“Knappt 60 procent av de små och medelstora (SME) bolagens ansökningar om marknadsgodkännande för läkemedel till EMA under 2017 nådde ända fram. Det är betydligt färre än den totala andelen läkemedel som godkänns.
Men de regulatoriska myndigheterna har hjälp att erbjuda – något som sannolikt utnyttjas för sällan.”
Läs hela Lars Dagerholts blogg här.
Diklofenak (Voltaren) har på grund av sin biverkningsprofil i många år varit ett omdiskuterat läkemedel. Nyligen bekräftade en studie i den vetenskapliga tidskriften BMJ tidigare forskning som visat att diklofenak ger större risk för allvarliga hjärt-kärlproblem än närbesläktade smärtlindrande läkemedel. Diklofenak ökade risken för förmaksflimmer, ischemisk stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och död på grund av kardiovaskulär sjukdom, för män och kvinnor i alla åldrar, även vid låga doser.
Studien har aktualiserat diskussionen om användningen av diklofenak och Stockholms läns landsting påminner nu på informationssajten Janusinfo vården om riskerna med läkemedlet. Liksom många andra landsting har Stockholms läns landsting tagit bort diklofenak från hälso- och sjukvårdens lista över rekommenderade läkemedel på grund av den ökade risken för hjärtinfarkt, men den receptfria försäljningen har ökat kraftigt i Stockholm.
I några länder är diklofenak numer receptbelagt. I Sverige säljs värktabletter med diklofenak dock receptfritt, men bara på apotek. Gel med samma substans får säljas utan recept även på andra försäljningsställen.
Läkemedelsverket överväger att utreda om diklofenak ska vara receptfritt även i fortsättningen.
– För närvarande pågår ingen riktad översyn för diklofenaks receptstatus, men diskussioner förs om att påbörja en sådan. Läkemedelsverket följer säkerhetsdata för diklofenak noga, säger Veronica Arthurson, gruppchef på Läkemedelsverket, till Janusinfo.
Även diklofenaks stora negativa miljöpåverkan gör det till ett ifrågasatt läkemedel. Diklofenak hamnar i våra vattendrag och det har uppmätts halter i svenska sjöar som är så höga att de anses ha påverkan på fisk. Sveriges apoteksförening skriver i ett pressmeddelande att alla apotek från och med 3 oktober ska informera om diklofenaks miljöpåverkan med hjälp av hyllkantsskyltar.
Det amerikanska läkemedelsföretaget Vertex utvecklar läkemedel mot cystisk fibros och tillverkar bland annat Orkambi ((ivakaftor och lumakaftor), som nyligen släpptes in i det svenska förmånssystemet. Nu har Vertex tecknat en ny typ av avtal med den danska hälso- och sjukvårdens gemensamma inköpsorganisation, Amgros.
Amgros kallar i ett pressmeddelande avtalet för ”banbrytande”. Målet med förhandlingarna har varit att se till att de cirka 500 danska patienterna med cystisk fibros garanteras de nyaste läkemedlen till en rimlig kostnad för vården. Amgros skriver att det för närvarande bara är Vertex som har läkemedel som kan behandla orsakerna till cystisk fibros.
Det nya med avtalet är att parterna kommit överens om ett fast årligt pris, oavsett hur många patienter som behandlas. För denna fasta kostnad ska Vertex ge danska patienter tillgång till både befintliga och kommande läkemedel mot cystisk fibros. Avtalet gäller under fyra år och innehåller en option på förlängning.
Hur mycket avtalet är värt framgår inte, men Amgros styrelseordförande Per Larsen säger i pressmeddelandet att han är glad över att förhandlingarna ledde till en betydande reduktion av kostnaden för de aktuella läkemedlen. Han framhåller också fördelarna med en kostnad som ligger fast i några år framåt.
– Det betyder mycket att vi i regionerna nu får en något mer förutsägbar budget på ett område med höga utgifter.
Nobelpriset i kemi 2018 delas i två hälfter där den ena går till Frances H Arnold, California Institute of Technology, och den andra hälften delas mellan George P Smith, University of Missouri, och Gregory P Winter, MRC laboratory of molecular biology i Cambridge.
Greg Winter har tidigare fått Apotekarsocietetens vetenskapliga utmärkelse Scheelepriset, som han tilldelades 1994.
Den gemensamma nämnaren för årets kemipristagare är att de använt evolutionens principer för att utveckla proteiner som kan lösa mänskliga problem. Det handlar om allt ifrån miljövänliga tvättmedel till livsviktiga läkemedel.
George P Smith och Gregory Winter får dela på ena halvan av priset för sitt revolutionerande arbete om fagpresentation av peptider och antikroppar. Antikroppar som utvecklats med hjälp av denna metod används i dag inte minst som läkemedel mot autoimmuna sjukdomar och spridd cancer.
Metoden fagpresentation (fage display) utvecklades av George P Smith 1985. Den bygger på att en bakteriofag, ett virus som infekterar bakterier, kan användas för att få fram nya proteiner. Gregory P Winter använde sedan fagpresentation för att utveckla antikroppar, med målet att ta fram nya läkemedel.
Det första läkemedlet som baserades på denna metod var antikroppen adalimumab (Humira) som godkändes 2002 och som används för behandling av ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom. Sedan dess har antikroppar utvecklats med hjälp av fagpresentation för många andra användningar inom medicinen och på andra områden.
Frances H Arnold tilldelas den andra halvan av kemipriset för sitt arbete med riktad evolution av enzymer. Hon har förfinat den molekylära förståelsen av den evolutionära processen och återskapat den i laboratoriet på ett sätt som gör det möjligt att skapa skräddarsydda enzymer, det vill säga proteiner som sätter i gång och driver kemiska reaktioner.
Hon presenterade sina första nya enzymer 1993 och har sedan fortsatt att utveckla enzymer för många olika användningsområden. Hennes enzymer används bland annat för mer miljövänlig produktion av läkemedel och andra kemiska substanser och för produktion av förnybara bränslen för transportsektorn.
Frances H Arnold är född 1956. Hon är professor i kemisk och biokemisk forskning och utveckling vid California insitute of technology i Pasadena, USA. Sedan 2013 är hon hedersdoktor vid Stockholms universitet. Hon är den femte kvinnan som får nobelpriset i kemi.
George P Smith är född 1941. Han är professor emeritus i biologi vid University of Missouri i Columbia, USA.
Gregory P Winter är född 1951. Han är senior forskningsledare vid MRC laboratory of molecular biology i Cambridge, Storbritannien. År 1994 tilldelades han Apotekarsocietetens vetenskapliga pris Scheelepriset.
Läkemedelsbehandling av hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln (tyroidea), är ett omdiskuterat ämne. En av de kontroversiella frågorna är om läkaren bör skriva ut läkemedel med sköldkörtelhormon till patienter med det som kallas subklinisk hypotyreos.
Diagnosen innebär att halten av tyroideastimulerande hormon (TSH) från hypofysen är förhöjd, men att nivåerna av sköldkörtelhormoner ändå är normala. Vid fullt utvecklad hypotyreos är annars både TSH-halten förhöjd och sköldkörtelhormonhalten sänkt.
En internationell forskargrupp ger nu ny belysning av denna fråga. Forskarnas slutsats av en stor forskningsöversikt är att det saknas vetenskapligt stöd för rutinmässig hormonbehandling av subklinisk hypotyreos. De har publicerat sin forskningsöversikt i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Forskarna sökte igenom stora forskningsdatabaser efter randomiserade studier som jämfört hormonbehandling och placebo eller ingen behandling alls vid subklinisk hypotyreos hos icke gravida patienter. Efter sållning enligt vissa kvalitetskrav kvarstod 21 sådana studier med sammanlagt 2 192 deltagare.
En sammanvägd analys av dessa studier visade att hormonbehandlingen normaliserade de förhöjda TSH-nivåerna, men inte gav några förbättringar av patienternas upplevda livskvalitet jämfört med placebo eller ingen behandling.
Inte heller när det gällde depressionssymtom, kognitiva problem, muskelstyrka eller body mass index (BMI) syntes några konsekventa fördelar med läkemedelsbehandling.
Endast en stor studie, med 737 deltagare, hade jämfört trötthet, hjärt-kärlproblem. dödlighet och biverkningar bland hormonbehandlade respektive patienter som fick placebo. Den studien visade varken gynnsamma eller skadliga samband med hormonbehandling som alltså inte påverkade dessa faktorer hos patienterna.
Forskarna bakom översikten summerar att det saknas stöd för rutinmässig hormonbehandling vid subklinisk hypotyreos eftersom tillgänglig forskning visar att det varken förbättrar livskvalitet eller symtom.
– Detta är en intressant och välgjord metaanalys, kommenterar Helena Filipsson Nyström, docent och överläkare på sektionen för endokrinologi, diabetes och metabolism vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Ändå anser hon att det vore förhastat att ändra på behandlingen av subklinisk hypotyreos i Sverige utifrån den nya forskningsöversikten. Detta bland annat eftersom bara sju av de ingående studierna redovisade om patienterna vid behandlingsstart hade kliniska symtom på hypotyreos eller ej. Subklinisk hypotyreos definierades i översikten bara som normala sköldkörtelhormonnivåer i kombination med förhöjt TSH.
Hon förklarar att svenska endokrinologer i dag vanligen hormonbehandlar vid subklinisk hypotyreos om det upptäcks att TSH-värdet är kraftigt förhöjt, eller om patienten har en mer måttlig förhöjning av TSH men även symtom på hypotyreos som till exempel trötthet och tanketröghet.
– Det är inte samma sak att behandla ett förhöjt TSH som sådant, som att behandla ett förhöjt TSH med möjliga symptom, säger Helena Filipsson Nyström.
Debatten om hur subklinisk hypotyreos bör handläggas fick tidigare i år nytt bränsle av en rapport från Socialstyrelsen om de senaste årens kraftiga ökning av förskrivningen av läkemedel med sköldkörtelhormon. Ökande diagnostik och behandling av subklinisk hypotyreos bedömdes vara en huvudförklaring.
Läkare har varnat för en risk för överbehandling av subklinisk hypotyreos, något som då också ökar risken för biverkningar som hjärtrytmrubbningar, kärlkramp och osteoporos. Andra läkare anser däremot att dagens gränsvärden är för snäva och inte stämmer med den kliniska verkligheten.
Tre pristagare delar på årets nobelpris i fysik, som delas ut av Kungliga Vetenskapsakademin.
Amerikanen Arthur Ashkin får ena halvan av priset för sina upptäckter som lett fram till utvecklingen av optiska pincetter. Ashkins forskning har gjort det möjligt att med hjälp av laserstrålning fånga och studera enskilda atomer, vilket har haft och har betydelse för studier av biologiska system.
Bland annat har rörelser av olika molekyler inuti celler kunnat studeras, som proteinet kinesins rörelse längs med mikrotubuli i cellskelettet. Nu för tiden hör optiska lasrar till standardutrustningen i många laboratorier för att studera biologiska processer, inklusive proteiner och DNA.
Den andra halvan av fysikpriset delas lika mellan fransmannen Gérard Mourou och kanadensiskan Donna Strickland, för deras metod att skapa högintensiva laserstrålar. Tillsammans utvecklade de tekniken chirped pulse amplification, CPA, som resulterar i ultrakorta och superstarka laserpulsar.
De högintensiva laserstrålarna används inom en mängd områden, bland annat vid operationer av närsynthet, där en mycket smal och högintensiv laserstråle används för att ta bort vävnad i ögats hornhinna. Tekniken används också bland annat för att tillverka kirurgiska stentar. I framtiden skulle tekniken kunna användas för att utveckla intensiva protonstrålar som kan användas för att utplåna cancerceller i kroppen.
Donna Strickland, verksam vid University of Waterloo i Kanada, är den första kvinnan på 55 år att få nobelpriset i fysik. Innan henne har bara två kvinnor tilldelats fysikpriset.
Gérard Mourou är verksam vid E´cole Polytechnique i Palaiseau i Frankrike liksom vid University of Michigan i USA.
Arthur Ashkin är verksam vid Bell Laboratories i USA.
Efter sex år läggs e-hälsoprojektet ”Hälsa för mig” ner, rapporterar Dagens Nyheter. Tidningen har granskat utvecklingen av projektet och skriver i en artikel, publicerad både i papperstidningen och på webben, om hur projektet som försenats vid flera tillfällen, nu begravs.
– Nej, ”Hälsa för mig” i dess ursprungliga utformning kommer inte att öppna, på det sätt som det upphandlades 2013, säger Carl Jarnling, projektansvarig för “Hälsa för mig” på E-hälsomyndigheten, till DN.
Uppgifterna bekräftas också av information på E-hälsomyndighetens hemsida.
Tanken med ”Hälsa för mig” var att det skulle fungera som ett personligt hälsokonto där alla som ville skulle kunna samla uppgifter från sjukvården, hälsoappar och andra källor, liksom hälsouppgifter om sina barn. Man skulle själv kunna bestämma om och vem man ville dela sina uppgifter med.
Projektet presenterades första gången 2012 av den dåvarande socialministern Göran Hägglund med ambitionen att det skulle vara lanserat ett par år senare. Det då statliga företaget Apotekens service AB fick uppdraget att leda projektet. När företaget ombildades till E-hälsomyndigheten i januari 2014 följde uppdraget med.
Utvecklingen av ”Hälsa för mig” har dock försenats ett antal gånger, bland annat på grund av en tillsyn som Datainspektionen inledde av projektet 2016. I sin rapport kritiserades projektet hårt och det slogs bland annat fast att sättet att dela information på stred mot lagen och att E-hälsomyndigheten därmed hade försökt undslippa sitt personuppgiftsansvar, enligt DN.
Projektet stoppades därefter och E-hälsomyndigheten överklagade Datainspektionens beslut till Förvaltningsrätten. Rätten gick dock på Datainspektionens linje och ingen ytterligare överklagan har därefter gjorts.
Enligt uppgifterna i DN undersöker nu E-hälsomyndigheten om om någon del av “Hälsa för mig” kan räddas i separata projekt.
Totalt har projektet hittills kostat 140,8 miljoner kronor, uppger DN.
Ian Read har varit Pfizers vd sedan 2010. Nu har bolagsstyrelsen enhälligt utsett Albert Bourla till hans efterträdare på vd-posten från och med januari 2019.
Albert Bourla har de senaste 25 åren haft en rad olika framträdande positioner inom Pfizer. För närvarande leder han företagets avdelning för ”Innovative health business” och han har tidigare haft en ledande roll inom segmenten vacciner och onkologi.
Ian Read blir kvar inom Pfizer som arbetande styrelseordförande.
– Det ledarskifte som vi i dag offentliggör ingår i en genomtänkt, flerårig planering av successionen, sade Shantanu Narayen, representant för bolagsstyrelsen, i ett pressmeddelande på måndagen.
UPPDATERAD. Amerikanen James P Allison och japanen Tasuku Honjo delar lika på årets nobelpris i fysiologi eller medicin för sina upptäckter om och utveckling av immunterapier mot cancer.
De båda forskarnas upptäckter har lett fram till en helt ny typ av cancerbehandling, så kallad checkpoint-blockad. Enkelt uttryckt kan det beskrivas som att lätta på en broms för att få större effekt. Bromsen i detta fall hindrar t-celler från att aktiveras till fullo, vilket hämmar deras effekt och möjlighet att attackera cancerceller.
Genom att hämma och blockera de proteiner som ”bromsar” t-cellerna kan de aktiveras och skapa ett starkt immunsvar riktat mot cancerceller.
I sin forskning har James P Allison studerat proteinet CTLA-4 som sitter på ytan på t-celler och reglerar t-cellsaktiviteten. Han utvecklade en antikropp som band till CTLA-4 och blockerade dess bromsande funktion. När han och hans kollegor testade antikroppen i modeller med möss med cancer såg de att mössen blev cancerfria efter behandling.
Forskningen på CTLA-4-hämmare fortsatte i många forskargrupper och 2010 kom det stora genombrottet med en framgångsrik klinisk studie med ipilimumab (Yervoy) mot malignt melanom.
Tasuku Honjo:s forskning handlar också om checkpoint-blockad, men med en annan strategi. I början på 90-talet, några år innan James P Allison gjorde sina upptäckter kring CTLA-4, identifierade Tasuku Honjo proteinet PD-1 som också uttrycks på ytan av t-celler. Han upptäckte att även PD-1 fungerar som en broms på t-cellerna, men med en annan mekanism än CTLA-4.
Även här utvecklades antikroppar som hämmar PD-1, så kallade PD-1 hämmare, och 2012 presenterades resultat från kliniska studier som visade att PD-1-hämning hade mycket god effekt i flera olika cancertyper, inklusive för metastaserande cancer, som man fram tills dess ansett obehandlingsbar. Bland de mest kända PD-1-hämmande läkemedlen finns pembrolizumab (Keytruda) och nivolumab (Opdivo).
Keytruda är godkänt i Europa för behandling av malignt melanom, icke- småcellig lungcancer, Hodgkings lymfom samt cancer i urinvägarna.
Opdivo är godkänt för samma indikationer liksom för njurcancer och huvud- och nackcancer av skvamös typ.
Läkemedlen baserade på upptäckterna som tilldelats årets nobelpris har inneburit stora framsteg i behandlingen av en mängd olika cancertyper, inte minst malignt melanom.
Mycket av forskningen nu går ut på att förstå hur de olika läkemedlen kan kombineras på bästa sätt för att ge så bra behandlingseffekt som möjligt.
James Allison, 70 år, är professor vid MD Anderson cancer center i Texas och Tasuku Honjo, 76 år, är professor vid Kyoto university. År 2014 tilldelades de båda det prestigefyllda Tangpriset som brukar kallas Asiens motsvarighet till nobelpriset.
I fjol tilldelades James P Allison Sjöbergpriset för sin forskning kring checkpoint-blockad. James P Allison delade priset med sin landskollega Tony Hunter, som forskat på tyrosinkinashämning – en annan behandlingsstrategi inom cancerområdet.
Texten har uppdaterats.
Tidigare i år godkände EU-kommissionen, som Läkemedelsvärlden rapporterat, Hemlibra (emicizumab) som är den första monoklonala antikroppen för behandling av blödarsjukan hemofili A. Nu har TLV beslutat att Hemlibra ska ingå i högkostnadsskyddet för en viss grupp av patienter med hemofili A.
Hemofili A är en ärftlig sjukdom där personen får brist på koagulationsfaktorn VIII, vilket ökar blödningsrisken. Sjukdomen är vanligast hos män. Standardbehandlingen är läkemedel som innehåller faktor VIII och rättar till bristen vilket förhindrar blödningar.
Cirka 30 procent av patienterna utvecklar dock antikroppar, så kallade inhibitorer, mot det tillförda faktor VIII-proteinet. Det minskar effekten av läkemedlet avsevärt med svårkontrollerade blödningar som följd.
Detta kan ofta åtgärdas med bland annat en ökad dos av faktor VIII-läkemedel och patienten kan så småningom återgå till normaldos. Men för patienter där detta inte fungerar ska Hemlibra nu, enligt TLV:s beslut, ingå i högkostnadsskyddet.
Hemlibra är en förebyggande behandling som kan förhindra blödningar hos patienter som utvecklat inhibitorer mot faktor VIII. Läkemedlet är en monoklonal antikropp som efterliknar faktorns koaguleringsfunktion. Behandlingen ges genom subkutana injektioner en gång i veckan.
TLV begränsar av hälsoekonomiska skäl subventionen av Hemlibra till patienter där utvecklingen av inhibitorer mot faktor VIII inte kunnat hävas trots upprepade försök med annan behandling.
TLV har även sagt ja till subvention av ett läkemedel mot en annan form av blödarsjuka, den mer sällsynta hemofili B, som orsakas av brist på koagulationsfaktor IX. Det aktuella läkemedlet är faktor IX-koncentratet Alprolix (eftrenonakog alfa).
Alprolix framställs med DNA-teknik och injiceras venöst. Det finns redan andra faktor IX-läkemedel, men Alprolix har längre halveringstid än övriga jämförbara produkter, vilket leder till att patienten kan klara sig med färre injektioner.
TLV bedömer att majoriteten av patienterna kommer att få Alprolix en gång i veckan, jämfört med två för övriga faktor IX-koncentrat, och att kostnaden för Alprolix därför är rimlig i förhållande till nyttan av behandlingen.
Dock anser myndigheten att det råder osäkerhet kring hur Alprolix kommer att doseras i klinisk vardag, vilket har betydelse för bedömningen av kostnad och nytta. Därför åtföljs beslutet av ett särskilt uppföljningsvillkor. Tillverkaren ska senast 31 december 2020 redovisa hur Alprolix doseras i klinisk vardag i Sverige.
Från och med den 9 februari nästa år kommer de läkemedel som säljs på apotek att kontrolleras mot en EU-gemensam databas och vara försedda med en särskild säkerhetsförsegling (se faktaruta). Anledningen är den EU-förordning som då träder i kraft och som ska förhindra att förfalskade läkemedel tar sig in i den legala distributionskedjan.
Som en av de sista instanserna i kedjan, där även tillverkare, parallellimportörer och distributörer ingår, är det på apotek slutkontrollen görs att de läkemedel som lämnas ut inte är förfalskade.
Rent praktiskt går det till så att en speciell 2D-kod på förpackningen scannas och produktinformationen jämförs med information om förpackningen som laddades upp vid tillverkningen. Stämmer dessa med varandra kan läkemedelsförpackningen lämnas ut till kunden.
– Målet är att detta inte ska märkas alls för kunden, säger Ludvig Möller som är Sveriges Apoteksförenings projektledare för e-verifiering, och som till vardags arbetar på Lloyds apotek.
Men om det vid kontrollen visar sig att produkten inte finns i systemet får den inte säljas och förpackningen måste rapporteras tillbaka. Exakt vilka rutiner som kommer att gälla då är dock inte klart än.
Ute på apoteken installeras nu nya expeditionssystem som stödjer de nya kraven och i augusti testade Apoteksgruppen systemet ”skarpt” på ett utvalt apotek i Stockholm för första gången.
Eftersom EU-förordningen inte börjar gälla förrän i februari nästa år, och det ännu inte finns några förpackningar med de nya 2D-koderna på marknaden, gjordes testet med förpackningar som förberetts för ändamålet.
– Testet fungerade bra och vi upptäckte en del småsaker som behöver åtgärdas. Bland annat upptäckte vi att det var svårt att scanna vissa koder som låg på en viss bakgrund, vilket berodde på en inställning i scannern, säger Ola Ebenhart, it-chef på Apoteksgruppen.
När de olika apotekskedjorna väljer att installera sina system och testa att läsa av förpackningar mot databasen är individuellt.
– Vi ser fram emot att se fler aktörer koppla upp sig, vilket kommer att ge oss mer kunskap om det praktiska arbetet och känslan för systemet i verkligheten, säger Ludvig Möller.
Hur mycket de nya reglerna kommer att påverka själva arbetet på apotek är svårt att säga, men även där är målet att det ska märkas så lite som möjligt. Ludvig Möller tror att den största utmaningen blir att arbeta in den nya rutin som scanningen av 2D-koder innebär.
– I dag gör man på ett visst sätt när man gör plockkontrollen, det sitter i ryggmärgen. Från och med februari ska man leta efter och scanna en 2D-kod i stället. Sedan kommer det även efter den 9 februari att finnas produkter i systemet utan 2D-kod, så under en övergångstid behöver man vara uppmärksam och scanna rätt kod, säger Ludvig Möller.
EU-förordningen ställer också krav på att alla läkemedelsförpackningar ska ha en särskild säkerhetsförsegling. Även den ska kontrolleras innan förpackningen lämnas ut till kund.
– Redan i dag görs en teknisk kontroll av produkten, det vill säga att den är hel och inte har några synliga brister innan den lämnas ut, så det kommer inte att innebära någon större förändring, säger Ludvig Möller.
Det är knappt ett halvår kvar innan reglerna träder i kraft. Vilka frågetecken kvarstår?
– Det är viktigt att få en klar bild av hur vi hanterar förpackningar som genererar en varning i systemet. Det är inte glasklart. Vi väntar också fortfarande på remisser om föreskriftsförändringar, som ännu inte är beslutade. Kommer det nya krav nu, bara ett halvår innan förordningen träder i kraft, innebär det såklart också frågetecken, säger Ludvig Möller.
Hans bild är dock att apoteksaktörerna är väl förberedda för den kommande förändringen och att den ska ses som något positivt.
– Det här kommer att vara en del av vår vardag och är en fantastisk möjlighet för apoteken att bidra till att säkerställa att vi har säkra läkemedel.
Ludvig Möller och Ola Ebenhart berättar mer under programpunkten Hot topic: Förfalskade läkemedel på svenska apotek på Apoteksforum den 10 oktober.
Den danska hälsoministern Ellen Trane Nørby (V) har lagt fram ett lagförslag som bland annat innehåller lagändringar för att öka täckningen för barnvaccinationsprogrammet.
För att förebygga mässlingsutbrott rekommenderar världshälsoorganisationen WHO till exempel att minst 95 procent av alla barn bör få de två första vaccinationerna mot mässling. I Sverige ligger täckningsgraden för de två första MPR-sprutorna mot (mässling, påssjuka och röda hund) kring 98 procent. Men Danmark når inte upp till WHO-målet. Omkring 94 procent av barnen får den första vaccinationen och 88 procent den andra.
”Det är viktigt med en hög vaccinationstäckning så att alla barn blir skyddade mot smittsamma sjukdomar”, skriver hälsoministeriet i ett pressmeddelande.
Lagförslaget innebär att den ansvariga myndigheten Statens Serum Institut ska få rätt att skicka ut fler påminnelser till föräldrar om vaccinationen.
