Månads arkivering september 2018

Immunläkemedel bidrog till vanlig hudcancerform

Helene Wallskär
-
0
Immunläkemedel bidrog till vanlig hudcancerform

Forskare i Storbritannien har identifierat ett tydligt samband mellan behandling med azatioprin och den vanliga hudcancerformen skivepitelcancer. Resultaten har publicerats i Nature communications.

Det immundämpande läkemedlet azatioprin används mot flera olika inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, bland andra inflammatorisk tarmsjukdom och reumatologiska sjukdomar. Även patienter som gått igenom organtransplantationer kan behandlas med azatioprin, för att förhindra avstötning.

Forskare vid the School of medicin på universitetet i Dundee i Skottland genomförde den molekylärgenetiska studien tillsammans med kollegor vid Queen Mary university i London och Wellcome Sanger institute nära Cambridge. De använde tumörvävnad från 37 patienter med skivepitelcancer, varav många hade behandlats med azatioprin.

Forskarna undersökte mönstret av mutationer i tumörcellerna och fann en ny mutationsprofil som fanns i tumörer just hos patienter som fått azatioprin.

– Även om studien hade ett litet antal deltagare ger den här molekylära studien starkt stöd för ett samband mellan den här nya mutationsprofilen och långtidsanvändning av azatioprin, sade professor Gareth Inman, en av forskarna, i samband med att studien publicerades.

Det är känt sedan tidigare att azatioprin ökar känsligheten för solljus. Forskarna bakom den nya studien framhåller att deras resultat understryker hur viktigt det är att informera patienter som får azatioprin om att de ska skydda sig mot solen eftersom detta även förebygger hudcancer.

Skivepitelcancer är den näst vanligast hudcancern, efter basaliom. I Sverige har antalet fall av skivepitelcancer fördubblats de senaste tio åren och drygt 7 000 nya fall diagnostiseras varje år. Behandlingen är främst kirurgisk och i de flesta fall botande.

Laskerpriset till forskaren bakom propofol

Ingrid Helander
-
0
Laskerpriset till forskaren bakom propofol

Propofol är ett av världens mest använda bedövningsmedel och finns sedan 2016 med Världshälsoorganisationen WHO:s lista över essentiella läkemedel.

Nu tilldelas mannen bakom upptäckten och utvecklingen av propofol, britten John Glen, det prestigefyllda Laskerpriset, meddelas på Laskerstiftelsens hemsida. Det amerikanska priset benämns ofta som världens finaste pris inom medicin efter Nobelpriset.

John Glen, numera pensionerad forskare från Astrazeneca, ägnade 13 år åt utveckling av det populära bedövningsmedlet – först i bolaget ICI vilket så småningom köptes upp av Astrazeneca.

I motiveringen anges ”propofols snabba tillslag och frånvaro av kvarvarande effekter” som bakgrund till priset.

Laskerpriset delas också ut för insatser inom basal forskning, samt till personer som gjort en ”särskild insats” inom medicinsk forskning.

Årets pristagare inom dessa kategorier är forskarna C. David Allis och Michael Grunstein som tillsammans får Laskerpriset för basal medicinsk forskning för upptäckten hur genuttryck påverkas av kemiska modifieringar av histonerna, det vill säga de proteiner som förpackar DNA i proteiner.

Joan Argetsinger Steitz vid University of Yale prisas för sina mångåriga insatser som ledare inom biomedicins forskning som bland annat har lett till ”pionjära” upptäckter inom RNA-biologi.

Prissumman är 250 000 dollar, motsvarande drygt 2,5 miljoner kronor i varje priskategori. Laskerpriset delas ut den 21 september i New York.

Ljudvibrator förbättrar diagnostiken vid yrsel

Helene Wallskär
-
0
Ljudvibrator förbättrar diagnostiken vid yrsel

En liten ljudvibrator som sätts bakom patientens öra kan användas för att ta reda på den bakomliggande orsaken till yrsel. Tekniken har tagits fram vid Chalmers i Göteborg som presenterar resultat av en pilotstudie i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.

Chalmersforskarna arbetar med att ta fram en metod för yrseldiagnostik som är säkrare och behagligare för patienten än dagens undersökningsmetoder. Hälften av alla över 65 år lider av yrsel och i ungefär hälften av fallen är orsaken en sjukdom i balansorganen. Balanssinnet är nära förbundet med hörseln, vilket utnyttjas vid diagnostiken. I dag görs ofta ett test där man använder höga ljud som påverkar balansorganet i innerörat och ger muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler. Denna metod kan ibland vara smärtsam och innebär en risk för hörselskador.

Den nya undersökningsmetoden bygger på att ljudvågor från den lilla vibratorn bakom patientens öra omvandlas till vibrationer i skallbenet. Vibrationerna stimulerar balansorganet inne i örat på motsvarande sätt som när ljud går den vanliga vägen genom hörselgången. Vibratorn är optimerad för att ge en tillräckligt hög ljudnivå vid så låga frekvenser som 250 Hz.

– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Karl-Johan Fredén Jansson, en av forskarna bakom den nya metoden i ett pressmeddelande.

Till fördelarna hör enligt Chalmersforskarna också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel.

Efter den avslutade pilotstudien är nu nästa steg en patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där 30 friska och normalhörande deltagare ingår.

Nya rön ändrar behandling av resistent tbc

Helene Wallskär
-
0
Nya rön ändrar behandling av resistent tbc

Många av de injektionsbehandlingar som brukar användas vid multiresistent lungtuberkulos har liten eller ingen effekt. Nyare behandlingar ger genomgående bättre behandlingsresultat och högre överlevnad än de traditionellt använda läkemedlen. Detta är några av de viktigaste slutsatserna av en stor internationell översyn av behandlingen av multiresistent tuberkulos. Studien publiceras nu i the Lancet och har redan lett till förändrade behandlingsrekommendationer från världshälsoorganisationen WHO.

Forskarna bakom studien hoppas nu att de nya rekommendationerna snabbt ska få genomslag världen över.

–  Med tanke på att vart och ett av de nya läkemedlen förbättrar andelen botade med så mycket som tio procent hoppas vi att nya kombinationer kan göra att uppåt 90 procent kan botas, sade forskaren Dick Menzies i ett uttalande när studien publicerades.

Dick Menzies är senior forskare vid forskningsinstitutet på McGill university health centre i Montreal i Kanada och var den som ledde studien.

I dagsläget kan bara lite mer än hälften av de 600 000 människor i världen som varje år insjuknar i multiresistent lungtuberkulos botas. Tillståndet orsakar omkring 240 000 dödsfall per år. De injektionsbehandlingar som ofta används kan också ge allvarliga permanenta biverkningar, bland annat hörselskador och njursvikt. Det finns därför ett stort behov av att förbättra behandlingen.

I den aktuella studien analyserade Dick Menzies tillsammans med kollegor i många länder data från 50 experimentella undersökningar och observationsstudier. Sammanlagt ingick data om 12 030 patienter med multiresistent lungtuberkulos i 25 länder.

Trots att det inte handlar om randomiserade studier ger den stora mängden data resultaten tyngd, framhåller forskarna. De såg att de nyare läkemedlen bedakilin, linezolid, senare generationers fluorokinoloner, klofazimin och karbapenemer gav signifikant bättre behandlingsresultat än äldre behandlingar. Flera av de traditionellt använda läkemedlen, bland andra pyrazinamid, gav ingen behandlingseffekt alls i studien.

När dessa resultat blev kända av WHO i somras reagerade hälsoorganet snabbt genom att meddela genomgripande förändringar av rekommendationerna för behandling av multiresistent tuberkulos. Bland annat rekommenderas orala behandlingar nu framför injektionsbehandlingarna.

Skapar läkemedelslager inför utträdet ur EU

Ingrid Helander
-
0
Skapar läkemedelslager inför utträdet ur EU

Den brittiska regeringen förbereder sig inför utträdet ur EU den 30 mars nästa år. Då det fortfarande saknas ett avtal mellan EU och Storbritannien om hur utträdet ska gå till vidtar nu regeringen ett antal åtgärder för att säkra tillgången på vissa varor och tjänster, även vid en så kallad hård Brexit.

Bland annat förs dialoger med läkemedelsbolag för att säkerställa att det finns tillräckliga lager med läkemedel som vanligtvis importeras, rapporterar den brittiska tidningen The Guardian.

De utlandsbaserade läkemedelsbolagen har ombetts att bygga upp lager av sina mediciner motsvarande sex veckors användning.

Ett av bolagen är danska Novo Nordisk, som är den största tillverkaren av insulin för den brittiska marknaden. Enligt tidningen The Independent går bolaget betydligt längre än regeringens krav och skapar ett lager med insulin motsvarande 16 veckors användning.

Även det franska läkemedelsbolaget Sanofi, som också tillverkar insulin för Storbritannien, går längre än regeringens rekommendationer med ett lager för 14 veckors användning, enligt the Independent.

Om inte britterna och EU kan komma fram till en överenskommelse om utträdet innan den 30 mars kommer den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att betrakta Storbritannien som ett ”tredje land”. Det innebär att landet betraktas som ett land utanför EU med de import- och exportregler som det medför.

Landstingen byter till effektivare vacciner

Helene Wallskär
-
0
Landstingen byter till effektivare vacciner

Förberedelserna har startat för vaccineringen mot influensa för framför allt riskgrupper under säsongen 2018-2019. Denna gång kommer de flesta landsting och regioner att ersätta det trivalenta (skyddar mot tre virusstammar) vaccin som hittills använts med ett fyravalent influensavaccin, visar en kartläggning som Läkemedelsvärlden gjort. De nya vaccinerna skyddar mot både två influensa A-stammar och två influensa B-stammar.

– Med tanke på den gångna influensasäsongen tyckte vi det var värt att byta ut vårt tidigare vaccin mot ett som ger bredare skydd, säger Per Follin, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting.

Han syftar på att influensasäsongen 2017-2018 dominerades av virusstammen B/Yamagata, en stam som bara det fyravalenta vaccinet skyddade mot. Det trivalenta vaccin som landstingen använde då hade därför sämre skyddseffekt.

Fler och fler vaccintillverkare erbjuder nu fyravalent vaccin och under våren och sommaren har många landsting och regioner gjort nya avtal och upphandlat den bredare vaccintypen.

– Övergången från trivalent till fyravalent vaccin har gått väldigt snabbt, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Bara två landsting, Värmland och Sörmland, kommer att ha kvar det trivalenta vaccinet mot två A-stammar och endast en B-stam 2018-2019.

– Vi har ett gällande avtal om detta vaccin som sträcker sig ett år till och kommer sedan att göra en ny upphandling. Det är rätt troligt att vi då väljer ett fyravalent vaccin, säger Ingemar Hallén som är smittskyddsläkare i Värmland.

Ingemar Hallén bedömer att det är osannolikt att vi redan i år får en upprepning av föregående säsongs ovanliga influensaprofil, med ett stort inslag av B-virusstammar. Han räknar därför med att det trivalenta vaccinet kommer att ge god skyddseffekt 2018-2019.

– Det kanske kan vara en kommunikationsmässig utmaning att förklara detta för allmänheten, säger han. Men jag hoppas att vi ska lyckas och att vi får ut budskapet att det viktiga är att alla i riskgrupperna vaccinerar sig, oavsett om vaccinet är tri- eller fyravalent.

Folkhälsomyndighetens AnnaSara Carnahan delar den bedömningen.

– Det är ovanligt med sådana influensasäsonger som den gångna, med ett stort inslag av influensa B. Därför är det osannolikt att det kommer att vara medicinskt viktigt att använda fyravalent vaccin just kommande säsong, säger hon. Men över tid kan det vara värt att byta till det bredare vaccinet och det är också åt det hållet som utvecklingen går.

Sverige måste återupprätta samhällsfarmacin

Ingrid Helander
-
0
Sverige måste återupprätta samhällsfarmacin

”Sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har nästan all forskning kring samhällsfarmaci, det vill säga forskning kring apotekens bidrag till läkemedelsområdet, försvunnit från Sverige.

Intressanta områden kan till exempel vara utvärdering av farmaceutiska tjänster och hur den starkt ökade näthandeln kan utformas för att ge den bästa möjliga nyttan.

De svenska apoteken bidrar på många sätt till en bra läkemedelsanvändning, men utvecklingen går snabbt och det gäller att kunna ha en stark ställning även i framtiden. Evidensbaserad kunskap är en förutsättning för att fortsätta utveckla verksamheten i positiv riktning.”

Hela Karin Meyers blogginlägg hittar du här.

Statiner hjälpte inte förebyggande

Helene Wallskär
-
0
Statiner hjälpte inte förebyggande

I en observationsstudie publicerad i BMJ ger en spansk forskargrupp nytt bränsle till diskussionen om vilka som bör få kolesterolsänkande behandling med statiner för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Studien gällde tidigare hjärt-kärlfriska personer i åldrar från 75 år och uppåt.

Bland personer som hade diabetes typ 2 minskade statinbehandling tydligt risken att insjukna i någon hjärt-kärlsjukdom åtminstone upp till cirka 85 års ålder, enligt studien. Bland personer utan diabetes syntes dock ingen sådan nytta av statinbehandlingen.

Studien genomfördes av forskare vid the University institute for primary care research Jordi Gol i Barcelona och Girona biomedical research institute. De använda uppgifter om 46 864 personer i en patientdatabas i spanska Katalonien. Personerna följdes i registren från 2006 till 2015. Vid starten av studien var de 75 år eller äldre, hade inte haft någon hjärt-kärlsjukdom och hade inte heller använt statiner de senaste 18 månaderna.

Både bland personer med diabetes typ 2 och i gruppen utan diabetes sågs förhöjda kolesterolvärden och en rad andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Genomsnittligt totalkolesterol var lätt förhöjt och låg på 5,4 respektive 5,7mmol/L.

Sammanlagt 6 558 av patienterna påbörjade statinbehandling i hjärt-kärlförebyggande syfte under studieperioden. Forskarna undersökte hur det gick för dem och jämförde med dem som inte fått statiner.

Resultatet visade inga skillnader i hjärt-kärlinsjuknande eller total dödlighet mellan statingruppen och övriga bland personer utan diabetes.

Bland personer i åldrarna 75-84 år som hade diabetes och fick statiner sänktes däremot risken för kardiovaskulär sjukdom med 24 procent och den totala dödligheten med 16 procent. Gruppen över 84 år med diabetes var för liten för att dra några säkra slutsatser om, men där syntes inga tydliga skillnader mellan de statinbehandlade och övriga.

I dag rekommenderar bland annat de svenska riktlinjerna statiner som primärprevention av kardiovaskulär sjukdom i alla åldersgrupper. Vården rekommenderas att göra en individuell riskbedömning och ge statiner till personer med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Även när det gäller de äldsta ska vården göra en individuell bedömning och ge statinbehandling vid stor hjärt-kärlrisk om inget annat talar emot det.

Frågan om primärpreventiv statinbehandling i de äldsta befolkningsgrupperna har dock varit omdiskuterad och vissa ifrågasätter om biverkningsriskerna i denna åldersgrupp balanseras upp av nyttan.

Forskarna bakom den nu aktuella studien understryker att det inte går att dra några säkra slutsatser om orsakssamband av deras observationsstudie, och att ytterligare studier behövs av denna kontroversiella fråga. Men de framhåller ändå att deras resultat inte ger stöd för dagens utbredda primärpreventiva statinbehandling även av de äldsta.

Apotekarprofil får tungt uppdrag i FIP

Ingrid Helander
-
0
Apotekarprofil får tungt uppdrag i FIP

UPPDATERAD. Under den pågående internationella farmacikongressen FIP i Glasgow i Skottland valdes svenske Lars-Åke Söderlund till ny president för organisationens sektion för öppenvårdsfarmaci. Uppdraget sträcker sig fram till och med 2022.

FIP, som står för International pharmaceutical federation, är en global organisation som representerar cirka fyra miljoner farmaceuter och forskare inom farmaci runt om i världen med syfte att stödja den farmaceutiska professionen.

Lars-Åke Söderlund är till vardags hemmahörande på Apoteket AB och har varit ledamot i Apotekarsocietetens styrelse under ett flertal år.

Under FIP utsågs även apotekaren Ulf Janzon till ny president, men för sektionen för industrifarmaci, där han tidigare varit sekreterare. Uppdraget sträcker sig till och med 2022. Ulf Janzon har tidigare arbetat som policy- och kommunikationsansvarig på läkemedelsbolaget MSD.

Under kongressen fick Ulf Janzon även motta utmärkelsen FIP Fellowship, som delas ut till medlemmar i organisationen som på olika sätt har utmärkt sig vetenskapligt och ledarskapsmässigt samt verkat för organisationens bästa.

Texten är uppdaterad med information om Ulf Janzons nya uppdrag som president för sektionen för industrifarmaci.

Läkemedel tidigt är bättre vid ovanlig blodcancer

Helene Wallskär
-
0
Läkemedel tidigt är bättre vid ovanlig blodcancer

Patienter med blodcancern myelodysplastiskt syndrom, MDS, kan klara sig i genomsnitt 17 månader längre utan blodtransfusioner om de får läkemedel som stimulerar bildningen av röda blodkroppar tidigare än vad som hittills varit rutin. Det visar forskning som presenteras i en avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

MDS är en form av blodcancer där blodstamceller drabbas vilket leder till brist på mogna blodkroppar samt ökad risk för akut leukemi. I Sverige insjuknar cirka 300 personer per år, medianåldern vid insjuknande är 75 år. Den enda botande behandlingen är stamcellstransplantation, men det är en tuff behandling som passar långt ifrån alla MDS-patienter.

Övriga behandlingar är till för att bromsa sjukdomen och minska symtom. En behandlingsmetod är regelbundna blodtransfusioner, en annan är behandling med så kallade ESA-läkemedel som erytropoesen, det vill säga bildningen av röda blodkroppar (ESA= Erythropoiesis-Stimulating Agent).

Sjukdomen delas in en hög- och en lågriskgrupp, beroende på risken att patienten utvecklar en akut leukemi. För lågriskpatienter har behandlingstraditionen varit att starta med ESA-behandling först när patienten får så lågt blodvärde att det krävs  blodtransfusioner. Den nya studien visar dock att det är effektivare att ge ESA-behandling tidigare.

– Det vi ser i denna studie är att om du vill ha effekt av ESA-läkemedel så bör de sättas in innan transfusionsbehovet är ett faktum, säger i ett pressmeddelande Hege Garelius, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och verksam vid Regionalt cancercentrum, RCC Väst.

Hans avhandling innehåller en studie av 1 800 patienter med lågrisk-MDS i 17 europeiska länder. Hos patienter som snabbt behandlades med ESA gick det att vänta i genomsnitt 23 månader innan det blev nödvändigt med blodtransfusioner. Hös dem som inte fick ESA tidigt behövdes blodtransfusioner redan efter i genomsnitt sex månader.

– Att slippa blodtransfusioner under längre tid kan innebära en stor förbättring i livskvalitet för MDS-patienter, som ofta är äldre, framhåller Hege Garelius.

– Dels slipper man åka till sjukhuset varannan, var tredje vecka och dels slipper man biverkningar. Blodtransfusioner skapar ett järnöverskott i kroppen som lagras upp i inre organ som hjärta och lever. Patienterna blir ofta trötta och dåliga.

Döende patienter ersätts för medicinsk cannabis

Ingrid Helander
-
0
Döende patienter ersätts för medicinsk cannabis

Från och med den 1 september kan danska patienter i livets slutskede, som förskrivits och köpt medicinsk cannabis under året, få ersättning för sina utlägg. Det meddelar danska Sundheds- og ældreministeriet i ett pressmeddelande.

Det var i mars i år som regeringen och Dansk Folkeparti kom överens om en särskilt finansiering av cannabis på recept.

Sedan årsskiftet kan danska patienter med bland annat multipel skleros, ryggmärgsskada och kronisk smärta få cannabis utskrivet av läkare. Detta efter ett beslut i danska Folketinget i december förra året om att inleda ett fyraårigt projekt med förskrivning av cannabis till vissa patientgrupper.

Projektet har kritiserats av både det danska läkarförbundet och den danska allmänläkarföreningen, som anser att det saknas vetenskapliga evidens vad gäller säkerhet och effekt för behandling med cannabis, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare.

Den nu aviserade kostnadsersättningen, både retroaktiv och framtida, utbetalas av danska Lægemiddelstyrelsen.

Sex miljoner till säkrare läkemedelsanvändning

Ingrid Helander
-
0
Sex miljoner till säkrare läkemedelsanvändning

Tillsammans med forskare, experter och myndigheter från Etiopien, Kenya, Tanzania och Rwanda ska forskare från Karolinska institutet, KI, utveckla och förbättra farmakovigilansen, det vill säga läkemedelssäkerheten, i de fyra östafrikanska länderna. De meddelar KI i ett pressmeddelande.

De senaste åren har, enligt KI, tillgången till läkemedel och vacciner ökat i många afrikanska länder, men utan att övervakningssystemen utvecklats i samma takt.

I det nya projektet, som till stor del finansieras av Horizon 2020, det vill säga EU:s ramprogram för forskning och innovation, ska systemen för att observera effekter av läkemedelsbehandling och inrapportering av biverkningar utvecklas. Även utbildning av personal inom hälso- och sjukvården och på olika tillsynsmyndigheter ingår i projektet.

– Ökningen av antalet kliniska studier och olika former av massvaccinerings- och läkemedelsprogram i länder Afrika i understryker behovet av att stärka samverkan och infrastruktur när det gäller farmakovigilans, säger Eleni Akillu, forskare vid KI och vetenskaplig koordinator för projektet.

Förutom finansiering från EU har projektet, som går under namnet Proforma, fått finansiering av svenska Sida. Projektet beräknas pågå i fem år.

Nya läkemedel hjälper ms-patienter fortsätta jobba

Helene Wallskär
-
0
Nya läkemedel hjälper ms-patienter fortsätta jobba

Forskare i Australien har undersökt vilken typ av behandling som är mest effektiv när det gäller att förbättra ms-patienters arbetsförmåga. Resultaten visade att patienter som fått de högeffektiva läkemedel som kommit på senare år upplevde den största förbättringen av sin arbetskapacitet. De rapporterade också mindre sjukfrånvaro. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry.

– Det är en intressant studie om en mycket viktig fråga. Vi behöver mer evidens om de olika nya ms-behandlingarnas effekt över tid, inte minst om hur de påverkar arbetsförmågan, säger Fredrik Piehl, professor och överläkare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

– Om vi genom effektivare behandlingsstrategier kan hjälpa fler ms-patienter att vara yrkesverksamma och bibehålla sin arbetskapacitet, har både patienterna och samhället stora vinster att göra.

Forskarna bakom studien analyserade enkätsvar från 874 patienter med multipel skleros, ms, om deras behandling och arbetsliv under fem år, mellan 2010 och 2015. Patienternas medelålder var knappt 50 år. 72 procent var fortfarande yrkesverksamma, 37 procent arbetade heltid.

De läkemedel som patienterna använt delades in i tre kategorier. Den första kategorin var traditionell injektionsbehandling med bland annat interferon. I en mellankategori fanns teriflunomid (finns på den svenska marknaden som Aubagio) och dimetylfumarat (Tecfidera). Den sista kategorin var de högeffektiva ms-läkemedlen fingolimod (Gilenya), natalizumab (Tysabri), alemtuzumab (Lemtrada) och mitoxantrone (Novantrone).

Forskarnas huvudresultat var att de patienter som fått behandling med något av de högeffektiva läkemedlen rapporterade två-tre gånger så stora förbättringar av arbetsförmågan som de som fått de traditionella injektionsbehandlingarna. Resultaten visar också att patienter med behandlingar i mellangruppen, teriflunomid och dimetylfumarat, rapporterade ännu färre förbättringar av arbetsförmågan än de med traditionell injektionsbehandling.

– Detaljer i studien bör tolkas försiktigt eftersom det är en ganska liten studie som inte heller är randomiserad. Dessutom bör man komma ihåg att de högeffektiva bromsläkemedlen i dag oftast sätts in när patientens tillstånd är riktigt dåligt och att det därför är hos dem som den största förbättringspotentialen finns. Detta kan ha bidragit till de goda resultaten för de högeffektiva läkemedlen, säger Fredrik Piehl.

Trots de reservationerna anser han ändå att studien ger stöd för att det kan vara långsiktigt kostnadseffektivt att sätta in högeffektiv behandling tidigt i sjukdomen.

– I Sverige har vi haft en behandlingstradition där bara en liten andel av patienterna fått börja med högeffektiva läkemedel i tidiga sjukdomsfaser. Problemet är då att när de kognitiva nedsättningarna kommer så är det redan lite sent att börja bromsa sjukdomen.

Fredrik Piehl efterlyser mer svensk forskning om ms-behandling och arbetsförmåga. I svenska studier är det delvis andra läkemedel än i den australiensiska som är aktuella att belysa. I Sverige används i dag allt mer den monoklonala antikroppen rituximab (Mabhtera) off label som bromsbehandling i stället för något av de högeffektiva läkemedel som ingick i studien från Australien. Samtidigt är de geografiska skillnaderna i behandlingstradition stora också inom Sverige.

– Tiden är mogen för nya studier om ms-behandling och arbetsförmåga i vårt land. Vi har haft de högeffektiva bromsbehandlingarna tillräckligt länge för att kunna göra bra nationella långtidsuppföljningar med hjälp av våra register, säger Fredrik Piehl.

Forskare redovisade inte ersättningar från företag

Helene Wallskär
-
0
Forskare redovisade inte ersättningar från företag

Etikforskare vid Ohio state university i amerikanska Portland kritiserar bristande öppenhet från forskare som sponsras av industrin. Etikforskarna har i en granskning sett att en betydande andel av företagssponsrade cancerforskare inte redovisade de ersättningar de fått för läsarna av kliniska studier i vetenskapliga tidskrifter.

Dessa slutsatser presenteras i ett ”research letter” i Jama Oncology.

– Det är ingen överraskning att företag sponsrar prövningar av de egna läkemedlen. Men det som väcker uppseende är att denna finansiering ofta inte redovisas i de artiklar som ligger till grund för läkemedelsgodkännanden och kliniska riktlinjer, sade etikforskaren Cole Wayant som ledde undersökningen i samband med att resultaten publicerades.

Läkemedelsföretag sponsrar ofta kliniska studier av de egna produkterna genom bland annat forskningsanslag, konsultarvoden till forskare, föreläsararvoden och resebidrag. Ingen lag kräver att forskarna måste berätta om sådan sponsring, men de vetenskapliga tidskrifterna uppmanar sina författare att öppet redovisa eventuella ekonomiska relationer med läkemedelsföretag. Syftet är att läsarna ska få information om forskarnas eventuella intressekonflikter.

Etikforskarna vid Ohio state university använde en öppen databas som samlar information om utbetalningar från läkemedels- och bioteknikföretag till läkare och universitetssjukhus i USA. Data om utbetalningar till 344 cancerforskare jämfördes med artiklar som dessa forskare skrivit i sex högt rankade vetenskapliga tidskrifter. Forskarna hade sammanlagt tagit emot 216 miljoner US-dollar under knappt två år.

Resultatet visade att nästan en tredjedel av de granskade inte bifogade en fullständig redovisning av sin företagssponsring till sina tidskriftsartiklar om kliniska studier av nya cancerläkemedel.

Tidigare undersökningar har, som även Läkemedelsvärlden rapporterat, bland annat visat att stöd från läkemedelsföretag kan påverka läkares förskrivning. Detta är dock första gången som ekonomiska intressekonflikter vid publicering av kliniska studier har undersökts på detta sätt.

Omega-3-tillskott skyddar inte hjärtat

Helene Wallskär
-
0
Omega-3-tillskott skyddar inte hjärtat

Miljontals människor världen över äter kosttillskott med omega-3-fettsyror för att minska risken för hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar. På senare år har dock forskare börjat ifrågasätta det vetenskapliga stödet för hälsoeffekter av ökat omega-3-intag. Tidigare i år publicerades, som Läkemedelsvärlden berättade, en stor forskningsöversikt i tidskriften JAMA Cardiology som visade att de populära kosttillskotten inte minskade insjuknandet i hjärt-kärlsjukdomar.

Och nu har en ännu större forskningsöversikt med samma budskap publicerats. Det är en genomgång från Cochraneinstitutet av 79 randomiserade studier om ökat intag av omega-3-fettsyror. Merparten av studierna gällde omega-3-kapslar med fiskolja jämfört med placebo. Övriga studier gällde ökat intag av omega-3-rik kost, jämfört med vanlig kost.

Omega-3-tillskott med fiskolja hade liten eller ingen effekt på total dödlighet eller på insjuknande eller dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Inte heller ett ökat intag av omega-3-rika livsmedel påverkade den totala dödligheten eller hjärt-kärldödligheten. Forskarna bakom analysen skriver att den vitt spridda uppfattningen att det är bra för hjärt-kärlhälsan med omega-3-tillskott verkar bygga på mindre tillförlitliga undersökningar.

Läkemedelsverket och FDA ska samarbeta kring tillsyn

Ingrid Helander
-
0
Läkemedelsverket och FDA ska samarbeta kring tillsyn

För att effektivisera tillsynen av läkemedelstillverkare runt om i världen ska svenska Läkemedelsverket och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA öka samarbetet mellan varandra, meddelade regeringen i slutet av förra veckan.

Bland annat ska de båda myndigheterna kunna genomföra tillsyn på uppdrag av varandra och kunna dela tillhörande handlingar mellan sig.

– Ett fördjupat samarbete medför effektivare tillsyn och skärpta kontroller av läkemedelsbranschen till en lägre kostnad. De dubbelinspektioner som har utförts kan undvikas, och kommer leda till en arbetsbesparing för Läkemedelsverket, säger socialminister Annika Strandhäll, i ett pressmeddelande.

Samarbetet är en del i en större överenskommelse mellan Europa och USA och kräver en förändring i läkemedelsförordningen. Den nya förordningen föreslås att börja gälla den 1 oktober i år.

123Sida 3 av 3