Månads arkivering april 2018

Fler äldre hämtar ut blodfettssänkande

0

Totalt hade 960 000 personer hämtat ut minst ett blodfettssänkande läkemedel under 2017, enligt statistik från Socialstyrelsen. Statiner är den vanligaste läkemedelsgruppen för blodfettssänkande behandling. I den äldsta gruppen, 85 år och äldre, hade andelen personer som hämtat ut statiner ökat.

Det har tidigare funnits en trend att sätta ut kolesterolsänkande läkemedel hos äldre, trots att forskning visar att läkemedlen kan skydda mot till exempel hjärtinfarkt även hos de äldsta, något som bland annat Sveriges Radio rapporterat om.

Statistiken från Socialstyrelsen visar också att de nyare blodförtunnande läkemedlen, direktverkande orala antikoagulantia (DOAK), nu har gått om den sedan länge dominerande blodförtunnaren warfarin (Waran). Under 2017 hämtade närmare åtta procent av befolkningen 65 år och äldre ut ett DOAK-läkemedel.

Statistiken visar också att svenskarna köper allt mer receptfria läkemedel. Under perioden 2006 till 2017 skedde en ökning med 70 procent sett till kostnaderna. Kostnaderna för receptfria läkemedel utgjorde 2017 cirka 10 procent av den totala läkemedelsförsäljningen.

”Man kan förvänta sig en fortsatt ökning”

0

Trots att andelen barn som får läkemedel för adhd redan är större än den förväntade utifrån den uppskattade prevalensen, som är fem procent, beräknas kurvan fortsätta uppåt ett tag till.

– Det finns ingenting som tyder på att det kommer vända tvärt eller mattas av inom kort, utan det här kommer att fortsätta, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Myndigheten har redan tidigare konstaterat att trenden går åt att fler än förväntat får adhd-medicin. Eftersom de som börjar ta medicin oftast fortsätter, blir populationen som tar läkemedlen större för varje år.

Är ni bekymrade över utvecklingen?
– Det har ju inte skenat, säger Peter Salmi. Däremot är de regionala skillnaderna olyckliga. Att det finns regioner som har väldigt låg respektive väldigt hög andel kan tyda på att vården inte är jämlik.

Att få större kunskap om orsakerna bakom de regionala skillnaderna är ett arbete som pågår, berättar Peter Salmi. Det är dock inget snabbt eller enkelt utredningsarbete.

– Vi måste bland annat beställa data från andra myndigheter. Det är mycket som måste kollas, som inte går så fort. Men visst håller vi på med detta. Vi har bland annat haft dialogmöten med professionen för att få deras återkoppling.

Det handlar dels om att utesluta faktorer, som till exempel att prevalensen faktiskt skiljer sig åt i landet.

– Det talas ju en del om överdiagnostisering i medier, säger Peter Salmi. Men då måste man även tro att det finns en underdiagnostisering. Men Socialstyrelsen kommer att komma med mer i det här ämnet.

Fortsatt stora regionala skillnader för adhd-medicin

0

Nya siffror från Socialstyrelsen visar att både ökningen och de regionala skillnaderna fortsätter. När det gäller pojkar, som är de som får mest adhd-läkemedel, är andelen mellan 10 och 17 år som får medicin för adhd 8,6 procent i Gävleborg, 7,4 procent i Halland och 7 procent i Stockholm. Det är andelar som ligger över den uppskattade förekomsten av adhd generellt.

Bland länen som har lägst andel pojkar mellan 10 och 17 år som medicineras för adhd finns Jönköping, med 3,6 procent, och Kronoberg med 3,7 procent. Statistiken baseras på läkemedelsregistret som visar uthämtade läkemedel på apotek till och med 2017.

Socialstyrelsen konstaterar att vissa kommuner ligger utanför den förväntade användningen av adhd-medicin, det vill säga där andelen som hämtat ut recept ligger långt över eller långt under den uppskattade förekomsten av adhd.

Faktorer som kan ligga bakom skillnaderna är variationer i den faktiska förekomsten av adhd, att förekomsten av adhd är högre bland barn med svårare socioekonomiska förhållanden eller att tillgången till kompetens och resurser i sjukvården skiljer sig åt, skriver myndigheten.

De regionala skillnaderna och den fortsatta ökningen av utskrivna adhd-läkemedel är något som Socialstyrelsen har konstaterat och följt under flera års tid. Men svaren på varför det ser ut som det gör, dröjer.

”En fråga att närmare analysera är de kommunala skillnaderna i användningen av läkemedel”, skriver myndigheten i det aktuella faktabladet. ” Utifrån myndighetens perspektiv, att vården ska vara patientsäk­er och jämlik, är det angeläget att öka kunskapen om varför uttagen av adhd-läke­medel skiljer sig åt mellan kommuner.”

”Läkemedelsverkets analys behöver fördjupas”

0

Att Läkemedelsverket precis har dragit slutsatsen att det inte finns något behov av en ny läkemedelskategori, som ett farmaceutsortiment skulle innebära, är inte något som får Johan Wallér, vd på Apoteksföreningen, att på något sätt kasta in handduken i arbetet med ett framtida farmaceutsortiment på apoteken.

–  Det är ingen hemlighet att det i Sverige finns en god tillgänglighet till receptfria läkemedel, säger han. Att dra slutsatser efter att jämfört tillgången på receptfria läkemedel med andra länder är att ta beslut på en lite för grund analys.

Johan Wallér påpekar att läkemedel ”inte är statiska”.

– Läkemedel som tidigare bara funnits på sjukhus kan komma i nya beredningsformer och plötsligt bli tillgängliga på ett helt annat sätt. Andra läkemedel som har funnits i detaljhandeln kan dras tillbaka när man upptäcker risker, säger han, och nämner paracetamol som ett exempel.

– Eftersom läkemedel kan röra sig över hela skalan, från sjukhus till bensinmack om jag får uttrycka mig så, så är det bra att ha många olika verktyg att välja mellan för en ökad patientsäkerhet.

Johan Wallér menar att ett farmaceutsortiment på så sätt skulle höja patientsäkerhet och enkelheten för apotekskunder.

– Nyligen har till exempel Storbritannien beslutat att Viagra ska bli receptfritt men bara säljas på apotek efter särskild rådgivning från farmaceut. Det är ett bra exempel på hur man kan öka tillgängligheten till ett läkemedel på ett säkert sätt.

Menar du att Läkemedelsverket inte har gjort en bra analys?
– Man behöver titta mer ingående på hur det ser ut specifikt i Sverige, inte bara jämföra med andra länder och dra enkla slutsatser, säger han. Men de hade ett kartläggningsuppdrag som begränsade sig till det. Deras kartläggning öppnar upp för en fortsatt analys om hur vi kan införa ett farmaceutsortiment i Sverige.

Så det här får dig inte att ge upp?
– Nej, absolut inte. Vi är inte förvånade över den här kartläggningen. Nu tar vi nästa steg och ser hur vi kan tillämpa kunskapen som den ger för att säkra en bra och säker läkemedelsanvändning.

Nej till farmaceutsortiment som ny läkemedelskategori

Det är slutsatser som Läkemedelsverket drar efter att ha gjort en kartläggning av förutsättningarna för behandling med receptfria läkemedel, ett uppdrag myndigheten fick som en komplettering i regeringens regleringsbrev för 2017.

– Vi ser inte att det idag finns någon anledning att ytterligare öka tillgången eller ändra förutsättningarna genom att lägga till någon ny läkemedelskategori för den receptfria försäljningen i Sverige, säger Brita Sjöström, projektledare på Läkemedelsverket.

Kartläggningen har också lett fram till slutsatsen att tillgången till receptfria läkemedel är tillräcklig. Flera av de läkemedel som i andra länder ingår i ett farmaceutsortiment säljs som receptfria i Sverige.

Informationen och rådgivningen kring egenvården, som de receptfria läkemedlen ingår i, kan dock förbättras och utvecklas, menar Läkemedelsverket.

I uppdraget ingick inte att ge några konkreta förslag på lagändringar eller utreda vilka läkemedel som skulle kunna ingå i en ny läkemedelskategori.

Nu finns en chans att synliggöra vårt arbete

0

Idag skriver apotekare Christina Ljungberg på gästbloggen:

“Jag har tidigare beklagat mig i bloggen om att insatser på apotek är svåra att mäta på en högre nivå. Då önskade jag att det fanns något sätt att mäta vad vi på apotek faktiskt gör. Vi har inte tillgång till samma typ av dokumentation och uppföljning som kliniska farmaceuter, vilket gör utfallet av vårt arbete svårmätbart.

Och syns man inte, finns man inte – åtminstone inte när lönsamhet av farmaceutiska tjänster ska utvärderas. Nu kommer dock en chans för oss att göra vår insats synlig: Nästa vecka, den 9-15 april, är det farmaceutisk temavecka eller seniorvecka på apoteken.”

Läs hela Christina Ljungbergs blogginlägg här.

CBD-oljor förbjuds av Läkemedelsverket

Därmed har Läkemedelsverket beslutat att det är läkemedelslagstiftningen som ska gälla för dessa produkter. Företagen inte har gjort några ansökningar om att godkännas som läkemedel, då de har menat att de ska betraktas som livsmedel eftersom halterna av cannabidiol är så låga att de inte kan ha någon farmakologisk effekt.

Marknadsföringen av produkterna och produkternas logotyper ger dock en annan bild, där till exempel orden Med Can (medicinsk cannabis) har funnits med. På bolagens hemsidor finns uppgifter om att produkterna kan antas förhindra eller behandla en rad sjukdomar. Läkemedelsverkets förbud gäller omedelbart och meddelas företagen idag onsdag.

– Företagen har tre veckor på sig att överklaga, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket. De kan också begära inhibition, vilket innebär att Förvaltningsrätten tar ställning till om förbuden ska gälla under överklagandetiden eller inte.

De tre företagen som får sina produkter förbjudna är Nordic Med Can, NirVara Sweden och Curious Oak, alla aktiebolag. Vitena om förbuden överträds ligger på mellan 70 000 och 175 000 kronor.

Det var i oktober förra året som Läkemedelsverket kontaktade ett antal försäljare av produkter med CBD-olja med information om att deras produkter klassades som läkemedel och att de saknade tillstånd, något som Läkemedelsvärlden.se skrivit om tidigare.

Fler äldre får fler än tio läkemedel

0

Av alla personer som är 75 år och äldre och som har hemtjänst i Sverige får 24,2 procent tio eller fler läkemedel. Det visar Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2017 som har jämfört vården och omsorgen för äldre i kommuner och län. Siffran innebär en ökning med nästan tre procentenheter jämfört med året innan. Redan det året, i januari 2017, slog Socialstyrelsen i en annan rapport fast att trenden med polyfarmaci går i fel riktning, som Läkemedelsvärlden.se skrev om då.

Bland de äldre som bor i särskilt boende är andelen ännu högre. Där har 31,9 procent tio eller fler läkemedel, vilket är en höjning med närmare sex procentenheter mot året innan.

De regionala skillnaderna är stora. För de äldre med hemtjänst varierar andelen som får tio eller fler läkemedel mellan 14 procent i Arjeplog, som har lägst andel, och 45,6 procent i Dals-ed, som har högst. Bland de äldre som bor i särskilt boende ligger variationen mellan 12,1 procent i Borgholm och 57,6 procent i Färgelanda. Oavsett boendeform är det vanligare att kvinnor får flera läkemedel än att män får det.

När det gäller läkemedel som kan vara olämpliga för äldre ser dock trenden ut att försiktigt gå åt rätt håll. Strax under tio procent av alla personer 75 år och äldre som har hemtjänst har en förskrivning på minst ett av fyra läkemedel som klassas som olämpliga för äldre. Något mindre andel, 8,3 procent, av de som bor i särskilt boende får något läkemedel som är olämpligt för äldre. Båda dessa siffror är marginella förbättringar jämfört med tidigare. Även här är de regionala skillnaderna stora.

Drygt åtta procent av akuta sjukhusinläggningar av äldre orsakas av läkemedelsbiverkningar. Akuta tillstånd hos äldre orsakas bland annat av läkemedel för hjärt-kärlsjukdom, blodförtunnande medel, morfinpreparat, antibiotika och diabetesläkemedel. De äldre patienterna drabbas av fall, lågt blodtryck, förvirring och lågt blodsocker på grund av sina läkemedel. Läkemedelsorsakad akutsjukvård bedöms vara möjlig att förebygga, skriver Socialstyrelsen i sin rapport.

Läkemedel mot reflux för barn kan ge allergi

Det visar en retrospektiv kohortstudie på närmare 800 000 barn som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics. I studien har forskarna gått igenom journaler tillhörande barn födda i USA mellan 2001 och 2013. Dataanalysen genomfördes mellan april 2015 och januari 2018.

Forskarna undersökte förskrivningar av tre typer av läkemedel: histamin-2-receptorantagonister, protonpumpshämmare och antibiotika. De två första läkemedelstyperna ges för att behandla magsaftsreflux (gastroesofagal reflux) hos barn, och även som magsårsmedicin hos vuxna.

Effektmåtten var allergisk sjukdom, bland annat matallergi, anafylaxi, astma, atopiska eksem, urtikaria eller läkemedelsallergi. Uppföljningstiden var i medianvärde 4,6 år. Det visade sig att 7,6 procent av barnen hade förskrivits en histamin-2-receptorantagonist under sitt första halvår i livet. 1,7 procent hade fått protonpumpshämmare och 16,6 procent hade förskrivits antibiotika.

Forskarna såg tydliga samband mellan förskrivning av läkemedlen och förekomsten av allergier. De barn som hade fått läkemedel mot reflux hade en högre förekomst av diagnostiserad allergi, i synnerhet matallergi där förekomsten var mer än fördubblad. Risken att utveckla en anafylaktisk reaktion eller pollenallergi var omkring 50 procent högre hos barnen som fått magsårsmedicin. Barn som fått antibiotika hade 50 procents större sannolikhet att utveckla astma eller pollenallergi.

Resultatet går i linje med annan forskning som tyder på att läkemedel som påverkar tarmflorans mikrobiom under de första månaderna i livet kan öka risken för allergisk sjukdom, skriver forskarna i artikeln. Medan den typen av risker har varit kända för antibiotika, har protonpumpshämmare och histamin-2-receptorantagonister ansetts vara oproblematiska och förskrivs ofta till barn under ett år.

För många barn som lätt kräks är dock gastroesofagal reflux ingen sjukdom utan en normal fas i utvecklingen, skriver forskarna. En systematisk genomgång av litteraturen har funnit lite evidens för effekten av histamin-2-receptorantagonister och protonpumpshämmare hos spädbarn. Dessa läkemedel bör därför, på samma sätt som antibiotika, förskrivas med stor försiktighet för små barn och endast när den kliniska nyttan är tydlig. Ytterligare studier behövs för att bekräfta kausaliteten och förstå mekanismerna bakom utvecklingen av allergiska sjukdomar, skriver forskarna.

Patientinformation fälls för budskap om botande effekt

0

Det anser läkemedelsbranschens etiska domstol IGN, Informationsgranskningsnämnden, som dömer företaget bakom läkemedlet, Astrazeneca, till böter för att ha handlat i strid med god branschsed på läkemedelsinformationens område.

Ärendet gäller en patientguide för patienter som behandlas med Zoladex, en så kallad LHRH-analog (luteinising hormone releasing hormone analogs) som fungerar hormonsänkande, och som ges till patienter med lokalt avancerad prostatacancer. Läkemedlet ges som injektion i underhudsvävnaden.

I patientguiden finns meningen ”Zoladex injektionen sänker testosteronhalten i kroppen till mycket låga nivåer, vilket bromsar upp tillväxten av prostatacancerceller, och t.o.m. dödar de flesta cancercellerna.”

IGN anser inte att beskrivningen att Zoladex ”dödar de flesta cancercellerna” har stöd i läkemedlets produktresumé. Läkemedlet fungerar genom att sänka testosteronhalten. När cancercellerna inte längre kan stimuleras av testosteronet upphör nybildning av cancerceller, och den programmerade celldöden, apoptos, inträder. Det förklaras i produktresumén med en annan formulering: “Detta leder till regress av prostatatumörer och en symtomatisk förbättring hos de flesta patienter.”

Eftersom informationen riktar sig till en patientgrupp med en allvarlig sjukdom är det mycket viktigt att budskapet om läkemedlets effekt inte ger olika tolkningsmöjligheter, påpekar IGN.

”Det är enligt IGN viktigt att undvika varje felaktig signal om bot till denna grupp. IGN anser att det föreligger en uppenbar risk att skrivningen ”t.o.m. dödar de flesta cancercellerna” av patient och anhöriga tolkas som att behandlingen, som ju bromsar men inte botar sjukdomen, är mer verkningsfull än den verkligen är”, skriver nämnden.

Nämnden anser att överträdelsen är av normalgraden och dömer Astrazeneca att betala 90 000 kronor i böter.