Månads arkivering november 2017

Vivaldi building ska rymma EMA:s verksamhet

Sara Heyman
-
0
Vivaldi building ska rymma EMA:s verksamhet

Vivaldi building. Så ska byggnaden för EMA:s nya högkvarter heta. Byggnaden, som ska ha 19 våningar och rymma närmare 32 000 kvadratmeter, är tänkt att smälta in bland skyskraporna i finansdistriktet Zuidas. Den planerade platsen ligger på promenadavstånd från tåg- och tunnelbanestationen Rai. Men EMA:s anställda förmodas efter flytten göra som holländarna och ta cykeln. I byggplanerna finns parkeringsplatser för 104 bilar och 750 cyklar.

Det framgår i dokumentet om Amsterdams erbjudande för att ta över EU:s läkemedelsmyndighet. Erbjudandet som vann omröstningsproceduren i Allmänna rådet och till sist slog ut Milano genom lottdragning.

Att Amsterdam inte hade någon svår uppgift att övertyga om sitt strategiska läge blir tydligt vid en läsning av stadens erbjudande som värdstad. Flygen från Schiphol, flygplatsen som ligger tio minuters tågresa bort från den tänkta platsen för EMA, går i tät trafik till och från övriga städer i unionen, med som minst en flight per dag till till exempel Ljubljana, och med tretton flyg per dag till Paris.

Staden med omnejd har redan omkring 650 hotell och 41 000 hotellrum, och planerar en utbyggnad till år 2020 med 11 000 ytterligare hotellrum.

För att verksamheten ska kunna fortsätta utan avbrott under flytten kommer en temporär kontorsbyggnad att upprättas till den första januari 2019, som ska finnas under tiden som huvudbyggnaden konstrueras i nära samarbete med EMA.

Den holländska regeringen arbetar redan med att få fram en ”pre-design” för byggnaden, och bana väg för att hela planeringen och proceduren ska gå så smidigt som möjligt. Kostnaden för den temporära byggnaden står den nederländska staten för, står det i dokumentet.

”Sverige hade blivit ett bra värdland för EMA”

Sara Heyman
-
2
”Sverige hade blivit ett bra värdland för EMA”

Dagen efter omröstningen tar han flyget hem till Sverige från Bryssel. Det blir den sista resan av ett mycket stort antal flygresor i Europa, sedan han i januari i år tackade ja till uppdraget att leda regeringens EMA-sekretariat.

– Vi är besvikna, säger han. Vi hade ett bra erbjudande och Sverige hade blivit ett bra värdland för EMA.

Men linjen har hela tiden varit att om Sverige inte vann omröstningen så skulle man lobba för att den så viktiga läkemedelsmyndigheten skulle hamna i ett land som kan klara att ta över verksamheten utan avbrott, berättar Christer Asp.

– Det tycker vi att Amsterdam kan göra, säger han.

Var Amsterdam det näst bästa alternativet?
– Det fanns flera alternativ som var näst bäst. Amsterdam är ett bra val men Stockholm hade varit bättre.

Det som väntar nu är en summering av erfarenheterna från det intensiva arbetet, för att se vad man kan dra för lärdomar.

– Det kommer ju upp fler myndigheter, säger Christer Asp. Det blir fler liknande omröstningar i olika internationella sammanhang. Det vore närmast tjänstefel att inte gå igenom allt och se hur vi kan förbättra något till nästa gång.

Har du några konkreta tankar om vad som kan göras annorlunda?
– Nej, för det behövs det lite mer avstånd först. Just nu kan jag inte se att vi kunnat göra så mycket annorlunda. Det är en fråga jag ställt mig varenda dag när jag gått hem, om vår strategi var den bästa och om vi kunde göra något på ett annat sätt.

EMA till Amsterdam

Sara Heyman
-
0
EMA till Amsterdam

Att Sverige var ute stod klart redan efter första omröstningen. Sverige kom då på sjätte plats, ett poäng efter Barcelona. De fyra städer som fick flest poäng i första omgången var Milano, Köpenhamn, Amsterdam och Bratislava.

I en andra omröstning åkte Köpenhamn ut. Kvar fanns Milano och Amsterdam. Enligt flera nyhetskällor ska det sista steget ha avgjorts genom lottning, efter att omröstningen lett till lika antal röster, 13-13, för båda städerna.

En av de svenska politiker som var snabbast ut och kommenterade Sveriges förlust var Annie Lööf (C). “Sverige ligger i absolut framkant när det gäller life science och det är därför synd att myndigheten inte hamnar i Sverige. Det hade varit bra för forskning och konkurrenskraft och för att sätta Sverige än mer på kartan”, skrev Annie Lööf på Twitter.

Senare kommenterade även EU-minister Ann Linde, som var den som röstade för Sveriges del. “Vi är många som arbetat hårt med Sveriges kandidatur och som önskat ett annat resultat. Jag tror att Amsterdam klarar av att upprätthålla patientsäkerheten på EMA. Lycka till!” twittrade EU-ministern.

Nu blir det alltså Amsterdam som får husera den prestigefulla myndigheten, som sysselsätter närmare 900 framför allt mycket högutbildade personer och tar emot omkring 40 000 besökande om året. EMA genererar omkring 400 hotellnätter per dygn. De anställda som kanske inte själva önskat att lämna London kan i alla fall se fram emot färre timmar i ett enormt tunnelbanesystem, och fler på cykel.

Texten uppdateras.

Barn avled på sjukhus av infektion efter skalltrauma

Sara Heyman
-
0
Barn avled på sjukhus av infektion efter skalltrauma

Patienten inkom till sjukhus i oktober förra året med svåra skallskador efter en trafikolycka. Skadorna innebar även läckage av likvor, ryggmärgsvätska. Barnet vårdades på intensivvårdsavdelning av flera olika specialister. Efter elva dagar skrevs barnet ut från sjukhuset.

Två månader senare drabbades barnet av huvudvärk, krampanfall, kräkningar och hög feber. På sjukhuset konstaterades hjärnhinneinflammation och hjärnsvullnad. Barnet flyttades akut till en neurokirurgisk klinik där barnet avled.

Röntgenbilder som hade tagits visade upphävd blodcirkulation i hjärnan. Provtagning visade på en stor förekomst av pneumokocker. Dödsorsaken fastställdes som pneumokocksepsis, det vill säga blodförgiftning av bakterien Streptococcus pneumoniae som kommit in i hjärnan vid skalltraumat.

När läkare gick igenom vården av barnet visade det sig att barnet inte hade fått någon pneumokockvaccination efter skalltraumat. Vid skallfrakturer och i synnerhet då det har lett till likvorläckage, då infektionsrisken ökar, är rekommendationen att vaccinera profylaktiskt mot pneumokocker.

En lex Maria-anmälan upprättades av Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vid en händelseanalys konstaterade vårdgivaren att kunskapen om att vaccin ska ges profylaktiskt vid likvorläckage eller barriärskada efter skalltrauma inte har varit spridd på sjukhuset och kliniken. Det har inte funnits en tydlig rutin för vaccination och det stod heller inte med i det pm som fanns kring handläggning av patienter med skallskada.

Tillsynsmyndigheten IVO begärde vid sin handläggning av ärendet kompletterande uppgifter från sjukhuset om just vårdgivarens analys av orsaker till händelsen, samt svar på frågan hur hälso- och sjukvårdspersonal ska få kännedom om behandlingsrekommendationer.

Vårdgivaren har som åtgärder efter händelsen vid flera tillfällen tagit upp rutinen muntligt med läkare och sjuksköterskor, följt upp med en enkät till barnkirurgerna, journalgranskat andra patientfall med skallskador och uppdaterat barnkirurgernas rutindokument.

Precisionsläkemedel för barn ska tas fram

Sara Heyman
-
0
Precisionsläkemedel för barn ska tas fram

Det unika bärarmaterialet Upsalite och ny teknik som 3D-skrivare ska användas när en forskargrupp i Uppsala ska utveckla individanpassade läkemedel för barn. Det treåriga forskningsprojektet går under namnet ”Personalized medications for children suffering from severe diseases” och leds av Christel Bergström, docent i galenisk farmaci på Biomedicinskt centrum. Projektet har tilldelats 7,5 miljoner från Familjen Erling-Perssons stiftelse.

Som Läkemedelsvärlden.se precis skrivit om är det en utmaning att få läkemedelsföretagen att utveckla nya läkemedel för barn. När det gäller läkemedel för barn med svåra diagnoser som cancer eller neurologiska sjukdomar är ofta varken dos eller läkemedlens utseende framtagna för att passa de yngsta.

Med bärarmaterialet Upsalite, som är en typ av mesoporös magnesiumkarbonat som en forskargrupp vid Uppsala universitet utvecklade 2013, kan en långsammare frisättning av läkemedel möjliggöras. Materialet kan även bära svårlösliga substanser så att de lättare tas upp i kroppen.

– Vår förhoppning är att kunna utveckla en teknik som möjliggör bättre anpassad dosering av läkemedel närmare patienterna, på vårdavdelningar eller i hemmet, säger Mattias Paulsson, apotekare på Akademiska barnsjukhuset och som ingår i forskargruppen, i ett pressmeddelande.

– Målet är att patienterna ska få en jämnare halt av läkemedlet i blodet och lägre risk för biverkningar, och slippa ta medicinen lika många gånger per dag.

Forskarna kommer att involvera patientorganisationer tidigt i utvecklingsarbetet, för att få patienternas synpunkter på bland annat läkemedlens utseende, färg och beredningsform.

Förordning har gett fler läkemedel för barn

Ingrid Helander
-
0
Förordning har gett fler läkemedel för barn

I en ny rapport presenterar EU-kommissionen resultatet av den barnförordning som antogs för tio år sedan. Förordningen är specifikt inriktad på utvecklingen av nya läkemedel för barn och kom som ett resultat av en brist på godkända läkemedel till barn och att de flesta läkemedel enbart utvecklades för vuxna.

Rapporten konstaterar att barnförordningen har haft effekt och att det under de tio år den funnits har utvecklats drygt 260 nya läkemedel specifikt för barn.

Men fortfarande är det behoven hos vuxna patienter som styr, visar en ny EU-rapport om utvecklingen av nya barnläkemedel.

– På det hela taget har barnförordningen varit framgångsrik och det är positivt att den har haft den effekt den haft, säger Ninna Gullberg, utredare på enheten Läkemedel i användning på Läkemedelsverket och Sveriges delegat i EMA:s vetenskapliga kommitté om läkemedel för barn, PDCO.

Enligt förordningen måste läkemedelsföretag som utvecklar ett läkemedel göra kliniska prövningar och övrigt utvecklingsarbete även för barn, om indikationen de utvecklar läkemedlet för också finns hos barn. För detta får det ett förlängt patentskydd för sitt läkemedel.

– Det är både piska och morot, säger Ninna Gullberg.

Reglerna har gett avtryck på vilka områden de flesta nya barnläkemedel finns inom, vilket till stor del styrs av de vuxnas behov.

– De flesta nya barnläkemedel har kommit inom reumatologi, infektion och hjärtsjukdom. Just vad gäller reumatologi och infektion har det inneburit värdefulla tillskott i form av nya biologiska läkemedel och till exempel de nya hepatit C-läkemedlen, säger Ninna Gullberg. Dessa läkemedel hade kanske bara utvecklats till vuxna om inte barnförordningen funnits.

Ett område där läkemedelsutvecklingen generellt gått starkt framåt de senaste åren är onkologi, med nya effektiva immunterapeutiska läkemedel. Men eftersom cancer hos barn skiljer sig från cancer hos vuxna – vissa cancertyper finns inte ens hos barn – innebär kraven i barnförordningen att läkemedelsbolagen oftast slipper utveckla dessa nya cancerläkemedel för barn.

Frågan var en av de mest centrala i Barncancerfondens rapport som kom i våras. Där krävde man bland annat att nya cancerläkemedel ska bedömas utifrån mekanism och inte diagnos, något som Läkemedelsvärlden.se rapporterade om. I praktiken skulle det innebära att ett läkemedel utvecklat mot exempelvis prostatacancer vore tvunget att utvecklas mot en cancertyp hos barn, om samma mekanism finns där.

I EU-kommissionens rapport finns dock inte någon sådan modell med som ett tänkbart framtidsscenario, och Ninna Gullberg är heller inte övertygad om att en lagändring för att åstadkomma det vore rätt väg att gå.

– Dels skulle en sådan förändring ta lång tid att genomföra och dels finns det farhågor om att starka lobbygrupper skulle kunna påverka innehållet i barnförordningen till det sämre om den nuvarande lagstiftningen rivs upp, säger hon.

En rimligare väg att gå är, enligt Ninna Gullberg, att man ser över hur man tolkar och använder barnförordningen.

– Sedan något år tittar till exempel PDCO särskilt på cancerläkemedels verkningsmekanism och vi uppmanar företagen att utveckla läkemedlen även för barn.

Uppmaningen har haft effekt, säger Ninna Gullberg, och man har kommit överens om ett flertal utvecklingsplaner för dessa läkemedel till barn. Men eftersom det tar mellan fem och tio år att utveckla ett läkemedel kommer det ta lång tid innan några godkända läkemedel finns på marknaden.

Något som också föreslås är att se över varför företagen inte i större utsträckning ansöker om särläkemedelsstatus för nya cancerläkemedel till barn. Med en sådan klassning skulle företagen få ytterligare förlängt patentskydd.

– I takt med att läkemedlen blir allt mer nischade blir patientgrupperna mindre, oavsett om de är för barn eller vuxna, och i det sammanhanget är barn inte längre någon liten patientgrupp, säger Ninna Gullberg.

Hittills har dock bolagens intresse att söka om särläkemedelsstatus för barncancerläkemedel varit svalt. EMA ska därför undersöka närmare varför det är så och om man kan göra något för att öka intresset.

En annan utmaning är att få bolagen att snabba på den utveckling av de läkemedel som faktiskt görs till barn. Man har nämligen sett att utvecklingstakten stannar av dramatiskt så snart läkemedlet blivit godkänt för vuxna patienter.

– Här funderar vi på om vi kan implementera de lagar som redan finns hårdare. Det är till exempel inte ovanligt att ansökningar om läkemedel för barn kommer in för sent i processen för att utvecklingen ska ske på ett rimligt sätt, och där har vi börjat titta på vad som kan göras.

På det stora hela tycker dock Ninna Gullberg att utvecklingen går framåt.

– Det är lite av ett nytt klimat där läkemedelsbolagen i större utsträckning tar egna initiativ till att utveckla läkemedel för barn och det känns väldigt hoppfullt. Men visst finns det fortfarande svagheter att jobba på, säger Ninna Gullberg.

Patient hade tre depotplåster samtidigt

Sara Heyman
-
0
Patient hade tre depotplåster samtidigt

Det var i augusti och september som patienten, som har en demenssjukdom och vårdas i sitt hem i Karlstad, fick flera depotplåster innehållande opioider av hemtjänstpersonal utan att det förra tagits bort.

När en sjuksköterska gjorde ett hembesök hittades patienten sederad. När sjuksköterskan undersökte patienten fanns tre depotplåster på patientens rygg. Plåstren avlägsnades och patienten skickades till sjukhus för observation.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har mottagit en lex Maria-anmälan och tagit beslutet att avsluta ärendet. Myndigheten bedömer att vårdgivaren har vidtagit tillräckliga åtgärder för att något liknande inte ska hända igen. I anmälan anges bakomliggande orsaker vara bland annat brister i kommunikation och information och bristande utbildning och kompetens.

Ökat intresse att förskriva cannabis som medicin

Ingrid Helander
-
1
Ökat intresse att förskriva cannabis som medicin

På tisdag arrangerar Läkemedelsvärlden.se med flera ett möte om cannabis som medicin och vad man egentligen vet om effekt och risker. En fråga är vilken plats cannabis har i den svenska sjukvården – om någon.

Medverkar gör experter inom beroendeforskning, smärtbehandling och rehabilitering. Men inte Läkemedelsverket.

– Vårt uppdrag är att titta på vilka läkemedel som ska vara godkända utifrån det befintliga regelverket och de ansökningar vi får från företag, samt att bedöma licensansökningar, säger Karl Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket. När det gäller cannabis blir det ofta misstolkningar om att vi tar ställning för eller emot och efter en intern diskussion har vi kommit fram till att det är olämpligt om vi som myndighet hamnar i dessa situationer.

I Sverige finns i dag ett godkänt cannabisbaserat läkemedel, Sativex, för behandling av spasticitet orsakad av ms. Ett annat läkemedel, Marinol, är godkänt på den amerikanska marknaden och kan förskrivas på licens. Men majoriteten av licensansökningarna till Läkemedelsverket om cannabis gäller den torkade plantan som produceras av ett holländskt företag.

– Den första ansökan kom förra året och i dagsläget har vi fått in 30 ansökningar, säger Karl Mikael Kälkner.

Av dessa är det tolv stycken, eller 40 procent som har beviljats. Resten har fått avslag eller behöver kompletteras.

– Som med alla licensansökningar gäller det att motivera utifrån det enskilda fallet. För cannabis gäller det bland annat att man ska visa att man har prövat all möjlig terapi som är godkänd i Sverige, inklusive Sativex, varför man bedömer att cannabinoider kan fungera på det aktuella tillståndet, att man har förslag på dosering, med mera.

För torkad cannabis är doseringsfrågan särskilt utmanande, säger Karl Mikael Kälkner. För trots att företaget som producerar den torkade cannabisen hävdar att de med stor exakthet vet koncentrationen av cannabinoiderna THC och CBD i plantorna är det enligt Kälkner inte tillräckligt.

– Koncentrationen kan skilja sig mellan olika plantor och från en förpackning till en annan. Utifrån ett läkemedelssäkerhetsperspektiv har vi haft svårt att acceptera att man inte kan garantera vad det är man får i sig.

I övrigt menar Karl Mikael Kälkner att det inte är någon större skillnad i licensförfarandet jämfört med de övriga mellan 50- och 60 000 licensansökningar Läkemedelsverket får in varje år.

– För oss spelar det ingen roll om det är ett cannabisläkemedel eller inte. Det viktiga att komma ihåg är att en licensansökan alltid gäller ett individuellt fall, säger Karl Mikael Kälkner.

Snart är tanken att det ska starta en svensk klinisk studie som ska undersöka effekt och säkerhet av växtbaserad cannabis. I den dubbelblinda, placebokontrollerade studien ska 100 patienter med svår nervsmärta få antingen cannabis i form av Bediol eller placebo. Bediol tillhandahålls av den holländska producenten och innehåller enligt företaget 6,3 procent THC och 8 procent CBD.

– All forskning är positiv och bidrar till att öka kunskapen och till argumentationen som vi ska bedöma. Men för den enskilda licensansökan är kriterierna fortfarande desamma och en sådan här studie gör det varken lättare eller svårare att få igenom en ansökan då vi som myndighet inte tar en generell ställning för eller emot torkad cannabis. Det är den sammanlagda argumentationen som avgör i det enskilda fallet, säger Karl Mikael Kälkner.

Regelverket är med andra ord ganska tydligt och den som till exempel vill argumentera för en mer generell licensbedömning måste gå via politiken.

– Då måste man skapa ett sådant regelverk och det är i sådana fall ett politiskt beslut, säger Karl Mikael Kälkner.

Mötet Cannabis som medicin – vad säger vetenskapen? hålls tisdagen den 21 november i Stockholm. Mötet kommer att spelas in och gå att ta del av i efterhand.

 

 

 

 

”Har plockat poängstöd de senaste dagarna”

Sara Heyman
-
0
”Har plockat poängstöd de senaste dagarna”

På måndag är den stora dagen för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s framtid. Då ska det avgöras vilket land som ska bli dess nya värdland, när Storbritannien nu lämnar EU. Även den geografiska framtiden för bankunionen, EBA, som idag också ligger i London, ska avgöras.

Det är också dagen då det ska visa sig om de månader av intensivt arbete och resande som ambassadör Christer Asp, som leder det svenska EMA-sekretariatet, har burit frukt.

– Vi är hoppfulla, säger Christer Asp. Vi tycker att den svenska kandidaturen har gått bra. Vi har plockat poängstöd från flera huvudstäder de senaste dagarna.

Vad innebär det att ni har plockat poängstöd?
– Vi har fått bekräftelse från olika länder att de kommer ge sitt stöd till oss.

Christer Asp sammanfattar läget de sista dagarna inför omröstningen med att det bland västländerna är Milano, Köpenhamn, Amsterdam, Wien och Aten som är de starkaste kandidaterna vid sidan av Stockholm.

– Sen handlar det om hur mycket stöd Bratislava kan mobilisera från östländerna, säger han. Wien ansöker dessutom om båda myndigheterna, och man kan bara få en.

Trots att Sverige och Christer Asp tidigt uttalade att man hoppades på en transparent kandidatur- och beslutsprocess utan politisk kohandel, har det varit intensiva förhandlingar om ländernas röster de senaste dagarna.

– Röstbyte har alla länder ägnat sig åt, kommenterar Christer Asp, som har ett yrkeslivs erfarenhet av diplomatiskt arbete bakom sig, oberört. Vi har gjort överenskommelser med flera länder. Om ni röstar på oss så röstar vi på er. Vi har vetat hela tiden att röstbyte kommer ske.

Omröstningen är tänkt att börja efter lunchtid, omkring klockan 14.30 på måndag. Det en procedur i tre steg där alla länder i första omgången får fördela tre, två och ett poäng på de kandiderande länderna. Den som röstar för Sveriges del är EU-minister Ann Linde.

Christer Asp kommer att finnas vid Ann Lindes sida. Om Sverige går vidare från första omgången får han ett svettigt arbetspass – då gäller det att vinna över så många länders representanter som möjligt för att få dem att rösta på Sverige i omgång två. I den får varje land endast lämna en röst.

I en tredje och sista omgång går de två länder som har högst poäng vidare. Alltihop, inklusive omröstningen för bankmyndigheten, är tänkt att vara klart vid 20.30.

– Det är naturligtvis mycket osäkra tider, konstaterar Christer Asp lugnt.

”Jag är mycket hedrad”

Ingrid Helander
-
0
”Jag är mycket hedrad”

Årets Scheelepristagare, amerikanen Charles Sawyers med akademisk hemvist vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York, var både glad och hedrad över att ha blivit tilldelad 2017 års Scheelepris.

– Det är en stor ära att få priset, men också att så många framstående forskare har rest hit för att medverka under den här dagen, sade Charles Sawyers, när han tog emot priset under torsdagen.

Charles Sawyers forskning har bland annat bidragit till den banbrytande behandlingen Glivec, imatinib, för kronisk myeloisk leukemi, KML, liksom till uppföljaren Sprycel, dasatinib. Sawyers forskning ligger också bakom det lika banbrytande läkemedlet Xtandi, enzulatimib, för behandling av prostatacancer, något som Läkemedelsvärlden.se skrivit om tidigare. 

Scheelepriset delas ut av Apotekarsocieteten vartannat år och i samband med prisutdelningen hölls Scheelesymposiet, en dag med föreläsningar av cancerforskare från hela Europa. Temat för årets symposium var målsökande cancerbehandling, med särskilt fokus på resistensutveckling.

Förutom Charles Sawyers medverkade en handfull internationellt framstående forskare med olika specialiteter inom cancerområdet. Dagen innehöll föreläsningar om såväl generella mekanismer för cancer som om utveckling och förfining av behandlingar av bröst-, prostata-, och blodcancer.

– Det har varit en mycket intressant dag och en ära att få höra dessa forskare berätta om sina arbeten och om hur mitt arbete har påverkat deras forskning.

Charles Sawyers säger att den största utmaningen inom mycket av cancerforskningen nu är att hitta framgångsrika kombinationsterapier i takt med att cancercellerna utvecklar resistens mot befintliga läkemedel.

– I vissa fall är det en enkel väg men många gånger är det mycket komplicerat.

Dagen innan prisutdelningen medverkade Charles Sawyers vid Young Scientists Day där unga forskare presenterade sin forskning i en postertävling. Vinnaren Verónica Rendo från Uppsala universitet fick både 10 000 kronor och en exklusiv pratstund med Scheelepristagaren.

Hur var det att träffa dessa unga forskare i går?
– Det var toppen och de var alla väl förberedda och gav mycket bra presentationer. De var inte alls blyga utan vi hade givande konversationer om karriärutveckling för forskare, sade Charles Sawyers.

Vad är du själv mest stolt över i din forskning?
– Det är att det arbete vi har gjort har hjälpt så många människor med KML eller prostatacancer, både med de faktiska läkemedlen vi tagit fram och det faktum att vi har bidragit till att utveckla hela forskningsfältet. Något av det största är när det kommer fram personer och berättar att de eller någon i deras närhet har blivit friska tack vare våra läkemedel. Det är en obeskrivlig känsla.

Charles Sawyers tilldelas Scheelepriset för sitt ”enastående bidrag inom life science (…) som banat väg för utvecklingen av nya effektiva behandlingar som lett till ökad överlevnad för många patienter”.

”Det är dags att sluta samverka”

Ingrid Helander
-
0
”Det är dags att sluta samverka”

Under de tio år jag som journalist har bevakat life science, apotek, forskning och medicin är det ett ord som förekommit oftare än något annat. Samverkan.

Otaliga gånger har det förts fram som lösningen på det mesta. Men konkreta mål och syften har det varit sämre med.

Det är helt enkelt dags att sluta samverka.

Läs hela Ingrid Helanders blogginlägg här.

Hon är vinnaren av Young Scientists Award

Sara Heyman
-
0
Hon är vinnaren av Young Scientists Award

– Det känns väldigt hedrande, säger Véronica Rendo. Jag trodde aldrig att jag skulle få stå och bli fotograferad bredvid Charles Sawyers, vars forskning vi brukar diskutera och tala om.

Verónica Rendo är 27 år och doktorand vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet där hon forskar på experimentell och klinisk onkologi. Hennes poster bedömdes hålla den högsta kvaliteten och belönas med ett diplom och 10 000 kronor.

Hon tycker att dagen på Apotekarsocieteten har varit givande.

– Det har varit en bra plattform för att möta dessa framstående forskare och träffa andra unga som forskar inom samma område. Det är mycket värdefullt att få jämföra metoder och utbyta idéer med andra, säger hon.

Nu ska hon och kollegorna tillbaka till Uppsala, som sedan snart fem år är hemorten. Men först och främst ska hon ringa till familjen i Venezuela och berätta om priset.

– Det är sex timmars tidsskillnad, så de borde ha vaknat nu, säger en glad Verónica Rendo.

Ett tjugotal unga forskare deltog vid det nyligen instiftade Young Scientists Day, en dag som föregår Scheelesymposiet.

En ny mötesplats för unga forskare

Sara Heyman
-
0
En ny mötesplats för unga forskare

För första gången äger Young Scientists Day rum, en dag med fokus på unga forskares arbete. Förutom att få höra om andras forskning inom samma fält är dagen också en informell chans för nätverkande och, kanske framför allt, ett exklusivt tillfälle att dagen före Scheelesymposiet få träffa 2017 års vinnare, professor Charles Sawyers.

Att dagen fyller sitt syfte som mötesplats för unga forskare är tydligt. Sara Lundsten och Luis Nunes är två av de unga forskare som är på plats för att presentera sin forskning. Trots att de jobbar i samma byggnad, på Rudbecklaboratoriet i Uppsala, har de aldrig setts. Inte förrän nu, när deras postrar har hamnat bredvid varandra och de precis har hört varandras forskningspresentationer.

– Det är roligt att vara här, säger Sara Lundsten. Det är inte så vanligt att de yngres forskning är i fokus. Oftast får man som ung och ny forskare mest lyssna på de seniora. Men det är givande att höra andra unga forskare också.

– Jag kände till Charles Sawyers forskning sedan tidigare så det var roligt att komma hit, säger Luis Nunes. Jag har fått bra råd om hur jag kan komma vidare i min forskning. Det är väldigt bra för oss doktorander att få presentera vår forskning och få feedback.

Professor Charles Sawyers, som landat från New York samma morgon, höll en föreläsning med temat “How to succeed in science”. Råden var bland annat att vara generös med sin forskning, att hitta rätt mentorer, att vara nyfiken också på ämnen utanför ens eget fält och att det är viktigare att det som presenteras är korrekt än att det är först.

De unga forskarna har sedan på löpande band fått presentera sina postrar. Sara Lundsten berättar att några av dem handlade om forskning som tangerar hennes eget område. Dem ska hon gå och kolla in i pausen, innan nästa seniora forskare, Thomas Helleday, ger sin syn på hur man lyckas inom vetenskapen.

Young Scientists Day arrangeras av Apotekarsocieteten i anslutning till Scheelesymposiet, och hålls i Apotekarsocietetens bibliotek.

Onödigt behandla blodtryck under 140

Sara Heyman
-
0
Onödigt behandla blodtryck under 140

Att behandla friska personer med ett systoliskt blodtryck under 140 är meningslöst. Det slår en ny metastudie fast, gjord av två svenska forskare vid Umeå universitet, som publiceras i den tunga vetenskapliga tidskriften JAMA Internal Medicine. I metastudien ingick totalt 74 studier och över 300 000 patienter.

Gränsen för när blodtrycksbehandling faktiskt minskar dödlighet och risk för hjärt-kärlsjukdom går vid 140 mm Hg, visar metaanalysen. För patienter med befintlig hjärtsjukdom kan blodtrycksbehandling minska risken för negativa hjärt-kärlhändelser även om patienterna har ett lägre blodtryck, men för i övrigt friska personer med ett blodtryck under 140 gör blodtryckssänkare alltså ingen nytta.

Debatten om det optimala blodtrycket och när hypertoni (högt blodtryck) ska behandlas, har pågått länge. Att den nya metaanalysen publicerades just måndagen den 13 november höjde möjligen blodtrycket hos en och annan kardiolog.

Samma dag ändrades nämligen riktlinjerna i USA för vad som ska kallas hypertoni och därmed behandlas, från 140/90 till 130/80. Det meddelade American college of cardiology. De ändrade riktlinjerna gör i ett slag närmare hälften, 46 procent, av USA:s vuxna befolkning till hypertoniker. Med de tidigare gränsvärdena var andelen 32 procent.

Mattias Brunström, försteförfattare till metastudien och forskare vid Umeå universitet, konstaterar själv att timingen blev anmärkningsvärd. Men hur förklaras då att USA:s nya riktlinjer går stick i stäv mot resultatet i hans metaanalys?

– Riktlinjerna i USA har nog kommit till på grund av resultaten i Sprint, säger han. Författarna bakom riktlinjerna är delvis samma personer som de bakom Sprint-studien.

Sprint, som står för Systolic blood pressure intervention trial, var en randomiserad klinisk studie som publicerades i New England Journal of Medicine 2015. Resultaten i den visade att behandling av blodtrycket ända ner till 120 sänkte risken för dödsfall och negativa hjärt-kärlhändelser. Sedan dess har debatten pågått om blodtryck ska behandlas om det ligger över 120 mm Hg.

Mattias Brunström nämner flera invändningar mot Sprintstudien.

– Bland annat gjordes blodtrycksmätningarna av patienterna själva, säger han. Forskning visar att när vårdpersonal är frånvarande vid mätning sjunker blodtrycket något, kanske så mycket som 10 till 20 mm Hg. Men eftersom blodtryck nästan alltid i klinisk praxis mäts av personal, blir det felaktigt om man ska utgå från värden som tagits fram när blodtrycket mätts på ett annat sätt.

– Det är en tolkningsfråga hur man ska tolka resultatet i Sprintstudien, och jag tycker att man ska tolka det försiktigt, fortsätter Mattias Brunström.

Han påpekar också att Sprintstudien är inkluderad i deras metaanalys.

– Den är självklart med, som en av flera. Den amerikanska metaanalysen baseras på bara fem studier. De har gjort en mycket snävare begränsning för vilka studier som ska inkluderas.

Med resultatet från sin egen färska studie ger inte Mattias Brunström mycket för USA:s ändrade riktlinjer.

– Om miljoner fler personer ska få blodtryckssänkande läkemedel kommer fler att få biverkningar. Det är säkra, väl testade läkemedel, men när så många ska medicinera kommer det ändå leda till bland annat en ökad risk för njurskador.

Inte heller i USA välkomnas de nya riktvärdena utan invändningar. Till den medicinska nyhetssajten Statnews säger till exempel en läkare att han är orolig att fler sårbara patienter som behandlas aggressivt för sitt blodtryck kommer att drabbas av svimningar och fall.

– Jag tvivlar inte på att det blir debatt, kommenterar läkaren Paul Whelton som är en av dem som tagit fram riktlinjerna, till nyhetssajten. Många kommer säkert säga att vi har tillräckligt svårt att få ner våra patienters tryck till 140. Men de nya gränsvärdena ger en mer ärlig bild av hur många personer det är som har problem.

Även Mattias Brunström vill poängtera att det viktigaste är att lyckas få ner blodtrycket hos hypertonikerna till 140. Det är många patienter i både Sverige och USA som trots behandling har ett högre blodtryck än så.

Men Mattias Brunström anser att människors hälsouppfattning också är en aspekt när det gäller de sänkta gränsvärdena. Över en natt har 14 procent av USA:s befolkning fått ytterligare en sjukdom. Även om de flesta som nu diagnostiseras som hypertoniker i första hand ska behandlas med livsstilsförändringar.

Sänkningen av gränsvärdet har förstås en stor ekonomisk betydelse för läkemedelsproducenterna. Blodtrycksmedicin, som ofta är en livslång behandling, ger redan idag miljontals dollar i intäkter för bolagen. I Kanada och Australien har de redan kunnat fira. Efter de uppmärksammade resultaten från Sprintstudien har de båda länderna redan sänkt sina gränsvärden för hypertoni.

I Europa håller gränsvärdena just nu på att skrivas om, för att publiceras nästa år.

– Jag hoppas att det blir en debatt om det här, säger Mattias Brunström. Och jag hoppas förstås att vår studie tas med när de europeiska riktlinjerna nu skrivs om, och att de kommer till en annan slutsats än den amerikanska.

Piller med spårbar sensor godkänt av FDA

Ingrid Helander
-
1
Piller med spårbar sensor godkänt av FDA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har för första gången godkänt ett läkemedel med ett en inbyggd sensor.

Det kombinerade läkemedlet och medicintekniska produkten går under namnet Abilify MyCite och består av tabletter med aktiva substansen aripiprazol och en digital sensor inbyggd i tabletten.

Aripiprazol är utvecklat av läkemedelsföretaget Otsuka och godkändes av FDA 2002 för behandling av schizofreni. Den ätbara sensorn och tillhörande plåster har utvecklats av företaget Proteus Digital Health och godkändes 2012.

Kombinationen av läkemedel och sensor är godkänd för behandling av schizofreni, bipolär sjukdom och depression.

När läkemedlet tas skickas ett meddelande från tablettens sensor till ett bärbart ”plåster” som i sin tur överför informationen till en mobil-app. På så sätt kan patienter spåra intaget av läkemedlet via sina mobiltelefoner. Informationen kan också delas med vårdgivare via en webbaserad portal.

– Att kunna spåra intaget av läkemedel förskrivna för psykisk ohälsa kan vara användbart för vissa patienter, säger Mitchell Mathis, chef för avdelningen Psykiatriska produkter på FDA, i ett pressmeddelande.

Även om syftet med läkemedlet är att behandla sjukdom och förbättra följsamheten till behandling har bolaget bakom produkten inte visat någon effekt på följsamhet, vilket också ska framgå i den medföljande informationen.

FDA påpekar att Abilify MyCite inte ska användas för att spåra intag av läkemedlet i realtid eller vid akuta situationer eftersom spårbarheten kan vara fördröjd eller utebli. Inte heller är den godkänd för behandling av patienter med demensrelaterad psykos

I pressmeddelandet skriver myndigheten att man stödjer utvecklingen och användningen av ny teknik och vill arbeta tillsammans med företag för att förstå hur ny teknik kan gynna patienter och förskrivare.

Äldre med tarmsjukdom får mindre nya läkemedel

Sara Heyman
-
0
Äldre med tarmsjukdom får mindre nya läkemedel

Forskarna som ligger bakom studien är verksamma vid en rad sjukhus i Sverige, men också Storbritannien och USA. Syftet med studien, som är en registerstudie som publiceras i tidskriften Gastroenterology, var att kartlägga förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom i olika åldersgrupper och se om behandlingarna skiljde sig åt mellan grupperna.

Inflammatorisk tarmsjukdom innefattar Crohns sjukdom, som kan ge inflammation i hela tarmsystemet, och ulcerös kolit som drabbar tjock- och ändtarmen. Diagnoserna förväntas öka hos personer över 60 år på grund av en åldrande befolkning och en total ökning av sjukdomen.

Genom att studera svenska register identifierade forskarna alla nyinsjuknade patienter i inflammatorisk tarmsjukdom mellan 2006 och 2013. Data samlades in om sjukvårdskonsumtion i form av öppenvård och inläggningar, läkemedelsbehandlingar och operationer relaterade till tarmsjukdomen.

Det totala antalet patienter var närmare 28 000. De delades in i åldersgrupperna under 18 år, 18-59 år och 60 år och över. De följdes upp i upp till nio år.

Resultatet visade att 23 procent, närmare en fjärdedel av alla patienter, fick sin diagnos när de var 60 år eller äldre. Resultatet visade också att den äldre gruppen i lägre grad än de två yngre patientgrupperna fick immunmodulerande läkemedel, det vill säga de moderna biologiska läkemedel som det går att behandla inflammatorisk tarmsjukdom med. Istället fick de mer systemiska kortisonpreparat, den äldre sortens behandlingsmetoder. Detta trots att riktlinjerna för behandling inte skiljer sig åt för äldre personer.

Studien visade också att tarmkirurgi var vanligare i den äldsta gruppen. Tidigare studier har indikerat att patienter med sjukdomsdebut i hög ålder oftare får en mildare variant av sjukdomen. Men forskarna bakom den aktuella studien skriver i sin artikel att detta kan vara en felaktighet, eftersom de slutsatserna har baserats på vilka läkemedel patienterna får.

Äldre personers medicinering måste ofta anpassas till en större samsjuklighet och flera andra läkemedel. Att de inte får en typ av behandling för sin tarmsjukdom behöver därför inte betyda att de har en mildare form av sjukdomen.

– Vi vet inte orsaken till det här, säger Åsa Hallqvist Everhov, kolorektalkirurg på Södersjukhuset i Stockholm och försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande. Det skulle kunna handla om antingen underförskrivning till äldre eller ett adekvat val då de nyare läkemedlen är förenade med vissa risker och biverkningar.

Forskarna planerar nu en ny studie för att undersöka orsakerna bakom skillnaderna i läkemedelsbehandling.

123Sida 2 av 3