Månads arkivering december 2017

Medicinering uteblev då nytt recept saknades

Sara Heyman
-
1
Medicinering uteblev då nytt recept saknades

Det var personal på den gruppbostad där personen bodde som uppmärksammade att det saknades läkemedel för två boende när de hämtade ut nya apodosrullar. Det visade sig att läkaren inte hade förnyat ordinationerna. Först efter ett par dagar kunde förnyade recept hämtas ut.

En av patienterna drabbades av krampanfall när medicineringen uteblev och fick föras med ambulans till sjukhus. Patienten drabbades också av lunginflammation, av hälso- och sjukvårdspersonalen bedömt som en följd av krampanfallen.

Gruppboendet har gjort en lex Maria-anmälan. I internutredningen konstateras att krampanfallet och lunginflammationen var konsekvenser av den uteblivna medicineringen, och att patienten utöver detta drabbades av abstinens på grund av det plötsliga avbrottet i patientens medicinering med lugnande läkemedel. Utredningen visade också att det finns stora brister kring hantering, uppföljning, ansvarsfördelning och information kring läkemedelshantering i verksamheten.

Inspektionen för vård och omsorg avslutar ärendet utan att vidta några ytterligare åtgärder. De bedömer att vårdgivaren har fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada.

Uppsala säte för nya Etikprövningsmyndigheten

Sara Heyman
-
0
Uppsala säte för nya Etikprövningsmyndigheten

I november kom propositionen om den nya myndigheten, som Läkemedelsvärlden.se skrev om då. Då framgick det att myndigheten ska finnas på sex orter: Lund, Linköping, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Att huvudkontoret ska ligga i Uppsala framgår i ett kommittédirektiv som regeringen nu har beslutat om.

– Människor som ställer upp för forskningen måste känna sig trygga – därför är det viktigt med en enhetlig etikprövning. Genom att placera sätet för den nya myndigheten i Uppsala vill vi underlätta samverkan både inom myndigheten och med andra myndigheter, inte minst Läkemedelsverket, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

Etikprövningsmyndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2019. Dagens etikprövningsnämnder kommer i och med inrättandet av den nya myndigheten att läggas ner.

Snabbspår för läkemedel mot Wilsons sjukdom

Sara Heyman
-
0
Snabbspår för läkemedel mot Wilsons sjukdom

Läkemedlet som heter WTX101 och består av substansen biskolintetrathiomolybdat innebär nytt hopp för patienter med den ovanliga och svåra sjukdomen Wilsons sjukdom. Patienter med sjukdomen har en nedsatt funktion av ett särskilt protein som gör att kroppen inte kan binda koppar på ett normalt sätt. Det får som effekt att fritt koppar sprids i blodet och i förlängningen till att skadliga mängder samlas i hjärnan och andra organ.

WTX101 fungerar genom att möjliggöra en alternativ mekanism för koppar-proteinbindning och neutralisera överflödigt koppar i kroppen. Den amerikanska läkemedelsmyndighetens beslut att bevilja snabbspår, något man gör för att påskynda processen för läkemedel för allvarliga sjukdomar där befintliga behandlingar saknas, kom efter att en fas II-studie som utvärderade effekt och biverkningar visat goda resultat. Substansen har även prövats i andra kliniska prövningar för Wilsons sjukdom.

Omkring 15 000 patienter i Europa och 10 000 patienter i USA lider av Wilsons sjukdom. De behandlingar som finns idag kom för många decennier sedan, på 50- och 60-talen. WTX101 har redan klassificerats som särläkemedel för behandling av Wilsons sjukdom i både USA och Europa.

Nya rekommendationer om urinvägsinfektion

Sara Heyman
-
0
Nya rekommendationer om urinvägsinfektion

Läkemedelsverket uppdaterar nu de tio år gamla rekommendationerna för behandling av urinvägsinfektion i öppenvård. De tidigare rekommendationerna gällde endast kvinnor, nu omfattas även behandling av män i dokumentet.

Syftet är att minska risken för antibiotikaresistens. Urinvägsinfektion är en vanlig åkomma i befolkningen och en av de vanligaste anledningarna till antibiotikabehandling utanför sjukhus. Därför är det givetvis viktigt att rätt antibiotika förskrivs vid rätt tillfälle. Sedan de förra behandlingsrekommendationerna skrevs 2007 har resistensläget förändrats, konstaterar Läkemedelsverket. Till exempel ses en ökad resistens bland urinvägspatogener mot ciprofloxacin och cefalosporiner.

– De nya rekommendationerna tar ett helhetsgrepp kring diagnosen urinvägsinfektion och syftar till att minska risken för utveckling av antibiotikaresistens, säger Pia Bylund, som hållit i framtagandet av de nya rekommendationerna, i en kommentar på Läkemedelsverkets hemsida.

De nya rekommendationerna baseras på ett expertmöte som hölls i våras, bakgrundsdokument om diagnostik, handläggning och antibiotikabehandling samt läkemedlens produktresuméer.

 

 

Otydligt vad partierna vill inom forskningsområdet

Ingrid Helander
-
0
Otydligt vad partierna vill inom forskningsområdet

Intresset för forskning är stort. Det visar den årliga undersökningen VA-barometern från organisationen Vetenskap och Allmänhet. I den undersöks svenska folkets attityder till forskning och forskare.

Resultaten i årets undersökning visar att 44 procent av de tillfrågade är mycket eller ganska intresserade av forskning. Men intresset är starkt kopplat till utbildningsnivå. Bland högskoleutbildade är mer än hälften, 53 procent, mycket eller ganska intresserade av forskning medan motsvarande siffra för personer med enbart grundskoleutbildning är 30 procent.

Med tanke på nästa års riksdagsval undersöktes också de politiska partiernas profilering inom forskningsområdet. Det visade sig att dock att de flesta, 62 procent, som tillfrågades om just det inte kunde svara på vilket parti som hade den bästa forskningspolitiken.

Åsikten att inget politiskt parti har någon bra forskningspolitik var också vanligare bland män än bland kvinnor. Bland den tredjedel av de tillfrågade som ändå hade angett ett parti svarade majoriteten Miljöpartiet (11 procent), följt av Socialdemokraterna (6 procent) och Moderaterna (4 procent).  Men bland de som angav Miljöpartiet som bästa forskningsparti skulle endast 29 procent rösta på partiet vid ett val. Motsvarande siffror för M och S var 77 respektive 71 procent.

– En gissning är att det är kopplingen mellan miljöfrågor och vetenskap som ger detta utslag. Men de flesta som svarar Miljöpartiet anger samtidigt att de skulle rösta på ett annat parti om det vore val i dag, säger Maria Lindholm, chefsutredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att drygt fyra av tio vill att politiker ska ta större hänsyn till forskning i sina politiska beslut. Cirka en tredjedel tycker att nivån är bra som den är och tre procent anser  att politiker tar för stor hänsyn till forskning i sina beslut. Resultaten ligger i linje med tidigare års mätningar.

Även förtroendet för forskare undersöktes och för forskare vid universitet och högskolor är förtroendet högt. Det har dock sjunkit sedan förra årets mätning. I år angav 83 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för akademiska forskare, jämfört med 89 procent förra året. Även här spelar utbildningsnivån hos de tillfrågade stor roll och personer med högskoleutbildning har högst förtroende medan de med gymnasieutbildning har lägst.

Undersökningen visar också att forskare inom industrin åtnjuter lägre förtroende än sina kollegor inom akademin.

Vad som avgör om man har förtreoden eller inte är dock inte helt klart. Majoriteten, 37 procent, angav ”ingen särskild anledning” som skäl till att de hade mycket eller ganska stort förtroende för forskare. Bland de specifika skälen rankades ”nödvändigt att lita på forskning” och ”forskarens personliga egenskaper” högst med 7 procent var.

Även majoriteten av de som hade litet eller inget förtroende för forskare, 26 procent, angav ” ingen särskild anledning” som orsak. Arton procent angav ”vet för lite själv” och 17 procent ”pengar styr för mycket”.

Undersökningen till VA-barometern görs genom telefonintervjuer med ett slumpmässigt och stratifierat urval, cirka 1 000 personer (i år 1 021), av den svenska befolkningen i åldern 16−74 år. Svarsfrekvensen i årets undersökning var 51 procent.

Liten ökad risk med adhd-läkemedel

Sara Heyman
-
0
Liten ökad risk med adhd-läkemedel

Andelen i befolkningen som tar läkemedel för adhd har ökat kraftigt under flera års tid. Ökningen gäller även kvinnor i fertil ålder. Hittills har kunskapen varit låg om de eventuella risker som finns med att medicinera med adhd-läkemedel, vanligen centralstimulantia, under graviditet. I Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer för adhd konstateras att erfarenheten är begränsad och att medicinering vid graviditet är otillräckligt studerat.

En ny studie som publiceras i JAMA Psychiatry visar nu att medicinering med metylfenidat under graviditetens första trimester innebär en något ökad risk för barn att födas med missbildning på hjärtat.

– Det här är ny viktig kunskap, säger Kerstin Arnsvik-Malmberg, överläkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri inom Stockholms läns landsting. Inte minst eftersom tonårsgraviditeter är vanligare i gruppen flickor som har adhd jämfört med gruppen som inte har det.

Studien, som nu bidrar till att fylla i en stor kunskapslucka, är en registerstudie gjord på stora kohorter i USA och de fem nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. I de amerikanska registren ingick drygt 1,8 miljoner och i de nordiska registren drygt 2,5 miljoner kvinnor. Samtliga som ingick i studien hade genomgått enkelgraviditeter med levande födda barn som resultat. Studien genomfördes mellan första juli 2015 och sista mars 2017.

Forskarna analyserade registren genom att studera förskrivna adhd-läkemedel under graviditetens första trimester och förekomsten av medfödda missbildningar. Som en underkategori studerades missbildningar på hjärtat. De läkemedel som studerades var de vanligaste vid adhd-medicinering: metylfenidat och amfetamin.

Resultatet visade att risken för ett barn att födas med missbildning på hjärtat ökade om mamman hade tagit metylfenidat under graviditetens första trimester. För amfetamin sågs ingen ökad risk. Ingen ökad risk sågs heller för generell missbildning för något av läkemedlen efter att resultaten kontrollerats för bakomliggande faktorer.

Även om risken för hjärtmissbildning om mamman tog metylfenidat ökade med 28 procent var den absoluta risken fortfarande relativt liten. Generellt i populationen är risken för hjärtmissbildning 10 per 1000 födda barn. Riskökningen med metylfenidat innebar att för varje grupp om tusen kvinnor som tar metylfenidat under graviditetens första trimester skulle ytterligare tre barn födas med missbildning på hjärtat, skriver forskarna i artikeln.

– Gravida patienter med adhd försöker man att medicinera med så låga doser som möjligt, som man gör med all medicinering vid graviditet, säger Kerstin Arnsvik-Malmberg. Men med den här nya kunskapen kan man ju byta från metylfenidat till amfetamin i de fall det behövs.

Kerstin Arnsvik-Malmberg påpekar, liksom forskarna i artikeln, att uppehåll i medicinering också kan innebära risker.

– För de som inte klarar sig utan mediciner fallerar ju livet och vardagen om de inte får sina läkemedel. Det är inte heller bra för barnet.

Studiens resultat är därför viktig information för de läkare som måste väga nytta mot risker i behandlingen av kvinnor i fertil ålder och gravida med adhd, skriver forskarna. Men ytterligare forskning behövs förstås, menar Kerstin Arnsvik-Malmberg.

– Vi vet fortfarande inte vad långtidseffekterna är av adhd-medicinering, till exempel på centrala nervsystemet. Vi vill vara försiktiga med att medicinera små barn eftersom vi inte vet vad som händer med en växande hjärna, och vi vet givetvis lika lite om långtidseffekterna på barn som exponeras under graviditet.

“Att anpassa sitt språk visar att man lyssnar”

Ingrid Helander
-
0
“Att anpassa sitt språk visar att man lyssnar”

“Att det kan finnas stödfraser att öva in för farmaceuter i språkträning kan jag förstå. Men att alla ska använda samma ord tror jag förhindrar ett bra möte vid disken.

Standardfraser har en tendens att sätta sig i hjärnbarken och till slut säger man dem utan att behöva tänka och man tappar fokus.”

Läs hela Christina Ljungbergs blogg här.

Nya cancerläkemedel testas direkt på tumören

Ingrid Helander
-
0
Nya cancerläkemedel testas direkt på tumören

Genom att tvätta rent humana cancertumörer från allt cellulärt material, och därefter återskapa tumören genom att tillsätta en standardiserad cancercellinje, kan forskare skapa en testmiljö som till stor del efterliknar den kliniska situationen.

Den rentvättade tumören består enbart av bindvävsstrukturer, så kallad scaffold. Dessa strukturer är unika för varje enskild tumör och genom att åretskapa tumören på ett standardiserat sätt kan forskarna använda tumören för mer individanpassad diagnostik och för screening av nya läkemedel. Tekniken är framtagen forskarna och läkarna Anders Ståhlberg och Göran Landberg vid Sahlgrenska cancer centrum i Göteborg, tillsammans med forskningsinstitutet Rise.

– Cancercellernas omgivande mikromiljö, scaffolden, har i de senaste årens forskning visat sig ha en stor betydelse för tumörernas utveckling och den har en betydande roll för hur väl en läkemedelsbehandling kommer att fungera, säger Göran Landberg, överläkare och professor i patologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Förhoppningen är att den nya tekniken ska leda till både förbättrad cancervård och till snabbare och mindre kostsam utveckling av nya cancerläkemedel.

Under de närmaste två åren ska tekniken börja användas i större skala som testmetod inom läkemedelsindustrin och som ett diagnostiskt verktyg inom cancersjukvården. Både kliniskt material från patienter under utredning samt material från biobanker kommer användas.

Arbetet med att ta fram och införa den nya tekniken leds av Rise inom ramen för projektet Förbättrad cancerdiagnostik och läkemedelsscreening. I projektet ingår 13 partners från universitet, institut, sjukvården och läkemedelsindustrin.

Innovationsmyndigheten Vinnova finansierar projektet, som har en total budget på 44 miljoner kronor, med 17,6 miljoner kronor och Västra Götalandsregionen med fyra miljoner. Resten finansieras av de övriga parterna som deltar i projektet.

Jäst kan ge billigare proteinläkemedel

Sara Heyman
-
1
Jäst kan ge billigare proteinläkemedel

Nu är jästcellernas metabolism kartlagd. Det innebär att vetenskapen har kommit ett steg närmare att kunna producera proteinläkemedel mot till exempel cancer på ett billigare och effektivare sätt. Resultatet publicerades nyligen i tidskriften Nature Communications.

– Proteinläkemedel framställs idag istället med hjälp av en cellfabrik som baseras på en cell från en kinesisk hamster. Det är en väldigt dyr process. Om man får jästceller att göra samma sak blir det betydligt billigare, kanske tio procent av vad det kostar idag, förklarar Jens Nielsen, professor i systembiologi vid Chalmers och en av dem som har lett forskningen, i ett pressmeddelande.

Antalet nya läkemedel som efterliknar kroppens egna celler blir allt fler. Det finns nu en stor förhoppning att man i framtiden ska kunna ta fram jästbaserade proteinläkemedel, inte bara för cancer utan även för Alzheimer, diabetes och MS.

– Visionen är att så småningom kunna producera och förse hela världen med läkemedel som är för dyra för många länder idag, säger Jens Nielsen i pressmeddelandet.

Tillsammans med docent Dina Petrovic och Mathias Uhléns forskarlag på KTH har han ägnat fyra år åt arbetet med att kartlägga metabolismen hos jästceller. För jästceller har en komplicerad metabolism. Deras proteinproduktion engagerar runt 200 enzymer och omfattar över 100 processer. För att kartlägga enzymerna och optimera proteinproduktionen har forskarna ändrat genuppsättningen på vissa nyckelgener i kombination med gensekvensering.

Jäst ger stora förhoppningar inför framtiden och inte bara för sjukvården. Jens Nielsens har nyligen mottagit fina internationella priser för sin forskning på jästceller inom alternativa bränslen. När det gäller läkemedel är det inte så långt kvar innan det kan finnas jästbaserade proteinläkemedel på marknaden, tror han.

– Det kan vara möjligt om fem år, men borde absolut vara på marknaden om tio, säger Jens Nielsen.

AI kan förutspå förändrat vaccinationsbeteende

Ingrid Helander
-
0
AI kan förutspå förändrat vaccinationsbeteende

Forskare vid University of Waterloo har tagit fram matematiska modeller som kan förutsäga var och när förändringar i vaccinationsmönster startar – förändringar som kan leda till lägre vaccinationstäckning och sjukdomsutbrott. Det visar de i en studie publicerad i tidskriften PNAS.

Genom att undersöka Google-sökningar och geografiskt kodade tweets som nämnde mässling, påssjuka och röda hund-vaccin (MPR-vaccin) kunde forskarna tidigt se även små förändringar i människors beteenden och attityd till vaccin och de sjukdomar vaccinet skyddar mot.

I studien använde forskarna artificiell intelligens för att klassificera de olika känslonyanserna i tweetsen, som tillsammans med Google-sökningarna analyserades med matematiska modeller.

Forskarnas utgick från hypotesen att alla komplexa adaptiva system, i det här fallet vaccination, visar samma mönster av drastisk inbromsning i närheten av en brytpunkt. I den aktuella studien definieras brytpunkten som kraftigt minskad täckningsgrad på grund av spridning av vaccinrädsla, med förlorad flockimmunitet och sjukdomsutbrott som följd.

– Vad den här studien visar är att samma matematiska modeller som används för att förutsäga andra brytningspunkter, som till exempel vid klimatförändringar, kan användas för att förutsäga stora förändringar som rör folkhälsa, säger Chris Bauch, professor i tillämpad matematik vid University of Waterloo, i samband med publiceringen av studien.

I sin artikel ger forskarna konkreta exempel på hur modellen kan användas och använder sina analyser på ett stort mässlingsutbrott som inträffade i Kalifornien i slutet av 2014 och början av 2015. Insamlad data från Twitter och Google visade att drastiska förändringar i attityder till MPR-vaccinet följt av minskning av vaccinationer började redan två år innan det stora mässlingsutbrottet. Som lägst var täckningsgraden mindre 93 procent i befolkningen.

– Genom att övervaka människors attityder till vaccinationer på sociala medier skulle folkhälsoorganisationer ha möjlighet att rikta sina insatser till områden som har störst risk att drabbas av sjukdomsutbrott på grund av vaccinrädsla i befolkningen, säger Chris Bauch.

Enligt den beskrivna modellen reagerar människor också med att flytta sig bort från brytpunkten när den väl har nåtts, vilket i fallet med MPR-vaccinet innebar att täckningsgraden steg kraftigt efter utbrottet. I sin artikel skriver forskarna att vaccinationsbeteenden är extra kritiska när sjukdomen vaccinet är riktad mot är nära att kunna elimineras.

– Om vi kan förutsäga var immuniteten är mest hotad på grund av beteendefaktorer skulle vi kunna bidra till att utrota sjukdomar som mässling och polio, säger Chris Bauch.

Strikt diet gav friska värden vid diabetes typ 2

Sara Heyman
-
1
Strikt diet gav friska värden vid diabetes typ 2

I en studie i Storbritannien blev närmare hälften av patienterna av med sin diabetes efter tolv månaders behandling, och kunde sluta med sin medicinering.

– Det är nu tydligt visat att dietister eller sjuksköterskor i primärvården kan få patienter som nyligen insjuknat i diabetes att bli så friska att de inte behöver ta några mediciner, säger Roy Taylor, professor i medicin och metabolism, till Läkemedelsvärlden.se.

Studien som publiceras i The Lancet visar, i motsats till vad många har bedömt, att diabetes typ 2 är ett tillstånd det går att bli frisk ifrån. Men metoden är ingen quick fix och inget läkemedel, utan en ett år lång intensiv kostbehandling för att gå ner i vikt.

I studien ingick 49 vårdcentraler i Skottland och Tynesideregionen i England som randomiserades till att ge antingen interventionsbehandling eller vara kontrollgrupp, det vill säga följa befintliga riktlinjer för best-practice för patientgruppen.

Mellan juli 2014 och augusti 2015 rekryterades 306 individer från vårdcentralerna, av vilka 23 gavs interventionsbehandling och 26 standardbehandling. Patienterna var mellan 20 och 65 år gamla som alla hade diagnostiserats med diabetes typ 2 under de senaste sex åren. Ytterligare inklusionskrav var att de skulle ha ett bmi på mellan 27 och 45 och inte behandlas med insulin. 128 patienter i interventionsgruppen och 147 i kontrollgruppen följdes sedan under den totala tolvmånadersperioden.

Patienterna som ingick i interventionsgruppen slutade med sin medicinering för diabetes och högt blodtryck. Istället fick de en komplett kostdiet bestående av speciella näringsdrycker innehållande mellan 825 och 853 kilokalorier per dag under de första tre till fem månaderna. Efter det följde en stegvis återintroduktion till vanlig mat under två till åtta veckor, och efter det en strukturerad hjälp för att långsiktigt bibehålla viktnedgången. Under all tid följdes patienternas blodsocker och blodtryck, och medicinering återinsattes om värdena enligt de vanliga riktlinjerna indikerade medicinering.

Andelen som klarade den tuffa kostbehandlingen var överraskande hög. Av personerna som sagt ja till att delta föll fyra procent (sex patienter) bort genom att aldrig påbörja behandlingen. 26 patienter (17 procent) drog sig ur under de tolv månaderna, 15 personer under den första dietfasen, sex under matåterintroduktionen och fem under den senare bibehållningsfasen. Alla dessa personer ingick i analysen.

– Den relativt höga andel patienter med diabetes som är villiga att följa den här strikta men framgångsrika metoden kommer att överraska läkare som har trott att få patienter vill genomgå detta och att en stor viktnedgång för dessa patienter inte är möjlig, säger Roy Taylor.

Effektmåtten var viktnedgång på 15 kg eller mer och remission från diabetessjukdomen. Remission definierades av patienternas HbA1c, det vill säga långtidsblodsockret, som för att det skulle klassas som remission skulle ligga under 48 mmol/mol minst två månader efter utsättning av all diabetesmedicin.

Efter tolv månader hade 24 procent av patienterna i interventionsgruppen gått ner 15 kg eller mer. I kontrollgruppen fanns ingen som hade haft en sådan viktnedgång. Den genomsnittliga viktnedgången i interventionsgruppen var tio kg, och ett kilo i kontrollgruppen.

Remission från diabetes kunde konstateras hos 46 procent i interventionsgruppen och hos fyra procent i kontrollgruppen. Det fanns ett tydligt samband mellan remission och hur många kilo patienterna gick ned i vikt. Bland dem som tappat 15 kilo eller mer var andelen som inte längre hade diabetes 86 procent. Bland dem som gått ned något mindre, mellan 10 och 15 kg, var andelen friskförklarade 57 procent. Remission bland de som tappat mellan fem och tio kilo var 34 procent och hos dem som tappat noll till fem kilo var andelen sju procent.

Vid studiens början var andelen patienter i båda grupperna som tog läkemedel för sin diabetes lika stora. Efter tolv månader var andelen som inte tog någon diabetesmedicin 74 procent i interventionsgruppen och 18 procent i kontrollgruppen.

Även livskvalitet mättes i studien, med hjälp av en skala kallad EuroQol 5 Dimensions. Patienterna i interventionsgruppen rapporterade en genomsnittlig höjning av sin livskvalitet med 7,2 poäng, medan deltagarna i kontrollgruppen rapporterade en försämring med 2,9 poäng.

Två allvarliga händelser inträffade som förmodades bero på interventionen, vilket var två typer av buksmärta hos samma patient. Det ledde inte till att patienten avbröt studien.

”Våra resultat bekräftar att diabetes typ 2 som patienter har haft upp till sex år inte behöver vara ett permanent, livslångt tillstånd”, skriver forskarna i artikeln. De skriver också att ett fortsatt arbete för att optimera bibehållandet av viktnedgång behövs, men att studiens resultat redan nu borde bana väg för att den här typen av behandlingar kan beaktas i den standardiserade vården av patienter med diabetes typ 2.

Rekordstora beslag av tramadol hittills i år

Ingrid Helander
-
0
Rekordstora beslag av tramadol hittills i år

Till och med september har nästan 1,1 miljoner enheter tramadol beslagtagits av tullen. Det är ungefär dubbelt så många som under motsvarande period förra året, meddelar Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Samtidigt har antalet patienter som får tramadol utskrivet på recept minskat.

– En så stor mängd tramadol har aldrig tidigare tagits i beslag i Sverige vilket är oroande, säger Lena Björk, direktör på Läkemedelsverket, i pressmeddelandet.

Läkemedelsverket skriver att man ser ”mycket allvarligt” på utvecklingen.

– Att den här typen av läkemedel missbrukas är inget nytt. Det som är nytt är att tillgängligheten har ökat, säger Lena Björk.

Tramadol är sedan 2012 narkotikaklassat i Sverige vilket betyder att det är olagligt att köpa och inneha om man inte har fått det utskrivet på recept.

Substansen liknar morfin och används mot smärta. Liksom morfin är tramadol beroendeframkallande, speciellt vid långvarig användning.

En person som är påverkad av tramadol får små pupiller och hängande ögonlock, blir medvetandesänkt och har sluddrigt tal. Vid överdosering kan man få kramper och andningen kan slås ut.

Läkemedelsvärlden.se har tidigare skrivit om arbetet med att minska införseln av illegala läkemedel i såväl den illegala och den legala distributionskedjan.

Många utvecklar läkemedel inom immunonkologi

Ingrid Helander
-
0
Många utvecklar läkemedel inom immunonkologi

I september fanns 2 004 nya immunonkologiska substanser i klinisk eller preklinisk fas, 940 stycken respektive 1 064 stycken. Det visar en rapport från den amerikanska organisationen Cancer research institute, publicerad i tidskriften Annals of Oncology. Författarna har gått igenom och granskat material från olika typer av publika källor som pressmeddelanden och kvartalsrapporter.

Totalt bedriver drygt 860 företag runt om i världen utveckling inom immunonkologiområdet och substanserna riktar sig mot 303 olika mål. Analysen visar att många företag och forskargrupper utvecklar substanser mot samma mål, vilket rapportförfattarna menar är dåligt utnyttjande av resurser.

Ett sådant område är substanser mot PD1/PD-L1 som ges i kombination med annan behandling. Där pågår till exempel 50 kliniska prövningar med 164 olika substanser riktade mot PD1/PD-L1. I den kategorin finns redan godkända läkemedel med substanser som bland annat nivolumab och pembrolizumab.

Vidare visar rapporten att den allra vanligaste kategorin är substanser riktade mot ospecifika tumörantigen, där det i dagsläget finns 114 substanser i kliniska prövning varav 98 är cancervaccin.

Rapportförfattarna skriver också att utvecklingen av CAR-T-terapier går snabbt och att de flesta studierna inom området görs i Kina, följt av USA.

Totalt pågår 3 042 kliniska studier inom immunonkologiområdet som sammanlagt rekryterat drygt 577 000 patienter. I dagsläget finns 26 immunonkologiska substanser godkända på marknaden och för 17 typer av cancer finns det minst ett godkänt immunonkologiskt behandlingsalternativ.

Syftet med rapporten är enligt författarna att skapa en överblick över ett område som utvecklas väldigt snabbt. Vidare konstaterar de att sättet läkemedelsutvecklingen sker på nu, där många bolag utvecklar substanser mot samma mål eller inom områden där det redan finns godkända läkemedel, riskerar att minska framtagandet av nya innovationer.

“Att investera dessa värdefulla resurser mer effektivt skulle bidra till att påskynda nödvändiga framsteg när det gäller att hitta botemedel mot denna dödliga sjukdom.”, skriver författarna.

Pfizer gör generisk version av Viagra

Ingrid Helander
-
1
Pfizer gör generisk version av Viagra

UPPDATERAD. I mars 2016 gav den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA klartecken för den första generikan till Pfizers erektionsläkemedel Viagra, sildenafil.

På måndag den 11 december introduceras det på den amerikanska marknaden av det israeliska läkemedelsbolaget Teva, som innehar godkännandet från FDA.

Pfizers patent sträcker sig egentligen till och med april 2020, men 2013 tecknade bolaget ett avtal med Teva som ger det israeliska bolaget möjlighet till en tidigare generisk introduktion. Enligt avtalet ska Teva dock betala Pfizer royalties på försäljningen.

För att mota intäktstappet generikakonkurrensen innebär lanserar Pfizer själva en generisk, billigare, variant av sitt originalläkemedel, skriver flera internationella medier, inklusive Stat News.

Till skillnad från Viagra, som ofta benämns som det ”blå pillret” är den generiska varianten vit och heter som den aktiva substansen, sildenafil. Även priset kommer att skilja sig drastiskt från originalet, rapporterar bland annat Stat News, som skriver att ett piller kommer att kosta ungefär hälften av dagens Viagra som betingar ett försäljningspris på 65 dollar per piller, motsvarande cirka 550 kronor. Vad Tevas produkt kommer att kosta är inte känt.

Förra året gav den globala försäljningen av Viagra Pfizer intäkter på 1 564 miljoner dollar, motsvarande 3,2 miljarder kronor.

I Sverige har Pfizer sildenafil funnits registrerat som läkemedel sedan 2012.

Cannabis som medicin är inte en politisk fråga

Ingrid Helander
-
0
Cannabis som medicin är inte en politisk fråga

Användningen av medicinsk cannabis har diskuterats med jämna mellanrum i Sverige. Under 2017 har diskussionen bitvis varit intensiv där man kan se uppenbara risker för att det blir en politisk fråga i stället för en fråga baserad på fakta, kunskap och vetenskap.

I  Danmark har debatten fått något som kan liknas vid en slagsida åt det politiska hållet. Hur kunde det bli så och vad kan vi i Sverige göra för att inte hamna i samma situation?

Läs hela Karin Meyers blogginlägg här.

Ökad säkerhet vid receptexpediering

Sara Heyman
-
0
Ökad säkerhet vid receptexpediering

Det nya it-stödet kallas RIF, Registret för individuella förskrivarbehörigheter, och har tagits fram av E-hälsomyndigheten. Systemet gör att farmaceuten vid expediering av läkemedel som kräver utökad behörighet på ett lätt sätt kan se om den förskrivande läkaren har rätt specialistbehörighet eller en dispens från Läkemedelsverket för att skriva ut just det läkemedlet.

Tidigare behövde den kontrollen göras manuellt i flera informationskällor. Men för att apoteken ska kunna använda den nya tjänsten krävs att de har anpassat sina system till E-Hälsomyndighetens senaste version av tjänster för e-recept.

E-hälsomyndigheten har i uppdrag från regeringen att automatisera och digitalisera kontrollen av individuella förskrivarbehörigheter. Den nya tjänsten är en del av utförandet av det uppdraget. Sedan den 1 mars finns också ett digitalt system som tillgängliggör information om inskränkningar i förskrivningsrätten.

123Sida 2 av 3