Månads arkivering november 2019

NT-rådet: Vänta med att införa ny cancerbehandling

Helene Wallskär
-
0
NT-rådet: Vänta med att införa ny cancerbehandling

Godkännandet av Vitrakvi (larotrektinib) för den europeiska marknaden tidigare i höstas väckte, som Läkemedelsvärlden rapporterade, uppmärksamhet. Detta eftersom det var det första EU-godkännandet med en så kallad tumöragnostisk indikation, alltså att ett cancerläkemedel godkänns mot en specifik genetisk förändring i stället för mot en viss cancerform.

Vitrakvi är godkänt för behandling av både barn och vuxna med solida cancertumörer som bär på den genetiska förändringen NTRK-fusion.

Nu kommer NT-rådet, regionernas nationella organ för gemensamt införande av nya terapier, med en första rekommendation om Vitrakvi till regionerna. NT-rådet vill att regionerna ska avvakta med att införa den nya cancerbehandlingen ”i väntan på pågående utredning”.

Sällsynt mutation

NTRK-fusioner, den genetiska förändring som Vitrakvi är riktat mot, påverkar genen för proteinet neurotrofiskt tropomysinreceptorkinas, NTRK. Förändringen skapar ett felaktigt protein som driver på tillväxt och spridning av cancern, oavsett var i kroppen den ursprungligen sitter. NTRK-fusioner kan förekomma vid många olika cancerformer, både ovanligare som spottkörtelcancer och vanligare som lungcancer och vissa former av bröstcancer.

Fusionerna är sällsynta och uppträder hos mindre än en procent av alla tumörer. Men hos de barn och vuxna vars cancer hade den genetiska förändringen var behandlingseffekten i de studier som låg till grund för godkännandet av Vitrakvi mycket god.

Majoriteten svarade på behandlingen och överlevnaden ökade signifikant samtidigt som biverkningsprofilen var gynnsam. Godkännandet gäller patienter med lokalt avancerad eller spridd cancer med NTRK-fusion där andra tillfredsställande behandlingsalternativ saknas.

Osäkert om priset

NT-rådets rekommendation om att regionerna bör avstå från att behandla med Vitrakvi gäller i väntan på två saker. Dels ska Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bestämma om Vitrakvi ska ingå i läkemedelsförmånen, och dels ska NT-rådet därefter komma med en slutlig rekommendation.

En springande punkt är osäkerheten om vad läkemedlet kommer att kosta och hur många patienter som kan komma att få det förskrivet. I en tidig bedömningsrapport i våras framhöll NT-rådet att hur många patienter som i framtiden kan bli aktuella för Vitrakvi är helt beroende av i vilken takt som testning för NTRK-fusion införs på landets patologilaboratorier.

NT-rådet skrev också att Vitrakvi baserat på hög behandlingsrespons, få biverkningar och små patientgrupper kan bli ett av de högst prissatta läkemedlen på marknaden. Enligt de uppgifter som fanns tillgängliga då kunde månadskostnaden för en vuxen patient hamna på nästan 300 000 kronor och för ett barn med cancer på närmare 100 000 kronor i månaden. Men var priset i verkligheten landar i Sverige återstår att se.

Redan nu finns det möjlighet att ge patienter Vitrakvi inom ramen för pågående kliniska studier. NT-rådet har dock även här en rekommendation till regionerna. Det handlar om vad som händer när studien är slut. NT-rådet ”konstaterar att det är viktigt att frågan om tillgång till och finansiering av behandling efter studieavslut är hanterad i avtalet om klinisk prövning mellan region och företag. Detta behöver också tydligt beskrivas i patientinformationen.”

I USA har Vitrakvis tillverkare Bayer erbjudit vården en affärslösning som aktualiseras allt oftare, nämligen att bolaget åtar sig att betala tillbaka kostnaden för patienter som inte svarar på behandlingen inom viss tid.

På den amerikanska marknaden har nu också ännu ett cancerläkemedel riktat mot NTRK-fusion godkänts, Rozlytrek (entrectinib). Tillverkaren Roche har satt ett pris som är betydligt lägre än priset på Vitrakvi och bedömare tror att konkurrenssituationen kan få en återhållande effekt på prisutvecklingen. Rozlytrek är ännu inte godkänt i Europa.

Stjärnregissör gör film om antibiotikaresistens

Ingrid Helander
-
0
Stjärnregissör gör film om antibiotikaresistens

Konsekvenserna av den ökade antibiotikaresistensen är ofattbara om inget görs för att stoppa utvecklingen. Nu blir hotet mot antibiotikan också film.

Det är regissören Dan Reed, som bland annat står bakom dokumentären Leaving Neverland där artisten Michael Jackson pekas ut som pedofil, som tar sig an antibiotikaresistensfrågan i filmen Superbug.

Filmen, som ännu är i planeringsstadiet, beskrivs som en blandning av en dokumentär och en spelfilm.

I ett uttalande till bolaget Kew media distribution, som ska distribuera filmen, beskriver Dan Reed Superbug som en film som ”kommer berätta den viktiga historien om hur mänskligheten fick ett undermedel – antibiotika – en garant för modern medicin, och nu har nästan förlorat det. ”

Filmen ska enligt information från distributionsbolaget ”avslöja historien om hur detta hände och vad det betyder för den framtida mänskligheten.”

Den cirka två timmar långa filmen ska blanda dokumentärt material med spelade scener och kommer att kunna ses via streamingtjänsten HBO och brittiska BBC Two. Premiären är satt till år 2021.

Sverige över genomsnittet för antidepressiva i OECD

Helene Wallskär
-
0
Sverige över genomsnittet för antidepressiva i OECD

Den internationella ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har publicerat rapporten Health at a Glance 2019, om hälso- och sjukvården i världen. Rapporten beskriver utvecklingen i siffror i OECD-länderna  när det gäller allt ifrån levnadsvanor och livslängd till sjukvårdskostnader och läkemedelsforskning. Den innehåller också många sifferjämförelser mellan länderna.

Stora skillnader i läkemedelskonsumtion

När det gäller läkemedelskonsumtionen konstaterar OECD att det finns stora skillnader mellan länderna. Däremot gör rapporten ingen analys av vilken användningsnivå som är den mest optimala ur hälsosynpunkt. Siffrorna säger inget om varför olika länder har den läkemedelsanvändning de har och värderar heller inte för- och nackdelar med en hög respektive längre konsumtion.

Rapporten lyfter fram några behandlingsområden där läkemedelsanvändningen ökar kraftigt. Det handlar om antidepressiva läkemedel, diabetesläkemedel, lipidsänkare och blodtryckssänkare.

När det gäller antidepressiva läkemedel räknat i dygnsdoser per tusen invånare ligger Sverige på sjätte plats av 29 länder. Vår användning är 1,5 gånger så hög som genomsnittet i OECD. Högre användning har bara Island, Kanada, Australien, Storbritannien och Portugal. Lägst konsumtion av antidepressiva har Lettland, följt av Korea, Ungern och Estland.

Några direkta kopplingar mellan ländernas psykiska hälsa och läkemedelsanvändningen görs inte i rapporten. Sådana kopplingar mellan sjuklighet, hälsa och läkemedelskonsumtion finns inte heller när det gäller övriga tre läkemedelsgrupper.

I tabellen över konsumtionen av blodtrycksmediciner hittar vi Sverige på 6:e plats och beträffande lipidsänkare ligger vi på 12:e plats med en något högre användning än genomsnittet.

Däremot använder invånarna i Sverige något mindre diabetesläkemedel än OECD-snittet. Här kommer vi först på 18:e plats på en lista som toppas av (i fallande ordning) Finland, Tjeckien, Kanada, England och Tyskland.

Läkemedelsutgifterna ökar

Rapporten konstaterar också att läkemedelsutgifterna inom OECD nu åter ökar efter en nedgång under finanskrisen. Under åren 2013-17 ökade läkemedelskostnaderna inom hela OECD med 1,6 procent. Utgifter för läkemedel som används utanför sjukhus står för nästan en femtedel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna.

De svenska kostnaderna för läkemedel utanför sjukhus räknat per invånare ligger mycket nära genomsnittet för länderna. Högst läkemedelskostnader har i fallande ordning USA, Schweiz, Japan, Tyskland och Kanada. Rapporten framhåller att skillnaderna har många olika orsaker, som bland annat systemen för läkemedels införande och finansiering och användningen av generika och biosimilarer.

I Sverige betalas 53 procent av läkemedelskostnaderna med offentliga medel och 47 procent av konsumenterna själva. Även när det gäller fördelningen mellan offentlig och privat finansiering av läkemedlen är variationen inom OECD stor. Störst offentlig finansiering har Ryssland med 88 procent, minst har Tyskland med 16 procent.

Låg apotekstäthet i Sverige

Bland alla hälsorelaterade data som rapporten redovisar finns även apotekstätheten inom OECD. Här ligger Sverige enligt rapporten lågt i jämförelse med andra OECD-länder.

År 2017 hade Sverige 14 apotek på 100 000 invånare, bara Nederländerna och Danmark hade färre. Genomsnittet för länderna var 29 apotek per 100 000 invånare. Nästan tre gånger så hög apotekstäthet hade Grekland som toppade tabellen.

”Crispr har öppnat en helt ny värld”

Ingrid Helander
-
0
”Crispr har öppnat en helt ny värld”

I labbet på Umeå universitet simmar zebrafiskar i stora plastbehållare. För Jonas von Hofsten, docent i cellbiologi, och hans forskarkollegor är fiskarna en pusselbit i att förstå hur den aggressiva men ovanliga cancerformen rabdomyosarkom utvecklas.

Rabdomyosarkom är en cancer som utgår från skelettmuskulaturen och som bildas ur omogna eller nästan omogna muskelceller. Med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9 och zebrafiskarna studerar Jonas von Hofsten och hans kollegor den genetiska aktiviteten under muskelutvecklingen för att försöka förstå vilka gener som är involverade i tumörprocessen.

Genom att injicera en blandning av Cas9-enzym och en specifik RNA-molekyl (så kallad guide-RNA) i nybefruktade zebrafisk-ägg kan forskarna åstadkomma ett ”klipp” i fiskens DNA och därmed en mutation på ett specifikt ställe i genomet.

– Sedan Crispr blev tillgängligt har det öppnats en helt annan värld. De saker vi kan göra i dag var helt otänkbara tidigare så tekniken har betytt otroligt mycket, säger Jonas von Hofsten.

Från 60 000 till 60

Olika RNA-molekyler leder till klipp på olika ställen i genomet och därmed olika mutationer. Zebrafiskarna, som försetts med mutationer i de gener som styr muskeltillväxten, injiceras därefter med en särskild plasmidkonstruktion som orsakar rabdsomyosarkom. Genom att studera fiskarnas tillväxt kan forskarna få kunskap om exakt vilken gen som är involverad i utvecklingen av den allvarliga cancerformen.

– På så vis kan vi  jämföra hur olika genetiska förutsättningar bidrar till olika parametrar i tumörbiologin, säger Jonas von Hofsten.

För det mesta tillverkar Umeåforskarna sina fiskstammar själva. Men ibland, om mutationerna man vill åstadkomma är extra svåra och tidskrävande att få till, beställer de färdiga stammar med definierade mutationer från Scilifelab i Uppsala.

Johan Ledin är ansvarig för faciliteten Genome engineering zebrafish på Scilifelab i Uppsala – en nationell infrastruktur dit forskare som använder zebrafiskar som modellsystem kan vända sig för att få hjälp. Även Johan Ledin vittnar om möjligheterna Crispr/Cas9-tekniken har öppnat.

– Med den kan vi göra sjukdomsmodeller för att förstå både sjukdom och mekanismer på ett mycket enklare och billigare sätt än förr. Den teknik som användes tidigare kostade cirka 60 000 kronor per försök, medan reagensen för Crispr/Cas9 kanske kostar runt 60 kronor. Det är många nollor färre, säger Johan Ledin.

Bättre forskning

Enkelt beskrivet består gensaxen av två delar: Crispr och Cas9. Med hjälp av en RNA-sekvens, vald utifrån var man vill skapa en mutation, guidar Crispr själva saxen – Cas9 – till en plats i genomet (där RNA-molekylerna basparar med DNA:t) och där sedan Cas9 klipper båda DNA-strängarna.

Det finns också bättre och sämre ställen att klippa på även inom en gen för att skapa den ”bästa” mutationen. En del av Johan Ledins jobb är därför att designa, utvärdera och optimera olika så kallade gudie-RNA till andra forskare.

Än har Jonas von Hofsten och hans kollegor inga resultat att presentera från sina zebrafiskar, men förhoppningen är att man med den nya kunskapen bland annat ska kunna hitta måltavlor som man kan utveckla läkemedel mot.

Crispr-tekniken har inte bara förändrat Jonas von Hofstens och Johan Ledins arbeten utan har fört hela forskningsfältet framåt. Vetenskapliga artiklar som publicerades för bara ett par år sedan skulle inte gå att publicera i dag, menar Jonas von Hofsten.

– När man nu har verktyget ställs det också krav på att man verifierar sina hypoteser med genetiska analyser, vilket på det hela taget har lett till bättre forskning, säger han.

Och liksom med all annan teknik sker också en ständig utveckling av Crispr/Cas-tekniken. Det handlar till exempel om utveckling och identifiering av andra saxar (det vill säga andra Cas-enzym) och om Crispr-delar med andra egenskaper.

Vassare sax

Nyligen presenterade amerikanska forskare en variant av gensaxen, så kallad prime-editing, som tycks vara både mer specifik och mer effektiv än Crispr/Cas9. Medan Crispr/Cas9 klipper av båda DNA-strängarna klipper den nya varianten bara ena strängen. Den kan också ersätta felaktiga nukelotider med korrekta, för att till exempel korrigera kodningen för ett felaktigt protein som orsakar sjukdom.

Även ”vanlig” Crispr/Cas9 kan föra in nya nukleotider, men inte lika effektivt utan kan bara byta ut nukleotiderna C och T och G och A mot varandra. Den nya gensaxen kan byta ut alla nukleotider mot varandra, vilket gör det möjligt att korrigera vissa specifika mutationer som man inte kunnat korrigera tidigare. En sådan är mutationen som i hemoglobingenen orsakar sickle cell-anemi, eftersom det kräver ett byte från T till A på ett precist ställe.

Men den vanliga Crispr/Cas-tekniken är fullgod för både Jonas von Hofsten och Johan Ledin.

– Precisionen räcker väldigt långt för oss, säger Jonas von Hofsten.

Nobelpriset nästa?

Sedan Crispr/Cas9 först beskrevs för cirka sju år sedan av forskarna Emmanuelle Charpentier, som gjorde sin upptäckt under sin tid som gästforskare på Umeå universitet, och amerikanskan Jennifer Doudna har Nobelprisspekulationerna gått varma.

Än har tekniken inte nått kliniken, även om det pågår kliniska försök, så ett medicinpris är nog i tidigaste laget. Men ett Nobelpris i kemi vore däremot inte osannolikt, menar Jonas von Hofsten.

– Jag skulle vilja påstå att Crispr/Cas9 har revolutionerat den prekliniska forskningen på ett sätt så att det vore meriterande för ett Nobelpris. Det finns andra upptäckter av mer teknisk karaktär, som till exempel PCR-tekniken, som belönats med Nobelpriset så varför inte Crispr/Cas9?

I början av året tillkännagavs att Emmanuelle Charpentier tilldelas årets Scheelepris, om delas ut av Apotekarsocieteten vartannat år, något som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Prisutdelningen äger rum den 28 november i samband med Scheelesymposiet – en heldag med fokus på den senaste forskningen inom Crispr/Cas9-området och med framförande av bland annat Emmanuelle Charpentier. Här kan du läsa mer om och anmäla dig till dagen.

Etiska skäl hindrar kinesisk Alzheimerstudie i Sverige

Helene Wallskär
-
0
Etiska skäl hindrar kinesisk Alzheimerstudie i Sverige

Efter godkännandet i Kina, som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade om, är läkemedelsföretaget Shanghai Green Valley Pharmaceuticals nu i startgroparna för ytterligare minst en fas III-studie av det nya Alzheimerläkemedlet oligomannat. Företaget vill utvärdera behandlingen även hos patienter i Europa och USA för att kunna ansöka om godkännande för dessa marknader också.

Ett land som anses intressant för den nya studien är Sverige. Alzheimerforskaren Bengt Winblad, senior professor vid sektionen för neurogeriatrik på Karolinska institutet i Solna, berättar att han fått en förfrågan från Green Valley om svensk medverkan i läkemedelsstudien.

– De vill ha med Sverige och vi har diskuterat möjligheterna för det, säger Bengt Winblad.

Vill ge som tillägg

Hittills har det hela dock stupat på att de svenska forskarna inte kan acceptera det tänkta studieupplägget. Läkemedelsföretaget vill nämligen att oligomannat ska studeras som ensam behandling i jämförelse med placebo.

– Vi kan inte vara med om vi inte i stället får pröva oligomannat som tilläggsbehandling till något av de registrerade läkemedlen mot Alzheimers sjukdom, säger Bengt Winblad.

Det finns för närvarande fyra läkemedel registrerade som symtomminskande behandling av Alzheimers sjukdom. Det senast registrerade är Ebixa (memantin) som EU-godkändes 2002. Det kan ge en viss förbättring av beteendesymtom vid måttlig-svår Alzheimers sjukdom och kan kombineras med någon av kolinesterashämmarna Aricept (donepezil), Exelon (rivastigmin) eller Reminyl (galantamin). Dessa är registrerade för behandling vid lätt-måttlig Alzheimers sjukdom och kan ge en viss positiv påverkan på kognitiv och social funktion.

– Av etiska skäl kan vi inte undanhålla patienter i en studie möjligheten att få de registrerade läkemedel som redan finns, förklarar Bengt Winblad.

Han ser ändå med positivt intresse fram emot den fortsatta utvecklingen av den nya kinesiska Alzheimerbehandlingen som han kallar “ett steg framåt”.

– I fas III-studien i Kina visades positiva effekter på flera olika utfallsmått, bland annat kognitiv funktion. Det verkar lovande. En fördel är också att det handlar om ett läkemedel som patienten tar oralt, vilket är bra för att behandlingen ska fungera i vardagen.

Tarmflorans roll diskuteras

Oligomannat är en sockermolekyl som ursprungligen utvanns från havsalger. Enligt det kinesiska företaget går läkemedlets symtomdämpande effekt via normalisering av en rubbad tarmflora. Genom att normalisera bakteriesammansättningen i tarmen minskar läkemedlet enligt företaget inflammation i bland annat hjärnan.

– Jag kan inte bedöma hur trovärdigt det är. Många tror på ett starkt samband mellan tarmfloran och sjukdomstillstånd i hjärnan, men själv är jag mer skeptisk till detta, säger Bengt Winblad.

– Däremot har både vår och andras forskning tydligt visat att inflammation i hjärnan har ett tydligt samband med demenssjukdom. Inflammation är en viktig måltavla för den fortsatta utvecklingen av Alzheimerläkemedel och det är intressant att de kinesiska forskarna nu lyfter fram det.

Försiktigt positiv även till aducanumab

En annan uppmärksammad läkemedelsnyhet på Alzheimerområdet på senare tid är företagen Biogens och Esais beslut att återuppta utvecklingen av den tidigare nedlagda Alzheimerkandidaten aducanumab.

– Det var väldigt överraskande, kommenterar Bengt Winblad.

Nedläggningen berodde på utebliven effekt i studierna, men senare analyserades ett större patientmaterial och då syntes signifikanta förbättringar hos de patienter som fått aducanumab. Företagen avser att ansöka om godkännande hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Bengt Winblad anser att det fortfarande finns för lite data om läkemedlets säkerhet och effekt, men är försiktigt positiv.

– Men man ska komma ihåg att det är en behandling som ges som infusion var fjärde vecka. Detta skulle ge stora konsekvenser för både vården och patienter om läkemedlet blir godkänt.

”Det är dags att vi slutar vara blygsamma i Sverige”

Ingrid Helander
-
0
”Det är dags att vi slutar vara blygsamma i Sverige”

”Inte sällan ser jag svenska life science-företag som gärna ”skyndar långsamt” med fokus på kvalitet och noggrannhet.

Men att växa långsamt innebär att verksamheten kan uppfattas som att sakna ambitioner eller att konkurrerande behandlingar eller verktyg har möjlighet att hinna ikapp (och kanske passera).”

Läs hela Lars Dagerholts blogginlägg här.

”Förvånansvärt oklart” om värdet av immunterapitest

Helene Wallskär
-
0
”Förvånansvärt oklart” om värdet av immunterapitest

Forskare vid utvärderingscentret Camtö (Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro) har granskat träffsäkerheten hos en testmetod som spelar en viktig roll i cancervården. Det handlar om test som används för att avgöra vilka patienter som ska behandlas med immunterapi av typen checkpointblockad.

Örebroforskarna gick i en studie igenom två års internationell forskning om de svar som testmetoden gett vid icke småcellig lungcancer. De såg en kraftig variation mellan studierna vilket de anser visar att det är svårt att standardisera metoden och att det behövs bättre verktyg för att förutsäga vilka patienter som kan ha nytta av de nya läkemedlen.

– Vi blev överraskade över att det verkar förvånansvärt oklart om de tester som i dag används verkligen bidrar till att förutsäga om patienten kan ha nytta av behandlingen, säger Louise Olsson, enhetschef vid Camtö och en av författarna till granskningsrapporten.

Nobelprisvinnande terapier

De immunterapier som det gäller är de så kallade PD1- och PD-L1-hämmarna som i fjol belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin till sin upptäckare Tasuku Honjo. Han delade det med James P Allison som upptäckte en annan liknande mekanism. Det hade då gått tolv år sedan den första PD1-hämmaren gavs till patienter. Sedan den starten har utvecklingen accelererat.

Ett flertal nya läkemedel har godkänts och de befintliga utvecklas också vartefter för nya indikationer.

PD1- och PD-L1-hämmare används i dag vid många olika cancerformer när andra behandlingar inte hjälper. Läkemedlen verkar genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer och har medfört en betydelsefull ökning av överlevnaden för cancerpatienter som tidigare saknade effektiva behandlingsalternativ. Tidigt visade sig immunterapi exempelvis ge mycket goda resultat vid svårbehandlade former av hudcancern malignt melanom.

De lovande resultaten har också skapat mycket uppmärksamhet kring de nya behandlingarna. För att ge svenska patienter tillgång till dem så snabbt som möjligt beslutade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, regionernas nationella råd för införande av nya terapier i fjol om ett nytt arbetssätt för att snabba på införandet av dem.

Test styr behandlingsval

Men samtidigt är det bara vissa patienter som svarar på dessa behandlingar, som dessutom är kostsamma. Och på grund av sin inverkan på immunsystemet kan de ge allvarliga och till och med livsfarliga biverkningar.

Därför är det viktigt att i förväg kunna ta reda på om patientens cancer är mottaglig för immunterapin.

Vid lungcancer testas i dag därför först alla patienter som kommer i fråga för immunterapi. Testet syftar till att ta reda på om cancercellerna uttrycker faktorn PD-L1 och i så fall hur mycket. Ett högt PD-L1-uttryck anses signalera högre sannolikhet för att patienten svarar på behandlingen.

Det tas prov på cancervävnaden som undersöks med så kallad färgning med hjälp av en antikropp. Ofta används någon av ett fåtal kommersiella tester som finns på marknaden.

Kraftig variation

Forskarna vid Camtö fokuserade i sin studie på det test som används i Region Örebro och benämns SP263.

Studien gjordes genom en litteratursökning efter forskning om PD-L1-uttrycket vid icke småcellig lungcancer, undersökt med hjälp av den aktuella testmetoden. De ursprungligen 1 065 sökträffarna kokade så småningom ned till tio studier som uppfyllde kriterierna och analyserades. Dessa omfattade sammanlagt 1 791 patienter med icke småcellig lungcancer.

Forskarna konstaterade att det fanns en mycket stor variation mellan studierna när det gällde uttrycket av PD-L1. Andelen patienter som saknade PD-L1-uttryck (och som enligt svenska riktlinjer inte bör ges immunterapi) varierade exempelvis mellan 44 och 80 procent i de olika studierna.

Och andelen med starkt uttryck (där immunterapierna rekommenderas) varierade också kraftigt, mellan fyra och 43 procent. De stora variationerna kan bero på en mängd faktorer, såsom tekniska aspekter, variation i själva tumörerna och svårigheter vid den mikroskopiska bedömningen.

Vill ha fortsatt diskussion

Den kraftiga variationen i resultaten gör att Örebroforskarna ifrågasätter hur väl dagens tester fungerar som underlag för beslut om att ge immunterapi eller ej.

– Vi vet dessutom också att det inom den kliniska cancerforskningen pågår en livlig diskussion om hur starkt prediktivt värde PD-L1-uttrycket egentligen har för behandlingseffekten, säger Louise Olsson.

– Vår slutsats är att det behövs bättre markörer, med olika molekylärbiologiska tekniker.

Hon hoppas på ökad diskussion och fortsatt forskning om checkpointhämmarna och hur de bäst ska användas.

– Det är angeläget att användning, nytta, biverkningar och kostnadseffektivitet med immunterapi i rutinsjukvården utvärderas. Vi planerar en sådan studie i Örebro och det vore även önskvärt med en studie på nationellt plan.

– Det är viktigt att vi får en mycket klarare bild eftersom introduktionen av de nya behandlingarna har gått så snabbt.

Nytt grepp ska sätta fokus på allas rätt till läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Nytt grepp ska sätta fokus på allas rätt till läkemedel

För 20 år sedan tilldelades Läkare utan gränser Nobels fredspris. Prispengarna användes till att starta den så kallade Accesskampanjen för allas rätt till livsviktiga läkemedel. Under parollen ”medicin ska inte vara en lyxvara” har organisationen sedan dess arbetat för att förbättra tillgången till läkemedel, vaccin och diagnosverktyg för fattiga och utsatta människor i hela världen.

Läkemedelsvärlden har bland annat rapporterat om Läkare utan gränsers aktioner mot höga priser på hepatit C-läkemedel och ojämlik tillgång till vacciner för världens barn.

I samband med 20-årsjubiléet av fredspriset och kampanjstarten konstaterar organisationen nu att höga läkemedelspriser fortfarande hindrar miljontals människor från att få tillgång till livsavgörande behandling.

Ett aktuellt exempel som lyfts fram är de nya tuberkulosläkemedlen delamanid och bedakilin. Båda preparaten har visat sig mycket effektiva för att behandla antibiotikaresistent tuberkulos, som utgör ett växande hälsohot i många länder. Men omkring 90 procent av de tuberkulospatienter som behöver de nya medicinerna har fortfarande inte tillgång till dem, till stor del på grund av preparatens höga pris, framhåller Läkare utan gränser.

För att rikta strålkastarljus på situationen prövar organisationen nu ett annorlunda grepp. Tidigare studenter vid Beckmans designhögskola fick i uppdrag att gestalta den bristande läkemedelstillgången visuellt.

– Vi ville hitta ett kreativt sätt att förmedla att höga läkemedelspriser fortfarande hindrar miljontals människor från att få tillgång till livsavgörande behandling, säger Oliver Schulz, generalsekreterare på Läkare Utan Gränser.

Resultatet blev en smyckekollektion, bestående av två halsband, tre par örhängen, ett hårspänne och en ring, samtliga gjutna i tenn och i form av läkemedel. Smyckena har tagits fram av Julia Jondell, Mira Bergh Edenborg, Matilda Ström Ellow och Kourosh Hekmatara.

Smyckena visas nu upp i en installation på Nobelprismuséet i Stockholm till och med 1 december.

– Genom installationen vill vi öka förståelsen kring hur orättvis den medicinska marknaden är. Vinster sätts framför folkhälsa, vilket gör att preparat mot lindrigare åkommor i den rikare delen av världen prioriteras över livräddande medicin mot sjukdomar som framför allt drabbar fattiga. Vi hoppas att vår installation ska få människor att vilja engagera sig för att förändra den här orättvisan, säger Oliver Schultz.

Fälls för missade varningar om graviditet och amning

Helene Wallskär
-
0
Fälls för missade varningar om graviditet och amning

Läkemedlet Zomig nasal (zolmitriptan) är en receptfri nässpray mot migränhuvudvärk och Hortons huvudvärk. Enligt produktresumén har säkerheten vid användning hos gravida kvinnor inte fastställts och det finns vissa tecken på negativ påverkan på embryot i djurstudier. Därför ska behandling av gravida bara övervägas om nyttan för modern är större än riskerna för fostret.

När det gäller amning framgår det av produktresumén att zolmitriptan passerar över till modersmjölk i djurstudier. Några data om eventuell passage till bröstmjölk hos människor finns inte och därför rekommenderas försiktighet med läkemedlet för ammande kvinnor. Amning bör undvikas under 24 timmar efter behandling.

Men i en annons om Zomig nasal stod det inget om dessa saker. Detta var, anser informationsgranskningsnämnden, IGN, extra olämpligt på grund av bilden i annonsen föreställde en ung mamma med ett mycket litet barn i knäet.

IGN fäller därför företaget Grunenthal Sweden AB som marknadsför läkemedlet för en överträdelse av det etiska regelverket. Företaget ska enligt beslutet betala en straffavgift på 90 000 kronor.

Företaget förklarar i sitt svaromål att texten i annonsen togs fram oberoende av den aktuella kampanjen med bilden av kvinnan och barnet. Dessutom kom bilden att beskäras så att det inte längre syns att mamman matar barnet med fast föda.

Företaget håller med om IGN:s kritik och lovar att arbeta om kampanjmaterialet.

Nytt demensläkemedel väcker frågor

Helene Wallskär
-
0
Nytt demensläkemedel väcker frågor

Kinas läkemedelsmyndighet (på engelska national medical products administration, NMPA) har beslutat om ett villkorat godkännande för Alzheimerläkemedlet Oligomannate. Det har godkänts som behandling av mild-måttlig Alzheimers sjukdom.

Detta är det första godkännandet av ett nytt Alzheimerläkemedel i världen på 16 år och nyheten har fått en hel del uppmärksamhet i internationella nyhetsmedier.

Oligomannate har utvecklats av det kinesiska läkemedelsföretaget Shanghai Green Valley pharmaceuticals. Läkemedlet är en sockermolekyl som ursprungligen utvanns från bruna havsalger. Enligt ett pressmeddelande från Shanghai green valley pharmaceuticals har det ett annat verkningssätt än befintliga bromsmediciner.

Oligomannate förbättrar, enligt företaget, patienternas kognitiva funktion genom att normalisera en rubbad tarmflora och därmed modulera inflammation i hjärnan och andra delar av kroppen.

Företaget ansökte i november i fjol hos NMPA om godkännande i ett snabbspår som myndigheten tillämpar för att den kinesiska befolkningen snabbare ska få tillgång till effektiva och mindre kostsamma inhemska läkemedel.

Godkännandet baseras på en klinisk fas III-studie som genomfördes under 36 veckor vid 34 sjukhus runt om i Kina. Studien var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. 818 patienter med mild-måttlig Alzheimers sjukdom deltog.

Företaget rapporterar att Oligomannate i studien förbättrade den kognitiva funktionen redan fyra veckor efter behandlingsstart. Förbättringen jämfört med placebogruppen var statistiskt signifikant och höll i sig under hela studieperioden. Läkemedlet hade en gynnsam biverkningsprofil utan fler biverkningar än vad placebo gav.

– Det var oväntat att de kinesiska forskarna kunde se en signifikant effekt av det här läkemedlet hos personer med mild-måttlig Alzheimers sjukdom. I de sjukdomsstadierna är patienten redan ganska sjuk och man siktar gärna på att komma in tidigare med nya behandlingar för att få effekt, kommenterar den svenska Alzheimerforskaren Kaj Blennow, professor och forskningsledare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.

– Det jag saknar i den studie som beskrivs är analyser av markörer som visar om behandlingen även påverkar den bakomliggande patologin. Exempelvis PET-undersökningar som visar ansamlingar av amyloid och tau i hjärnan eller prover på ryggmärgsvätska där det även går att analysera markörer för nervcellsnedbrytning.

Kaj Blennow anser därför att det är för tidigt att uttala sig om ifall det nya kinesiska läkemedlet kan innebära ett verkligt framsteg för Alzheimerpatienter eller ej. Han vill avvakta resultaten av den andra fas III-studie som läkemedelsföretaget planerar att genomföra i USA, Europa och Asien för att kunna ansöka om godkännande på fler marknader.

– Dels får vi då se om det går att upprepa resultaten från den första studien, i Kina, i en större studie i en annan population. Och dels kommer säkerligen även eventuella effekter på Alzheimerpatologin att analyseras i en sådan studie, säger han.

– På så vis får vi ett mer entydigt svar, som kanske även kan ge kunskap om huruvida det ligger något i hypoteserna om tarmflorans inverkan vid Alzheimers sjukdom.

Diklofenak receptbeläggs på grund av risker

Ingrid Helander
-
0
Diklofenak receptbeläggs på grund av risker

Från och med den 1 juni nästa år tas receptfriheten för dikofenak bort, meddelar Läkemedelsverket. Anledningen är att de tidigare kända riskerna för hjärt-kärlbiverkningar med läkemedlet, som tillhör gruppen NSAID-läkemedel, icke-steroida antiinflammatoriska medel, också kan ses vid lägre doser och kortare behandlingstider.

Redan för ett år sedan ifrågasattes diklofenaks receptfrihet, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om.

En stor studie i den vetenskapliga tidskriften BMJ bekräftade då tidigare forskning som visat att diklofenak ökade risken för allvarliga hjärt-kärlproblem som förmaksflimmer, ischemisk stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och död. Risken syntes även vid lägre doser (mindre än 100 mg/dygn) och vid kortare behandlingstider.

Studien har bidragit till att medlemsländerna i EU nu uppmanas att ompröva receptfriheten för diklofenak nationellt.

– Den nya studien ger stöd för att den ökade risken för hjärt-kärlbiverkningar som man känt till sedan tidigare även finns vid lägre doser och vid korttidsanvändning. Beslutet att receptbelägga diklofenak ökar säkerheten för patienten genom att läkare dels kan informera om riskerna och dels kan göra en helhetsbedömning av om det föreligger risk för hjärtkärlpåverkan, säger Paulina Tuvendal, klinisk utredare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Diklofenak har en inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande effekt. Som ersättning vid egenvård rekommenderar Läkemedelsverket i stället att använda produkter som innehåller paracetamol, ibuprofen och naproxen.

Diklofenak finns även som gel för att stryka på huden. Denna typ av produkter ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdom meddelar Läkemedelsverket och inte heller av indragningen av receptfriheten.

Många vill se höjd ålders-gräns för alternativ vård

Helene Wallskär
-
0
Många vill se höjd ålders-gräns för alternativ vård

Ett 70-tal remissvar hade kommit in när remisstiden 31 oktober gick ut för Kjell Asplunds utredning om komplementär och alternativ medicin och vård, kav-utredningen. Huvudförslagen i utredningen får i stort stöd av flertalet remissinstanser som uttalat sig, men många lyfter också fram olika gränsdragningsproblem. Och utredningen sågas av flera företrädare för den alternativa vården.

Utredaren Kjell Asplund har som Läkemedelsvärlden rapporterat i år lagt fram två betänkanden om dels ökad konsumentinformation till patienter om alternativa metoder, och dels en ny lag med ökade begränsningar av rätten att utföra komplementär och alternativ vård och behandling.

I dag är det förbjudet för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att behandla cancer, epilepsi och diabetes. Utredaren vill utvidga förbudet till att omfatta alla allvarliga kroppsliga och psykiska sjukdomar.

Detta förslag får stöd i de flesta remissvar, bland annat i svaren från hälso- och sjukvården och myndigheter inom vårdområdet. Men många av dessa remissinstanser är samtidigt oroliga för att det kan bli svårt att dra gränsen för vad som är allvarlig sjukdom. ”Hur stort ansvar ska den enskilda patienten ta och kav-utövaren när det gäller att bedöma om sjukdomen är allvarlig?”, frågar exempelvis Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Kritik om gränsdragning

Utredaren vill även höja åldersgränsen för alternativ vård från åtta till 15 år. Förslaget är att helt förbjuda alternativ sjukdomsbehandling av barn under 15 år, oavsett om sjukdomen är lindrig eller svår. Samma sak ska, för att skydda det ofödda barnet, enligt förslaget också gälla behandling av gravida.

Förslaget om höjd åldersgräns möter ytterst få invändningar i remissvaren. Däremot tar dock många upp ytterligare ett gränsdragningsproblem. Det gäller utredarens förslag att alternativ vård genomgående ska tillåtas för symtomlindring, såväl hos barn och gravida som vid allvarlig sjukdom.

Här går kritiken från många remissinstanser ut på att det kan bli mycket svårt att i praktiken dra en knivskarp gräns mellan sjukdomsbehandling och symtomlindring. “Dock anser vi att det behöver göras ytterligare förtydliganden kring hur stort ansvar den enskilda patienten ska ta respektive kav-utövaren i bedömningen om sjukdomen är allvarlig och om det är fråga om symtomatisk behandling”, skriver till exempel Apotekarsocieteten.

Flera remissinstanser går även så långt att de på grund av befarade gränsdragningsproblem vill förbjuda även symtomlindrande behandling till barn, gravida och svårt sjuka. Till dessa hör bland andra Kungliga vetenskapsakademien som ser “en betydande risk att aktiv behandling åsidosätts” om symtomlindrande alternativbehandling tillåts till de aktuella patientgrupperna. På samma linje går Läkarförbundet som skriver:

“Gränsdragningen mellan vad som är behandling av själva sjukdomen och vad som endast är symtomlindring är sällan glasklar och förbundet bedömer att den sannolikt kan vara än svårare för personer som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen.”

En annan punkt där en del remissinstanser vill förbjuda mer än utredaren handlar om smittsamma sjukdomar. Utredningen föreslår förbud mot att använda alternativa och komplementära metoder för att behandla smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

Men bland andra Vårdförbundet tycker att det inte räcker utan vill att kav-utövare överhuvudtaget inte ska få befatta sig med patienter med sådana sjukdomar. Förbundet anser att kav-utövarna även ska förbjudas att utreda smittsamma sjukdomar och att behandla deras symtom. ”Det är av ett starkt allmänintresse att minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar”, framhåller förbundet.

Ris och ros om utbildningsförslag

Många remissinstanser gillar förslaget att utbildning om komplementär och alternativ medicin motsvarande cirka 1-2 högskolepoäng ska införas på vissa vårdutbildningar. Syftet är att hälso- och sjukvårdspersonal ska bli bättre på att diskutera sådana behandlingar med sina patienter.

Men de högskolor som har vårdutbildningar och som besvarat remissen är mindre entusiastiska över förslaget. Linköpings universitet invänder exempelvis att undervisning om komplementär och alternativ vård redan ges på de relevanta utbildningsprogrammen och att krav om vissa högskolepoäng “ger konstiga signaler”. Och Umeå universitet anser att förslaget “bör strykas” och inte ligger i linje med “lärosätenas autonoma uppdrag”.

Ett annat förslag som uppskattas av många, men inte av de mest direkt berörda, är att använda 1177.se som kanal för information till befolkningen om komplementär och alternativ vård. Ett utmärkt förslag, tycker ett stort antal remissinstanser. Men regionerna, som är de som står bakom 1177, och deras it-företag Inera som sköter tjänsten, tycker inte alls att 1177 är en lämplig plats för denna information.

Region Jönköpings län framhåller att det finns en överenskommelse om “att endast information om evidensbaserad hälso- och sjukvård ska finnas på 1177.se”. Och Inera skriver att 1177:s unika position som en seriös ingång till evidensbaserade fakta “riskerar att skadas om man avviker från den överenskomna inriktningen”.

Massiv kritik från kav-företrädare

Ett flertal organisationer som företräder komplementär och alternativ vård har också besvarat remissen. De flesta av dem är starkt kritiska mot utredningen och dess förslag om ökade begränsningar. Kav-organisationerna vill varken se höjd åldersgräns eller förbud mot att behandla allvarliga sjukdomar.

Branschorganisationen KAM-kommittén för komplementär och alternativ medicin anser att åldersgränsen bör tas bort helt eftersom inget annat EU-land har en sådan gräns. “Vårdnadshavare/föräldrar måste ha rätten att bestämma och välja behandling och vård för sina barn. Barn skall inte heller diskrimineras utan ha rätten att få tillgång till ofarlig behandling”, anser KAM-kommittén.

Kav-företrädarna är också mycket kritiska mot personsammansättningen i Kjell Asplunds utredning. “…endast en av 17 arbetar aktivt med KAM-metoder vilket ej kan påstås leda till en opartisk utredning”, skriver KAM-kommittén.

Kjell Asplund har föreslagit att den nya lagen ska träda i kraft 2021. Nu kommer remissvaren och utredningsförslagen att beredas av socialdepartementet för att eventuellt resultera i ett lagförslag.

Så slår mässlingviruset ut kroppens immunförsvar

Ingrid Helander
-
0
Så slår mässlingviruset ut kroppens immunförsvar

Människor som haft mässling har en ökad risk att drabbas av andra infektioner under lång tid efter man blivit frisk från mässlingsinfektionen. Det har varit känt sedan tidigare. I en dansk-brittisk studie från 2015 konstaterade forskarna att immunförsvaret var försvagat i upp till tre år efter genomgången sjukdom. Forskarna visade också att dödligheten i infektionssjukdomar i höginkomstländer är nära kopplad till antalet fall av mässling.

Men exakt hur mässlingviruset slår ut immunförsvaret har man inte vetat – särskilt eftersom antalet vita blodkroppar tycks återhämta sig bra efter en mässlingsinfektion. Nu tycks dock forskare från bland annat Wellcome Trust Sanger-institutet vara gåtans lösning på spåren.

I en studie publicerad i Science Immunology analyserade forskarna blod från 26 ovaccinerade barn i åldern 4 till 17 år som inte haft mässling. Barnen kom från en samhällsgrupp i Nederländerna med låg vaccinationsvilja och -täckning. Efter ett mässlingsutbrott 2013, och laboratorieverifierad mässlingssmitta hos barnen, togs nya blodprov 40-50 dagar efter konstaterad infektion.

Forskarna sekvenserade antikroppsgener från barnen innan och efter mässlingsinfektionen och fann dels att en stor del av immunförsvarets minnes-B-celler försvunnit efter infektionen och dels att mässlingviruset gjort immunförsvaret mer omoget. Tillsammans innebär det att den som haft mässling har ett sämre försvar mot redan genomgångna infektioner (som man borde vara immun mot) och mot helt nya infektioner.

– Denna studie är en direkt bekräftelse av så kallad ”immunologisk minnesförlust” hos människor, där immunsystemet glömmer hur man ska reagera på infektioner som tidigare uppstått. Vi visar att mässling orsakar förlust av skydd mot andra sjukdomar, säger Velislava Peterova, förstaförfattare till studien, i ett uttalande.

Forskarna testade också sin hypotes i djurförsök. Illrar som hade fått vaccin mot influensa och därefter infekterades med mässlingsvirus hade lägre nivåer av influensaantikroppar efter mässlingsinfektionen än illrar som inte fick mässling. De fick även värre influensasymtom när de infekterades med influensavirus än de illrar som inte haft mässling innan influensan.

– Dessa fynd stärker den vitala roll som MPR-vaccinet har för folkhälsan och som skydd mot dödlig sjukdom. Det är ännu en påminnelse om hur viktiga vacciner är för att eliminera infektionssjukdomar, säger Charlie Weller, ansvarig för vaccin på Wellcome Trust Sanger-institutet, i ett uttalande.

Frågan många kanske ställer sig är om även mässlingsvaccin påverkar immunförsvaret negativt. Svaret är nej.

I en annan studie, publicerad i Science och gjord på samma försökspersoner, visades att antikroppsnivåerna inte minskade hos en kontrollgrupp som fått MPR-vaccin. I själva verket sågs en ökning av alla olika typer av antikroppar vilket i stället visar på ett utökat och bredare immunförsvar.

123Sida 3 av 3