Toivi Heinsoos drygt 700 sidor långa läkemedelsutredning med titeln Tydligare ansvar och regler för läkemedel som kom tidigare i år, berör de flesta inom läkemedelsområdet. Under ett seminarium hos studieförbundet SNS presenterade utredningens huvudsekreterare, Joakim Ramsberg, huvuddragen i utredningen, som sedan diskuterades av berörda aktörer inom läkemedelsområdet.
Den stora förändringen, som Läkemedelsvärlden rapporterat om, är förslaget att slopa statens bidrag till regionerna för bland annat förmånsläkemedel. I stället ska bidraget till läkemedelskostnader ges inom ramen för det generella statsbidraget.
– Vi flyttar över finansieringen av läkemedel till regionerna. På detta sätt blir det också tydligare att läkemedel är en del av sjukvården, sade Joakim Ramsberg.
En farhåga som lyftes under seminariet var risken med att införliva bidraget i regionernas generella statsbidrag. Inte minst i ljuset av att många regioner har en hälso- och sjukvårdsbudget i obalans och att bidraget riskerar att täcka upp hål där i stället för att användas till läkemedel.
– Vi har funderat mycket över det. Det stora dilemmat när man flyttar över finansieringen till det generella statsbidraget är att det inte går att värdesäkra. Ingen regering kan lova det. Däremot har vi lite svårt att se varför staten skulle lämna regionerna i sticket, men jag håller med, det finns en risk att det uppstår ett gap mellan vad regionerna får och vad de skulle ha fått med nuvarande system, sade Joakim Ramsberg.
Förutom det generella statsbidraget till regionerna tillkommer ett särskilt statligt bidrag för nyare läkemedel. Hur stor den summan ska vara går enligt Joakim Ramsberg inte att ge något exakt svar på.
– Det är upp till varje regering att bestämma i början av sin mandatperiod och det beror på vilka nya läkemedel man ser är på ingång. Vid ett tillfälle kan det kanske handla om tre miljarder kronor i bidrag, men kommer det ett vaccin mot Alzheimer behöver den summan höjas kraftigt.
Joakim Ramsberg tog introduktionen av de nya heptit C-läkemedlen som exempel på hur det skulle kunna fungera.
Men modellen väckte frågor hos övriga medverkande. Bland annat påpekade Gerd Lärfars, ordförande i NT-rådet och i läkemedelskommittén samt chef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting, att omständigheterna kring just hepatit C var unika och väldigt gynnsamma.
– Det var en botande behandling och det kom snabbt många nya läkemedel på marknaden. Det är knepigare med en tillsvidarebehandling som ska användas under lång tid och där evidensen kanske inte är lika goda, sade hon.
Vidare menade hon att tanken att införliva läkemedel med vården i stort är bra, men att det är viktigt att läkemedel som används utvärderas noggrant så att pengarna inte läggs på fel saker.
– Alla nya läkemedel är inte bra, men många väldigt bra och det är viktigt att säkerställa att bara de bra används, sade Gerd Lärfars.
Även Katarina Steen Carlsson, forskare i hälsoekonomi vid Lunds universitet, hade vissa frågetecken.
– Hur länge räknas ett läkemedel som nytt och hur länge kommer man att få särskilt bidrag för ett visst läkemedel?
Något tydligt svar på frågorna gav inte Joakim Ramsberg, men förtydligade att det statliga bidraget inte ska ses som en pott som regionerna söker pengar ut. Inte heller som en introduktionsfinansiering.
– Detta är mycket mer likt som staten stöttar forskning i regionerna genom exempelvis Alf-medlen, även om det systemet också kan göras bättre, sade Joakim Ramsberg.
Även för apoteken innebär läkemedelsutredningen stora förändringar då den föreslår att apotekens förhandlingsrätt på parallellimporterade läkemedel tas bort, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om.
– Förhandlingsrätten är en viktig komponent i och finansiering av vårt uppdrag och det är en ganska stor summa pengar som man i utredningen föreslår ska försvinna, sade Ann Carlsson, vd för Apoteket AB. När man diskuterar läkemedels värde ska man betänka att de inte är värda någonting förrän de används på rätt sätt, och där i användargränssnittet finns apoteken.
Även industrin var på plats i form av Suzanne Håkansson, senor director government affairs på Astrazeneca, och kommenterade utredningen. Hon framhöll att det ur företagets perspektiv är ”jätteviktigt” med en snabb tillgång till nya läkemedel och behandlingar.
– Vi använder Sverige som lanseringsland i Europa och vi vill att Sverige ska vara snabbt på att ta upp nya behandlingar både inom nya områden som cell- och genterapi och äldre som exempelvis diabetes där det också händer mycket. Det är också viktigt med en stabil och förutsägbar prissättning och där är en fortsatt värdebaserad prissättning ett bra alternativ.
En reflektion som återkom hos alla medverkande var utredningens omfattning och komplexitet.
– Det är svårt att förstå hur det kommer att bli i praktiken och det kommer att bli en utmaning för remissinstanser, regeringen och andra intressenter att ta sig an utredningen, sade Suzanne Håkansson.
Läkemedelsutredningen är nu skickad på remiss och sista dagen att inkomma med remissvar är den 10 maj 2019.
