten ska nu revideras.

Apoteket blir delägare i nätläkarbolaget Doktor24

Helene Wallskär
-
0

Apoteket AB skriver i ett pressmeddelande att företaget blir minoritetsdelägare i den digitala vårdgivaren Doktor24. Apoteket köper 20 procent i Doktor24 och Patricia Industries, som är en del av Investor, kvarstår som största ägare med 80 procent.

De båda företagen ”avser att etablera ett vård- och hälsonätverk för att erbjuda vård och läkemedelsrådgivning på ett lättillgängligt sätt”.

I detta nätverk ska även de lokala apoteken ingå med hjälp av nya digitala lösningar. Apoteket och Doktor24 ska skapa en ”sammanhållen vårdkedja” där alla delar är digitalt sammankopplade med hjälp av nätläkarbolagets tekniska plattform.

– Vi vill öka stödet till våra kunder, inte minst de stora grupper som medicinerar för kroniska sjukdomar. De ska snabbt komma igång med sin behandling och med nya tjänster vill vi hjälpa människor att lättare följa sin ordinerade läkemedelsbehandling, säger Ann Carlsson, vd på Apoteket i pressmeddelandet.

Apoteket AB följer växande trend

Affären mellan Apoteket och Doktor24 följer en växande trend av samarbeten på olika nivåer mellan apoteksaktörer och nätläkarföretag. Sedan tidigare finns en stor apoteksaktör – Apoteket Hjärtat – som köpt in sig (med 49 procent) i en digital vårdgivare – Min doktor.

Flera andra apoteksaktörer samarbetar också affärsmässigt nära med nätläkare utan att det finns sådana ägarrelationer. Ett exempel är samarbetet mellan Kronans apotek och Doktor.se. Ett annat är samarbetet mellan nätläkaren Kry och såväl Lloyds apotek som nätapoteket Meds.

De allt tätare kopplingarna mellan apotek och vårdgivare har väckt debatt. Kritiker menar att kopplingarna skapar en risk för att vinstintressen driver på läkemedelsförskrivningen och vårdutnyttjandet.

Regeringen gav därför Läkemedelsverket i uppdrag att se över lagstiftningen på området. I höstas lämnade Läkemedelsverket flera förslag till nya begränsningar som Läkemedelsvärlden då rapporterade om. Läkemedelsverket föreslog att vårdföretag inte ska få äga apotek och vice versa. Läkemedelsverket tog dock inte ställning till hur stort ägande åt olika håll som bör förbjudas utan menade att regeringen bör analysera den frågan vidare.

Ökat fokus på trombektomi i nya stroke-riktlinjer

Ingrid Helander
-
0
Ökat fokus på trombektomi i nya stroke-riktlinjer

De nya nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen för vård av stroke kommer mindre än två år efter den senaste uppdateringen våren 2018. Anledningen är att kunskapsläget kring stroke-behandling har utvecklats mycket, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

De främsta nyheterna gäller behandling med så kallad trombektomi, det vill säga att mekaniskt avlägsna en blodpropp i hjärnan med hjälp av en kateter. I de nya riktlinjerna framhålls att fler än i dag bör få den behandlingen.

Trombektomi effektivt längre

Hittills har metoden rekommenderats som akut behandling upp till sex timmar efter insjuknandet. Men nya rön visar att metoden kan vara effektiv längre än så.

I de nya riktlinjerna är därför rekommendationen att trombektomi kan utföras upp till 24 timmar efter symtomdebuten, men under vissa förutsättningar. Först måste en datortomografi med kontrastmedel göras av hjärnan för att bedöma om det finns räddningsbar hjärnvävnad kvar. Om det finns det ska trombektomi utföras, enligt rekommendationerna.

”Genom att behandla dessa patienter kan man förhindra svåra funktionsnedsättningar hos uppemot 200 personer per år i Sverige”, skriver Socialstyrelsen i pressmeddelandet.

Trombektomi med stent retriever eller aspirationskateter innebär att en mikrokateter förs upp till det tilltäppta kärlet i hjärnan via ljumsken. När katetern förs tillbaka genom det tilltäppta kärlet trängs blodproppen undan och fångas in av stenten, alternativt sugs upp av aspirationskatetern.

Viktigt med snabb behandling

Varje år drabbas cirka 25 000 personer av stroke i Sverige och det är den tredje vanligaste dödsorsaken. Tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling är avgörande. Men det är i dag stora skillnader mellan sjukhus och regioner när det gäller tidsfördröjningen, skriver Socialstyrelsen.

Trombektomi utförs endast på vissa sjukhus, så kallade trombektomicentrum. Dessa finns på sex platser i Sverige; Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Stroke-patienter måste alltså transporteras så snabbt som möjligt till något av dessa centrum.

De utökade trombektomi-rekommendationerna innebär att hälso- och sjukvårdens kostnader för stroke-behandling kommer att öka, konstaterar Socialstyrelsen. Myndigheten bedömer dock att samhället kommer att kunna spara pengar tack vare åtgärderna, då fler kan bo hemma och klara sig själva efter en stroke.

Även en hälsoekonomisk utvärdering från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 2016 konstaterade att trombektomi vid akut stroke är kostnadseffektivt och kan innebära stora besparingar för samhället, något som Läkemedelsvärlden rapporterade om då.

Nya cancerläkemedel – låg rapportering oroar

Helene Wallskär
-
0
Nya cancerläkemedel – låg rapportering oroar

Nya cancerläkemedel ska i Sverige sedan 2018 följas upp genom att sjukvården rapporterar in till ett särskilt nationellt register. Det handlar till exempel om de uppmärksammade PD1- och PDL1-hämmarna.

Men en ny rapport visar att många regioner ett och ett halvt år efter starten fortfarande inte hade fått fart på rapporteringen till registret. I vissa regioner registrerades bara en bråkdel av alla behandlingar med de aktuella läkemedlen.

Både den låga rapporteringsgraden och den ojämna geografiska fördelningen av rapporterna skapar problem. De gör att registret ännu inte ger tillförlitlig information om användningen av nya, kostsamma cancerläkemedel i Sverige.

– Det är frustrerande, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare hos Sveriges kommuner och regioner, SKR, och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan, RCC.

– Med tanke på regionernas ekonomi är det inte försvarbart med så dålig uppföljning.

Nya cancerläkemedel i ny rapport

Registret över nya cancerläkemedel sköts av RCC. Vid starten ansåg kritiker att RCC valt för få uppgifter att registrera om varje behandling, något som Läkemedelsvärlden rapporterade. RCC svarade då kritikerna att begränsningen var ett medvetet val för att underlätta för vården att komma i gång med rapporteringen.

Men det går alltså ändå trögt. Det visar RCC:s senaste rapport om de data som vården rapporterat in. Rapporten kom nyligen och gäller perioden 1 januari – 30 juni 2019.

Under det halvåret rapporterade vården i hela landet totalt in 1 536 insättningar av något av de 21 cancerläkemedel som ingår i uppföljningen. Detta var obetydligt fler rapporter än de två föregående halvåren.

RCC har inte kunnat räkna ut täckningsgraden, hur stor andel av den verkliga användningen som har rapporterats. Men anser att täckningen uppenbart är för låg för att uppfylla syftena med registret.

– Registret är till för att vi ska kunna följa om de nya cancerläkemedlen används på ett jämlikt sätt, om användningen sker enligt indikationerna i godkännandet, om NT-rådets rekommendationer följs och om användningen är kostnadseffektiv. Inget av detta kan vi i dagsläget ge ett heltäckande och säkert svar på med hjälp av de data som hittills kommit in, säger Hans Hägglund.

Ojämn fördelning/ baka om

Han framhåller att den ojämna geografiska fördelningen av rapporterna gör det svårt att dra några nationellt giltiga slutsatser av de data som ändå finns.

Region Stockholm, med totalt drygt 2,3 miljoner invånare, hörde till dem som rapporterade minst. Klinikerna där skickade under sex månader in sammanlagt 187 rapporter, vilket motsvarar 8 rapporter per 100 000 invånare. Region Halland rapporterade 19 nyinsättningar, vilket är 5,8 per 100 000 invånare. Och från Region Gävleborg kom totalt 4 rapporter på ett halvår, 1,4 per 100 000 invånare.

De åtta regioner som rapporterade mest låg å sin sida alla på minst 20 rapporterade insättningar per 100 000 invånare. Dessa regioner var Jämtland Härjedalen, Västerbotten, Östergötland, Skåne, Jönköpings län, Västernorrland, Sörmland och Kalmar län.

– I en del regioner är verksamheterna nu duktiga på att rapportera, medan det från andra regioner fortfarande knappt kommer några rapporter alls, säger Hans Hägglund.

 

– Trots en ofta dålig ekonomi följer en del regioner inte upp hur de använder de dyraste läkemedlen. Min högst personliga syn är att de borde vilja ha bättre kontroll på hur de använder sina pengar.

Ger ekonomiskt stöd

Han anser att regionerna borde ställa krav på sina kliniker att följa upp läkemedelsanvändningen och rapportera till registret.

Men är det rimligt att kräva att redan tidspressad vårdpersonal ska lägga tid på att skriva in uppgifter i registret som redan skrivits i journalen?

– Vi vet att arbetssituationen ute i vården är pressad och ett problem är att informationen inte överförs automatiskt från journalsystemen. Därför har vi erbjudit ekonomiskt stöd – totalt sex miljoner kronor det första året och tre miljoner kronor 2019 – för att verksamheterna ska kunna anställa någon som matar in uppgifterna i registret, säger Hans Hägglund.

– Dessutom har vi på olika sätt försökt nå ut med information till politiker och verksamhetschefer för att stimulera och motivera. Uppenbarligen behöver vi fortsätta med det arbetet och intensifiera det ännu mer. Jag hoppas också att vården och regionerna själva tydligare ska börja se nyttan med registret när vi får in tillräckligt med data för att kunna göra mer kompletta analyser.

Sedan registerstarten 1 januari 2018 har nu sammanlagt drygt 4 700 behandlingar med nya cancerläkemedel registrerats. I den aktuella rapporten konstaterar RCC bland annat att de insamlade data tyder på att immunterapi i dag har fått ett ”gott genomslag” i landet.

123Sida 2 av 3