Månads arkivering oktober 2018

Lugnande ämne i lavendel verkar via luktsinnet

Helene Wallskär
-
0
Lugnande ämne i lavendel verkar via luktsinnet

Den väldoftande lilafärgade örten lavendel används inom folkmedicinen för att ge avslappning och minska oro. Det finns också flera mindre studier som visat att linalool, en luktbärande alkohol som finns i lavendel, har lugnande effekt. Det har dock inte varit känt på vilket sätt linalool utövar sin rogivande verkan. En hypotes har varit att ämnet absorberas från luftvägarna till blodbanan och förs till hjärnan och dess nervreceptorer.

Nu har japanska forskare motbevisat den hypotesen och kommit till en annan slutsats. Genom djurförsök har de visat att linalools effekt går via luktsinnets nervceller. Att till exempel äta ett extrakt med ämnet i ger ingen lugnande effekt, det enda sättet att bli lugnad av linalool är att lukta på det. Forskarna har publicerat sin studie i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in behavioral neuroscience.

– Våra resultat för oss närmare klinisk användning av linalool för att minska oro och ångest, till exempel som förbehandling inför kirurgi, sade Hideki Kashiwadani, en av forskarna bakom studien, i ett uttalande i samband med publiceringen.

Forskarna testade effekten av lavendeldoftande ånga på möss. Mössen blev lugnare, dessutom utan att deras rörelser försämrades. Påverkan på rörelserna är däremot en negativ bieffekt även hos möss av andra lugnande ämnen, som bensodiazepiner och alkohol.

När möss vars luktsinne satts ur spel utsattes för samma lavendelånga syntes däremot ingen lugnande effekt. Samma sak hände när normala möss vars gabaA-receptorer i hjärnan hade blockerats, fick lukta på ångan.

Forskarnas slutsats är att linalool verkar via olfaktoriska nervceller (luktsinnesceller) som i nästa steg aktiverar hjärnans gabaA-receptorer. De anser att fortsatta djurstudier behövs innan det är dags att gå vidare till studier hos människor, men menar att linalool på sikt kan bli ett värdefullt komplement till annan lugnande behandling.

 

Ändrad GMP kan stoppa utsläpp

Helene Wallskär
-
0
Ändrad GMP kan stoppa utsläpp

Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten arrangerade i dag, måndag, ett frukostseminarium i serien ”Kampen mot antibiotikaresistens”. Denna gång stod industrins antibiotikautsläpp från tillverkningen i fokus.

– Att stoppa miljöutsläppen är som att vända en oceanångare. Det är inte lätt och det tar tid, men det måste göras och nu är det bråttom, sade Kia Salin, inbjuden expert från Läkemedelsverket.

Industrins utsläpp av antibiotika från tillverkningsprocesserna är en starkt bidragande orsak till den skenande resistensutvecklingen. Det är känt sedan länge. År 2007 publicerade Göteborgsforskare en studie där de analyserat utsläppen från ett reningsverk som användes av ett 90-tal läkemedelstillverkare nära Hyderabad i Indien. Det renade vattnet innehöll mycket höga nivåer av olika antibiotika och rapporten väckte stor internationell uppmärksamhet.

– Nivåerna var så höga att det var som att odla för resistens. Det skapade stora rubriker. Men nya rapporter visar tyvärr att det på många håll fortfarande ser likadant ut. Dessutom visar prognoser att utsläppen till och med riskerar att förvärras, sade Kia Salin och underströk att problemen inte bara finns i Indien och andra länder långt bort, utan även i Europa.

Hon välkomnade de frivilliga initiativ som läkemedelsföretagen internationellt har tagit, bland annat inom ramen för AMR Industry Alliance, ett branschsamarbete mot antibiotikaresistens. Men hon slog fast att det som sker på frivillig väg inte kommer att räcka, att det även krävs lagstiftning

– Vi måste höja golvet för att komma åt även de läkemedelsföretag som i dag inte jobbar med frågan, sade hon.

Läkemedelsverket föreslår därför att gränser för miljöutsläpp av aktiva substanser från tillverkningen ska föras in i den internationella standarden för god tillverkningssed, Good manufacturing practice, GMP. Med GMP som styrinstrument kan myndigheterna tvinga företagen att åtminstone leva upp till en lägsta nivå när det gäller att rena utsläppen från bland annat antibiotika.

Läkemedelsverket arbetar med att försöka få gehör för detta förslag inom EU och enligt Kia Salins bedömning börjar allt fler av övriga EU-länder bli försiktigt positiva till tanken.

Detta oroar Läkemedelsindustriföreningen, Lif, som inte vill att GMP ska användas för att reglera utsläppen

– Vi håller helt med om att det behövs mycket tuffare lagstiftning för att minska antibiotikautsläppen, men vi anser inte att GMP är det lämpligaste regulatoriska verktyget, sade Bengt Mattson från Lif vid dagens seminarium.

Lif:s argument mot att använda GMP som verktyg är att en sådan förändring skulle riskera att starta en sorts urvattning av GMP.

– GMP är ett fantastiskt starkt verktyg för att garantera en hög produktkvalitet. Om vi lägger in miljökrav där också, är jag orolig att man kanske även vill börja lägga in andra hållbarhetsfrågor som mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption. Då förlorar vi fokus på det som GMP är till för, sade Bengt Mattson.

Han menade att förändringar i miljölagstiftningen i stället skulle kunna vara en väg att gå, men medgav samtidigt att det är en nackdel att det verktyget inte når länder utanför EU:s gränser, vilket GMP gör.

– Jag har inget färdigt svar på vilka andra regelverk vi kan använda, men vill ändå peka på riskerna med att urvattna GMP, sade Bengt Mattson.

Något som också diskuterades under seminariet var vilka nationella åtgärder Sverige kan göra i väntan på att EU-diskussionerna ska komma framåt. Bengt Mattson och Kia Salin var överens om att konsumentkrav kan användas mer för att gynna tillverkare med ett aktivt arbete mot utsläpp. Vad de däremot inte var lika ense om var betydelsen av transparens i detta sammanhang.

– Det är svårt att hitta en mindre transparent bransch än läkemedelsbranschen. Vi konsumenter har inga möjligheter att få veta var ett läkemedel tillverkats och vilka utsläpp den tillverkaren har. Även för landstingens inköpare är det svårt att få insyn i leverantörskedjan. Det är bara läkemedelsmyndigheten som kan följa hela kedjan med hjälp av batchnumret, sade Kia Salin.

Bengt Mattson menade däremot att många landsting redan i dag skaffar sig insyn i tillverkningskedjan och även kan ställa miljökrav vid upphandling. Men han var mer tveksam till att ge slutkonsumenten, patienten, samma insyn.

– Det finns en risk att patienter skulle kunna få en felaktig uppfattning att exempelvis alla läkemedel från ett visst land är sämre. Det skulle kunna påverka följsamheten, sade han.

Nästa seminarium i serien ”Kampen mot antibiotikaresistens” arrangeras den 5 december och kommer bland annat att belysa de genetiska mekanismerna bakom resistensutveckling.

Första denguevaccinet mot godkännande i Europa

Ingrid Helander
-
0
Första denguevaccinet mot godkännande i Europa

Vid sitt senaste möte rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté CHMP godkännande för sex nya läkemedel.

Bland dem finns denguevaccinet Dengvaxia, som om det godkänns, blir det första vaccinet mot denguefeber i Europa. Vaccinet är sedan tidigare godkänt i ett tiotal tropiska länder där denguefeber är vanligt förekommande.

Den nu rekommenderade indikationen undantar dock de stora delar av EU som inte har tropiskt klimat, och där sjukdomen alltså inte finns, och inkluderar bara de områden är sjukdomen finns endemiskt.

Vaccinet är godkänt för barn och vuxna mellan 9 och 45 år och som haft minst en dengueinfektion tidigare. Denguefeber orsakas av ett virus och vaccinet skyddar mot serotyperna 1, 2, 3 och 4.

Första godkännandet för Dengvaxia kom i Mexiko 2016, men vid uppföljningsstudier visade det sig att personer som inte haft denguefeber innan de fick vaccinet riskerade att utveckla en allvarligare form av sjukdomen om de smittades av viruset efter vaccinationstillfället, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Bolaget bakom Dengvaxia, Sanofi, uppdaterade därefter informationen till bland annat förskrivare och myndigheter om att vaccinet endast ska ges till personer som redan blivit smittade med minst en serotyp av viruset.

I CHMP:s rekommenderade godkännande fastslås också att laboratorietest ska användas för att bekräfta tidigare smitta innan vaccinet ges.

Under sitt oktobermöte gav CHMP även tummen upp för en ny monoklonal antikroppsbehandling, Takhzyro (lanadelumab), av den ovanliga sjukdomen hereditärt angioödem (HAE). Sjukdomen beräknas drabba färre än en halv på 10 000 personer och visar sig som anfallsvisa svullnader i slemhinnorna i alla delar av kroppen. Tillståndet är potentiellt livsfarligt om till exempel slemhinnorna runt struphuvudet svullnar upp, vilket kan förhindra andningen.

Läkemedlet, som klassas som ett särläkemedel och rekommenderas godkännande för HAE-patienter från 12 år och uppåt, känner igen och attackerar ett visst protein vilket därmed påverkar en händelsekedja som innebär färre angioödemattacker.

Antikroppen ges via subkutana injektioner varannan till var fjärde vecka, vilket enligt CHMP är en fördel jämfört med dagens behandlingar som antingen ges intravenöst eller med tätare intervall med subkutana injektioner. De vanligaste biverkningarna var reaktioner vid injektionsstället.

Ytterligare ett särläkemedel fick positiv bedömning vd oktobermötet. Namuscla (mexiletinhydroklorid) är den första behandlingen för den ovanlig sjukdomen non-dystrofia myotonika. Sjukdomen består av flera undergrupper men gemensamt för dem alla är att de är ärftliga muskelsjukdomar där musklerna har svårt att slappna av efter kontraktion. De livslånga besvären yttrar sig bland annat som smärta, trötthet och muskelstelhet.

Sjukdomen orsakas av felaktigheter i muskelcellernas jonkanaler, vilket leder till att passagen av bland annat natrium och kalium inte blir optimal. Natirum och kalium har en central roll i musklernas kontraktion och avslappning.

Substansen mexiletin, som länge använts för att återställa normal hjärtrytm, godkändes i Europa redan på 1970-talet. Det verkar genom att blockera jonkanalerna för natrium in i muskelcellerna och därmed bidra till att musklerna slappnar av.

Det nu rekommenderade godkännandet av mexiletin för behandling av dystrofia myotonika bygger på data från en fas III-studie med patienter med non-dystrofia myotonika, samt data i litteraturen. Resultaten visar att behandling med mexiletin gav mindre muskelstelhet hos patienterna.

De vanligaste biverkningarna var halsbränna, illamående, kräkning, diarré och magsmärtor. En annan, mindre vanlig biverkan, var arytmi och i rekommendationen anger därför CHMP att kontroller med bland annat hjärtmonitorering bör göras vid behandling. Läkemedlet rekommenderas godkännande för behandling av vuxna patienter.

Kommittén rekommenderade även godkännande för influensavaccinet Flucelvax tetra, ett fyravanlent vaccin för förebyggande av säsongsinfluensa hos barn och vuxna från nio år och uppåt. Även ett läkemedel för underhållsbehandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, fick tummen upp, liksom biosimilaren Ogivri (trastuzumab) för behandling av bröst och magcancer.

Under oktobermötet valdes dessutom Bruno Sepodes till ny vice ordförande för CHMP. Bruno Sepodes kommer från Portugal och efterträder Harald Enzmann, som vid septembermötet valdes till ny ordförande för CHMP efter Tomas Salmonson, som lämnade posten efter sex år.

Stressad läkare gav tio gånger för hög dos

Helene Wallskär
-
0
Stressad läkare gav tio gånger för hög dos

Händelsen inträffade på Karolinska universitetssjukhuset i Solna utanför Stockholm i fjol och har nu utretts av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

En person hittades medvetslös och svårt skadad efter att ha fallit eller hoppat från en bro. Efter ambulansfärd till Karolinska universitetssjukhuset opererades patienten akut för att stoppa blödningar i hjärnan, sövdes och placerades i respirator.

Patienten flyttades till neurointensiven och det var där som den anmälda händelsen inträffade. Ytterligare operationer behövdes på grund av svåra skall- och ansiktsskador. Vid en av dessa operationer användes läkemedlet fluorescein, ett färgämne som tillfördes genom lumbalpunktion för att kirurgen tydligare skulle se skadorna.

Den anestesiolog som gav fluoresceinet hade inte tidigare gjort detta, eftersom det är en sällsynt procedur, men hade per e-post fått instruktioner av en kollega om hur det skulle gå till. Av övriga medarbetare som var med, var det endast en undersköterska som hade tidigare erfarenhet av proceduren.

Ingreppet gjordes som planerat av nattarbetande personal på morgonen i slutet av anestesiologens arbetspass på 15-16 timmar. Anestesiologen kände sig enligt egen uppgift ”mosig” och uppfattades av övriga i rummet som stressad. Även övriga var stressade eftersom det var dags att göra överlämning till dagpasset. Det skedde ingen kommunikation om doseringen av färgämnet.

Anestesiologen genomförde ingreppet, gick ut för att dokumentera det och insåg då att tio gånger för hög dos hade getts. För hög dos av fluorescein kan ge epilepsi och andra neurologiska skador.

Det gjordes direkt försök att suga ut läkemedlet igen med oklar effekt. Patienten fick sedan behandlingar för att påskynda utsöndringen av färgämnet och övervakades, men inga skador av incidenten upptäcktes och patienten blev sakta bättre.

I sin egen utredning skriver sjukhuset att flera orsaker till händelsen har identifierats. Bristande kommunikation mellan dem som deltog, stress, hög arbetsbelastning i samband med skiftbyte och att det handlad om ett ovanligt ingrepp är de främsta.

Efter det inträffade har neurointensiven gått igenom rutinerna för kommunikation i liknande situationer och utbildat personalen om hur kommunikationen ska ske när ovanliga läkemedel används och vid praktiska ingrepp.

Ivo anser att vårdgivaren har fullgjort sina skyldigheter för att förebygga upprepningar av det inträffade och avslutar ärendet utan ytterligare åtgärder.

 

 

 

 

Läkemedelsboken läggs ned vid årsskiftet

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsboken läggs ned vid årsskiftet

Läkemedelsverket har i ett mejl till läkemedelskommittéerna i landsting och regioner meddelat sitt beslut att sluta producera Läkemedelsboken. Innehållet kommer att finnas tillgängligt på webben ett år till, men utan uppdateringar. Det bekräftar avdelningschef Maja Marklund vid Läkemedelsverket.

Beslutet togs efter diskussioner om behovet av vidareutveckling av den digitala Läkemedelsboken. I stället för sådan vidareutveckling väljer Läkemedelsverket att fokusera på andra produkter och kanaler för att nå ut med den egna expertkunskapen.

Det formella nedläggningsbeslutet tas i december när 2019 års budget behandlas.

Läkemedelsboken har funnits sedan 1977, hela tiden med målsättningen att ge producentobunden information om läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomstillstånd samt om läkemedelsanvändning och -reglering. En viktig målgrupp har varit läkare. Tidigare gavs Läkemedelsboken ut av Apoteket AB. 2009 övertog Läkemedelsverket ansvaret för produkten och 2014 publicerades den för sista gången i tryckt form. Sedan dess har den publicerats digitalt.

”Frågan att leda EMA har kommit upp”

Ingrid Helander
-
0
”Frågan att leda EMA har kommit upp”

Septembermötet i CHMP var Tomas Salmonsons sista som ordförande för kommittén. Kollegorna hade laddat upp med pappersnäsdukar i mängd och avskedet var känslosamt.

– Det var jättejobbigt. Säkert för kompisarna, men värst för mig som ju lämnar arbetet, säger Tomas Salmonson, drygt två veckor efter att han lämnat sin ordförandepost.

Nu är han hemma i Sverige igen efter totalt 18 års arbete i den europeiska läkemedelsmyndigheten vetenskapliga kommitté – först sju år som delegat, sedan fem år som vice ordförande och därefter den maximala tiden på två gånger tre år som ordförande.

Vad ska du göra nu?
– Jag vet faktiskt inte och jag har medvetet duckat för den frågan. Jag har fortfarande kvar min anställning på Läkemedelsverket där jag varit anställd sedan 1986, och har en dialog med dem. Sedan flyttar ju EMA och det finns säkert många möjligheter där om jag skulle vilja. Plus privata alternativ förstås. Jag är 57 år och i den åldern att om jag ska ta ett steg till i karriären är det nu jag ska göra det.

EMA:s chef Guido Rasi slutar om två år. Siktar du på att ta över efter honom?
– Jag har fått frågan och vissa på EMA har till och med sagt att de tycker att det vore bra, men ärligt talat är jag inte intresserad. Inte just nu i alla fall. Jag har alltid jobbat med konkreta frågor och det som har gjort arbetet i CHMP så roligt har varit att försöka skrapa fram det som är viktigt för våra beslut och att leda kommitténs arbete och diskussioner i sakfrågan. Att leda en stor myndighet med 800 personer och ha personalansvar och svara mot Bryssel och så vidare tror jag inte är min grej.

Skulle du alltså tacka nej på en direkt förfrågan om att leda EMA?
– Nej, jag skulle fundera ett varv till. Men det är ingenting jag känner mig lockad att söka till nu. Fast man ska aldrig säga aldrig.

EMA:s flytt från London till Amsterdam är dock något som oroar Tomas Salmonson. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har den bland annat resulterat i att myndigheten behövt dra ner på sitt arbete och fokusera resurserna på kärnverksamheten.

– Personalen som är kvar flyttar i omgångar beroende på när barnen ska börja eller sluta skolan, och väl på plats ska EMA först flytta in i en temporär byggnad innan de färdiga lokalerna står färdiga. Det kommer att ta flera år innan verksamheten går för fullt igen och jag är rädd för att EMA under den tiden kommer att minska i betydelse relativt till andra ledande regulatoriska myndigheter och i sin relation till HTA-myndigheter runt om i Europa.

Under de 18 år som Tomas Salmonson har suttit i CHMP har läkemedelsforskningen gått starkt framåt. Utvecklingen har inneburit ett helt nytt synsätt på exempelvis cancer och med det nya och mer målinriktade behandlingar – ofta med goda behandlingsresultat. Men utvecklingen har också utmanat hälso- och sjukvårdssystemens budgetar då dessa läkemedel ofta kommer med en hög prislapp, vilket gett de regulatoriska myndigheterna en delvis ny roll.

– Från början skapades myndigheterna i mångt och mycket för att säga nej till läkemedel i ljuset av talidomid-skandalen. Men under de senaste 15 åren har det vuxit fram ett mycket större fokus på att möjliggöra läkemedelsutveckling. Det har varit en känslosam diskussion eftersom det finns de som inte tycker att samma människor som ger råd till företagen om hur de ska lägga upp sina studier sedan ska värdera läkemedlen. Men jag har svårt att förstå den diskussionen.

Varför då?
– Jag anser att vi regulatorer arbetar på uppdrag av allmänheten. Visserligen pytsar industrin in massor med pengar i sin läkemedelsutveckling, men sjukvården pytsar in något ännu mer värdefullt – patienter. Där måste vi se till att de patienter som går in i de kliniska prövningarna inte bara gör det på ett så säkert sätt som möjligt, utan också att vi faktiskt kan utvärdera studierna så bra som möjligt. Studierna måste helt enkelt besvara rätt frågor.

En annan stor förändring som Tomas Salmonson framhåller kopplar till priset på läkemedel och hur de subventioneras. Tidigare blev ett läkemedel som godkänts för en bred indikation oftast också rabatterat på densamma, men i dag ställs större krav på att de regulatoriska myndigheterna också motiverar varför ett läkemedel ska användas utöver nytta/risk-bedömningen, säger Salmonson.

– Hade vi haft oändligt mycket pengar i samhället hade det inte varit något problem, men så är det som bekant inte. Därför rabatteras ibland läkemedel bara för vissa patienter, som täcks av indikationen. För de regulatoriska myndigheternas trovärdighets skull måste vi vara en del i den diskussionen. Vi kan inte lämna till någon annan att ensamt fatta de svåra besluten. Det betyder inte att vi ska väga in kostnader i vår nytta/risk-värdering, men i vår publika rapport ska vi diskutera resultaten i relevanta subgrupper av patienter där värdet av det nya läkemedlet relativt sett är större. Här har vi kommit en bra bit på väg, men vi är inte i mål.

Ytterligare ett område som medfört utmaningar är behandlingar av väldigt ovanliga sjukdomar. Ur ett regulatorisk perspektiv har det inneburit att läkemedelsstudierna många gånger varit små och utan jämförande placeboarm. Men bristen på stora randomiserade och placebokontrollerade studier är något vi kommer att se mer av i framtiden, menar Tomas Salmonson.

Förutom väldigt ovanliga sjukdomar nämner han  framtida läkemedel mot alzheimer som ett exempel, där det på grund av sjukdomens långsamma förlopp inte är möjligt att genomföra den typen av randomiserade studier.

– De skulle behöva pågå under väldigt lång tid, och här måste vi bli bättre på att använda kunskap som genereras i klinisk användning eller finns i registerdata.

Under Tomas Salmonsons sex år som ordförande för CHMP har kommittén lämnat mellan 500 och 600 rekommenderade godkännanden. På frågan om vilka enskilda läkemedel som varit speciellt omvälvande att utvärdera vill Tomas Salmonson inte rangordna några, men nämner CTLA-4-hämmaren Yervoy (ipilimimab) mot malignt melanom.

– Det var jättehäftigt farmakologiskt sett. Sedan är det ju rätt toxiskt, men det var ett läkemedel i rätt riktning. Och nu ser vi hur den efterföljande utvecklingen av PD1-hämmare ökar kraftigt. Först kom Opdivo och Keytruda, och nu finns det hur många studier som helst inom det området och det är fascinerande. Hela onkologisidan är superspännande. Jag är även imponerad av vissa läkemedel inom psoriasisområdet där vi ser väldigt bra behandlingseffekt hos patienterna.

Inom CNS-området har det däremot gått trögare, konstaterar Tomas Salmonson.

– Det är kul att se de nya produkterna mot migrän (CGRP-hämmare, reds. anm.), men om man tittar på hur mycket som har plöjts ner i alzheimer utan att det har gett någonting kan man konstatera att trots all forskning är det en sjukdom som fortsätter att gäcka oss.

Ett annat genombrott som är svårt att undgå att nämna är de nya antivirala hepatit C-läkemedlen som nådde marknaden 2014 och som för de allra flesta innebär en bot från sjukdomen.

– Denna stora forskningsframgång identifierade dock två andra problem; de ekonomiska utmaningar som även nya kostnadseffektiva läkemedel kan utgöra och bristen på tidig planering av hur viktiga läkemedel introduceras och följs upp i vården.

Vad är nästa stora revolutionerande genombrott vi kommer att få se?
– Det vågar jag inte spekulera i, även om många pratar om “genom editing” som nästa steg. Men oavsett vad det blir ser vi att det vi tidigare kallat en sjukdom fragmenteras i flera och vi kommer få allt mer av skräddarsydda och individanpassade behandlingar. Det ställer krav på oss regulatorer när det gäller en rad saker som vi måste göra bättre för att vara relevanta i framtiden.

Som vad?
–  Vi måste som sagt utveckla metodologin och hanteringen av situationer när vi inte kan göra randomiserade kliniska prövningar. Vi behöver också bli bättre på att utveckla och använda livskvalitet-data. De data som som i dag mäter livskvalitet lider av stora metodologiska brister, vilket gör att vi fäster relativt liten vikt vid dem. Å andra sidan har de ofta tyngd i den hälsoekonomiska bedömningen som HTA-myndigheterna gör. Det här gapet behöver vi krympa genom att få fram data av bättre kvalitet och genom att vara tydligare med vilka brister som finns.

Många förknippar sannolikt Tomas Salmonsons arbete i CHMP med Prime – ett program för att underlätta framtagandet av nya läkemedel inom områden med särskilt stora behov, som Tomas Salmonson varit drivande i att utveckla.

Företag med en passande läkemedelskandidat kan ansöka om att komma med i programmet som bland annat innebär utökad rådgivning och snabbare utvärdering av de regulatoriska myndigheterna, liksom tidig dialog med hälso- och sjukvården och betalare.

Själv anser dock Tomas Salmonson att hans största bidrag är hur han har lett CHMP:s arbete.

– Jag har lyckats bra med att få kommittén att fokusera på de frågor vi ska diskutera vid det aktuella tillfället och som driver beslut. Jag har också gjort det i en anda som jag tror att folk har uppfattat som väldigt ärlig och där man har kunnat vara tydlig med vad man tycker utan att för den skull skapa en dålig stämning.

Men vid tillträdet som ordförande för sex år sedan var självförtroendet inte lika stort.

– När jag blev vald till ordförande såg jag faktiskt fram emot datumet då jag skulle sluta. Att vara ordförande för CHMP är en väldigt utsatt position som jag inte visste om jag skulle klara av, eller ifall jag skulle bli omvald efter tre år. Men om jag kom fram till slutdatumet visste jag att jag hade klarat det.

Är det något du misslyckats med under din tid som ordförande?
– Något vi absolut inte har lyckats med är frågan om receptfrihet. Det finns en uppfattning om att det är en nationell angelägenhet, men det stämmer inte. De flesta substanser som i framtiden kan bli föremål för en switch är godkända centralt av EMA och EU-kommissionen och då ligger beslutet om en switch också på central nivå. Men hela OTC-frågan har varit svår för CHMP att ta i och jag hoppas verkligen att kommittén vågar fatta beslut om fler receptfria läkemedel i framtiden.

Ett annat område där Tomas Salmonson hade hoppats att utvecklingen skulle ha hunnit längre är patientmedverkan i myndighetens arbete. Nog har det hänt en hel del, bland annat har säkerhetskommittén PRAC haft två ”hearings” öppna för allmänheten, och CHMP har alltid patientrepresentanter med vid exempelvis expertkonsultationer vid värdering av läkemedel inför ett godkännande.

– Men på sikt tror jag att det enda rätta är att ha helt öppna CHMP-debatter som vem som helst kan ta del av via webcasting eller liknande. Förutom att få direktinformation är det ett sätt för utomstående att granska arbetet – diskuterar de på CHMP rätt? Är de tillräckligt kompetenta? Det är fortfarande långt dit, men jag tror att det är den enda vägen.

Nu har ju datumet kommit då du har slutat. Var det en lättnad, med tanke på det du sade innan om att längta till slutdatumet?
– Nej, så kändes det inte. Det har varit ett väldigt roligt jobb och en verklig förmån att få utvärdera framför allt nya läkemedel. Men även om det var känslosamt att sluta har jag också känt att det vore kul att pröva något nytt. Nu har jag en massa inbokade möten och resor med uppföljningar, och så har jag som sagt en pågående diskussion med bland andra Läkemedelsverket om framtiden. Sedan ska jag åka på semester – i tre veckor – och fundera på vad jag ska göra.

“Nya studien ger kvitto på vår rekommendation”

Helene Wallskär
-
0
“Nya studien ger kvitto på vår rekommendation”

Den nya studien, publicerad i the Lancet,  visade att förebyggande läkemedelsbehandling, kallad preexpositionsprofylax eller Prep, minskade antalet nya hiv-fall i en delstat i Australien med 25 procent på ett år.

– Detta är den första stora undersökningen på befolkningsnivå av Prep. Även om det redan tidigare fanns forskningsresultat som visade att läkemedelsprofylax mot hiv hade effekt i olika studier, är det alltid jättebra att som i den aktuella undersökningen också kontrollera vad som händer när man tar ut en medicinsk behandling i verkligheten, säger Anders Tegnell, chef för Folkhälsomyndighetens avdelning för folkhälsoanalys och datautveckling och tidigare statsepidemiolog.

Vid preexpositionsprofylax används det antiretrovirala läkemedlet Truvada (emtricitabin+tenofovirdisoproxil) eller generika till detta. Forskarna i Australien följde 3 700 män som hade sex med män och som fick sådan behandling dagligen under ett år. Samtliga deltagare bedömdes ha hög risk att bli hiv-smittade, en bedömning som byggde på bland annat mannens sexvanor och eventuellt bruk av injicerade narkotika.

Undersökningen genomfördes vid 21 kliniker i delstaten New South Wales i Australien. Antalet nya hiv-diagnoser bland män som hade sex med män i delstaten minskade från 295 under året innan Prep-behandlingen infördes till 221 under året efter införandet. Två män blev hiv-smittade efter att Prep-kampanjen startats och båda uppgav att de inte tagit det förebyggande läkemedlet.

Tidigare randomiserade, kontrollerade studier har visat att Prep på individnivå kan minska risken att bli hiv-smittad med omkring 80 procent. Baserat på bland annat detta rekommenderade Folkhälsomyndigheten, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i fjol i en kunskapsöversikt att personer i Sverige med hög risk för hivinfektion skulle erbjudas Prep.

– De nya forskningsresultaten ger kvitto på att vår bedömning fungerar, säger  Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten, som tror att de resultaten ytterligare kan underlätta det pågående införandet av Prep i hälso- och sjukvården runt om i Sverige.

Han framhåller också att det är angeläget med fortsatt forskning om Prep:

– En obesvarad fråga vid forskningsfronten just nu är om den förebyggande behandlingen måste ges kontinuerligt eller om det kan räcka att ta läkemedlet i samband med att man utsätts för smittorisk.

Enligt nuvarande praxis ges behandlingen kontinuerligt, men om läkemedlet kan tas periodvis med bibehållen skyddseffekt skulle detta ha flera fördelar både för personen och för samhället, förklarar han.

– Att undersöka detta är nästa viktiga steg i kunskapsutvecklingen.

En molekyl är långt ifrån ett färdigt läkemedel

Ingrid Helander
-
0
En molekyl är långt ifrån ett färdigt läkemedel

”Nyheter kring upptäckter som kan lindra och bota sjukdomar kommer i en strid ström och inger hopp om nya läkemedel för många patientgrupper. Men läkemedelsutveckling är så mycket mer än upptäckten av nya molekyler och kliniska prövningar.

Därför behöver vi synliggöra utvecklingskedjan mer och öka kunskapen för inte minst politiker och beslutsfattare om vad som krävs för att ta en molekyl till ett färdigt läkemedel.”

Läs hela Karin Meyers blogg här.

Nya cancerbehandlingar ska införas snabbare

Helene Wallskär
-
0
Nya cancerbehandlingar ska införas snabbare

Pd1-hämmare och Pd-L1-hämmare är immunläkemedel vars upptäckt nyligen belönades med nobelpriset i medicin. Nu prövar NT-rådet (en expertgrupp med mandat att ge landstingen rekommendationer om nya läkemedel) i samverkan med regionala cancercentrum, RCC, en ny arbetsmodell för införande av just dessa cancerläkemedel.

– Upptäckten av den här mekanismen i immunförsvaret är ett forskningsgenombrott som belönas med nobelpriset i medicin i år och det är fantastiskt att vi nu har tillgång till läkemedel som bygger på den upptäckten. Vid många cancerformer är detta värdefulla läkemedel, och det finns en stor förväntan från patienterna på att de här läkemedlen ska utvärderas och snabbt komma i klinisk användning, säger överläkare Freddi Lewin, adjungerad ledamot i NT-rådet, i ett uttalande på janusinfo.se.

– Vi gör det här nu för att garantera en snabbhet i värderingen av de nya läkemedlen och indikationerna. På det sättet använder vi samhällets resurser för värdering av nya läkemedel på bästa sätt och ökar förutsättningarna för att patienter som behöver de här medicinerna får dem så snabbt som möjligt.

Den nya arbetsmodellen innebär bland annat att när det kommer en ny indikation för en Pd1- eller Pd-L1-hämmare så kan NT-rådet hoppa över att begära en hälsoekonomisk utvärdering från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. I stället ska vårdprogramgrupperna inom RCC konsulteras och bedöma läkemedlets effekt i förhållande till befintlig behandling. Detta kommer enligt NT-rådets bedömning att effektivisera bedömningen och göra att det går snabbare att få fram nationella rekommendationer.

FDA stoppar e-cigaretter med impotensläkemedel

Helene Wallskär
-
0
FDA stoppar e-cigaretter med impotensläkemedel

FDA har tillsynsansvar både för läkemedel och för tobaksprodukter i USA och genomför för närvarande en granskning av e-cigarettmarknaden. Tack vare detta fick myndigheten ögonen på det Kinabaserade e-cigarettföretaget Hello Cig som bland annat i strid mot läkemedelslagstiftningen marknadsför e-cigarettvätskor, så kallade e-juicer, med aktiva läkemedelssubstanser i.

I marknadsföringen används bland annat bilder av pillerburkar med kända läkemedelsnamn på, kopplat till e-juicerna. En av dessa produkter har fått ett namn som härmar namnet på impotensläkemedlet Cialis, med den aktiva substansen tadalafil. FDA:s laboratorietester visar också att e-juicen innehåller denna substans, plus läkemedelssubstansen sildenafil, som även den är ett impotensläkemedel och bland annat finns i Viagra.

Företaget marknadsför dessutom ytterligare en e-juice med hjälp av en tydlig läkemedelskoppling. Denna produkt har fått namn av en läkemedelssubstans som tidigare var godkänd i Europa för viktkontroll. Laboratorietesterna visar dock att e-juiden inte innehåller denna substans utan även den innehåller i stället sildenafil.

FDA definierar produkterna som nya icke godkända läkemedel och förbjuder i ett varningsbrev företaget att fortsätta försäljningen.

I en intervju i USA Today framhåller FDA:s chef Scott Gottlieb att det kan vara farligt att röka e-cigaretter med aktiva läkemedelssubstanser i eftersom ingen har studerat vad som händer i kroppen om läkemedlet tillförs på det sättet:

– Det handlar om godkända läkemedel, men de är inte godkända för att användas i e-cigaretter.

Svenska Läkemedelsverket har hittills inte träffat på några e-cigaretter med sildenafil eller tadalafil på den svenska marknaden

– Den aktiva läkemedelssubstans som vi känner till används i e-cigaretter på den svenska marknaden är cannabidiol, svarar Martin Burman på Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket förbjöd, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, i våras ett antal cannabisbaserade produkter med cannabidiol (CBD) eftersom de bedömdes som läkemedel och inte var godkända. Bland annat förbjöds företaget Nordic med can att fortsätta sälja e-juice med CBD i.

Läkemedelsverkets beslut har överklagats och kommer att prövas av förvaltningsrätten.

Opdivo ökade inte överlevnad vid lungcancer

Helene Wallskär
-
0
Opdivo ökade inte överlevnad vid lungcancer

Läkemedelsföretaget Bristol-Myers Squibb har rapporterat negativa resultat från en fas III-studie av immunläkemedlet Opdivo (nivolumab) hos patienter med småcellig lungcancer.

Opdivo är en PD1-hämmare som utövar sin effekt genom så kallad checkpoint-blockad, ett immunterapeutiskt verkningssätt vars upptäckare i år belönades med nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Opdivo är godkänt för behandling av flera andra cancersjukdomar och godkändes i augusti av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA även för tredje linjens behandling av metastaserad småcellig lungcancer.

Men när nu företaget testade att ge Opdivo en mer framskjuten plats i behandlingen av småcellig lungcancer blev resultatet ett bakslag. De negativa resultat som nu presenteras kommer från den randomiserade fas III-studien CheckMate -331 där Opdivo prövades som andra linjens behandling för patienter med småcellig lungcancer som fått återfall efter att tidigare ha behandlats med platinumbaserad cytostatika.

Studien jämförde Opdivo med standardbehandlingen cytostatika (topotecan eller amrubicin) hos patienterna som fått återfall. Resultatet visade att Opdivo inte gav förbättrad överlevnad.

Småcellig lungcancer utgör ungefär 15 procent av all lungcancer och är en aggressiv och svårbehandlad sjukdom. Första linjens behandling är cytostatika, eventuellt i kombination med strålning. Återfall inom ett år är mycket vanliga och de behandlingsalternativ som finns då är begränsade.

De behandlingsframsteg som skett på lungcancerområdet de senaste åren har främst gällt den andra huvudformen av sjukdomen, icke småcellig lungcancer. När det gäller småcellig lungcancer har de försök som gjorts med olika typer av immunterapi däremot inte varit särskilt framgångsrika, vilket nu alltså även gäller Opdivo som andra linjens behandling.

Bristol-Myers Squibb skriver i ett pressmeddelande att forskningen för att förbättra behandlingen för patienter med lungcancer kommer att fortsätta, bland annat genom studier av företagets andra stora immuncancerläkemedel Yervoy (ipilimumab) och andra möjliga användningssätt för Opdivo.

Medivir varslar – 60 tjänster försvinner

Ingrid Helander
-
0
Medivir varslar – 60 tjänster försvinner

Bioteknikbolaget Medivir i Huddinge söder om Stockholm drar ner på den prekliniska forskningen och administration. I och med detta varslar man också 60 tjänster. Varslet kommer bara dagar efter att tidigare vd:n Christine Lind fått sparken.

I ett pressmeddelande skriver Medivir att varslet är ett led i bolagets ökade fokus på sina projekt i klinisk fas. I dagsläget har man fyra sådana projekt inom onkologiområdet, som man hoppas kunna utveckla till färdiga läkemedel eller läkemedelskombinationer.

Neddragningarna beräknas enligt Medivir kunna minska bolagets årliga kostnadsbas, exklusive kostnaderna för de kliniska projekten, med cirka två tredjedelar.

– Vår fokusering på den klinsika portföljen, tillsammans med kostnadsreduktionen inom preklinisk forskning, är nödvändiga steg för att vi optimalt ska kunna utveckla värdet i våra kliniska läkemedelsprojekt, säger Uli Hacksell, som sedan i måndags är tillförordnad vd i Medivir, i pressmeddelandet.

Enligt den senaste delårsrapporten hade Medivir i juni i år 106 anställda fördelat på 79 heltidstjänster.

Forskare granskar digitala vårdmöten

Helene Wallskär
-
0
Forskare granskar digitala vårdmöten

Det digitala vårdföretaget Doktor24 har tagit initiativ till en studie som jämför digital handläggning av halsfluss med traditionell vård vid en vårdcentral. Studien genomförs av forskare vid Karolinska institutet.

– Min hypotes är att en del bedömningar av halsfluss kan göras lika korrekt online som vid en fysisk vårdkontakt, säger Tobias Perdahl, verksamhetschef och läkare på Doktor24.

Doktor24 erbjuder för närvarande alla i Stockholms län som digitalt söker för halsont att vara med i studien. Det handlar om en relativt liten studie med 30-100 deltagare. Resultatet beräknas vara klart senast i mars 2019.

Patienterna informeras om att medverkan i studien inte påverkar vilken vård de i slutänden får. Varje deltagare undersöks först digitalt av Doktor24:s läkare som dokumenterar sin bedömning. Sedan får patienten omgående tid på en av det 20-tal vårdcentraler och närakuter i Stockholms län som vårdföretaget samarbetar med. Patienten betalar endast för ett fysiskt läkarbesök och den digitala konsultationen är kostnadsfri.

På vårdcentralen genomförs och dokumenteras en förnyad bedömning. Forskarna kommer sedan att studera i hur hög utsträckning de digitala bedömningarna överensstämmer med de fysiska.

Halsfluss (faryngotonsillit) är en av de sjukdomar som Strama, det nationella nätverket mot antibiotikaresistens, tar upp i sina kvalitetsindikatorer för digitala vårdmöten från 2017. Halsfluss orsakas av såväl virus som av bakterier och flertalet patienter blir bra inom en vecka vare sig de får antibiotika eller inte, skriver Strama.

För att ta ställning till om antibiotika kan vara aktuellt ska läkaren, rekommenderar Strama, utgå från de så kallade centorkriterierna: Feber, ingen hosta, rodnad eller beläggning på tonsillerna, samt ömma och förstorade lymfkörtlar i käkvinklarna. Uppfylls tre av dessa kriterier ska svalgprov tas. Provet är ett så kallat strep A-test som visar om infektionen är orsakad av beta-hemolytiska streptokocker typ A, GAS. Vid ett positivt strep A-test kan antibiotika sättas in.

Strama anser att det saknas vetenskapligt stöd för att de två centorkriterier som gäller tonsiller och lymfkörtlar kan bedömas på ett bra sätt digitalt. Därför bör digitala vårdgivare inte handlägga halsflussfall där antibiotika kan vara aktuellt.

– Vi följer Stramas rekommendationer i vår verksamhet och utbildar fortlöpande våra läkare om detta, säger Tobias Perdahl på Doktor24.

Ändå ifrågasätter han, liksom andra digitala vårdgivare, Stramas slutsats. En central och omtvistad fråga är hur pass bra det går att undersöka svalget på distans med hjälp av ett foto eller en video.

Digitala vårdgivare menar till skillnad från Strama att de ofta kan bedöma tonsillerna och att om dessa är påverkade och patienten har feber och inte hosta så är tre centorkriterier uppfyllda och strep A-test kan göras.

– Ofta kan patienten ta jättetydliga bilder av svalg och tonsiller med hjälp av sin mobil. Ibland kan jag se mycket mer på en sådan bild än vid en fysisk undersökning där tungan trycks ned med hjälp av en tungspatel. Men patienter är olika och bildtagningen lyckas inte alltid, säger Tobias Perdahl.

Förhoppningen är, förklarar han, att den pågående studien ska kunna ge mer kunskap om bland annat säkerheten i dessa bedömningar:

– Vi behöver beforska digitala vårdmöten mer och det är viktigt att digitala vårdgivare tar ansvar för att sådan forskning sker.

Många signaler men få åtgärder under EES-veckan

Ingrid Helander
-
0
Många signaler men få åtgärder under EES-veckan

UPPDATERAD. I en kampanj under våren var målsättningen att alla över 75 år som hämtade ut läkemedel på apotek skulle erbjudas en kontroll av sina läkemedel mot apotekens elektroniska expertstöd, EES.

I det kan farmaceuter få varningar om till exempel läkemedelsinteraktioner, felaktiga doseringar eller dubbelmedicinering.

Under 2018 har det gjorts mellan 80 000 och 100 000 sådana slagningar per vecka, vilket i sig är mer än 2017, men under den aktuella fokusveckan ökade det totala antalet EES-slagningar till 144 000.

Utfallet av kampanjen har studerats av Tora Hammar, som är forskare inom hälsoinformatik på E-hälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar. De preliminära resultaten presenterades under mässan Apoteksforum som hölls tidigare i oktober.

Av dem framgår att det inom den aktuella åldersgruppen, det vill säga personer 75 år och äldre, noterades nära 330 000 ”signaler” vid EES-slagningar. En slagning kan ge upphov till flera signaler, och vanligast var varningar om olämpliga läkemedelskombinationer och dubbelmedicinering.

Resultaten visar också att endast en bråkdel, cirka sju procent (knappt 30 000), av signalerna åtgärdades (stängdes) och där den vanligaste åtgärden var att prata med kunden och verifiera behandlingen.

– Det kan till exempel vara att man har hört sig för om man har haft den aktuella läkemedelskombinationen tidigare och om den ska vara så, säger Tora Hammar.

Lisa Ericsson är farmaceutisk utredare på E-hälsomyndigheten och medförfattare till rapporten om fokusveckan. Hon förklarar att farmaceuter kan ha genomfört åtgärder trots att signaler inte stängs.

– Studien visar att farmaceuterna gör många av åtgärderna utan att stänga signalerna. Anledningen till att farmaceuterna inte stänger signaler är att de vill att även andra farmaceuter ska se signalerna vid kommande expeditioner. Visserligen finns de stängda signalerna kvar i systemet så länge åtminstone ett av recepten som ger signalen är aktuellt, och det måste vi på E-hälsomyndigheten informera mer om, säger Lisa Ericson.

Studien visade också att olika typer av signaler stängdes ner i olika stor utsträckning, och är en del av studien som inte är färdiganalyserad än.

I studien ingick även en enkät till farmaceuter på landets apotek om deras uppfattning av EES. Totalt skickades 1 500 enkäter ut, varav 457 besvarades vilket gav en svarsfrekvens på 30 procent.

Av de som svarade framkom att ungefär 60 procent angett att de använder EES varje dag och att majoriteten av de svarande anser att EES utgör ett stöd i arbetet.

Farmaceuterna fick också svara på orsaker till varför man inte stänger varningssignalen och där angavs det främsta skälet vara tidsbrist. Näst vanligast var att man ville att andra farmaceuter skulle kunna se signalen på nytt, följt av att man inte känner sig trygg med att åtgärden man valt att genomföra är korrekt.

En fråga gällde varför man i förekommande fall inte använder EES vid utlämnande av läkemedel till äldre. Där angavs svårigheten med ombud som hämtar som den vanligaste orsaken följt av att kravet på samtycke upplevs som ett hinder. Även tidsbrist framkom som ett skäl.

Studien har inte undersökt det kliniska utfallet av EES-användningen och det går alltså inte att säga vad som skulle ha hänt om en åtgärd hade uteblivit.

– Där behöver man gå vidare och fortsätta undersöka för att få konkreta siffror på nyttan av det farmaceutiska arbetet på apotek, säger Tora Hammar.

I dagsläget är det dock ingen planerad fortsättning på studien, men Tora Hammar säger att signalerna hon får är att många gärna vill se en sådan.

– Många med mig upplever att apoteksforskningen har blivit eftersatt sedan omregleringen, men det är ett viktigt område. Med forskning kan man undersöka saker på ett systematiskt sätt och veta om man får de effekter man förväntar sig av olika interventioner. Lika viktigt är att veta när något inte blev så positivt som man hade hoppats för att kunna förbättra det.

Texten är uppdaterad med ett citat av Lisa Ericson, farmaceutisk utredare på E-hälsomyndigheten: – Studien visar att farmaceuterna gör många av åtgärderna utan att stänga signalerna. Anledningen till att farmaceuterna inte stänger signaler är att de vill att även andra farmaceuter ska se signalerna vid kommande expeditioner. Visserligen finns de stängda signalerna kvar i systemet så länge åtminstone ett av recepten som ger signalen är aktuellt, och det måste vi på E-hälsomyndigheten informera mer om, säger Lisa Ericson.

3D-metod upptäcker fler brösttumörer

Helene Wallskär
-
0
3D-metod upptäcker fler brösttumörer

Forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har jämfört en metod för bröstcancerscreening baserad på 3D-teknik med vanlig mammografi. Studien visar att undersökarna med den nya tekniken upptäcker drygt 30 procent fler tumörer. En baksida är att den nya metoden också ger något fler falskt positiva svar, det vill säga identifierar bröstförändringar som visar sig inte vara cancer.

Forskarna har publicerat slutresultatet av sin omfattande kliniska studie i den vetenskapliga tidskriften Lancet oncology.

Den nya metoden för digital bilddiagnostik av bröstcancer kallas brösttomosyntes. Till skillnad från traditionell mammografi, som återger all bröstvävnad i en enda bild, är brösttomosyntes tredimensionell. Tekniken kan jämföras med skiktröntgen. Flera röntgenbilder tas av bröstet ur olika vinklar, varje bild visar ett tunt skikt av bröstet. Undersökarna får därmed mer bildinformation än vid vanlig mammografi. Dessutom kan stråldosen bli lägre.

Under åren 2010-2015 inbjöds var tredje icke gravid kvinna som kom för mammografiscreening vid Skånes universitetssjukhus i Malmö att delta i studien. Sammanlagt fick studien 14 848 deltagare I åldrarna 40-74 år.

Deltagarna undersöktes både med hjälp av vanlig mammografi och med den nya metoden.

– Med brösttomosyntes hittades 34 procent fler cancertumörer jämfört med nuvarande standard, mammografiscreening. Samtidigt kunde vi minska tryckbelastningen mot bröstet vid undersökningen, vilket eventuellt kan främja högre deltagarfrekvens, berättar Sophia Zackrisson, docent vid Lunds universitet och röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

– Vi fick dock återkalla något fler kvinnor för extra undersökningar jämfört med vanlig mammografi och fick fler falskt positiva fynd.

Sophia Zackrisson räknar med att brösttomosyntes så småningom kommer att ersätta dagens metod för bröstcancerscreening. Som ett underlag för en sådan förändring deltar forskargruppen nu i hälsoekonomiska utvärderingar som bland annat tar hänsyn till risken för överdiagnostik

En utmaning inför ett storskaligt införande är också bristen på radiologer som kan granska det utökade bildmaterial som 3D-metoder genererar. I framtiden kan dock delar av bildgranskningen eventuellt automatiseras med hjälp av datorer.

Medivirs vd får gå med omedelbar verkan

Ingrid Helander
-
0
Medivirs vd får gå med omedelbar verkan

I ett pressmeddelande nu på förmiddagen meddelar det svenska bioteknikföretaget Medivir att bolagets vd Christine Lind går på dagen. Som tillförordnad vd tillsätts Uli Hacksell, som i dag ingår i Medivirs styrelse.

Orsaken till ledningsförändringen anges vara att bolaget nu riktar fokus mot klinisk utveckling av bolagets läkemedelskandidater.

– Medivir har en mycket stark klinisk portfölj med flera närliggande milstolpar som är avgörande för att kunna realisera dess värde. Det kräver en stark ledning för att försäkra att bolagets fokus rakt igenom ligger på den kliniska utvecklingen, säger Medivirs styrelseordförande Anna Malm Bernsten, i ett pressmeddelande.

Medivir har efter hepatit c-substansen Olysio (simeprevir), som man utvecklade tillsammans med Janssen, riktat in verksamheten mot onkologiområdet. Bolaget har i dagsläget fyra projekt i klinisk utvecklingsfas

1234Sida 2 av 4