Månads arkivering februari 2019

“Huvudmännen ska inte utreda sig själva”

Helene Wallskär
-
0
“Huvudmännen ska inte utreda sig själva”

I propositionen som skickas till riksdagen i nästa vecka föreslår regeringen en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Den innebär att misstänkt oredlighet i forskning ska utredas av en ny nämndmyndighet som bör få Etikprövningsmyndigheten i Uppsala som värdmyndighet.

Oredlighet i forskning ska enligt lagförslaget definieras som ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”. Regeringen framhåller att det behövs ett nytt, tydligt och enhetligt regelverk om dessa frågor.

– Forskningshuvudmännen ska inte utreda sig själva. Detta är viktigt för trovärdigheten och rättssäkerheten. Ingen ska behöva tvivla på svensk forskning, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

Statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare ska vara skyldiga att anmäla misstankar om oredlighet i forskning till nämnden, i stället för att som idag utreda detta själv.

Nämnden ska pröva både ärenden som en forskningshuvudman har lämnat över och anmälningar om oredlighet som har kommit in till nämnden. Nämnden ska även få pröva frågor om oredlighet i forskning som den fått kännedom om på annat sätt. Nämndens beslut ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Det föreslås också att det i lagen ska föras in krav på att en forskare ansvarar för att hans eller hennes forskning sker i enlighet med god forskningssed och att en forskningshuvudman har det övergripande ansvaret för att forskningen sker i enlighet med god forskningssed.

Nämnden ska utses av regeringen. Enligt förslaget bör ordföranden och dennas ersättare vara eller ha varit ordinarie domare eftersom nämnden har en domstolsliknande funktion.  De övriga ledamöterna föreslås tillsättas efter vetenskaplig kompetens inom olika områden.

Redan 2017 föreslog en statlig utredning, som Läkemedelsvärlden rapporterade, att en särskild myndighet skulle få i uppdrag att utreda misstänkta fall av oredlighet bland forskare. Då föreslogs att den skulle börja arbeta vid ingången av 2019.

Propositionen försenades av dataskyddsfrågor och av det politiska läget under hösten och den nya lagen föreslås nu träda i kraft den 1 januari 2020.

Ökning av resistenta bakterier väcker oro

Helene Wallskär
-
0
Ökning av resistenta bakterier väcker oro

EU:s smittskyddsmyndighet ECDC och den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA har publicerat en rapport som visar att ett redan dåligt resistensläge är på väg att förvärras ytterligare när det gäller sådana bakterier som sprids mellan djur och människor. Två välkända exempel på sådana är magsjukebakterierna campylobacter och salmonella. Särskilt allvarligt är det att höga andelar av de salmonellabakterier som identifierades i prover från människor och djur var multiresistenta, resistenta mot tre eller fler antibiotika.

– Rapporten bör ringa i alarmklockor, sade EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukatis när rapporten publicerades.

Infektioner som kan spridas mellan djur och människor kallas zoonoser. Överanvändning av antibiotika till djur i livsmedelsproduktion kan göra zoonotiska bakterier resistenta och de resistenta bakterierna kan spridas till människor via mat och direktsmitta.

ECDC och EFSA övervakar gemensamt resistensen hos zoonotiska bakterier i EU-länderna genom återkommande provtagning. Den senaste rapporten belyser provresultaten 2017 och bygger på en stor mängd provresultat från kalvar, växande grisar, kött och människor i 28 medlemsländer.

De flesta länder rapporterade att salmonella hos människor blir allt mer resistent mot fluorokinoloner, som exempelvis ciprofloxacin. Det blir också allt vanligare med multiresistens bland salmonellabakterier både hos djur och människor. I genomsnitt var närmare 30 procent av salmonellabakterierna hos människor multiresistenta.

När det gäller campylobacter är förekomsten av resistens mot fluorokinoloner i några länder så hög att sådana antibiotika inte längre kan användas för att behandla allvarliga camylobacter-infektioner.

Ett särskilt oroande fynd var också att resistens mot den viktiga antibiotikagruppen karbapenemer hittades i ett stort antal prover med tarmbakterien E.coli från grisar i Tyskland.

Men rapporten visar också att vissa länder har ett bättre läge. Detta gäller bland annat Sverige. Resistens mot relevanta antibiotika hos campylobacter och salmonella från grisar i Sverige är relativt sett låg. Dessutom är salmonella, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ovanligare hos djur i vårt land än i många andra EU-länder.

– I Sverige har alla intressenter länge arbetat med smittskydd och förebyggande hälsoarbete under ledstjärnan ”friska djur behöver inte antibiotika”, kommenterar Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid SVA, i ett pressmeddelande.

– Detta, tillsammans med en klok antibiotikaanvändning när det behövs, har gjort att läget bland djur i Sverige är fördelaktigt.

Så ska forskning om apotek stärkas

Ingrid Helander
-
0
Så ska forskning om apotek stärkas

Vetenskaplig forskning om apotek och apotekens bidrag till en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning är både eftersatt och sällsynt i Sverige. Det menar en nybildad samverkansgrupp som gjort till sin uppgift att stärka den svenska apoteksforskningen och så småningom tillämpningen av densamma.

Sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har ingen riktigt drivit frågan om apoteksforskning och forskningsområdet har fört en alltmer tynande tillvaro.

– Det här är ett område som varit eftersatt under en så pass lång period. Vi och andra ser ett behov av att kraftsamla kring återuppbyggnaden av forskning om apotekens bidrag till en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Den samverkansgrupp som nu har bildats för att göra just detta består av företrädare för de flesta av apotekskedjorna, branschföreningen Sveriges Apoteksförening, Sveriges Farmaceuter, Vårdförbundet och Läkarförbundet. I gruppen ingår också ett antal akademiker som forskat inom apoteksområdet men som nu arbetar på annat håll, samt företrädare för universiteten i Göteborg, Uppsala och Umeå, som alla har farmaceututbildningar. Arbetet koordineras av Apotekarsocieteten.

Varför är den här typen av forskning så viktig?
– Därför att det sker väldigt mycket förändringar inom apoteksområdet som vi behöver ha kunskap om för att kunna utvärdera. Ett exempel är den ökade digitaliseringen och e-handeln och hur den påverkar läkemedelsanvändningen. Ett annat är farmaceutiska tjänster på apotek, ett område som behöver beforskas för att se om och hur det kan genomföras och med vilka tjänster, säger Karin Meyer.

Tanken är att samverkansgruppen till en början ska kartlägga och synliggöra den apoteksforskning som trots allt redan görs i Sverige och därmed bidra till att den omsätts i praktiken.

I nästa steg är förhoppningen att ett ökat fokus på apoteksforskning ska möjliggöra för lärosätena att få ökade anslag till forskningsområdet.

– Det är akademin som avgör vad det ska forskas på och det är viktigt att forskningen är akademiskt driven och helt oberoende, säger Karin Meyer.

När man kan vänta sig konkreta resultat är dock för tidigt att säga och man kommer att utvärdera samverkansgruppens arbete i slutet av varje år.

– Men det är ett område som varit eftersatt under så lång tid så jag tror att man måste ge det ett par år, säger Karin Meyer.

Vad är din förhoppning att arbetet ska leda till?
– Jag hoppas att lärosätena i och med detta kommer att satsa på det här forskningsområdet och att Sverige kan ta en lite mer framträdande position inom apoteksforskningen.

– Jag hoppas också att apoteksbranschen tar till sig av forskningen och tror att den kan vara av värde för dem i deras utvecklingsarbete. Även ur ett arbetsgivarperspektiv tror jag att apoteksbranschen skulle gynnas av att ta en större roll inom apoteksforskning. Jag tror att det ger signaler som är viktiga för personalen på apotek.

Behovet av utökad forskning om apotekens verksamhet lyftes också i Åsa Kullgrens delbetänkande i apoteksmarknadsutredningen, där Apotekarsocieteten föreslogs som aktör för att koordinera arbetet.

Nu ska även akademiska forskare betala för ansökan

Ingrid Helander
-
0
Nu ska även akademiska forskare betala för ansökan

Från och med den 1 mars måste även icke kommersiella aktörer betala för rådgivning och ansökan om klinisk prövning hos Läkemedelsverket, skriver myndigheten på sin sajt.

Hittills har akademiska forskare inte behövt betala för dessa tjänster, till skillnad från kommersiella aktörer där avgiften är 50 000 kronor.

Anledningen till regeländringen är enligt Läkemedelsverket att avgiftsbefrielsen inte är ”förenlig med likhetsprincipen” och att den saknar juridiskt stöd.

– Som myndighet ska vi tillämpa likhetsprincipen och här är det uppenbart att vår praxis har drivit mot att vi inte uppfyller den, säger Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för Kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket. Vi har diskuterat avgiftsbefrielsen under ett par års tid, men nu har vi helt enkelt kommit till en punkt där vi inte kan fortsätta.

Utifrån den statistik som Läkemedelsverket har kring ansökningar om vetenskaplig rådgivning och kliniska prövningar framgår att ungefär 30 procent av aktörerna utgörs av akademiska forskare. Resten är kommersiella aktörer. Avgiftsbefrielsen kan ha missgynnat mindre kommersiella aktörer, menar Gunilla Andrew-Nielsen.

– Det finns stöd i förordningen för att helt befria eller nedsätta avgiften och i vår passion att stötta akademisk forskning har vi drivit den möjligheten lite för långt. Nu får vi börja om lite från början och ta till oss av de argument den som söker har, men det är omöjligt att säga på förhand vad som kan motivera en sänkning av avgiften.

Hur tror du införandet av avgift kommer påverka akademiska forskares möjlighet att bedriva klinisk forskning?
– Vi är rädda att det ska bli ett hinder och därför att vi hållit på så mycket längre än vi borde. Men vi hoppas förstås att det inte blir på det sättet.

Läkemedelsverket har flera gånger de senaste åren ansökt hos regeringen om att få höja avgifterna för ansökan om klinisk prövning. Argumentet har bland annat varit att kärnverksamheten är underfinansierad, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare.

Senast avgiften höjdes var 2017 och då från 45 000 kronor till dagens 50 000 kronor.

Men Gunilla Andrew-Nielsen säger att nuvarande avgift på 50 000 kronor ligger fast. Åtminstone tillsvidare. Läkemedelsverket har aviserat att avgifterna kan behöva höjas kraftigt i samband med införandet av den nya läkemedelsförordningen som ska införas. När detta sker är dock inte klart.

– Den nya förordningen kommer att ställa nya krav på oss. Bland annat ska granskning av ansökan om både etikprövning och klinisk prövning finansieras med en enda avgift, i dag tas de ut separat, och i samband med det kan det behövas en avgiftshöjning, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om har Läkemedelsverket beräknat att avgifterna kan komma att höjas till 110 000 kronor i de fall där Sverige är rapporterande medlemsstat. I de fall där Sverige är en så kallad berörd medlemsstat bör avgiften höjas till 89 000 kronor.

Säsongens vaccin gav gott skydd mot influensa

Helene Wallskär
-
0
Säsongens vaccin gav gott skydd mot influensa

Smittskyddsexperter i Europa har gjort en första analys av effektiviteten hos det influensavaccin som Världshälsoorganisationen WHO rekommenderade på norra halvklotet inför säsongen 2018-2019. Det är ett trivalent vaccin mot två A-stammar och en B-stam av influensavirus. I Sverige har, som Läkemedelsvärlden berättat, de flesta regioner använt ett fyravalent vaccin som dessutom skyddar mot ytterligare en B-stam.

Influensaepidemin startade denna gång förhållandevis sent i Europa och har karaktäriserats av att båda de aktuella A-stammarna har cirkulerat. Mycket få fall av influensa B-virus har hittats.

Expertanalysen visar att de som tog influensasprutan denna säsong hade ett gott skydd av den. Analysen har publicerats av Eurosurveillance. Den baseras på studier inom primärvård i bland annat Danmark, Spanien och Storbritannien samt på sjukhus i ett flertal europeiska länder.

I studierna inkluderades alla patienter – både vaccinerade och ovaccinerade – som sökt vård för influensaliknande symtom. Genom provtagning och laboratorieanalyser undersökte vården vilka patienter som varit influensasmittade och ej. Sedan jämförde forskarna andelen vaccinerade bland de influensasmittade med andelen vaccinerade bland de icke smittade. Utifrån detta räknades vaccinets effektivitetsgrad ut med en matematisk metod som brukar användas i dessa sammanhang.

Enligt analysen av primärvårdspatienter minskar årets influensavaccin risken att få influensa A med mellan 32 och 43 procent. I sjukhusstudierna låg effektiviteten runt 40 procent.

– Studien visar att vaccination fortfarande är det bästa sättet att förebygga influensa. Även om vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd så har det i år nästan halverat risken för sjukdom bland de vaccinerade, säger Hanne-Dorthe Emborg på den danska myndigheten Statens serum institut, som medverkade i studierna.

Analysen har även använts som en del av underlaget för WHO:s vaccinrekommendation inför nästa säsong, 2019-2020. WHO har för det norra halvklotet beslutat att rekommendera ett fyravalent influensavaccin med skydd mot två A- och två B-stammar.

”Vi ser positivt på affären”

Ingrid Helander
-
0
”Vi ser positivt på affären”

I går måndag meddelade GE Healthcare att man säljer biopharma-delen av företaget till det amerikanska hälsovårdsbolaget Danaher. Prislappen landade på 21,4 miljarder dollar, närmare 200 miljarder svenska kronor.

Totalt berörs 1 600 anställda i Sverige; 1 200 i Uppsala och 400 i Umeå. Hur försäljningen påverkar dem är för tidigt att säga, men Lotta Ljungqvist, vd för GE Healthcare i Norden och vd för Testa center i Uppsala är inte alltför orolig.

– Det är för tidigt att komma med några detaljer, beskedet om försäljningen kom i går. Man räknar med att det tar fram till sista kvartalet i år innan affären går igenom och vi börjar operera under de nya ägarna. Men verksamheten kommer att fortsätta som vanligt, säger hon.

GE Healthcare är en stor arbetsgivare inom svensk life science. Biopharma-delen är en del av GE Healthcare life sciences och tillverkar utrustning och mjukvara för forskning och utveckling av biologiska läkemedel. Så sent som i augusti i fjol invigdes Testa center i Uppsala, en anläggning som erbjuder testmöjligheter för bland annat tillverkning av biologiska läkemedel.

Anläggningen är uppförd på GE Healthcares område i Uppsala och är en del i regeringens satsning på svensk life science. Totalt har regeringen, via innovationsmyndigheten Vinnova, satsat 100 miljoner kronor i Testa center, medan GE Healthcare har gått in med ungefär hälften.

Hur ser framtiden för Testa center ut i och med försäljningen till Danaher?
– Vi ser en ljus framtid för Testa. Den delen kommer att gå med i affären och inte påverkas negativt av köpet, säger Lotta Ljungqvist.

Hur kan ni vara så säkra på det?
– Vi har all anledning att tro att man även fortsättningsvis kommer att ha ett intresse av att bygga upp nätverk med innovatörer och entreprenörer i branschen.

Lotta Ljungqvist ser heller ingen anledningen till att regeringens fortsatta satsning på Testa center skulle påverkas.

– Försäljningen kommer inte att påverka upplägget. Infrastrukturen som sådan är finansierad av regeringsdepartementet och GE Healthcare och så får vi ett visst driftsstöd av Vinnova.

Många har nedläggningarna av Astrazenecas verksamheter i Lund och Södertälje i färskt minne. Hur ser du på en liknande risk här?
– Jag ser ingen sådan risk utan vi ser tvärtom positivt på affären och på att få en ägare som Danaher, vars verksamhet ligger närmare vår egen inom biopharma. Det ska bli jättespännande och jag tror att vi kan vidareutveckla verksamheten tillsammans.

Förutom i Uppsala och Umeå har GE Healthcare biopharma-verksamhet i sju andra länder inklusive England, USA och Österrike, som också ingår i försäljningen till Danaher. Totalt berörs cirka 6 000 anställda globalt.

Danaher är ett amerikanskt sjukvårdskonglomerat noterat på New York-börsen bestående av bland annat ett antal medicinteknikbolag.

AI-studie gav kliniskt viktiga svar om diabetes

Helene Wallskär
-
0
AI-studie gav kliniskt viktiga svar om diabetes

Målvärdena för långtidsblodsocker, systoliskt blodtryck och LDL-kolesterol i dagens riktlinjer är inte tillräckligt låga för att ge maximalt skydd mot hjärt-kärlsjukdom och död vid diabetes typ 1. Det visar en ny studie som har genomförts av forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid Uppsala universitet, Glasgow university i Storbritannien och University of Texas i Dallas.

Undersökningen, som har publicerats i Circulation, kartlade påverkan av 17 kända riskfaktorer när det gäller risken för hjärt-kärlsjukdom och död vid diabetes typ 1. Forskarna kombinerade traditionella statistiska metoder med maskininlärning, även kallad artificiell intelligens, AI.

– Det som är unikt med den här studien är att vi inkluderat maskininlärning för att bättre ta höjd för interaktioner mellan riskfaktorer, säger studiens förstaförfattare Aidin Rawshani, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Med hjälp av datorer som lärt sig att förutse effekterna av olika riskfaktorer fick forskarna en klarare bild bland annat av hur olika riskfaktorer påverkar varandra.

Kartläggningen bygger på registeruppgifter om 32 611 personer med diabetes typ 1. De följdes under i genomsnitt drygt tio år, och hade i snitt haft sjukdomen i 18 år.

De utfallsmått som studerades var död oberoende av orsak, dödlig och icke dödlig hjärtinfarkt, dödlig och icke dödlig stroke samt sjukhusinläggning för hjärtsvikt. Patienterna följdes i registren tills något av detta inträffat eller till studietidens slut.

De fem riskfaktorer som visade sig väga tyngst när det gällde såväl död som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt var långtidsblodsocker (HbA1c), nedsatt njurfunktion, hur länge personen haft typ 1-diabetes, systoliskt blodtryck (det första och högre talet av de två som anges) samt halten av LDL-kolesterol (som ibland till vardags kallas det onda kolesterolet).

Det visade sig också att lägre nivåer än vad som rekommenderas i nuvarande nationella riktlinjer för de tre faktorerna långtidsblodsocker, systoliskt blodtryck och LDL-kolesterol kunde kopplas till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och död.

Forskarna framhåller att det fortfarande finns utrymme för förbättringar när det gäller förebyggande behandling hos patienter med diabetes typ 1.

– Ett ökat kliniskt fokus för dessa riskfaktorer bör leda till den största relativa riskminskningen för förtida död och hjärt-kärlsjukdom, konstaterar Aidin Rawshani.

I artikeln i Circulation diskuteras bland annat rutinerna för behandling av högt kolesterol hos diabetespatienter. Detta eftersom undersökningen visade att högt LDL-kolesterol är en tung riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. För vare LDL-höjning med 1 mmol/liter ökade sjukdomsrisken med 35-50 procent.

Forskarna menar därför att det vore bra med en mer offensiv behandling av höga blodfetter hos diabetespatienter med statiner än i dag och föreslår bland annat att behandling bör kunna sättas in tidigare. I dag är det ovanligt att höga blodfetter behandlas hos personer under 40 år.

Bättre ormserum ska rädda ormbitnas liv och hälsa

Helene Wallskär
-
0
Bättre ormserum ska rädda ormbitnas liv och hälsa

I många delar av världen utgör giftormar ett allvarligt folkhälsoproblem. Enligt världshälsoorganisationen WHO blir omkring 5,4 miljoner människor i världen varje år bitna av giftormar. Uppemot 138 000 personer dör på grund av ormbett och hos cirka 400 000 överlevare ger ormgiftet bestående fysiska och/eller psykiska skador.

WHO har nu utarbetat den första globala planen för att minimera de stora hälsomässiga och socioekonomiska kostnaderna för ormbett. Planen ska formellt börja gälla i maj i år, men presenteras redan nu av tidskriften PLOS neglected tropical diseases. Målet är att fram till 2030 halvera skadorna och dödsfallen på grund av ormbett.

Planen har utarbetats av en grupp med 28 experter, under ledning av David Williams, forskare och ormbettsexpert vid University of Melbourne, Australien. I ett pressmeddelande framhåller han att en viktig framgångsfaktor är att folkhälsoarbetet mot ormskador nu börjar få politiskt stöd både av FN och av beslutsfattare i de drabbade länderna.

Ett av de viktigaste områdena att förbättra är, enligt expertgruppen, tillgången på bra motgifter mot ormbett. För att rädda livet på en ormbiten och minska skadorna av giftet är det ofta avgörande att snabbt sätta in behandling med ormserum.

Produktionsmetoderna för att framställa ormserum har inte förändrats mycket de senaste 50 åren och kvaliteten och säkerheten hos behandlingarna är, skriver experterna i artikeln, högst varierande. Det finns också brister när det gäller bland annat distribution och lagring samt beträffande kunskapen hos den vårdpersonal som ska ge behandlingen. Dessutom kan priset på behandlingarna bidra till att fattiga människor avstår från dem och sätter sitt hopp till folkmedicinen i stället.

Att stimulera forskning och utveckling för att få fram bra, kostnadseffektiva ormserum av hög kvalitet är en av de nödvändiga åtgärderna enligt expertgruppen. Experterna diskuterar en rad olika insatser för att modernisera marknaden för ormserum i de drabbade områdena. Det behövs också olika typer av tillsyn och kontroll av produktions- och distributionskedjorna samt utbildning av vårdpersonal.

– Att investera i det här arbetet är till nytta inte bara för offer för ormbett, utan bidrar också till att förbättra hälsovårdssystemen som helhet vilket mångfaldigar värdet av denna strategi, sade David Williams i ett uttalande i samband med att artikeln publicerades.

Tillskott av biotin kan ge falska labb-värden

Helene Wallskär
-
0
Tillskott av biotin kan ge falska labb-värden

Tillverkare av laboratorietester har slagit larm om allvarliga problem på grund av en ökad användning av i första hand kosttillskott med B-vitaminet biotin. Problemen gäller vissa laboratorietester som görs i sjukvården, tester där ämnet biotin används som reagens. Sådana tester visar ofta fel hos patienter som tar extra biotin.

Det handlar om tester som används för bland annat mätning av hormoner, hjärtmarkörer, tumörmarkörer och infektionsmarkörer. De felaktiga resultaten kan leda till utebliven eller felaktig behandling.

Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC har uppmärksammat problemet och kräver att produktinformationen för läkemedel med biotin uppdateras med varningar om riskerna för felaktiga testresultat. Svenska Läkemedelsverket går nu ut och informerar patienter och vårdpersonal.

Enligt Läkemedelsverket är riskerna för felaktiga testresultat vid extraintag av biotin särskilt stora hos patienter med nedsatt njurfunktion och hos barn med vissa sällsynta metabola rubbningar. Dessa barn behandlas ofta med vitaminläkemedel med biotin.

Läkemedelsverket uppmanar patienter som ska genomgå laboratorietester att informera sin läkare eller laboratoriepersonalen om de tar biotin.

Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att vara uppmärksamma på problemet och anpassa testmetoderna hos patienter som tar biotin.

I Sverige finns bara två godkända läkemedel med biotin på marknaden. De heter Cernetvit och Soluvit och är båda infusionslösningar som ges till patienter med speciella behov av vitamintillskott.

Det finns också en lång rad kosttillskott med biotin. De innehåller ofta betydligt högre koncentrationer av biotin än de 150 mikrogram per dosenhet som EMA:s säkerhetskommitté PRAC satt som gräns för vilka orala läkemedel som behöver produktinformation om risken för felaktiga testresultat.

Något motsvarande krav på produktinformationen för kosttillskott med biotin kan dock myndigheterna inte ställa. Kosttillskott räknas som livsmedel. För tillsynen av livsmedelslagstiftningen ansvarar Livsmedelsverket, men den lagstiftningen ger inte samma kontrollmöjligheter som läkemedelslagstiftningen.

– Men det är förstås lika viktigt att läkaren får reda på att patienten tar biotin även om det är i form av kosttillskott, säger Ola Philipson, utredare vid Läkemedelsverket.

Läkemedelsrester ökar i färskvatten

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsrester ökar i färskvatten

I en ny studie har forskare vid bland annat Radboud university i Nijmengen, Nederländerna, gjort en global analys av läget beträffande två olika läkemedelssubstanser färskvatten. Studien har publicerats i Environmental research letters. Forskarna varnar för att koncentrationerna av vissa läkemedel i sjöar, floder och andra sötvattendrag är på väg att nå nivåer där de innebär en påtaglig risk för skador på växt- och djurliv och människors hälsa.

– Vår studie visar att det behövs en mer utbredd datainsamling för att mäta problemen över världen, sade forskaren Rik Oldenkamp som ledde studien i ett uttalande i samband med publiceringen.

– För att få en korrekt bild av miljöriskerna orsakade av läkemedel är vi beroende av god tillgång på data, men den är begränsad.

Miljöhotet från läkemedelsrester i avloppsvatten uppmärksammas allt mer, vilket Läkemedelsvärlden skrivit om. Eftersom många läkemedel bryts ned dåligt i reningsverken hamnar läkemedelsresterna ofta så småningom i färskvatten, bland annat sådant som används till dricksvatten. Flera studier har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, exempelvis visat att läkemedelsrester påverkar fiskars beteende.

Men vattenanalyser av läkemedelsrester görs inte lika regelbundet i alla delar av världen. Därför utvecklade forskarna i den aktuella studien en modell för att beräkna läkemedelskoncentrationer i färskvatten utifrån bland annat konsumtionssiffror för läkemedlen samt kunskap om läkemedlens utsöndring och nedbrytning och om effekterna av avloppsrening.

I studien fokuserade forskarna på epilepsimedicinen karbamazepin och bredspektrumantibiotikumet ciprofloxacin. Med hjälp av modellen beräknade de koncentrationerna av de två läkemedlen i färskvattenkällor i olika områden i världen under åren 1995-2015. De jämförde sina resultat med mätningar som gjorts i dricksvattenreservoarer på olika platser på jorden. Jämförelsen visade att modellen fungerade bra för att förutsäga koncentrationerna av karbamazepin medan de verkliga värdena var högre än modellens för antibiotikumet ciprofloxacin.

På grund av en ökad användning av läkemedlen och en växande befolkning har koncentrationerna av båda substanserna mångfaldigats på 20 år. Forskarna bedömer att de miljömässiga riskerna därmed har ökat med mellan tio och 20 gånger.

Särskilt för ciprofloxacin anser forskarna att resultaten är oroande.

– Koncentrationerna av detta antibiotikum kan vara skadlig för bakterier i vattnet som spelar en viktig roll i olika näringscykler, sade Rik Oldenkamp.

– Antibiotika kan också ha en negativ effekt på bakteriekolonier som används vid avloppsrening och påverka utvecklingen av antibiotikaresistens.

Vilseledande om bakterier och psykisk ohälsa

Ingrid Helander
-
0
Vilseledande om bakterier och psykisk ohälsa

”Mjölksyrabakterier har samma effekt som antidepressiva läkemedel”, hävdar författaren Soki Choi, som skrivit boken ”Kimchi och Kombucha – den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna”, (Bonnier Fakta).

Under ett halvår har författaren och poddaren Christian Dahlström granskat innehållet och trovärdigheten i boken, som drar långtgående slutsatser om tarmflorans påverkan på bland annat psykisk sjukdom.

Resultatet presenteras i två kommande avsnitt av podden ”Sinnessjukt”. Och experterna som intervjuas i podden, bland annat mikrobiologen Agnes Wold och psykiatern Christian Rück, är inte imponerade.

”En potentiellt farlig bok” säger Christian Rück, i podden.

Läs mer om boken och om granskningen i Ingrid Helanders blogg, som du hittar här.

Mild influensasäsong har nått sin topp

Helene Wallskär
-
0
Mild influensasäsong har nått sin topp

Folkhälsomyndigheten använder flera olika övervakningssystem för att följa den årliga influensaepidemins utveckling. Samtliga system visar nu att influensan nådde sin topp vecka 6.

– Men säsongen är inte över än. Många fler väntas insjukna under de kommande veckorna även om spridningen avtar, säger utredaren Emma Byström i ett pressmeddelande.

Jämfört med de tre föregående säsongerna har innevarande influensasäsong varit mindre intensiv. Färre har blivit sjuka och färre har behövt intensivvård. Vid den här tiden förra året var influensafallen betydligt fler än nu.

Som Läkemedelsvärlden berättat har fler än tidigare valt att vaccinera sig mot influensa, vilket även tidvis lett till vaccinbrist.

De flesta landsting hade, som Läkemedelsvärlden rapporterat, inför säsongen gått över till ett fyravalent influensavaccin som skyddar både mot två A-stammar och två B-stammar av influensavirus. Besluten föranleddes av erfarenheterna från säsongen innan då en B-stam dominerade och det tvåvalenta vaccinet skyddade dåligt.

Under nuvarande säsong har både två- och fyravalenta vacciner gett skydd eftersom det är en A-stam som dominerat.

Dessutom kan många av oss ha kommit i kontakt med denna A-stam tidigare och ha en naturlig immunitet

– Säsongen har hittills dominerats av influensa A(H1N1)pdm09. Eftersom samma influensavirus cirkulerade säsongen 2015/2016 och viruset inte har förändrats mycket, så kan man anta att en del av befolkningen fortfarande har ett visst skydd, säger mikrobiologen Mia Brytting på folkhälsomyndigheten.

En förändring jämfört med tidigare säsonger är att antalet insjuknade barn under fem år varit högre.

Däremot har personer i åldersgruppen 65 år och äldre klarat sig bättre än de två föregående säsongerna.

Influensaspridningen tog fart före jul och nådde en första topp under vecka 52. Liksom tidigare säsonger stannade spridningen av under jul- och nyårsledigheterna. I slutet av januari ökade spridningen åter, för att nå en topp nationellt under vecka 6.

Spridningen har sett olika ut över landet. I Norrland nåddes toppen redan vecka 52, medan Svealand och Götaland hade högst antal fall under vecka 6.

Riskabelt hög förskrivning till äldre fortsätter

Helene Wallskär
-
0
Riskabelt hög förskrivning till äldre fortsätter

Nya siffror från Socialstyrelsen visar att det under fjolåret inte skedde några större förändringar av den omfattande läkemedelsbehandlingen av äldre. Rapporten Öppna jämförelser 2018 – Vård och omsorg om äldre visar också att det fortfarande är stora skillnader mellan kommunerna.

Av de äldre över 74 år som bodde hemma med hemtjänst var det i riket i genomsnitt 23,9 procent som hade förskrivning av tio eller fler läkemedel. Bland äldre i särskilt boende var det 30,3 procent som hade tio läkemedel eller fler. Andelarna hade minskat marginellt (med 0,3 respektive 1,6 procentenheter) jämfört med 2017. Då hade det i stället, som Läkemedelsvärlden rapporterade, skett en ökning.

I rapporten framhåller Socialstyrelsen att samtidig användning av tio eller fler preparat för en och samma person bör betraktas som en varningssignal om bland annat ökad risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner och följsamhetsproblem.

– Läkemedel kan bidra till bättre hälsa och ökad livskvalitet, men det finns samtidigt risk för biverkningar, fallolyckor och att läkemedel interagerar med varandra. Det är viktigt att läkemedelsgenomgångar genomförs för de äldre, att läkemedelsanvändningen följs upp och att nyttan med medicinen vägs mot riskerna, säger Ann-Catrin Johansson, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar också att många äldre får läkemedel som anses olämpliga för äldre. Dessa läkemedel är långverkande bensodiazepiner, tramadol, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, propiomazin, kodein och diabetesmedlet glibenklamid. Bland äldre med hemtjänst hade i genomsnitt en dryg tiondel sådana läkemedel och bland dem i särskilt boende närmare nio procent.

Psykofarmaka är en läkemedelsgrupp som anses särskilt viktig att ha ögonen på när det gäller äldres läkemedelsanvändning. De kan öka risken för dagtrötthet och fallolyckor och att ha många psykofarmaka kan, framhåller Socialstyrelsen, även tyda på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd.

År 2018 hade 6,9 procent av de äldre som hade hemtjänst tre eller fler psykofarmaka. Motsvarande siffra i särskilt boende var 16,9 procent. Även här syntes en liten minskning.

Något som är slående i rapporten är hur mycket läkemedelsförskrivningen till äldre varierar mellan kommunerna i landet. Det gäller samtliga de indikatorer som mäts. För till exempel tre eller fler psykofarmaka varierade förskrivningen i särskilda boenden mellan 0 (Nordanstig) och 33,3 (Mariestad) procent.

Även på många andra områden än läkemedelsbehandling varierar kvaliteten på vård och omsorg och äldres livskvalitet kraftigt.

– De flesta resultat visar på stora skillnader mellan kommunerna. Vi hoppas att den här rapporten bidrar till att kommunerna analyserar och arbetar utifrån resultaten. Det är viktigt att resultaten används på lokal och regional nivå, säger Ann-Catrin Johansson.

Så kan livmoderhalscancer utrotas

Ingrid Helander
-
0
Så kan livmoderhalscancer utrotas

I höstas rapporterade flera medier om att Australien var nära att utrota livmoderhalscancer. Tack vare utbyggda screeningprogram och hög vaccinationstäckning mot humant papillomvirus beräknas färre än fyra kvinnor på 100 000 drabbas av cancerformen år 2035.

I en studie publicerad i Lancet Oncology har forskare från bland annat Australien beräknat vad som krävs för att eliminera livmoderhalscancer i 149 av 181 länder till år 2100. Forskarna menar att det skulle vara möjligt om vaccinationer mot hpv-virus skalas upp rejält, liksom screeningprogram för cellförändringar – framför allt i låg- och medelinkomstländer där tillgången till både screening och vaccin är förhållandevis dålig, och där en stor andel av kvinnorna drabbas av livmoderhalscancer

För att nå målet med färre än fyra cancerfall per 100 000 kvinnor globalt år 2100 skulle det enligt forskarna krävas en snabb uppskalning till en vaccinationstäckning på mellan 80 och 100 procent redan nästa år. Dessutom skulle det krävas utbyggda screeningprogram så att alla kvinnor får genomgå minst två screeningar – vid 35 och 45 års ålder. I Sverige kallas alla kvinnor mellan 23 och 49 års ålder till gynekologisk cellprovtagning vart tredje år.

I höginkomstländer som USA, Finland och Kanada skulle utrotningsmålet med denna uppskalning kunna nås redan inom 20 till 40 år, förutspår forskarna.

Men en så drastisk ökning av förebyggande åtgärder är knappast realistisk. Med en mer gradvis uppskalning är forskarnas bedömning att livmoderhalscancer kan vara utrotat i höginkomstländer, och nästan så, i medelinkomstländer i slutet av århundradet, medan fortfarande 14 av 100 000 kvinnor i låginkomstländer skulle drabbas.

Om man däremot inte gör någonting alls, utan screening och vaccinationer fortsätter som i dag beräknas 600 000 kvinnor få livmoderhalscancer under nästa år och totalt 44 miljoner de närmaste 50 åren. Två-tredjedelar av dessa fall, och uppskattningsvis 15 miljoner dödsfall, skulle inträffa i låg- och medelinkomstländer.

– I vissa länder söder om Sahara i Afrika är livmoderhalscancer den främsta orsaken till cancerrelaterad död hos kvinnor. Det är en tragedi, inte bara för kvinnorna utan också för deras familjer och för samhället i stort, säger Heidi Larsen, vid London School of hygein and tropical medicine, till The Guardian.

Totalt sett är livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor och under förra året diagnosticerades uppskattningsvis 570 000 nya cancerfall globalt. I Sverige diagnosticeras ungefär 550 kvinnor per år med livmoderhalscancer.

De allra flesta cancerfallen orsakas av humant papillomvirus, och av de cirka 150 hpv-virus som finns är det ett fåtal som står för majoriteten av cancerfallen. Det är dessa ”högrisk-virus” de olika hpv-vaccin som finns skyddar mot. Eftersom hpv överförs via sexuella kontakter ger vaccinet bäst skydd om det ges innan förmodad sexualdebut.

Eftersom livmoderhalscancer utvecklas under lång tid, upptill 20 år från smittotillfället, och allmän vaccinering med hpv-vaccin i de flesta fall ännu inte pågått så länge, är det svårt att säga något om incidensen av livmoderhalscancer hos vaccinerade jämfört med ovaccinerade. Däremot har cellförändringar och förstadier till cancer kopplade till hpv-infektion minskat där vaccinationer införts.

Förra året presenterade också finländska forskare de första resultaten från en uppföljning av flickor som ingick i en vaccinstudie 2002, där man jämfört de som blev vaccinerade med ovaccinerade jämnåriga kvinnor, något som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Forskarna fann att inga av de vaccinerade hade utvecklat någon typ av hpv-relaterad cancer, medan så var fallet i den ovaccinerade gruppen. Vad gäller övriga cancertyper skilde sig inte grupperna åt.

Sedan 2012 erbjuds alla flickor mellan 10 och 18 år i Sverige hpv-vaccin och det ges vanligen i två doser i årskurs fem eller sex.

Totalt har mer än 280 miljoner doser hpv-vaccin getts globalt och vaccinet bedöms som både säkert och effektivt.

Men siffror från 2014 visar att medan mer än 30 procent av flickor mellan 10 och 20 år i utvecklade länder fått vaccinet var motsvarande siffra endast 3 procent för flickor i mindre utvecklade regioner.

Frågan om att öka vaccinationstäckningen för hpv-vaccin och utbyggnaden av gynekologiska screeningprogram ligger högt på Världshälsoorganisationens, WHO, agenda. WHO ser ökningen av livmoderhalscancer som ett globalt folkhälsoproblem och väntas under nästa år lägga fram en resolution för att utrota sjukdomen.

Ny rapport: Fortsatt ökning av melatonin till barn

Helene Wallskär
-
0
Ny rapport: Fortsatt ökning av melatonin till barn

Den ökade användningen av sömnläkemedlet melatonin bland barn och ungdomar har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, uppmärksammats tidigare och en ny kartläggning visar att ökningen fortsätter.

– Rapporten visar att det skett en kontinuerlig ökning av antalet uthämtade recept på melatonin för behandling av barn, och att behandlingen kan pågå en längre tid, säger Elin Kimland, projektledare på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

– Sömnproblem hos barn och ungdomar ska i första hand behandlas icke-farmakologiskt. Om behov finns kan dock melatonin övervägas för behandling under en kortare period.

Kartläggningen gjordes av Läkemedelsverket i samråd med Socialstyrelsen. Den visar att minst ett recept på melatonin under 2017 expedierades för 15 447 flickor och 20 765 pojkar. Sedan 2006 har det skett en mer än 15-faldig ökning för flickor och en 20-faldig ökning för pojkar.

En ökning över tid av andelen barn som expedierats minst ett recept av melatonin observerades för flickor och pojkar i alla åldersgrupper. Störst ökning ses hos pojkar i åldrarna 10–17 år, där 2 per 1 000 barn hämtade ut recept på melatonin år 2006 jämfört med fler än 30 per 1 000 år 2017. För flickor har den tydligaste ökningen skett bland flickor 13–17 år med 1 per 1 000 som hämtat ut minst ett recept på melatonin 2006 jämfört med 40 per 1 000 under 2017.

Det råder också stora skillnader mellan olika delar av landet när det gäller hur mycket melatonin som förskrivs till unga. Andelen barn som hämtade ut recept på melatonin var 2015 sex gånger högre i Stockholm, Uppland och Sörmland än i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.

Det mesta av melatoninet skrevs ut av läkare inom barn- och ungdomspsykiatri, barnmedicin och barnneurologi/-habilitering. Hälften av barnen och ungdomarna som fick melatonin hade utöver sömnproblemen minst en psykiatrisk diagnos. Vanligast var adhd, följt av autismspektrumtillstånd, depression och ångestsyndrom.

Omkring fyra femtedelar av de unga med melatoninrecept behandlades även med andra psykofarmaka. I kartläggningen ingick inte att studera om melatoninökningen kan kopplas till ändrad användning av andra sömnläkemedel bland barn och ungdomar.

I vissa fall var behandlingstiden med melatonin flera år, vilket Läkemedelsverket fäster uppmärksamhet på i rapporten eftersom långtidseffekterna av melatonin inte är väl undersökta. Läkemedelsverket anser att den ökade användningen av melatonin behöver uppmärksammas inom barn- och ungdomspsykiatri och inom barnmedicin.

– Trenden med en ökad förskrivning av melatonin ser vi även i våra grannländer Norge och Danmark. Ur ett folkhälsoperspektiv anser vi att det är viktigt att fortsätta följa läkemedelsbehandlingen av sömnproblem hos barn och ungdomar, säger Elin Kimland.

Periodiska systemet – en “omistlig” 150-åring

Helene Wallskär
-
0
Periodiska systemet – en “omistlig” 150-åring

Den gulnade planschen som satt på väggen i skolans kemisal är kanske inte något som vi i förstone förknippar med stora vetenskapliga upptäckter. Men det periodiska systemet är ett sätt att dela in grundämnena och förstå deras samband och egenskaper som hållit decennium efter decennium och skapat förutsättningar för naturvetenskaplig forskning inom många olika fält.

– Idag tar vi det för självklart, men det periodiska systemet är en omistlig del av det gemensamma språk som kemister, fysiker och biologer kommunicerat med genom läkemedlens moderna historia, säger Apotekarsocietetens vd Karin Meyer.

I mars 1869 presenterade den ryska forskaren Dmitrij Mendelejev ett nytt sätt att ordna grundämnena i ett system som tydliggjorde sambanden mellan antalet protoner i ämnenas atomkärnor och ämnenas egenskaper. Han byggde vidare på arbeten av andra forskare som tidigare under 1860-talet intresserat sig för dessa samband och gjort försök att skapa tabeller.

Den tyska forskaren Lothar Meyer utarbetade en liknande systematisk grundämnesindelning som Mendelejevs, men Dmitrij Mendelejev publicerade sitt arbete först och betraktas därför som det moderna periodiska systemets upphovsman.

Med det periodiska systemet visade han att om grundämnena sorterades efter antalet protoner i stigande ordning och därefter delades in i perioder som skrevs i rader under varandra kom elementen i de lodräta kolumnerna att hänga ihop systematiskt – alkalimetaller i den första, alkaliska jordartsmetaller i den andra, lantanoider i den tredje och så vidare.

På Mendelejevs tid fanns det många luckor i systemet eftersom vetenskapen endast kände till 63 av de 118 element som dagens periodiska system består av, men tack vare den systematiska uppbyggnaden kunde man förutsäga de ännu inte upptäcka grundämnenas egenskaper.

Luckorna har sedan fyllts i vartefter när nya grundämnen har upptäckts och visat sig passa väl in i det periodiska systemet.

För att högtidlighålla detta avgörande bidrag till naturvetenskapen har FN:s generalförsamling och UNESCO utnämnt 2019 till det internationella året för grundämnenas periodiska system. Den internationella invigningen av International year of the periodic table ägde rum 1 februari på Unesco:s högkvarter i Paris.

Den 28 februari är det dags för en svensk invigning av jubileumsåret.

Svenska nationalkommittén för kemi arrangerar ett invigningssymposium i samarbete med Apotekarsocieteten, Kemisamfundet och Rysslands ambassad i Stockholm. Ledande experter kommer att samlas i Apotekarsocietetens lokaler för att föreläsa om olika perspektiv på Mendelejevs verk.

123Sida 1 av 3