Månads arkivering augusti 2018

Ännu inget beslut om hpv-vaccin för pojkar

Helene Wallskär
-
0
Ännu inget beslut om hpv-vaccin för pojkar

Remissrundan om Folkhälsomyndighetens förslag att hpv-vaccinera pojkar avslutades, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i våras. Majoriteten av remissinstanserna var positiva till förslaget.

Häromdagen meddelade den danska regeringen att den 1 juli 2019 vill införa hpv-vaccinering även för pojkar, från tolv års ålder. Men den svenska regeringen avvaktar ännu.

– Det är en fråga vi jobbar aktivt med. Vi har nyligen fått in remissvaren och jag ser fram emot att ta frågan vidare men just nu bereder vi den i regeringskansliet, säger socialminister Annika Strandhäll, S, i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.

– Det ska även bli intressant att se hur den danska implementeringen fungerar. Jag hoppas kunna diskutera frågan med min danska kollega sundhetsminister Ellen Trane Nørby efter valet.

Immunterapi kan bli ny behandling vid akne

Helene Wallskär
-
0
Immunterapi kan bli ny behandling vid akne

Forskningsresultat från University of California i San Diego kan öppna vägen till ett helt nytt behandlingskoncept mot akne. För första gången har en forskargrupp framgångsrikt prövat att dämpa hudinflammation med hjälp av monoklonala antikroppar, riktade mot ett toxin från aknebakterien. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of investigative dermatology.

Bakterien Propionibacterium acnes hör till hudens normala bakterieflora. Vid akne täpps hudens talgkörtlar till på grund av bland annat ökad talgproduktion. I pluggar som bildas i talgkörtlarnas utgångar ökar tillväxten av denna bakterie.

Propionibacterium acnes utsöndrar ett toxin som kallas Christie-Atkins-Munch-Peterson (CAMP)-faktorn. Forskargruppen upptäckte att detta toxin orsakar inflammation. I nästa steg kunde inflammationen dämpas genom att tillföra monoklonala antikroppar riktade mot CAMP-faktorn. Forskarna gjorde sina studier med hjälp av möss och genom att testa metoden på mänskliga hudceller och hoppas kunna gå vidare till kliniska studier av ett vaccin.

– Om metoden även fungerar i storskaliga kliniska studier, kan våra resultat få stor betydelse för hundratals miljoner individer som lider av akne, sade Chun-Ming Huang, en av forskarna bakom studien, i samband med att den publicerades.

– Dagens behandlingsmetoder är ofta inte effektiva och många har svårt att tolerera dem. Nya, säkra och effektiva terapier behövs.

De nya forskningsresultaten kommenteras i en annan artikel i samma tidskrift. Dermatologen Emmanuel Contassot vid Universitetet i Zürich i Schweiz skriver att immunterapi mot akne är en intressant möjlighet som skulle kunna fylla ett medicinskt behov, men pekar också på viktiga frågor som först måste besvaras. En av de viktigaste är om det går att hämma bakteriens aktivitet utan att rubba viktiga funktioner i huden.

Diabetesläkemedel ökar risken för svår infektion

Helene Wallskär
-
0
Diabetesläkemedel ökar risken för svår infektion

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s säkerhetsövervakning har identifierat en ny, ovanlig men allvarlig, biverkning av den grupp av läkemedel mot diabetes typ 2 som kallas SGLT2-hämmare (SGLT=sodium-glucose cotransporter). SGLT2-hämmare har kopplats till ett ökat antal fall av en livshotande bakterieinfektion i underlivet, Fournier´s gangrän.

FDA kräver nu att samtliga tillverkare av SGLT2-hämmare lägger till en varning för denna biverkningsrisk i sin information om läkemedlet. I läkemedelsgruppen finns ett flertal läkemedel med likartade verkningsmekanismer, bland andra canagliflozin, dapagliflozin och empagliflozin.

Fournier´s gangrän är en infektion med snabbt förlopp som leder till nekros i perineum, området mellan anus och könsorgan. Tillståndet är vanligare hos män, men även kvinnor kan drabbas. Den kräver snabbt insatt antibiotikabehandling och ofta även kirurgi.

Mellan mars 2013 och maj 2018 drabbades, skriver FDA, minst tolv diabetespatienter i USA av den allvarliga underlivsinfektionen efter att de börjat ta SGLT2-hämmare. Detta kan jämföras med att det under 30 år endast rapporterades sex fall av Fournier´s gangrän bland diabetespatienter i stort. Myndigheten bedömer att detta talar för att SGLT2-hämmarna kan bidra till tillståndet, även om också diabetessjukdomen i sig också ökar risken.

Samtliga tolv som fick infektionen under SGLT2-behandling måste läggas in på sjukhus och en av dem avled.

Övervakning av SGLT2-hämmarnas biverkningsprofil ledde även för några år sedan till utökad riskinformation om läkemedlen till patienter och förskrivare. Såväl ökad risk för tåamputationer som för ketoacidos (syraförgiftning) uppmärksammades.

Från it-röra till världsetta – går det till 2025?

Ingrid Helander
-
0
Från it-röra till världsetta – går det till 2025?

År 2025 ska Sverige vara bäst på e-hälsa, enligt regeringen. Samtidigt måste nystartade läkemedelsregister skalas ned till ett minimum av insamlad information för att överhuvudtaget vara möjliga att uppdatera.

I sitt första blogginlägg på funderar Läkemedelsvärldens medicinjournalist och redaktör Helene Wallskär över glappet mellan dagens verklighet och de förväntningar och visioner som är knutna till e-hälsoområdet.

Läs hela Helene Wallskärs blogginlägg här.

Hon ska utreda krisberedskapen i vården

Ingrid Helander
-
0
Hon ska utreda krisberedskapen i vården

Som regeringen tidigare aviserat, och som Läkemedelsvärlden rapporterat om, ska den svenska hälso- och sjukvårdens krisberedskap utredas. Nu står det klart att det är den tidigare apoteksmarknadsutredaren Åsa Kullgren som får uppdraget.

Tidigare i år visade en rapport från Riksrevisionen att det bland annat finns stora brister i beredskapen vad gäller läkemedelsförsörjning i händelse av kris. I rapporten konstaterades att det efter avregleringen av apoteksmarknaden saknas ett samlat ansvar för läkemedelsförsörjningen vid en krissituation. Tidigare hade statliga Apoteket AB det övergripande ansvaret.

Den nya utredningen ska se över hur läkemedelsförsörjningen och tillgången till annan nödvändig sjukvårdsmaterial kan säkras vid en kris.

Utredningen övergripande syfte är att se över hur beredskapen i hälso- och sjukvården kan utvecklas vid allvarliga kriser i normalläge och vid förhöjd beredskap. Även vårdens beredskap för hälsohot i form av smittsamma sjukdomar, kemiska utsläpp eller spridning av radioaktiv strålning ska utredas. Här poängterar regeringen även spridning av antibiotikaresistens som ett reellt hot.

Utredaren Åsa Kullgren ska lämna förslag på hur beredskapen inom dessa områden kan utvecklas på lång sikt, förtydliga statens, landstingens och privata aktörers ansvar, samt utvärdera om och hur samarbetet mellan andra samhällsaktörer behöver utvecklas.

Utredningen ska vara klar senast den 31 december 2020.

“Låt äldre påverka förpackningarna”

Helene Wallskär
-
0
“Låt äldre påverka förpackningarna”

Giana Carli Lorenzini är forskare i förpackningslogistik vid Lunds tekniska högskola och har nyligen disputerat med en avhandling om läkemedelsförpackningars design. Hon har studerat förpackningsbranschen och förpackningsproblematiken för äldre genom bland annat intervjuer med läkemedelsproducenter, förpackningsleverantörer och bransch- och patientorganisationer.

– Många läkemedelsförpackningar är svåra att öppna för äldre och kroniskt sjuka med nedsatt styrka i fingrar och handleder. Dessutom är textstorleken på förpackningarna ofta så liten att den inte går att läsa för exempelvis äldre med försämrad syn, konstaterar hon.

Hon anser att detta är ett mycket allvarligare problem än många förstår.

– Det handlar om sjuka personer som ofta måste försöka klara sin läkemedelsbehandling hemma på egen hand. Om de misslyckas med att öppna förpackningen så kan de inte ta sin medicin som de ska och det påverkar det långsiktiga behandlingsresultatet. Det kan till och med få livshotande konsekvenser om det gäller exempelvis läkemedel mot avstötning efter transplantation eller behandling för att förebygga återfall efter hjärtinfarkt.

Giana Carli Lorenzinis forskning visar att användarperspektivet sällan är i fokus när läkemedelsförpackningar utvecklas. I stället dominerar tekniska perspektiv.

– Skyddandet av medicinen har setts som den viktigaste aspekten. När innovations- och designprocesserna som ligger bakom de medicinska förpackningarna inte har användarfokus kan vi heller inte förvänta oss en användarvänlig produkt.

Giana Carli Lorenzini anser att det är hög tid att förpackningsdesignen anpassas mer till läkemedelsanvändarna:

− Branschen behöver tydligare regler och rekommendationer för förpackningarna. När en ny förpackning tas fram bör man redan från början ha med användarnas perspektiv och se till att förpackningen är lätt att öppna, att informationen på den är tydlig så den inte kan blandas ihop med andra mediciner och att förpackningen hjälper användaren att komma ihåg att ta sin medicin.

Hon fortsätter att forska om läkemedelsförpackningar efter disputationen och har påbörjat ett post doc-projekt där hon bland annat ska studera äldre användare ännu närmare. Hon samarbetar med den internationella branschorganisationen Healthcare compliance packaging council som efterfrågar mer kunskap om användares upplevelser av förpackningarna.

Vägledning gav bättre inhalationsteknik

Helene Wallskär
-
0
Vägledning gav bättre inhalationsteknik

Tre månader efter inhalationsvägledning på apoteket hade tre fjärdedelar av astma- och kol-patienterna en acceptabel inhalationsteknik och drygt hälften en optimal teknik. Det var en tydlig förbättring jämfört med läget före vägledningen. Då hade en knapp tredjedel en acceptabel teknik och mindre än en tiondel en optimal inhalationsteknik.

Detta framgår av en studie som publicerats i tidskriften Patient education and counseling och som utvärderar den standardiserade vägledning om att använda inhalatorer som specialtränade farmaceuter erbjuder på norska apotek. Servicen infördes 2016 med hjälp av statliga anslag. Syftet var att förbättra astma- och kol-patienters inhalationsteknik och därmed deras läkemedelsnytta.

Att ge astma– och kol-patienter råd om inhalationsteknik på apoteket har diskuterats även i Sverige i samband med den aktuella diskussionen om att låta apotek erbjuda nya farmaceutiska tjänster. Under hösten ska Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som Läkemedelsvärlden i dag rapporterar, genomföra en förstudie kring farmaceutiska tjänster på svenska apotek och kan då bland annat studera erfarenheterna från Norge.

I den norska studien om inhalationsvägledning medverkade 42 apotek runt om i Norge. Samtliga större apotekskedjor i landet var representerade. De medverkande farmaceuterna hade genomgått ett standardiserat träningsprogram om inhalationsvägledning. I programmet ingick bland annat en online-kurs och  workshops för att öva på kommunikation och att rätta till felaktig inhalationsteknik.

Sammanlagt 405 astma– och kol-patienter deltog i studien. Om en patient använde flera olika inhalatorer gavs vägledning om var och en av dessa.

Farmaceuten gjorde inledningsvis en bedömning av patientens teknik och dokumenterade antalet felaktiga steg i hanteringen enligt ett standardiserat protokoll. Därefter genomfördes den strukturerade vägledningen där patienten fick öva sig på en bättre teknik. I slutet av det första besöket gjorde farmaceuten en förnyad bedömning.

Andelen med acceptabel teknik ökade från 31 till 86 procent och andelen med optimal teknik från åtta till 72 procent.

Tre månader efter vägledningen gjorde farmaceuten en ny bedömning av patientens inhalationsteknik. 75 procent hade då fortfarande en acceptabel teknik och 52 procent en optimal.

Både patienter och farmaceuter fyllde också i en enkät om vägledningen. En majoritet i båda grupperna ansåg att insatsen gjorde nytta. 79 procent av patienterna svarade att de gärna skulle vilja ha liknande vägledning igen om de skulle få byta inhalatortyp.

En svaghet med studien är att det var farmaceuterna själva och inte objektiva forskare som bedömde inhalationstekniken och dess förändring efter vägledningen. Utvärderarna skriver i studien att detta gjordes av praktiska skäl och att flera saker gjordes för att detta skulle påverka resultatet så litet som möjligt. Bland annat fick farmaceuterna rapportera anonymt till utvärderarna och hade därför mindre orsak att själva vilja framstå i god dager. I studien framgår inte heller vilka instruktioner om inhalationsteknik som patienterna eventuellt hade fått av sjukvården.

En miljon till farmaceutiska tjänster på apotek

Ingrid Helander
-
0
En miljon till farmaceutiska tjänster på apotek

I ett regeringsbeslut framkommer mer detaljer om Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV, uppdrag att undersöka förutsättningarna för en farmaceutisk tjänst på öppenvårdsapotek.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat är syftet med en sådan tjänst att öka följsamheten till ordinerad behandling hos en avgränsad kundgrupp.

I förstudien ska TLV bland annat analysera de juridiska förutsättningarna för en sådan tjänst och behovet av tillgång till ytterligare data. I instruktionerna från regeringen framgår att den tänkta tjänsten ska kunna definieras som en verksamhet utöver det som apoteken förväntas leverera inom ramen för sitt grunduppdrag – att tillhandahålla läkemedel, ge information och rådgivning samt hantera utbyte av läkemedel.

Förstudien ska dessutom innehålla en analys av ersättningsmodeller inför en eventuell offentlig finansiering av en ny typ av tjänst på apotek.

I uppdraget ingår att i samband med planering, genomförande och utvärdering av den tänkta försöksverksamheten samverka med olika relevanta aktörer, som företrädare för apoteken, vården, universitet och högskolor samt berörda myndigheter.

Förstudien ska vara klar och redovisas senast den 31 december 2019.

TLV har också fått i uppdrag att genomföra en förstudie för att ta fram kvalitetsmått som ska kunna användas av allmänheten i val av apotek. Kvalitetsindikatorerna ska kunna användas för att mäta öppenvårdsapotekens verksamhet inom grunduppdraget.

Uppdraget är ett resultat av förslag i propositionen Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, där ett förtydligande av öppenvårdsapotekens grunduppdrag föreslås – något som enligt regeringen bedöms som positivt.

Man skriver bland annat att indikationer för att mäta och följa upp apotekens verksamhet inom grunduppdraget ”kan vara värdefulla för att ge patienterna ytterligare information och stärka apotekens incitament att förbättra kvaliteten inom grunduppdraget”.

I uppdraget framhålls också att sådana indikatorer måste utformas med omsorg för att vara tydliga, relevanta, rättssäkra och utslagsgivande. I arbetet med att ta fram kvalitetsindikatorer ska TLV samråda med apoteksbranschen och andra relevanta aktörer.

Nytt diagnosverktyg ska hjälpa i svåra cancerfall

Helene Wallskär
-
0
Nytt diagnosverktyg ska hjälpa i svåra cancerfall

Med en ny plattform för diagnostik, framtagen av forskare och läkare vid Sahlgrenska akademien och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, ska fler cancerpatienter med okänd primörtumör kunna få korrekt diagnos och behandling. Syftet är att mer träffsäkert än i dag kunna identifiera cancersjukdomens ursprung i kroppen.

– Dagens diagnostik bygger på att patologerna testar tumörvävnad med hjälp av olika markörer. Oftast lyckas man även i svårare fall till slut ställa en diagnos, men antalet markörer är ändå begränsat och det finns en betydande risk att inte träffa rätt, säger professor Jonas Nilsson, föreståndare för Sahlgrenska cancer center.

Han är en av forskarna bakom det nya diagnosverktyget, som presenteras i en studie i JPO precision oncology. Verktyget kombinerar två analyser. Dels analyseras RNA från tumörceller för att se vilka gener som är påslagna i cellen, för att ta reda på från vilken vävnad i kroppen tumören kommer. Och dels undersöks tumörcellernas mutationsprofil och jämförs med data från 9 000 sekvenserade tumörer i databasen The cancer genome atlas. Sammantaget ger dessa analyser enligt forskarna ett tillförlitligt svar på vilken primärtumören kan vara.

– Det här bör kunna göras överallt där det finns möjlighet att ta biopsier och undersöka dem, nu när vi har publicerat våra data. Vi tror att metoderna ganska omedelbart kan få stor betydelse för att hjälpa patienter som saknar korrekt cancerdiagnos, säger Jonas Nilsson.

Personer som drabbas av cancer utan att det går att hitta primärtumören är en liten men svårbehandlad patientgrupp. Enligt Jonas Nilsson handlar det om mindre än 100 fall per år i Sverige då cancerns ursprung inte kan fastställas.

– Det är en mycket svår situation för patienten och för läkaren. Utan korrekt diagnos minskar möjligheterna att hitta en effektiv behandling, säger Jonas Nilsson.

I fokus för det forsknings- och utvecklingsarbete som ledde fram till det nya diagnosverktyget stod en enskild patient. Patienten kom till Sahlgrenska universitetssjukhuset med vad som troddes vara en lungcancer som återkommit flera gånger, trots olika behandlingar och undersökningar på minst tre andra sjukhus.

Tack vare ett pågående samarbete kring andra cancerformer kom forskargruppen att kopplas in och ett omfattande detektivarbete startade. Genom en rad undersökningar och analyser upptäckte forskarna till slut att patienten inte hade lungcancer utan hudcancern malignt melanom. Detta hade inte upptäckts tidigare sannolikt på grund av att primärtumören i huden hade tillbakabildats spontant. Tumörerna i lungan var metastaser från hudcancern. Analyserna visade också att tumörcellerna hade en mutation i den så kallade BRAF-genen. Patienten kunde då behandlas med BRAF-hämmare, tumören krympte och patienten blev under en period bättre. Tyvärr uppkom dock senare hjärnmetastaser och patienten avled.

Forskarna på Sahlgrenska arbetar tillsammans med vården nu vidare med diagnostik av cancer med okänd primärtumör med hjälp av den diagnostiska plattform de skapat.

 

Nytt antibiotikum får klartecken i USA

Ingrid Helander
-
0
Nytt antibiotikum får klartecken i USA

Det nya antibiotikumet Xerava (eravacyklin) har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av komplicerade intra-abdominella infektioner, meddelar företaget bakom läkemedlet, Tetraphase pharmaceuticals, på sin hemsida.

Eravacyklin är en tetracyklin-analog och ett bredspektrum-antibiotikum avsett för svåra infektioner orsakade av flera olika typer av bakterier – i många fall resistenta mot andra läkemedel. Läkemedlet ges intravenöst.

De vanligaste biverkningarna som rapporterades under de kliniska prövningarna var reaktioner vid infusionsstället, illamående och kräkningar. Eravacyklin kan ges utan dosjustering till patienter med njurproblem och till patienter som är allergiska mot penicillin.

Läkemedlet ska inte ges för behandling av komplicerade urinvägsinfektioner eller till patienter med överkänslighet mot andra tetracyklin-antibiotikum.

I slutet av juli i år fick eravacyklin positivt utlåtande från den europeiska läkemedelsmyndighetens rådgivande kommitté CHMP.

Läkemedelsakademin tappar verksamhetschef

Ingrid Helander
-
0
Läkemedelsakademin tappar verksamhetschef

Efter drygt tre år som chef för Läkemedelsakademin, Apotekarsocietetens utbildningsverksamhet, går Marie Eklund vidare till vård- och omsorgsbolaget Humana.

Bolaget bedriver bland annat äldreomsorg och erbjuder personlig assistans. Marie Eklund ska leda företagets interna utbildningsverksamhet, Humana academy.

– Marie har varit en stor tillgång för både Läkemedelsakademin och Apotekarsocieteten och har med sin positiva inställning och professionella arbetsmetodik och ledarskap starkt bidragit till den fina utvecklingen vi haft de senaste åren, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten. Vi kommer att sakna henne och jag önskar henne varmt lycka till med det nya jobbet.

Marie Eklund har arbetat på Läkemedelsakademin sedan i mars 2015. Till en början som utbildningschef och sedan hösten 2017 som verksamhetschef för Läkemedelsakademin och Apotekarsocieteten.

– Det har varit en mycket spännande och utvecklande period i mitt arbetsliv, att få möjlighet att komma in i en sådan ”tung” och anrik organisation med uppdraget att utveckla och förnya samtidigt som kvaliteten består, säger Marie Eklund. Apotekarsocieteten är en unik mötesplats för yrkesverksamma inom läkemedelsområdet och det har varit en förmån att få träffa, och i många fall arbetat tillsammans med, så många av dessa personer.

Marie Eklund tillträder sin nya tjänst senast i mitten av januari 2019. Rekrytering av en ny verksamhetschef för Läkemedelsakademin har inletts.

TLV leder studie om tjänster på apotek

Ingrid Helander
-
0
TLV leder studie om tjänster på apotek

Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, fick i förra veckan i uppdrag av regeringen att genomföra en förstudie om förutsättningarna för farmaceutiska tjänster på apotek. Uppdraget grundar sig på de förslag som lämnats i den nya apoteksmarknadsutredningen, Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, som i mars inlämnades som proposition till riksdagen.

Enligt det nya uppdraget ska TLV i sin förstudie titta på förutsättningarna för att genomföra en försöksverksamhet med farmaceutiska tjänster på apotek för en avgränsad kundgrupp. Syftet med den möjliga tjänsten är att öka följsamheten till läkemedelsbehandling hos patienten.

Regeringen skriver i ett pressmeddelande att detta görs “för att se hur apoteken genom rådgivning bättre kan bidra till en effektiv och bra läkemedelsanvändning, framförallt till grupper som tar flera läkemedel samtidigt.”

Vilken typ av farmaceutisk tjänst eller patientgrupp förstudien ska omfatta är inte klart och enligt TLV:s presstjänst vill man inte uttala sig i dagsläget, då uppdraget är alldeles nytt.

TLV har också fått i uppdrag att mäta apotekens förmåga att direktexpediera recept, det vill säga lämna ut ett efterfrågat läkemedel vid första besöket på apotek. I dagsläget görs sådana mätningar endast av apoteksbranschen själv, men regeringen vill alltså se en oberoende mätning ”för att garantera att det sker opartiskt”, som man skriver i pressmeddelandet.

Enligt Apoteksföreningens branschrapport för 2018 lämnas över 95 procent av alla recept ut vid första besöket.

För att säkerställa kvaliteten på apotekens rådgivning inom egenvårdsområdet har Läkemedelsverket och Socialstyrelsen fått i uppdrag att kartlägga vilka utbildningar som kan ge tillräcklig kompetens för att kunna ge råd inom egenvårdsområdet. Myndigheterna ska också ta fram förslag på kompetenskrav som ska gälla vid egenvårdsrådgivning på apotek.

Läkemedelsverket får även i uppdrag att vidareutveckla tillsynen av apotek – bland annat genom så kallad riskbaserad tillsyn som innebär ökad tillsyn på tydliga riskområden. Återkopplingen till apotek ska också förbättras så att apotekens arbete kan vidareutvecklas. Det ska dessutom bli lättare att göra anonyma anmälningar om eventuella risker.

Dessutom ska Läkemedelsverket se över om nuvarande begränsningar för att få driva apotek är tillräckliga, följa upp utvecklingen av apotekens nyligen införda rätt att returnera läkemedel till leverantörer och partihandlare samt utveckla rutiner för samverkan vid kontroll av apoteksmarknaden.

Det senare ska genomföras tillsammans med TLV och Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och myndigheterna ska analysera om det krävs eventuella förändringar i regelverket kring sekretessen mellan myndigheterna. Syftet är en effektivare och bättre tillsyn av apoteksmarknaden.

Syrgas saknar långsiktig effekt vid hjärtinfarkt

Helene Wallskär
-
0
Syrgas saknar långsiktig effekt vid hjärtinfarkt

För hjärtinfarktpatienter med normal syresättning av blodet gör syrgasbehandling ingen nytta, varken på kortare eller längre sikt. Det är huvudresultatet av en studie som forskare vid Karolinska institutet, KI, nu publicerar online i tidskriften Circulation.

Studien baseras på den registerbaserade, randomiserade prövningen Deto2x-Ami där 6 629 svenska patienter med misstänkt hjärtinfarkt och normal syresättning ingick. De randomiserades till att antingen få syrgasbehandling eller att inte få det.

För ett år sedan rapporterade KI-forskarna i tidskriften New England medical journal de första resultaten av studien. Dessa visade att det efter ett års uppföljning inte fanns några skillnader mellan grupperna när det gällde dödlighet eller återinsjuknande. 

Nu visar en längre uppföljning (medianuppföljning två år) att syrgasbehandling inte heller minskar risken att dö på lång sikt och inte förebygger utveckling av hjärtsvikt, den mest befarade komplikationen av hjärtinfarkt.

– Baserat på detta kan man numera sluta använda syrgas rutinmässigt och sjukvårdspersonalen kan i stället koncentrera sig på mer effektiva åtgärder och skyndsam transport till sjukhuset, säger en av forskarna, Robin Hofmann, biträdande överläkare och forskare vid KI-institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset i Stockholm, i en kommentar i samband med publiceringen av den nya studien.

Forskarna har även undersökt om syrgasbehandling kanske ändå har en smärtlindrande effekt hos infarktpatienter, något som vissa har hävdat. Även här är svaret nej, enligt resultat av KI-projektet som nyligen redovisades vid kongressen European society of cardiology. Resultaten visar att syrgasbehandling inte gör någon skillnad när det gäller smärtupplevelse eller användning av smärtlindrande och lugnande läkemedel.

Utan uppdatering blir ny kunskap snabbt gammal

Ingrid Helander
-
0
Utan uppdatering blir ny kunskap snabbt gammal

“Ny kunskap blir snabbt gammal. Hos det multinationella it-företaget IBM anses nyanställdas färdigheter vara relevanta i tre år. Samma sak gäller sannolikt även anställda inom hälso- och sjukvården inklusive närbesläktade områden.

Men i stället för att göra kostsamma kraftsamlingar inom utvalda ämnesområden måste kunskapsmaterial skapas löpande i samband med att nya kunskapsdokument skapas.”

Läs hela Lars Dagerholts blogginlägg här.

”Jag räknar med att life science-kontoret blir kvar”

Helene Wallskär
-
0
”Jag räknar med att life science-kontoret blir kvar”

 – Jag räknar med att life science-kontoret blir kvar och att arbetet med att ta fram en nationell strategi för life science fortsätter oavsett vad som händer i regeringsfrågan.

Det sade närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) till Läkemedelsvärlden i samband med invigningen av life science-satsningen Testa center i onsdags.

Tidigare i år presenterade regeringen, som Läkemedelsvärlden rapporterat, sin nya satsning för att utveckla och stärka Sveriges globala position inom life science. Som ett svar på önskemål som länge framförts från bland andra industrin inrättade regeringen ett kontor för life science som har sin plats inom regeringskansliet, på näringsdepartementet.

Kontoret leds av Jenni Nordborg, avdelningschef på Vinnova och arbetar nu med att ta fram en övergripande, långsiktig nationell strategi för området. I en första rapport skissar kontoret på tre prioriteringsområden som ska lyftas fram i den kommande strategin: Nyttiggörande av digitala hälso- och sjukvårdsdata, precisionsmedicin samt integrering av forskning och utveckling i vårdens och omsorgens vardag.

Frågan är dock vad som händer om den nuvarande regeringen inte sitter kvar efter valet i september. Är exempelvis nuvarande oppositionspartier beredda att behålla life science-kontoret?

– De har inte sagt något om det, men jag tror inte de river upp det, sade Mikael Damberg. Life science är ett område som prioriteras av alla partier och detta är en tung satsning som det krävs ganska mycket för att backa tillbaka.

Mikael Damberg menar också att det tioåriga perspektivet i forskningspropositionen kan hjälpa till att skapa stabilitet och långsiktighet på området, även vid eventuella regeringsskiften:

– Många av de större life science-satsningarna är förankrade i den propositionen vilket ger dem mer tyngd och längre agenda.

Testcentret för biologiska läkemedel på plats

Helene Wallskär
-
0
Testcentret för biologiska läkemedel på plats

Efter två år av planering och byggande invigdes igår, tisdag, Testa center och står nu klart att ta emot forskare och mindre företag från hela landet som utvecklat nya produkter. Fokus ligger på den växande sektorn biologiska läkemedel. Testcentrets användare hyr in sig för att testa och vidareutveckla tillverkningsprocesser och kommersialisera sina idéer.

Den första kunden är bioteknikföretaget Biolamina från Sundbyberg utanför Stockholm. Dess affärsidé är att tillverka proteinbaserade reagenser som används vid cellterapiutveckling. Företaget har en metod för småskalig tillverkning och vill nu skala upp.

– I stället för att lägga ut tillverkningen på utländska kontraktstillverkare bestämde vi oss för att komma hit, berättade Biolaminas vd Kristian Tryggvason. Här finns både utrustning och kompetens som gör att vi lär oss processerna själva. Genom den kunskapen får vi möjlighet att satsa på egen tillverkning, som sannolikt hamnar i Sverige.

Regeringen har, som Läkemedelsvärlden berättat tidigare, genom Vinnova satsat 100 miljoner kronor i projektet. Anläggningen drivs av GE Healthcare som investerat cirka 45 miljoner kronor i bygget.

– Vi måste låta forskare och små företag som har idéer få möjlighet att utvecklas och växla upp för att kunna nå en global marknad. Det är en del av en långsiktig strategi för att stärka Sveriges position inom life science och bidra till fler jobb och bättre hälsa i vårt land, sade närings- och innovationsminister Mikael Damberg vid invigningen.

Centret finns i en nyuppförd byggnad på GE Healthcares område i Uppsala. Testmöjligheter erbjuds både för tillverkning av biologiska läkemedel och liknande och för innovationer inom digital teknik. Här finns bland annat fyra bioprocesslaboratorier och ett tekniklaboratorium. Ett av bioprocesslaboratorierna har också en säkerhetsnivå som är anpassad för hantering av virus och vacciner.

– Vi har designat centret för att så mycket som möjligt efterlikna industriproduktionslokaler. Här ska våra kunder kunna experimentera fram tillverkningsprocesser som framtida producenter av deras produkter känner igen sig i, sade verksamhetschef Jesper Hedberg som under invigningen visade runt bland stora tankar för cellodling och apparatur för proteinrening.

Testa center drivs som ett helägt dotterbolag till GE Healthcare, som är arbetsgivare för anläggningens fem anställda. Företag som hyr in sig på centret betalar 60 000 kronor i veckan och behåller alla rättigheter till sina idéer och produkter. Dessutom har Uppsala universitet genom ett avtal tillgång till laboratorietider för en lägre summa och får nya möjligheter att utbilda studenter i en industriell laboratoriemiljö.

GE har inga vinstkrav på verksamheten.

– Centret ska gå runt, men ingen ska tjäna pengar på det. Om det blir några pengar över så återinvesteras de i verksamheten, förklarade Lotta Ljungqvist, vd för HE Healthcare i Norden och vd för Testa center.

– Incitamentet för oss är främst interaktionen med entreprenörer och innovatörer som kan bli en input i vår egen forskningsintensiva verksamhet. Vi hoppas också knyta kontakter som kan bli en rekryteringsbas för oss när vi söker olika kompetenser. Dessutom kommer vi själva att utnyttja centret på olika sätt, bland annat för att visa upp den utrustning GE tillverkar.

En extern prioriteringskommitté väljer ut de forskare och företag som får utnyttja anläggningen. Den är i första hand till för svenska företag, men tar emot utländska i mån av utrymme. De nya laboratorierna kommer under hösten att fyllas av allt mer verksamhet. Intresset för att få utnyttja anläggningen är, enligt vd Lotta Ljungqvist, stort och flera kunder är på ingång.

12Sida 1 av 2