Månads arkivering januari 2018

Fortsatt brist på hormon-läkemedlet Levaxin

Sara Heyman
-
0
Fortsatt brist på hormon-läkemedlet Levaxin

Den 4 januari meddelade Läkemedelsverket att det rådde brist på Levaxin (levotyroxin) i styrkorna 50, 75, 100 och 125 mikrogram, det vill säga alla de vanligaste styrkorna. Då skrev bolaget Takeda på sin hemsida att nya leveranser skulle börja anlända till apoteken i vecka 2 och 3.

Men bristen är fortfarande ett faktum. Läkemedelsverket har gått ut med information till läkare om möjligheterna att förskriva läkemedel som är godkända i andra länder på licens, och har uppmanat kunder att inte hamstra utan endast hämta ut det läkemedel man verkligen behöver.

Bolaget Takeda arbetar fortsatt med att få ut läkemedlen, meddelade man den 14 januari, som är det senaste pressmeddelandet på företagets hemsida. ”Takeda har full förståelse för att bristsituationen som uppkommit de senaste veckorna på Levaxin påverkar och har varit besvärlig för ett stort antal patienter. Vi arbetar intensivt för att få ut Levaxin så fort som möjligt till alla apotek så att alla patienter kan få den styrka de behöver”, står det i pressmeddelandet.

Levaxin är Sveriges tredje mest förskrivna läkemedel. Över 400 000 svenskar tar Levaxin, som är ett sköldkörtelhormon som framför allt behandlar hypotyreos. Den stora majoriteten som tar läkemedlet är kvinnor.

Försäljning av Coldy sugtabletter förbjuds

Sara Heyman
-
0
Försäljning av Coldy sugtabletter förbjuds

Beslutet gäller företaget Orifarm Generics produkt Coldy sugtablett citrus med echinacea. I november förra året meddelade Läkemedelsverket företaget att produkten är att betrakta som ett läkemedel, och att läkemedlet inte är godkänt och därmed inte får säljas i Sverige.

På paketen med Coldy sugtabletter står att tabletterna innehåller c-vitamin och zink som ”stöttar immunsystemet”.  Echinacea som ingår i produktnamnet är en medicinalväxt känd för sin användning vid förkylningar.

Eftersom en produkt enligt läkemedelslagen är att betrakta som ett läkemedel om det tillhandahålls med uppgifter om att det har egenskaper som förebygger eller behandlar sjukdom, bedömer Läkemedelsverket att det ska klassificeras som ett läkemedel.

Orifarm Generics har i ett yttrande bestridit bedömningen, bland annat med motiveringen att det finns andra produkter på marknaden som innehåller samma sak, till exempel Echinacea Örtpastill.

Argumentet får ses som mindre framgångsrikt eftersom Läkemedelsverket i sitt beslut påpekar att just Echinacea Örtpastill bedömts enligt exakt samma linje och inte längre säljs, efter att Läkemedelsverkets beslut om att även den produkten är ett läkemedel slagits fast i Kammarrätten.

Kortare sjuktid med steroider vid sepsis

Ingrid Helander
-
0
Kortare sjuktid med steroider vid sepsis

Australiska forskare har undersökt effekten av steroider som tilläggsbehandling vid septisk chock. Resultaten, som är publicerade i New England Journal of Medicine, visar att steroider inte hade någon effekt på överlevnaden, vilket var studiens primära effektmått.

Patientgruppen som behandlades med steroider hade dock kortare period av septisk chock, krävde kortare tid med intensivvård och behövde färre blodtransfusioner än de som inte fick steroider.

En av forskarna, och förstaförfattaren till studien, Bala Venkatesh vid The George Institute for Global Health i Australien, säger i en kommentar till studien att det finns mycket kvar att lära om sepsis, men menar att resultaten visar vilken roll steroider har i behandlingen av sepsis.

– Om vi kan korta tiden med intensivvårdsbehandling frigör det inte bara plats för andra patienter utan innebär också stora besparingar för sjukvårdssystem runt om i världen, säger Bala Venkatesh.

I den dubbelblinda placebokontrollerade studien ingick 3 800 patienter över 18 år från Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Danmark och Saudiarabien. Patienterna behandlades alla på sjukhus med stark klinisk misstanke om systemisk infektion och hade fått behandling med vasopressorer eller inotropa läkemedel högst fyra timmar innan randomisering.

Patienterna delades in i två grupper där den ena fick 200 mg hydrokortison intravenöst per dygn i högst sju dygn, eller placebo. Om patienten skrevs ut från intensivvårdsavdelningen eller dog inom sju dagar avbröts behandlingen.

Studiens primära effektmått var död 90 dagar efter randomisering. De sekundära effektmåtten var bland annat död vid 28 dagar, tid till avbruten septisk chock, tid med intensivvård, tid med sjukhusvård och antal blodtransfusioner.

Forskarna fann alltså ingen skillnad i antalet dödsfall mellan grupperna efter 90 dagar. Inte heller efter 28 dagar.

Tiden till att den septiska chocken hävdes var dock kortare i steroidgruppen, i median tre dagar jämfört med fyra dagar för de som fick placebo. Skillnaden var statistiskt signifikant.

Även tiden med intensivvård var signifikant kortare i behandlingsgruppen, i median tio dagar jämfört med tolv dagar i placebogruppen.

Det var också mindre andel patienter i steroidgruppen som behövde blodtransfusioner än i placebogruppen, 37 procent jämfört med 42 procent. Av patienterna som fick blodtransfusion var det dock ingen skillnad mellan grupperna i hur mycket blod de fick.

I artikelns diskussionsdel skriver forskarna att resultaten tyder på att steroider kan ha en gynnsam hemodynamisk effekt och att hypotesen stärks av fyndet att behovet av blodtransfusioner var mindre i behandlingsgruppen än i placebogruppen.

I studien gjordes dock ingen hälsoekonomisk utvärdering av tilläggsbehandling med steroider vid septisk chock.

Studien finansierades med medel från National Health and Medical Research Council (NHMRC) i Australien.

Återbetalar miljontals kronor för denguevaccin

Ingrid Helander
-
0
Återbetalar miljontals kronor för denguevaccin

Läkemedelsföretaget Sanofi betalar tillbaka 28 miljoner dollar, motsvarande mer än 225 miljoner kronor, till den filippinska regeringen för inköpt men oanvänt vaccin mot denguefeber, skriver Fiercepharma.

Som Läkemedelvärleden.se tidigare rapporterat har uppföljningsstudier av det godkända vaccinet Dengvaxia visat att personer som aldrig haft sjukdomen, och som får vaccinet, löper en ökad risk att utveckla en allvarligare form av sjukdomen vid smitta och insjuknande efter vaccinationstillfälle.

Med anledning av detta uppdaterade bolaget bakom Dengvaxia, Sanofi, rekommendationerna för vaccinet med att det enbart ska ges till personer som redan varit smittade. Filippinerna stoppade också sitt vaccinationsprogram som omfattade stora delar av befolkningen.

Även Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att vaccinet bara ska ges till personer som tidigare varit infekterade. Man bedömer också att vaccinet är säkert och effektivt för individer som redan haft en dengueinfektion och att det ger ett gott skydd mot efterföljande infektioner.

 

 

 

Längre tid med opioider gav ökad risk för beroende

Sara Heyman
-
1
Längre tid med opioider gav ökad risk för beroende

Ju längre tid och ju fler recept på opioider patienter fick för smärtlindring efter en operation, desto större sågs risken för att patienterna senare skulle få en beroendediagnos eller ta en överdos. Den slutsatsen drar forskare vid bland annat Harvard Medical School i Boston i en stor retrospektiv kohortstudie.

I studien, som publiceras i the British Medical Journal, har forskarna analyserat data om drygt en miljon amerikanska patienter med privat sjukförsäkring, som alla var icke beroende (så kallat opioidnaiva) och som genomgick en operation under perioden 2008 – 2016.

Information om opiatbehandling efter operation samlades in genom data från recept, där dosering, upprepade förskrivningar och tidsperiod analyserades. Effektmåttet var förekomsten av data om missbruk, som en beroendediagnos, missbruk eller överdos.

Resultatet visade att den totala andelen personer som utvecklat ett missbruk i kohorten var låg. I hela gruppen fick 56 procent postoperativa opioider. Av dessa hittade forskarna ett registrerat missbruk hos 0,6 procent.

Den totala tiden som en patient fick opioider var den starkaste riskfaktorn för missbruk. För varje nytt recept sågs en ökad risk för missbruk med 44 procent, och för varje extra vecka med opiater ökade risken med 20 procent, enligt forskarnas analys. En högre dos hade inte lika starka samband med ett utvecklat beroende, i synnerhet inte om perioden för behandling var kort.

Även om den aktuella studien är en kohortstudie och inga säkra slutsatser kan dras om orsak och verkan, anser ändå forskarna att studiens resultat är av vikt för förskrivande läkare. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om hur den initiala behandlingen efter en operation kan utformas för att minimera riskerna för beroendeframkallning, skriver forskarna i artikeln.

Sedan tidigt 2000-tal har förskrivningen av opioider fyrdubblats i USA. Under samma period har överdosering av opioider och dödsfall relaterade till överdoseringar ökat lavinartat. I de flesta fall av överdoser ingår receptbelagda läkemedel. Överförskrivning tros vara en betydande bidragande faktor till det ökade antalet opioidöverdoser.

Medel för gravidillamående kan sakna effekt

Sara Heyman
-
1
Medel för gravidillamående kan sakna effekt

Läkemedlet heter pyridoxin-doxylamin och har redan en omtvistad historia. Det drogs in 1983, då det såldes under produktnamnet Benedectin, efter att föräldrar hävdat att deras barn hade skadats av läkemedlet och stämt bolaget. Läkemedlet godkändes igen 2013 efter att ett kanadensiskt bolag gjort en ny ansökan för ett generikum. Det började då säljas under namnet Diclegis och Diclectin.

Men nu ifrågasätts alltså om läkemedlet verkligen har någon effekt mot gravidillamående. Forskare har gått igenom det material som låg till grund för godkännandet 2013, en randomiserad klinisk studie gjord i Kanada 2010. Enligt resultatet i studien rapporterade de kvinnor som fått aktiv substans 0,7 poäng högre för symtomminskningar jämfört med de som fått placebo.

Forskarna bakom studien 2010 drog slutsatsen att effekten av läkemedlet var god. Men en ny analys, där forskare noggrant har gått igenom företagets 9 000 sidor långa studierapport, säger nu att det enligt studieprotokollet krävdes en skillnad på minst tre poäng på den 13-gradiga skalan för att en säkerställd klinisk effekt skulle kunna påvisas.

Vad den gamla studien istället visar är ett resultat som endast tyder på en effekt för pyridoxin-doxylamin, men som saknar statistisk signifikans. Den nya analysen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

– Den här informationen har varit dold fram till nu, säger Nav Persaud, läkare och forskare som gått igenom rapporten, i en kommentar i samband med artikelns publicering.

Studien från 2010 har citerats i många senare artiklar och utgjorde det viktigaste underlaget när både den kanadensiska och den amerikanska läkemedelsmyndigheten godkände läkemedlet. Pyridoxin-doxylamin har enligt företaget förskrivits till 33 miljoner kvinnor.

När läkemedlet, då under namnet Benedectin, drogs in för 30 år sedan var skälet enligt företaget inte att läkemedlet hade allvarliga biverkningar eller var ineffektivt, utan att företaget inte hade råd med alla stämningar. Läkemedelsvärlden.se rapporterade när läkemedlet godkändes igen 2013 att FDA:s beslut beskrevs som djärvt med tanke på Neurosedynskandalen i slutet av 1950-talet. Då föddes tusentals barn med missbildningar på grund av talidomid som förskrevs för bland annat graviditetsillamående.

 

Snabbspår för CAR-T-terapi för blodcancerdiagnos

Sara Heyman
-
0
Snabbspår för CAR-T-terapi för blodcancerdiagnos

Kymriah, med substansnamnet tisagenlecleucel, blev förra året den första CAR-T-terapin någonsin att få ett godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Den godkändes för att behandla barn och unga med svårbehandlad akut lymfatisk leukemi, ALL. Som Läkemedelsvärlden.se skrev om då, innebar godkännandet en milstolpe i kampen mot cancer, då en helt ny behandlingsmöjlighet blev tillgänglig för barn med en svårbehandlad diagnos.

Nu beviljas samma läkemedel fast track-status för att snabbare kunna godkännas för ännu en diagnos, diffust storcelligt B-cellslymfom hos vuxna, rapporterar bland annat nyhetsbyrån Reuters. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har också godkänt en påskyndad process för att godkänna Kymriah för den första indikationen, ALL hos barn och unga.

Om det blir godkänt för lymfom blir Kymriah den andra T-CAR-terapin någonsin att godkännas för vuxna. Yescarta (axicabtagen ciloleucel) godkändes i oktober förra året, också för behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom.

Det påskyndade förfarandet gör att FDA ska besluta om ett godkännande inom sex månader efter ansökan istället för inom tio månader. För EMA gäller en tidsram på 150 dagar istället för 210.

CAR-T är en genterapi baserad på patientens egna T-celler. Patientens blodceller tas ur blodbanan och skickas till ett center där cellernas genuppsättning modifieras så att de får en ny gen med ett specifikt CAR-protein (chimeric antigen receptor protein). Efter modifieringen får patienten tillbaka blodet i blodbanan. Det nya proteinet får T-cellerna att söka upp cancercellerna, som har en antigen vid namn CD19 på cellytan, och döda dem.

Västra Götaland massvaccinerar

Sara Heyman
-
0
Västra Götaland massvaccinerar

Från och med tisdagen den 16 januari och under resten av detta år erbjuds kostnadsfri vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, MPR-vaccin, till grupper med osäker immunitet i Västra Götaland.

De som omfattas är alla personer som är födda efter 1960 och som vistas varaktigt i regionen och som inte redan är vaccinerade eller har haft mässling. Det gäller även asylsökande och personer som vistas i regionen utan tillstånd.

– Olika undersökningar uppskattar att det kan finnas uppemot 40 000 personer i Västra Götaland som inte har fullgott skydd. Vi hoppas naturligtvis att nå så många av dem som möjligt med detta erbjudande, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, i ett pressmeddelande.

Målet är att långsiktigt öka immuniteten i befolkningen och förhindra att några nya utbrott sker liknade det som inträffat på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vaccinationerna kommer att ske på vårdcentraler.

Det var den 10 december förra året som mässlingsutbrottet började. Smittskydd Västra Götaland som varje dag uppdaterar sin hemsida med ny information om utbrottet rapporterar i dagsläget 27 konstaterade fall.

 

Svensk vaccinkandidat mot influensa testas på äldre

Ingrid Helander
-
0
Svensk vaccinkandidat mot influensa testas på äldre

Vaccinkandidaten har tidigare undersökts i en fas I/II-studie på 150 friska frivilliga upp till 39 år, något som Läkemedelsvärlden.se rapporterat om. Efter klartecken från Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden ska Eurocine Vaccines nu testa vaccinet i en äldre målgrupp.

Studiedeltagarna kommer att vara 55 år och äldre och fas I/II-studien ska genomföras på fem sajter i Sverige under den pågående influensasäsongen. Mer detaljer än så vill inte Hans Arwidsson, vd för Eurocine Vaccines, avslöja i nuläget utan hänvisar till kommande information.

– Men eftersom den första studien genomfördes på två sajter kan man dra slutsatsen att denna studie blir större, säger han.

Den tidigare studien genomfördes under influensasäsongen 2016 och 2017. Enligt bolaget var vaccinkandidaten väl tolererad och inducerade ett influensaspecifikt immunsvar i nässlemhinna och blodserum.

– Vi menar att vi har en väldigt bra grund för att fortsätta det kliniska utvecklingsarbetet med vår kandidat, säger Hans Arwidsson.

Det nasala influensavaccinet är ett quadrivalent vaccin bestående av fyra virusstammar. Till den nya studien har en av stammarna bytts ut i enlighet med Världshälsoorganisationens, WHO, rekommendationer.

I dag finns ett nasalt influensavaccin på marknaden baserat på levande försvagat virus. Det är dock inte godkänt för barn under två år. Eurocines vaccinkandidat, som består av inaktiverade och spjälkade virus, är utvecklat med målet att godkännas även för den målgruppen.

Hans Arwidsson säger att de första kliniska studierna på barn ”sannolikt” kommer att genomföras som nästa steg efter den aktuella studien på äldre, och då troligen under södra halvklotets influensasäsong 2019.

– Innan dess är målet att hitta en industriell partner att genomföra studien ihop med, säger Hans Arwidsson.

Marknadsföring av ms-läkemedel fälls

Sara Heyman
-
0
Marknadsföring av ms-läkemedel fälls

Det är bolaget Merck som i en annons som producerats för att finnas med i en rapport från en neurologikongress har använt formuleringar som inte godkänns av läkemedelsbranschens egen domstol, Informations-granskningsnämnden, IGN.

Annonsen gäller Rebif (substansen interferon beta-1a), ett injektionsläkemedel för patienter med skovvis multipel skleros eller patienter med en enda demyeliniseringsepisod med aktiv inflammationsprocess, i de fall patienten bedöms ha en hög risk att utveckla multipel skleros och där alternativa diagnoser har uteslutits.

Merck skriver i annonsen bland annat att Rebif har en ”dokumenterad minskning av skov på kort och lång sikt, ”dokumenterad bromsning av funktionsnedsättning på lång sikt” och en ”väletablerad säkerhetsprofil”.

Eftersom alla godkända läkemedel måste ha en dokumenterad effekt och väletablerad säkerhet, kan annonstexter med sådana formuleringar uppfattas som om det aktuella läkemedlet skulle ha en särskilt effektiv effekt, menar IGN.

Enligt det etiska regelverket får företag därför inte använda sådana uttryck utan att tydligt definiera vad som avses och redovisa fakta som stödjer påståendet. Dessutom måste påståenden i all marknadsföring kunna bekräftas av informationen som finns i produktresumén.

Informationsgranskningsnämnden bedömer att annonsen för Rebif med sina formuleringar strider mot det etiska regelverket, och dömer Merck att betala 90 000 kronor i straffbelopp.

Infusionsvätskor bör återkallas från marknaden

Sara Heyman
-
0
Infusionsvätskor bör återkallas från marknaden

Hydroxietylstärkelse är en så kallad kolloid, en infusionsvätska som kan ges för att öka blodvolymen i blodbanan vid akuta blödningar. Det ges för att förhindra chock i de fall där kristalloider, de vätskor som används i första hand som till exempel Ringer-Acetat, inte räcker.

Efter att en granskning visat att åtgärder som vidtagits tidigare för att minimera riskerna med hydroxietylstärkelse inte varit tillräckliga, har PRAC nu beslutat att rekommendera att marknadsföringstillstånden för samtliga produkter ska återkallas tillfälligt.

Tidigare studier har visat att behandling med hydroxietylstärkelse medfört en ökad risk för njurskada och ökad dödlighet. Begränsningar infördes därför 2013 för behandling med substansen för intensivvårdspatienter och patienter med sepsis. Indikationer om att svårt sjuka patienter och patienter med sepsis ändå fått hydroxietylstärkelse gjorde att PRAC, på svenska Läkemedelsverkets initiativ, inledde en ny granskning hösten 2017.

I granskningen har PRAC studerat de aktuella kliniska prövningarna, andra tillgängliga data rörande användningen av substansen, och tagit in synpunkter från experter och intressenter. Slutsatsen blev att åtgärderna som vidtogs 2013 inte har haft tillräcklig effekt och därför rekommenderar de nu att marknadsföringstillstånden dras in. Rekommendationen ska tas upp vid ett möte i slutet av månaden hos CMDh (the Coordination group for mutual recognition and cecentralised procedures-human).

I Sverige finns fyra godkända produkter med hydroxietylstärkelse; Voluven, Volulyte, Venofundin och Tetraspan.

Hostmedicin med opioider ej längre för barn i USA

Sara Heyman
-
0
Hostmedicin med opioider ej längre för barn i USA

Det är en del av strategin som den amerikanska läkemedelsmyndigheten har för att motarbeta och förebygga den epidemi av opioidmissbruk som pågår i landet. Hostmedicin och annan förkylningsmedicin som innehåller kodein eller hydrokodon kommer därför att säkerhetsmärkas och endast tillåtas för personer över 18 år.

– På grund av epidemin av opiatmissbruk ser vi över onödig exponering för opioider, i synnerhet när det gäller barn, säger Scott Gottlieb, FDA:s kommissionär, i ett pressmeddelande. Vi vet att all användning av opioider kan leda till ett framtida beroende. Det har blivit tydligt att användningen av receptbelagda läkemedel som innehåller opioider för att behandla hosta och förkylning hos barn innebär stora risker som överväger nyttan av behandlingarna.

Säkerhetsinformationen ska uppdateras på dessa läkemedel även när det gäller bruk för vuxna, meddelar den amerikanska läkemedelsmyndigheten.

I Sverige finns den receptbelagda hostmedicinen Cocillana-Etyfin som innehåller etylmorfin, som rekommenderas för barn över två år. På bipacksedeln och på Fass.se finns varningstext om att största försiktighet ska iakttas vid förskrivning av läkemedlet eftersom det är beroendeframkallande. Morfin fungerar även andningsdämpande vilket gör att överdosering kan bli livsfarligt. Hostmedicin med kodein finns inte för barn i Sverige.

Fortsatta oklarheter kring läkemedelsrening

Sara Heyman
-
0
Fortsatta oklarheter kring läkemedelsrening

Efter att kunder och Läkemedelsvärlden.se pekat på frågetecken kring bevisen för att Apotekets nya produkt Pcure Home, ett enzymblock som ska rena toalettvatten från läkemedelsrester, fungerar, svarade Apoteket i förra veckan att de hade en dialog med företaget för att få fram bättre information.

Apoteket hänvisar nu till en uppdaterad hemsida hos företaget bakom produkten, Pharem Biotech. På den sidan länkas till ett flertal rapporter, alla engelskspråkiga. Det finns ingen överskådlig text där man som kund kan förstå hur effekten när Pcure används i verklig miljö har bevisats.

En av rapporterna på sidan rör pilotstudien på Akademiska sjukhuset, där enzymblocket testades på sex toaletter under sex veckor under 2016, då nivåerna av åtta olika läkemedelssubstanser mättes.

Både i den rapporten och i en rapport från Akademiska sjukhuset framkommer att inget statistiskt signifikant resultat gick att utläsa ur studien. Datapunkterna var få och resultaten varierade stort. Toaletterna som ingick i studien var få och blev ännu färre på grund av stängda vårdplatser. Checklistorna, som enligt studiens konstruktion skulle fyllas i av en sjuksköterska då någon av patienterna som använde toaletterna fick ett av de listade läkemedlen, glömdes ibland bort.

Akademiska sjukhuset beslöt därför att genomföra en större studie under 2017 och 2018. Företaget Pharem Biotech skrev i sin rapport att resultatet var ”lovande” och att det fanns potential för att göra produkten kommersiell för sjukhus i en nära framtid. Men nu säljs den alltså redan för privatpersoner på Apoteket AB.

Magnus Frisk, kommunikatör på Apoteket AB, säger att dialogen med företaget fortsätter och att kunderna ska få bättre information än den som man nu hänvisat till på företagets hemsida.

När kommer den informationen?
– Det kan jag tyvärr inte svara på. Vi har en fortsatt tät dialog med företaget och de håller på att sammanställa mer av sina studier som ska komma upp. Vi tycker att det här är en jätteintressant produkt.

Informationen som ni nu hänvisar till, rapporterna på företagets hemsida, är på engelska och inte så lätta att begripa för en vanlig kund. Vad säger du om det?
– Vi är medvetna om det. Det är vårt absoluta mål att kunderna ska få en bättre information om produkten och att alla ska känna sig trygga med produktens effekt, säger Magnus Frisk.

 

Vaccin mot mässling kan komma att ges tidigare

Ingrid Helander
-
0
Vaccin mot mässling kan komma att ges tidigare

I Västra Götalandsregionen har man med anledning av det pågående mässlingsutbrottet beslutat att tillfälligtvis ge den första dosen av MPR-vaccinet vid 12 månaders ålder i stället för vid 18 månader.

På Folkhälsomyndigheten utreder man nu om en tidigareläggning ska införas på nationell nivå. Utredningen har dock inget med det pågående mässlingsutbrottet att göra.

– Nej, den har pågått sedan i somras, säger Ann Lindstrand, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten

Frågan om när MPR-vaccinet ska ges är enligt Ann Lindstrand högt prioriterad hos vårdprofessionen. En anledning till den pågående utredningen är ett mässlingsutbrott i Malmö 2013 då ett antal barn yngre än 18 månader smittades.

– Fördelen med att tidigarelägga MPR-vaccinet skulle vara att barnen får ett tidigare skydd, men jag vill inte föregå utredningen. Man måste också bedöma effekt och säkerhet i olika åldrar för att komma fram till vilken som är den bästa åldern att vaccinera vid, säger Ann Lindstrand.

Sverige och Island ensamma i världen om att ge MPR-vaccinet vid 18 månaders ålder. I övriga länder ges vaccinet från 12 månaders ålder.

Utredningen ska också titta på hur en eventuell tidigareläggning skulle påverka barnhälsovården, som är uppbyggd enligt ett program med fasta besök vid olika åldrar. I dag ges till exempel redan två andra vaccinsprutor vid 12 månaders ålder, vilket skulle kunna tala emot att lägga till en tredje.

– Vi vill ju att våra vaccinprogram ska vara praktiska och vi har en nära dialog med barnhälsovården, säger Ann Lindstrand. Eftersom vi har sådan god vaccinationstäckning och god kontroll över smitta i Sverige har vi velat utreda den här frågan ordentligt innan vi genomför eventuella förändringar.

Tills utredningen är klar ser Folkhälsomyndigheten ingen anledning för andra landsting att ge MPR-vaccinet tidigare än i dag.

Utredningen väntas vara färdig under 2018.

Texten är uppdaterad med kommentarer från Ann Lindstrand, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Genvarianter kan påverka depressionsbehandling

Ingrid Helander
-
0
Genvarianter kan påverka depressionsbehandling

Aktiviteten hos enzymet CYP2C19 påverkar hur effektiv behandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare, ssri-läkemedel, är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet och Diakonihjemmets sjukhus i Oslo.

Det är sedan tidigare känt att depressionsbehandling med ssri-läkemedel har olika effekt hos olika personer. I den nya studien, som är publicerad i The American Journal of Psychiatry, har forskarna undersökt aktiviteten i enzymet CYP2C19 hos 2 087 personer som åt ssri-läkemedlet escitolapram.

CYP2C19 är det enzym som omsätter escitolapram i levern och dess aktivitet avgör vilka halter av den aktiva substansen som når blodet och därmed har en farmakologisk effekt.

Genom att studera genuttrycket för CYP2C19 fann forskarna att 30 procent av försökspersonerna hade genvarianter som antingen gav ett ökat uttryck av CYP2C19 eller ett minskat. De med ett ökat uttryck, och därmed ett mer aktivt enzym, hade för låga nivåer escitolapram i blodet för en god klinisk effekt. De med ett lågt genuttryck fick för höga nivåer av substansen i blodet.

Forskarna fann också att 30 procent av patienterna med genotypen som gav antingen ökad eller minska aktivitet av nedbrytningsenzymet bytte ssri-läkemedel inom ett år. Motsvarande siffra bland de som hade den vanliga genotypen var 10 till 12 procent.

Magnus Ingelman-Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet och en av författarna till studien, säger i ett pressmeddelande att genotypning skulle kunna vara till stor klinisk hjälp för att individanpassa dosen ssri-läkemedel vid behandling av depression.

– Eftersom CYP2C19 medverkar i nedbrytningen av många olika ssri-preparat är fynden också applicerbara på andra typer av antidepressiva läkemedel, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Studien har finansierats av Hjärnfonden, Vetenskapsrådet och EU-programmet Horizon 2020. En av författarna till studien har mottagit arvode från läkemedelsföretaget Lundbäck (som marknadsför escitolapram) för att undervisa läkare i psykofarmakologi.

Patient avled av blödning i magtarmkanalen

Sara Heyman
-
0
Patient avled av blödning i magtarmkanalen

Det var sommaren 2017 som en äldre, multisjuk man inkom till en medicinakut i södra Sverige med en blodpropp i ena benet. Han sattes in på antikoagulationsbehandling med apixaban (Eliquis). Sjukvårdspersonalen observerade inte att patienten redan stod på acetylsalicylsyra i lågdos (Trombyl), som en blodförtunnande behandling. Detta trots att datorsystemet varnar för farlig interaktion vid den aktuella läkemedelskombinationen.

Den olämpliga läkemedelsbehandlingen noterades inte heller senare vid vårdkontakter i primärvården. Två månader senare noterades på patientens äldreboende tecken på att patienten led av blödningsanemi och man upptäckte att han hade drabbats av en gastrointestinal blödning. Två och en halv månad senare avled patienten.

”Den gastrointestinala blödningen anses starkt ha bidragit till att patienten avlider”, skrev vårdgivaren i den lex Maria-anmälan som gjordes efter händelsen. Inspektionen för vård och omsorg har bedömt att vårdgivaren har tagit sitt ansvar när det gäller att utreda och anmäla händelser som medfört allvarlig vårdskada, och har avslutat ärendet.

123Sida 2 av 3