Månads arkivering april 2019

Mindre resistens med nya behandlingar

Ingrid Helander
-
0
Mindre resistens med nya behandlingar

Nanoformuleringar av antimikrobiella peptider för behandling av till exempel tuberkulos eller sårinfektioner är kanske ett av vapnen för att bromsa den ökade antibiotikaresistensen i samhället. Ett annat är att använda de antibiotikum vi redan har på ett smartare sätt.

Dessa frågor diskuterades vid det femte frukostseminariet i serien Kampen mot antibiotikaresistens som Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten har anordnat. Tidigare seminarier har bland annat handlat om miljökonsekvenser av antibiotikatillverkning, utveckling av nya antibakteriella behandlingar, samt var och hur resistens uppstår.

På forskningsinstitutet Rise har man sedan 2013 arbetat med EU-projektet Formamp – Innovativ nanoformulering av antimikrobiella peptider. Under tisdagens frukostseminarium i biblioteket på Apotekarsocieteten var Ulla Elofsson från Rise på plats för att berätta om projektet.

– Vi känner alla till att antimikrobiell resistens är ett stort hot. Redan nu orsakar resistenta bakterier cirka 700 000 dödsfall per år globalt och om inget görs kommer den siffran att vara uppemot 10 miljoner år 2050. Men tiden rinner och klockan tickar och vi måste bekämpa resistensutvecklingen på många sätt, sade Ulla Elofsson.

Man vet att det finns ett samband mellan högre antibiotikaanvändning och ökad resistensutveckling. En given strategi för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens är därför att använda mindre antibiotika. Där kommer antibakteriella peptider in i bilden.

Dessa peptider är små proteiner, mellan 10 och 40 aminosyror långa, som redan är en del av kroppens försvarssystem mot olika typer av infektioner och andra sjukdomstillstånd. Fördelen med peptiderna är att det har en snabb och specifik verkningsmekanism – genom att interagera med cellmembranet hos exempelvis bakterier oskadliggör de dessa på ett sätt som bakterien har svårt att utveckla resistens mot. Nackdelen är att peptiderna är instabila och bryts ned snabbt. Dessutom har de förhållandevis dålig effektivitet, har vissa toxikologiska problem samt är dyra att tillverka.

Men genom att förpacka peptiderna i smarta formuleringar i olika nanobärarsystem kan man komma runt många av problemen, och det är något man utvecklat inom projektet Formamp. Särskilt långt har man kommit med behandlingsalternativ mot tuberkulos.

– Genom screening har vi hittat en antimikrobiell peptid som kan ta död på mykobakterier, som ger upphov till tuberkulos. En stor andel av peptiden kan laddas in i olika bärare och bäst fungerar så kallad mesosilica (nanopartiklar med kolloidalt kiselmineral, reds.anm.) som kan formuleras till ett inhalerbart pulver, sade Ulla Elofsson.

Förhoppningen är att detta kan bli ett alternativ till dagens tuberkulosbehandling som innebär långvarig antibiotikabehandling – ibland upp till två år – med både dålig följsamhet och biverkningar för patienten som följd.

– Eftersom man kan ge dessa antimikrobiella peptider lokalt och de generellt är mindre benägna att skapa resistens samt att de bryts ned snabbt tror vi att behandling med dessa på sikt kan bidra till att minska resistensutvecklingen mot antibiotika, sade Ulla Elofsson.

Men än är det långt till klinisk användning på människa. Resultaten man har i dag, och som är lovande, kommer från laboratorietester på tuberkulosbakterier från människa och studier i möss. Patentansökan för både peptiden och bärarsystemet är gjord och nu söker projektet finansiering för att kunna gå vidare med utvecklingen.

– Men i väntan på nya läkemedel får vi hålla oss till dem vi har, sade Gunilla Skoog Ståhlgren från Folkhälsomyndigheten, som var frukostseminariets andra talare.

Det betyder dock inte att nuvarande behandlingar inte kan optimeras. Många av de antibiotikum som används i dag har funnits på marknaden länge, vilket också gjort att behandlingslängden de godkändes för har hängt med utan att modifieras.

– Vi har länge pratat om att det är viktigt att ta hela kuren. Men hur lång ska den vara och vems ansvar är det att ta reda på det – läkemedelsbolagens eller samhällets, frågade sig Gunilla Skoog Ståhlgren.

– Eftersom många studier visar att det finns ett samband mellan högre antibiotikaanvändning och ökad resistensutveckling är det viktigt att vi använder den antibiotika vi har på ett ansvarsfullt sätt.

Det handlar både om vilka infektioner som ska behandlas med antibiotika och hur behandlingen ger störst nytta.

– Kanske kan man till och med minska användningen genom att ge kortare kurer?

Att korta behandlingskurerna är också något som diskuterats flitigt, men för att skapa säkra beslutsunderlag måste man göra kliniska studier. En sådan, som ledde till halvering av behandlingstiden med ciprofloxacin mot pyelonefrit (febril urinvägsinfektion), gjordes av Strama mellan 2006 och 2009.

I en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie med 251 patienter jämfördes effekten av sju respektive 14 dagars behandling med ciprofloxacin, 500 mg två gånger dagligen, vid akut polynefrit.

Resultaten visade att antibiotikabehandling i sju dagar inte var sämre än i 14 dagar. Resultaten ledde till att både behandlingsrekommendationerna i vården och produktresumén ändrades.

– Förutom att minska antibiotikatrycket innebär kortare behandlingar också mindre biverkningar hos patienterna. Vanliga biverkningar är annars mag-tarmbesvär och svamp i underlivet, sade Gunilla Skoog Ståhlgren.

En annan studie handlar om antibiotikabehandling vid tonsillit (halsfluss). Studien har genomförts av Folkhälsomyndigheten efter att ha identifierat områden där hälso- och sjukvården önskat mer kunskap.

– Tonsillit är en vanlig orsak till förskrivning av antibiotika inom öppenvården och sedan lång tid behandlas det med antibiotika i tio dagar av rädsla för svåra men ovanliga komplikationer i form av bland annat reumatisk feber. Men frågan är om behandlingen behöver vara så lång?

I studien inkluderades 433 patienter som antingen fick penicillin V (PcV) 800 mg fyra gånger per dygn i fem dygn eller den i dag rekommenderade dosen 1 000 mg tre gånger per dygn i 10 dygn.

– Hypotesen är att med en tätare och aggressivare dosering behöver inte behandlingstiden vara lika lång, sade Gunilla Skoog Ståhlgren.

Resultaten är ännu inte officiella utan kommer att presenteras på en konferens i Amsterdam senare i april och så småningom i en vetenskaplig publikation.

– Oavsett vad resultaten blir ger det oss ökad kunskap som kan användas i framtagandet av behandlingsrekommendationer, sade Gunilla Skoog Ståhlgren.

Frukostseminariet avslutades med en fråga från dagens moderator, Läkemedelsvärldens medicinjournalist Helene Wallskär, om var vi kommer att vara med nya behandlingar respektive behandlingstider om fem, tio år.

Ulla Elofsson från Rise var hoppfull om utvecklingen både på kort och lång sikt

– Redan om fem år borde vi kunna vara närmare bättre typer av formuleringar och kombinationspreparat. På längre sikt hoppas jag att vi kommer att få se antimikrobiella peptider på marknaden.

Gunilla Skoog Ståhlgren poängterade att det tar lång tid att göra studier för att eventuellt ändra nuvarande behandlingsrekommendationer, men att det är den vägen man ändå måste gå.

– Medan vi väntar på andra superläkemedel behöver vi optimera de behandlingar vi har.

Detta var vårens sista frukostseminarium om antibiotikaresistens. Den 23 maj tar vi ett samlat grepp om resistensfrågan under en heldag med rubriken Kampen mot antibiotikaresistens – från ord till handling. Läs mer och anmäl dig här.

Ny lag säkrar brittiska vårdjobb för EU-personal

Helene Wallskär
-
0
Ny lag säkrar brittiska vårdjobb för EU-personal

Apotekare, läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal från EU får fortsätta jobba i Storbritannien även efter en hård Brexit.

Hälsodepartementet i Storbritannien har infört ny lagstiftning som gör att bland andra apotekare, läkare, sjuksköterskor och tandläkare från EU-länder kan fortsätta att arbeta i den brittiska vården även om den ovissa Brexit-processen skulle sluta med ett avtalslöst utträde.

Den nya lagstiftningen gäller anställda från EU-området som för närvarande arbetar i Storbritannien. Deras yrkeskvalifikationer kommer även fortsättningsvis att vara godkända enligt brittiska bestämmelser oavsett vilken typ av utträde ur EU som Storbritannien till slut gör.

Detta förklarar hälsominister Matt Hancock i ett brev till vårdanställda från EU.

”Vi vill att ni ska veta att ni har en säker framtid här efter att Storbritannien lämnar EU”, skriver han.

”Vi vill att ni ska stanna, och om ni anländer på eller före det datum som vi lämnar EU kommer ni att ha i stort sett samma rättigheter och fördelar som ni har nu.”

I Sverige har den svenska regeringen beslutat om liknande bestämmelser angående brittiska yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården vid en avtalslös Brexit. Här måste dock brittiska utövare av reglerade vårdyrken ansöka om att få sina yrkeskvalifikationer godkända. Om detta sker före utträdesdagen kommer ansökan att prövas enligt samma snabbare och enklare regler som i dag, det vill säga de regler som gäller inom EU.

Större risk än nytta med NSAID vid alzheimer

Ingrid Helander
-
0
Större risk än nytta med NSAID vid alzheimer

På grund av de inflammatoriska komponenterna i Alzheimers sjukdom har forskare länge varit intresserade av om antiinflammatoriska läkemedel kan stoppa eller åtminstone bromsa utvecklingen av sjukdomen.

En studie från 2001 tydde på att långtidsanvändning av NSAID-läkemedel (icke steroida antiinflammatoriska läkemedel) kunde skydda mot alzheimer. Andra studier har dock inte kunnat upprepa dessa resultat och bland annat publicerades en studie 2009 som tvärtom visade att läkemedlen tycktes öka alzheimerrisken hos äldre patienter, något som Läkemedelsvärlden skrev om då.

Det har dock funnits en teori om att NSAID kan ha en skyddande effekt hos yngre patienter där sjukdomen ännu inte brutit ut.

Nu har kanadensiska forskare undersökt just detta i en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie som är publicerad i Neurology. Slutsatsen är att NSAID, i detta fall i form av naproxen, inte påverkade utvecklingen av alzheimer hos dessa patienter.

I studien ingick 195 patienter med minst en nära släkting (en förälder eller två syskon) med Alzheimers sjukdom. Studiedeltagarna, som var i genomsnitt 63 år gamla, hade själva inga kognitiva symtom vid studiestarten och åt heller inga antiinflammatoriska läkemedel.

Deltagarna randomiserades till att få antingen 220 mg naproxen två gånger dagligen i två år eller placebo i liknande omfattning. Innan studiestart samt vid 3, 12 och 24 månader gjordes hjärnavbildningar med magnetresonanskamera. Dessutom gjordes neurosensoriska och kognitiva mätningar. Hos ungefär hälften av patienterna mättes biomarkörer i form av beta-amyloid, t-tau och fosforylerat tau i cerebrospinalvätskan.

Det primära effektmåttet var årlig förändring av APS (Alzheimer progression score) som är ett sammanvägt mått på de olika mätningarna som gjordes under studiens gång (se ovan). En ökning av APS innebär en ökad svårighetsgrad vad gäller sjukdom.

Ingångsvärdena för de båda patientgrupperna skilde sig inte nämnvärt åt. I både grupperna ökade dock APS under den två år långa studien, men skillnaden mellan grupperna var obetydlig.

Vad gäller biverkningar var de vanligare i gruppen som fått naproxen där gastrointestinala biverkningar var de vanligaste. Även andnöd (dyspné), högt blodtryck och petekier (små röda utslag) rapporterades.

Forskarna slår därför fast att förebyggande behandling med NSAID inte minskar risken att få alzheimer, men att dagligt intag av NSAID däremot ökar risken för negativa hälsoeffekter hos annars friska individer.

– Vi tror att detta vägs ände för användning av NSAID för behandling eller förebyggande av Alzheimers sjukdom, och det tyder också på att vi behöver vara försiktiga med att använda andra antiinflammatoriska läkemedel för detta ändamål, sade John Breitner, en av forskarna bakom studien, i ett uttalande i samband med att studien publicerades.

“Vi vill kunna hjälpa förskrivarna bättre”

Helene Wallskär
-
0
“Vi vill kunna hjälpa förskrivarna bättre”

Ska Läkemedelsverket i framtiden göra risk-nytta-bedömningar av vissa utvalda läkemedel som används utanför indikation, ”off label”? Den frågan har Läkemedelsverket fått regeringens uppdrag att utreda och lämna svar på senast 31 december i år.

– Uppdraget är i linje med vad vi själva önskat få titta närmare på, så vi ser väldigt positivt på att sätta i gång med det här, säger Veronica Arthurson, gruppchef på Läkemedelsverket.

När hälso- och sjukvården frågar efter evidens kring off label-användning av olika läkemedel har Läkemedelsverket i dag svårt att ge några rekommendationer. Detta eftersom den övergripande risk-nytta-värderingen av ett läkemedel görs under godkännandeprocessen och endast avser de godkända indikationerna.

– Vi skulle dock gärna vilja kunna möta hälso- och sjukvårdens behov av råd kring evidensläget, säger Veronica Arthurson.

Regeringsuppdraget har två delar. Den första är att genomföra ett pilotprojekt om ett utvalt läkemedel som används off label och där utvärderingsbehovet är särskilt stort. Den granskningen ska leda till en väl underbyggd slutsats om nytta-risk-balansen med off label-användningen av just det läkemedlet.

– Rituximab som behandling vid ms känns som en naturlig kandidat att granska i pilotprojektet, säger Veronica Arthurson.

– Där finns en utbredd off label-förskrivning och en stor efterfrågan från vården på en värdering av evidensen.

Antikroppen rituximab (Mabthera) har flera indikationer, men multipel skleros är inte en av dem. Ändå ökar användningen av rituximab vid ms sedan länge snabbt i Sverige. Många har efterfrågat en risk-nytta-värdering av denna off label-användning. En orsak är att det, som Läkemedelsvärlden rapporterat, uppstått frågetecken kring försäkringsskyddet för de berörda patienterna.

Men Läkemedelsverket ska inte bara utreda rituximab utan också studera off label-frågan mer generellt. Myndigheten ska ge sin syn på om risk-nytta-värderingar av off label-användning av utvalda läkemedel överhuvudtaget bör ingå i Läkemedelsverkets verksamhet.

– Vi ska ta fram fördelar och nackdelar med att erbjuda sådana underlag.

Om fördelarna anses överväga nackdelarna ska Läkemedeslverket även utarbeta ett förslag till värderingsmodell. Förslaget ska beskriva vilka faktorer och vilken evidens som kan ingå i värderingen och hur informationen ska vägas samman och presenteras.

Gottlieb tar en ny roll i läkemedelsdebatten

Helene Wallskär
-
0
Gottlieb tar en ny roll i läkemedelsdebatten

I dag, fredag, är det officiellt Scott Gottliebs sista arbetsdag som chef för den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Som Läkemedelsvärlden rapporterat har han överraskande beslutat sig för att lämna posten av personliga skäl och efterträds tills vidare av Ned Sharpless.

I en avskedsintervju i Washington Post berättar Scott Gottlieb att han inte tänker lämna hetluften helt. Han planerar att på deltid arbeta inom den konservativa tankesmedjan the American enterprise institute, där han var engagerad före FDA-tiden. Skälet är att Scott Gottlieb vill delta i debatten och det politiska arbetet kring de höga läkemedelspriserna i USA.

Frågor om priser och kostnader för läkemedel har intresserat honom även som FDA-chef. Mer än sina företrädare har han deltagit i den diskussionen och bland annat försökt påskynda godkännandet av generika för att öka konkurrensen och få ned priserna.

E-verifikation får förlängd mjukstart

Helene Wallskär
-
0
E-verifikation får förlängd mjukstart

Den ursprungliga planen var att nu på måndag avsluta stabiliseringsperioden och gå över till skarp användning av e-verifikationssystemet för läkemedel i Sverige. Men planen har fått ändras på grund av att systemet än så länge larmar om alltför många felaktigheter.

– Vi förlänger stabiliseringsperioden eftersom den mängd larm vi ser när apoteken kontrollerar förpackningarna än så länge är på en för hög nivå. Om vi skulle gå över i ordinarie drift nu så skulle larmen orsaka problem och det skulle kunna drabba patienter, säger Kristina von Sydow, vd i föreningen E-verifikation i Sverige, E-vis, till Läkemedelsvärlden.

E-verifikationssystemet för läkemedel i Sverige ska, som Läkemedelsvärlden rapporterat vid flera tillfällen, göra det möjligt att kontrollera läkemedels äkthet vid försäljningstillfället och genom hela försörjningskedjan. Det svenska e-verifikationssystemet och de nationella systemen i övriga medlemsländer i EU är sammanlänkade via ett centralt europeiskt nav.

Sedan 9 februari då den aktuella EU-förordningen trädde i kraft måste alla nytillverkade förpackningar för humanläkemedel ha en säkerhetsförsegling och märkas med en spårbar 2D-kod som kan kontrolleras i en europeisk databas. Om koden inte stämmer får läkemedlet inte lämnas ut.

Men i Sverige och 25 andra länder har systemet mjukstartats med den så kallade stabiliseringsperioden. Apotekspersonalen scannar koderna precis som i skarpt läge, men om det blir en felsignal så får läkemedlet ändå lämnas ut.

Efter en dryg månads drift var, som Läkemedelsvärlden berättade, både E-vis och branschorganisationen Sveriges apoteksförening, nöjda med starten. Apotek och partihandlare hade kommit i gång bra med att scanna koderna och antalet transaktioner i systemet ökade. Ett smolk i glädjebägaren var dock att personal på apoteken fick en stor mängd larm om avvikelser när de scannade koderna.

De larm som nu är frekventa och som apoteken får släppa igenom beror inte på att läkemedlen är förfalskade utan genereras av andra orsaker. De kan till exempel bero på att data i 2D-koden inte blivit uppladdat i databasen eller att den data som finns uppladdad inte är korrekt.

I ett informationsbrev skriver E-vis nu att det handlar om cirka 3 700 larm om dagen i Sverige. Larm som om systemet kördes i skarpt läge ofta skulle innebära att läkemedlet inte kunde lämnas ut till kunden.

– Situationen ser likadan ut i hela Europa, förklarar Kristina von Sydow som är glad över beslutet att mjukstarta e-verifieringen i Sverige.

– Vi har lärt oss fantastiskt mycket om systemet på det här sättet, utan att det påverkat tillgängligheten till läkemedel.

I informationsbrevet ber E-vis alla aktörer på marknaden att ta ansvar för att förpackningar med datafel inte släpps vidare i distributionskedjan. ”Att använda stabiliseringsperioden som en möjlighet att fortsatt kunna sälja sina produkter utan att korrigera data bidrar inte till det konstruktiva och framåtsyftande arbete som behövs för att vi nu tillsammans ska kunna realisera värdet från de stora satsningar som gjorts kring e-verifikation”, skriver E-vis.

Hur mycket stabiliseringsperioden ska förlängas har aktörerna ännu inte beslutat.

– Nu försöker vi hitta bra sätt att förbättra processerna genom information och utbildning.

Vittnesmål från en perfekt fungerande sjukvård

Helene Wallskär
-
0
Vittnesmål från en perfekt fungerande sjukvård

Ofta hör vi om problemen i svensk hälso- och sjukvård. I dagens blogg ger Läkemedelsvärldens chefredaktör Ingrid Helander en motbild.

Hon delar med sig av färska erfarenheter av den akutvård som gav proffsigt och tryggt bemötande i hela vårdkedjan:

“Från rådgivning hos 1177 till undersökning och bedömning på akuten och sedan uthämtande av läkemedel på apotek fanns inget mer att önska.”

Läs bloggen här.

Vill utveckla läkemedel mot antibiotikaresistens

Helene Wallskär
-
0
Vill utveckla läkemedel mot antibiotikaresistens

Den innovativa forskningen i kampen mot antibiotikaresistens är främst inriktad på att ta fram nya antibiotika och kombinationer av antibiotika. Forskare vid Baylor college of medicine i Houston, Texas, prövar en ny strategi.

Målet för deras forskning, som ännu bara är på laboratoriestadiet, är att hitta en helt ny typ av infektionsbehandlingar. Dessa ska hindra de sjukdomsframkallande bakterierna från att bli resistenta. Forskarna publicerade nyligen tidiga men lovande resultat i Molecular cell.

– Vi hoppas få fram behandlingar som skulle kunna användas tillsammans med antibiotika för att behålla deras effekt, sade professor Susan Rosenberg, som ledde studien, i ett uttalande i samband med publiceringen.

Bakterier blir resistenta mot olika antibiotika på olika sätt. Ett sätt är genom mutationer, ett annat är att resistensgener sprids mellan bakterier.

Susan Rosenberg och hennes medarbetare har hittills fokuserat på den typ av resistensutveckling som sker med hjälp av mutationer. I den aktuella studien använde forskarna tarmbakterien E coli. De utsatte bakterierna för låga doser av bredspektrumantibiotikumet ciprofloxacin och studerade vad som hände.

Det visade sig att 10-25 procent av bakteriepopulationen som en stressreaktion på antibiotikumet frisatte stora mängder av de toxiska molekyler som kallas fria syreradikaler. Dessa startade en process i just denna del av bakteriepopulationen som ledde till att det skedde betydligt fler mutationer.

Vissa av dessa mutationer ökade bakteriens förmåga att stå emot antibiotika och gav därmed en överlevnadsfördel till bakterier med just dessa mutationer. De resistenta bakterierna överlevde och förökade sig och på så vis ökade snabbt resistensen i bakteriepopulationen som helhet.

I nästa steg sökte forskargruppen efter substanser som kunde bromsa E coli-bakteriernas resistensutveckling genom att motverka den frisättning av fria syreradikaler som startade mutationskedjan. De prövade ett befintligt läkemedel som bland annat används vid stroke och ALS. Det heter edaravone och har bland annat egenskapen att minska produktionen av fria syreradikaler.

– Att använda ett redan godkänt läkemedel har fördelen att dess säkerhetsprofil redan är känd. Därmed kan det gå fortare att få det godkänt för nya användningar, sade Susan Rosenberg.

När forskarna tillsatte edaravone till bakteriekulturerna med ciprofloxacin stängdes bakteriernas frisättning av fria syreradikaler effektivt av. Därmed bromsades utvecklingen av mutationer och resistens och antibiotikumet behöll samtidigt sin bakteriedödande effekt.

Forskargruppen planerar nu att gå vidare på olika sätt. Ett viktigt nästa steg är djurstudier för att testa effekten av edaravone på resistensutveckling hos djur med infektioner. Ett annat är att fortsätta kartläggningen av resistensmekanismer och ett tredje att testa fler läkemedelssubstanser.

Tonåringars recept får digitalt sekretesskydd

Helene Wallskär
-
0
Tonåringars recept får digitalt sekretesskydd

Hittills har vårdnadshavare automatiskt kunnat se sina tonåringars recept digitalt när de loggat in i apotekens e-handelstjänster på webbsidor eller i appar. De har på så sätt kunnat beställa läkemedel till sin tonåring utan att denna själv behövt logga in.

Men om en vecka stoppas vårdnadshavares digitala direktåtkomst till receptinformation som gäller barn i åldrarna 13-17 år. Det är E-hälsomyndigheten som är ansvarig för denna receptinformation och som kommit fram till att nuvarande hantering strider mot offentlighets- och sekretesslagen.

Enligt e-hälsomyndighetens jurister kräver lagen att det i varje enskilt fall först görs en bedömning av om tonåringens receptinformation kan lämnas ut utan att det skadar tonåringen. Myndigheten har därför meddelat apoteksaktörerna på marknaden att direktåtkomsten för vårdnadshavare till tonåringar tas bort 11 april i samband med planerat underhåll av IT-systemen.

– Unga får nu ett bättre skydd av sin personliga integritet och åldersgränsen för åtkomst till receptinformation via apotekens tjänster läggs närmare de åldersgränser som gäller i hälso- och sjukvården, säger Peter Alvinsson, avdelningschef vid E-hälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

E-hälsomyndigheten har tagit fram ett faktablad för vårdnadshavare om den nya sekretesstillämpningen.

De nya bestämmelserna gäller bara e-handeln. Vårdnadshavare kan fortfarande gå till ett apotek och prata med en farmaceut som enligt E-hälsomyndigheten i varje enskilt fall gör en bedömning av vilken läkemedelsinformation om tonåringen som kan lämnas ut.

Företrädare för apoteksbranschen är kritiska mot förändringen och framhåller bland annat att den kommer att försvåra för vårdnadshavare att köpa läkemedel åt sina tonåringar och hjälpa dem att hålla ordning på läkemedelsbehandlingen. E-hälsomyndigheten skriver i pressmeddelandet att myndigheten tillsammans med berörda aktörer kommer att arbeta vidare med frågan hur vårdnadshavare ska kunna e-handla läkemedel åt sina tonåringar samtidigt som tonåringarnas integritet skyddas.

Han ska leda APL i den nya fasen av konsolidering

Helene Wallskär
-
0
Han ska leda APL i den nya fasen av konsolidering

APL annonserade, som Läkemedelsvärlden berättade, vd-bytet i januari. Eva Sjökvist Saers lämnade vd-stolen efter drygt tio år. Orsaken beskrevs som ett behov av nytt ledarskap inför en ny fas, en period av investeringar i befintliga produktionsenheter och konsolidering av verksamheten.

Nu har efterträdaren rekryterats. Jan Erneberg tillträdde som vd 1 april.

Han har en lång och varierad erfarenhet av life science-branschen som APL nu hoppas kunna dra nytta av. Jan Erneberg har tidigare bland annat varit ansvarig för global operations inom GE Healthcare. Han har också varit divisionschef på Pharmacia biotech ab.

Dessutom har han arbetat en hel del som managementkonsult och varit rådgivare åt ledare inom bland annat hälso- och sjukvården i frågor som gäller organisationsprocesser.

–  Vi är glada att Jan har tackat ja till detta uppdrag. Med den gedigna erfarenhet han har från branschen kommer han att kunna leda APLs utveckling vidare på ett bra sätt, kommenterar APL-styrelsens ordförande Johan Assarsson i ett pressmeddelande.

Användningen av läkemedel fortsätter öka

Helene Wallskär
-
0
Användningen av läkemedel fortsätter öka

Socialstyrelsen publicerar i dag sin årliga analys av läkemedelsanvändningen i landet. ”Statistik om läkemedel 2018” visar bland annat att 6,7 miljoner personer i Sverige hämtade ut minst ett receptbelagt läkemedel under året, vilket motsvarar 67 procent av hela befolkningen. Störst andel läkemedelsanvändare finns bland äldre och kvinnor använder mer läkemedel än män. Av kvinnor i Sverige hämtade 74 procent ut minst ett läkemedel under 2018 jämfört med 59 procent av männen.

De senaste tolv åren har den totala användningen av receptfria och receptbelagda läkemedel, räknat i dygnsdoser per invånare, sakta men säkert ökat med i genomsnitt någon procent per år. År 2006 användes 581 dygnsdoser per invånare, år 2018 användes 660 dygnsdoser.

Den nu publicerade statistiken visar bland annat att diabetesläkemedel för närvarande är en av de läkemedelsgrupper som ökar mest. Nästan hela ökningen beror på en ökning av antalet patienter med läkemedel mot diabetes typ 2. År 2018 hämtade nära en halv miljon personer ut läkemedel mot diabetes, vilket är 180 000 fler än 2006. Det är främst förskrivningen av så kallade biguaninderivat och DPP-4-hämmare som ökar, medan sulfonylureaföreningar är en typ av diabetesläkemedel som minskar.

Förskrivning av antidepressiva läkemedel fortsätter också att öka. Sedan 2006 har den gått upp med 25 procent. 2018 var det 7 procent av alla män och 13 procent av kvinnorna som någon gång under året hämtat ut antidepressiva läkemedel.

Den största ökningen har skett bland barn och unga. Andelen flickor i åldrarna 10–14 år som fick antidepressiva läkemedel ökade med nästan 60 procent 2014–2018 och med drygt 40 procent bland pojkar i samma ålder. Cirka ett av hundra barn i dessa åldrar fick antidepressiva läkemedel 2018.

– Ökningen av antidepressiva bland barn och unga hänger ihop med den oroväckande ökningen av psykisk ohälsa. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest ska barn och unga med lindrig till medelsvår depression i första hand erbjudas psykologisk behandling. Om fler unga fick tillgång till psykologisk behandling så skulle man kunna tänka sig att läkemedelsbehandlingen eventuellt kan minska, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Allra vanligast är dock antidepressiva läkemedel bland äldre. Under 2018 hämtade en tredjedel av alla kvinnor i åldern 85 år eller äldre ut något antidepressivt läkemedel minst en gång, och en dryg femtedel av männen i samma åldersgrupp.

– Psykisk ohälsa är vanligare bland dem 65 år och äldre och användandet av antidepressiva läkemedel har legat högt under många år. Samtidigt har vi sett resultat som tyder på att äldre personer oftast inte får andra insatser än läkemedel, exempelvis psykologisk behandling, och det är givetvis problematiskt, säger Johan Fastbom, expert på äldre och läkemedel och utredare på Socialstyrelsen.

En glädjande trend i läkemedelsstatistiken är att antibiotikaförskrivningen fortsätter att minska. År 2018 fick 174 patienter per 1000 invånare någon gång antibiotika, att jämföra med 252 under 2006. Minskningen har skett i alla åldersgrupper och mest bland barn upp till nio års ålder.

Totalt såldes under fjolåret receptfria och receptbelagda läkemedel för 47 368 miljoner kronor. Samhällets kostnad för subvention av receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånen var 23 455 miljoner kronor.

Nytt europeiskt forskarpris till Jonas Bergh

Helene Wallskär
-
0
Nytt europeiskt forskarpris till Jonas Bergh

Den europeiska organisationen för cancerexperter ESMO, European society for medical oncology, har inrättat utmärkelsen ESMO breast cancer award. Den ska tilldelas erfarna experter som har gjort särskilda insatser för upptäckter av nya bröstcancerbehandlingar och för utvecklingen av utbildning och klinisk praxis på bröstcancerområdet.

2019 års upplaga av utmärkelsen kommer att gå till professor Jonas Bergh vid Karolinska institutet och Radiumhemmet i Stockholm. Priset kommer att delas ut vid ESMO:s bröstcancerkongress i Berlin i slutet av maj.

– Professor Berghs arbete har bidragit till viktiga framsteg när det gäller många aspekter av cancerepidemiologi samt prevention och behandling av bröstcancer, sade den italienska bröstcancerspecialisten Giuseppe Curigliano, en av dem som kommer att leda kongressen, i ett uttalande när pristagarens namn offentliggjordes.

Jonas Bergh har i en rad av decennier fokuserat sin forskning på bröstcancerns biologi och på målriktad bröstcancerbehandling. Som Läkemedelsvärlden rapporterat har han också gjort sig känd som en engagerad debattör och förespråkare för ett skyndsamt och jämlikt införande av nya effektiva läkemedelsbehandlingar i bröstcancervården.

Mellan 1995 och 2016 ledde han arbetet i forskargruppen Swedish breast cancer group som publicerat en lång rad kliniska studier om nya läkemedel och skräddarsydd kemoterapi mot bröstcancer. Gruppen var exempelvis först att visa att fem års behandling med tamoxifen gav bättre effekt än de två år som tidigare rekommenderades.

Jonas Bergh är också en av de drivande krafterna bakom ett stort internationellt nätverk av bröstcancerforskare, The early breast cancer trialists collaborative group, EBCTCG, vars publikationer har haft stort globalt inflytande på primär bröstcancerbehandling.

– Under professor Berghs ledning har EBCTCG analyserat enorma mängder av kliniska forskningsdata. Deras upptäckter har gett mycket viktig information till alla som behandlar bröstcancerpatienter, sade Giuseppe Curigliano i uttalandet.

“En naturlig utveckling på det farmaceutiska arbetet”

Helene Wallskär
-
0
“En naturlig utveckling på det farmaceutiska arbetet”

DEBATT. Nu pågår ett stort arbete med att förverkliga den nationella läkemedelslistan, främst inom eHälsomyndigheten men med stort bistånd från vård, apotek och patientföreträdare. Många sätter stora förhoppningar till läkemedelslistan men minst lika många lyfter upp stora farhågor kring att den inte får de effekter som man skulle vilja se.

Ofta blir det en förenklad bild som lyfts fram där den stora revolutionen är att läkaren nu äntligen ska se ”alla recept”. Men som de flesta vet så innebär inte ett recept samma sak som att läkemedlet används så som det står på receptet – det används till exempel kanske inte alls.

Och det är en sak att ha information om recepten och en annan att agera utifrån informationen genom att ta bort gamla recept, uppdatera befintliga recept eller förlänga ett tidigare recept. Enklast kan ändå vara att bara skriva ut ett nytt recept. Så är den nationella läkemedelslistan verkligen den revolution som den framställts som?

Jag skulle ändå vilja svara ja på frågan. Men jag tror att revolutionen är en annan än vad man vanligtvis pratar om. Den stora förändringen kommer vara synen på vad en läkemedelsordination är och även på sikt innebära receptens död. Dessutom – det är inte inom vården som detta kommer ske i första läget utan på apoteken och hemma hos patienten.

Apoteken är när det gäller läkemedelslistan nästan lite bortglömda, apoteken har ju redan möjlighet att se alla recept. Men den stora ändringen är framför allt att det som apoteken ser när läkemedelslistan är verklighet inte är en samling recept utan en samlad bild över patientens läkemedelsbehandling.

Om apoteken anammar det synsättet fullt ut så är det på apoteken som det stora jobbet med att skapa en uppdaterad och relevant lista kommer att utföras. Farmaceuterna kan i samverkan med patient och vård rensa i listan, ta bort dubbletter och inaktuella recept och stämma av listan mot vad patienten faktiskt använder.

Att apoteken kommer gå först i denna utveckling är troligt. Apoteken är vana vid att anpassa sina IT-system utifrån ändrade krav så alla apotek kommer ha uppdaterade system när lagstiftningen träder ikraft. Apoteken har redan under många år arbetat med att ha en ”lista” även om den är begränsad. En väl genomgången lista kommer också underlätta framtida arbete och minska risken för fel vid receptexpedition.

Men framför allt så är detta en naturlig utveckling på det farmaceutiska arbetet där man går från att expediera recept till att arbeta för en förbättrad läkemedelsanvändning. En utveckling som visar sig i de tjänster som apoteken redan idag erbjuder och det uppdrag som TLV har kring en farmaceutisk tjänst.

Genom att apoteken driver på utvecklingen kommer det också snabbt patienten till del. Apoteken har redan idag den tätaste kontakten med patienten. Apoteken har utvecklade e-tjänster idag med påminnelsetjänster för nästa uttag och med information om de läkemedel man använder. Med en fullständig läkemedelslista finns ännu större möjligheter att utveckla tjänster baserade på patientens läkemedelsbehandling och inte bara enstaka recept.

När apoteken har detta på plats så är revolutionen fullbordad. När samarbetet med vården utvecklas ännu mer så kommer vi kunna slå fast receptens död. Istället kan vi börja tala om en remiss på läkemedelsbehandling.

Fredrik Boström
Chefsfarmaceut, Sveriges apoteksförening

Folkhälsomyndigheten står fast vid hpv-bedömning

Helene Wallskär
-
0
Folkhälsomyndigheten står fast vid hpv-bedömning

I dag erbjuds flickor cancerskyddande vaccination mot humant papillomvirus, hpv, genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten lämnade 2017 ett underlag till regeringen om att även pojkar bör erbjudas denna vaccination.

Två år har gått, med positiv remissrunda men utan regeringsbeslut. Som Läkemedelsvärlden rapporterat fick Folkhälsomyndigheten dock nyligen regeringens uppdrag att uppdatera sitt hälsoekonomiska underlag om hpv-vaccin till pojkar. Detta eftersom det nya niovalenta vaccinet tillkommit sedan den ursprungliga analysen gjordes.

I det nya vaccinet ingår direkt skydd mot nio typer av hpv, istället för mot två eller fyra typer, men det är också dyrare än de hpv-vaccin som sedan tidigare funnits på marknaden.

Myndigheten har nu lämnat sitt förnyade underlag till regeringen. Den hälsoekonomiska analysen visar att allmän vaccination även för pojkar är kostnadseffektiv, men att det dyraste vaccinet förutsätter en rabatt vid upphandling för att vara ett kostnadseffektivt alternativ.

Vaccination med de vacciner som funnits sedan tidigare är däremot samhällsekonomiskt kostnadseffektivt även utan rabatt.

Sammantaget bedömer Folkhälsomyndigheten att vaccination av pojkar mot hpv uppfyller smittskyddslagens kriterier för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram. Genom att vaccinera även pojkar kan ytterligare 120 till 130 fall av cancer förebyggas per år, beroende på val av vaccin.

De flesta pojkar får redan i dag ett indirekt skydd mot hpv-relaterad cancer i och med att flickor vaccineras. Men genom att inkludera pojkar i vaccinationsprogrammet så kan de få ett direkt skydd, vilket ger ett mer jämlikt och robust program. Dessutom får även män som har sex med män ett skydd.

Hpv-vaccin skyddar mot bland annat livmoderhalscancer, vulvacancer, peniscancer, analcancer och svalgcancer.

Fiskslem skulle kunna bli källa till nya antibiotika

Helene Wallskär
-
0
Fiskslem skulle kunna bli källa till nya antibiotika

Nej, det är inget slemmigt aprilskämt. En forskargrupp vid amerikanska Oregon state har verkligen gjort lovande upptäckter i studier av det skyddande slemlagret utanpå fiskar.

Gruppen söker substanser och organismer som kan bli framtida verktyg i kampen mot antibiotikaresistens. I det slemlager som täcker unga fiskar har forskarna hittat bakterier som visat sig kunna motverka bakterier som orsakar sjukdomar hos människor. Det handlar bland annat om bakterier som visat effekt mot antibiotikaresistenta sjukdomsalstrare som meticillinresistenta stafylokocker, MRSA.

Forskarna presenterade i går sina hittillsvarande resultat vid American chemical societys stora vårkongress i Orlando, Florida.

När allt fler farliga bakterier blir resistenta mot dagens antibiotika, söker många forskare efter nya behandlingsalternativ inte bara i laboratoriet utan även i både växt- och djurvärlden. Fiskars ytlager är, enligt forskarna från Oregon state university, en guldgruva i detta sökande. Detta ytlager skyddar fiskarna mot bakterier, svampar och virus och är rikt på polysackarider och peptider med känd antibakteriell verkan.

– Fiskslem är mycket intressant eftersom fiskar lever i en mycket komplex miljö med många patogener, sade kemisten Molly Austin i forskargruppen i ett uttalande i samband med att resultaten publicerades.

 

Forskarna studerar både djuphavsfisk och ytlevande fiskarter från södra Kaliforniens kust. Yngre fiskar har mer skyddande slem än vuxna för att kompensera för att immunsystemet ännu inte är fullt utvecklat. Forskarna har isolerat 47 olika bakteriestammar från fiskslemmet. Ett flertal av dessa har visat sig i laboratoriet kunna stoppa tillväxten av bland annat MRSA.

Forskarna fortsätter sitt sökande och hoppas kunna hitta både vägar till nya antibakteriella behandlingar för människor och möjligheter att minska antibiotikaanvändningen inom fiskodling.

Apotekare kritiseras för felaktig receptexpediering

Helene Wallskär
-
0
Apotekare kritiseras för felaktig receptexpediering

En legitimerad apotekare anmäldes av sin arbetsgivare till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, på grund av brister i yrkesutövningen. Det handlade bland annat om att apotekaren lånat ut sitt inloggningskort och kod till icke legitimerad personal. Denna personal hade fått utföra sådana arbetsuppgifter vid utlämning av läkemedel som bara legitimerade apotekare och receptarier får utföra. Apotekaren hade också själv använt en annan persons inloggningskort vid expediering av läkemedel.

När de anmälda händelserna inträffade var apotekaren chef vid ett apotek i mellansverige. Läkemedelsansvarig vid apoteket rapporterade 2017 till apotekskedjans kvalitetschef att apotekschefen bröt mot olika regelverk och en intern utredning inleddes. Kort därefter gjorde apotekskedjan en anmälan till Ivo som har gjort en egen utredning.

Ivo riktar kritik mot apotekaren på två punkter. Den första är utlåningen av det egna inloggningskortet. Apotekaren har i samtal med Ivos utredare uppgett att detta bara hänt vid ett enda tillfälle, medan arbetsgivaren hävdar att det skett flera gånger. Vid det tillfälle som apotekaren själv berättat om, var det en apotekstekniker som fick använda kortet och koden medan apotekaren åt lunch.

Apoteksteknikern genomförde två receptexpeditioner i systemet, inloggad med apotekarens kort. Teknikern tog med sig de förberedda läkemedlen och en skärmdump från receptsystemet till apotekaren som satte sin signatur på förpackningarna.

I samtalen med Ivo har apotekaren hävdat att det är normal arbetsgång på apotek att efter en farmaceutisk kontroll lämna över utlämnandet av läkemedlet till en apotekstekniker.

Ivo konstaterar i sitt beslut att apotekaren satte spårbarheten ur spel genom att göra färdigställandekontroll utan att själv signera i systemet. Det strider mot Läkemedelsverkets föreskrifter som säger att det i efterhand ska kunna gå att spåra vilka personer som varit involverade i en receptexpedition.

Av samma skäl kritiserar Ivo apotekaren också på en annan punkt. En tidigare anställds inloggningskort fick fortsätta att vara aktivt och användes av apotekaren som extrakort. På så vis kunde två expeditionsdatorer användas samtidigt. Enligt apotekaren själv blev arbetet snabbare och effektivare genom att det gick att samtidigt godkänna egna expeditioner och dem som en apotekstekniker utförde.

Även här konstaterar Ivo att apotekaren brustit i sin yrkesutövning eftersom läkemedel fått felaktiga uppgifter om vem som expedierat dem.

I arbetsgivarens anmälan påpekades ytterligare brister. Bland annat lät apotekaren även inhyrda farmaceuter använda den tidigare anställdas inloggningskort. Detta avsteg från gällande rutiner inom apotekskedjan ser Ivo dock som en arbetsrättslig fråga som ligger utanför ramen för myndighetens tillsyn i detta fall. Ivo menar att myndigheten inte kan kritisera apotekaren för att annan legitimerad personal använt inloggningskort felaktigt.

Arbetsgivaren hade också anmält att apotekaren ställt fram såväl receptfria som ett receptbelagt läkemedel i personalrummet till personalen att ta av. Detta har apotekaren bekräftat och beskrivit som vanligt förekommande på apotek.

Ivo anser att även denna läkemedelshantering faller utanför ramen för tillsynen, men påtalar att hanteringen var mycket olämplig,

I samband med att Ivo-anmälan gjordes blev apotekaren uppsagd, men fick senare jobb på ett annat apotek som i utredningen lämnar mycket goda vitsord om apotekaren. Trots kritiken bedömer Ivo inte att apotekaren är en sådan risk för patientsäkerheten att det är aktuellt med prövotid eller återkallelse av legitimationen.

123Sida 3 av 3