Månads arkivering oktober 2017

Läkemedelsbrist väntas efter orkan

Ingrid Helander
-
0
Läkemedelsbrist väntas efter orkan

Inom två till tre veckor kan de första bristsituationerna på vissa läkemedel uppstå på amerikanska apotek och sjukhus. Det säger den amerikanska läkemedelsmyndighetens chef Scott Gottlieb i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

Ungefär tio procent av de receptförskrivna läkemedlen i USA produceras på Puerto Rico och liksom resten av ön har de tillverkande bolagen drabbats hårt av orkanen Marias framfart.

Brist på strömförsörjning och tillverkningsmaterial gör att produktionen av läkemedel inte går för fullt.

– Många av bolagen säger att de är igång igen, men i praktiken kör de bara en av fem tillverkningslinjer till 20, 80 eller 50 procent, säger Scott Gottlieb till Reuters.

FDA varnar nu för att bristsituationer kan uppstå för 40 läkemedel som produceras på Puerto Rico. Det är läkemedel för behandling av cancer, reumatoid artrit och hiv, men inga specifika läkemedelsnamn har nämnts.

Enligt Reuters har de flesta av de stora läkemedelsbolagen som Merck & Co, Johnson och Johnson, Amgen, Bristol Myers Squibb, Eli Lilly, Pfizer, Astrazeneca och Glaxosmithkline, tillverkningsenheter på ön.

Scott Gottleib säger att läkemedelsbolagen förlitat sig på reservgeneratorer som inte alla varit designade för långvarig användning. Han vill nu att bolagen går ut med tydligare information till allmänheten om omfattningen av problemen.

FDA överväger enligt Reuters dessutom att godkänna tillverkningsenheter i andra länder som Mexiko, Kanada eller Irland för att mildra effekterna av stormen på Puerto Rico.

”Utredningens förslag är ett stort steg framåt”

Ingrid Helander
-
0
”Utredningens förslag är ett stort steg framåt”

Förslaget från Nya apoteksmarknadsutredningen som presenterades i går måndag innebär att alla läkemedel utanför förmånen ska kosta lika mycket oberoende på vilket apotek man köper dem. Så är det inte i dag utan priset för ett och samma läkemedel kan variera mellan apotek. Priserna är heller inte alltid tillgängliga vilket gör det svårt att som patient jämföra priser och att på ett enkelt sätt hämta ut sina läkemedel.

Det nu lagda förslaget är ett steg i rätt riktning, anser Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen Nepi. Han poängterar dock att för att få en fullgod överblick av läkemedelspriserna och prispress på receptbelagda läkemedel utanför förmånen krävs dessutom möjligheten till utbyte även av receptbelagda läkemedel utan förmån.

– Det är också något som utredningen föreslår som nästa steg, vilket är mycket bra. Det nuvarande förslaget innebär att samma läkemedelsvara har samma pris på samma dag på alla apotek och att priset på de olika varorna finns i läkarens journal. Det innebär att läkaren kan se vad olika substanser kostar och kan göra val som ligger i patentens intresse, säger Mikael Hoffmann.

En annan viktig aspekt är enligt Mikael Hoffmann den avlastning förslaget innebär för såväl patient som för apotek och sjukvård.

– Patienten behöver själv inte leta på olika apotek efter den billigaste varan. På apotek slipper man onödigt arbete vid expedieringen med att förklara att läkemedlet kan finnas billigare på andra apotek och i vården slipper man tidsödande letande efter priser när man ska förskriva läkemedel. Förutom den ekonomiska vinsten för patienten kan alla inblandade professioner ägna den extra tiden åt mötet med patienten.

Är utredningens förslag tillräckligt långtgående?
– Nej, det är inte långtgående alls utan snarare en återställare till situationen innan 2009 och omregleringen av apoteksmarknaden. Det är också ett närmande mot ett system som de flesta länder inom EU har. Men utredningen är tydlig med att man i nästa steg har för avsikt att ordna utbytbarhet mellan läkemedel utanför förmånen och mellan läkemedel innanför och utanför förmånen.

Ett sådant system skulle innebära att det nu lagda förslaget med enhetliga priser kombineras med möjligheten att välja ett annat alternativ än det förskrivna läkemedlet.

– Praktiskt taget alla är överens om att vi behöver både utbytbarhet och en reglerad handelsmarginal för en transparent och effektiv prispress på läkemedel, säger Mikael Hoffmann.

Systemet skulle i sådana fall fungera på samma sätt som för dagens läkemedel i förmånen där läkemedelsbolagen anmäler ett pris till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, för de läkemedel de vill få in i förmånen. Priset på receptförskrivna läkemedel utanför förmånen skulle på liknande sätt sättas av läkemedelsbolagen med ett påslag av handelsmarginalen, och inte som i dag av apoteken, vilket skulle innebära att bolagens prissättning avgör slutpriset till kunden.

– Ett utbyte utan reglerad handelsmarginal innebär en brist på prisinformation när läkare och patient ska välja behandling. För att det ska bli en effektiv prispress på dessa läkemedel måste priserna vara kända och transparenta, vilket de inte är om apoteken sätter sina egna priser. Med en reglerad handelsmarginal blir priserna transparenta och tydliga och då finns det också incitament för företagen att konkurrera med pris, säger Mikael Hoffmann.

Tusentals barn blir utan vaccin på grund av priset

Sara Heyman
-
0
Tusentals barn blir utan vaccin på grund av priset

I sjutton år har det funnits pneumocockvaccin, sedan Pfizers Prevnar godkändes år 2000. Sedan 2009 finns även Synflorix, som utvecklats och säljs av Glaxosmithkline, GSK. Men fortfarande har en tredjedel av världens länder inte kunnat introducera de livräddande vaccinen i sina barnvaccinationsprogram, till stor del på grund av höga priser.

Trots att det finns vaccin, fortsätter därför lunginflammation att vara en av de största orsakerna till barnadödlighet i världen. En liknande bild gäller för humant papillomvirus, hpv, där också två stora företag, GSK och MSD, har tagit fram vaccin.

Vaccinationsorganisationen Gavi, Global alliance for vaccines and immunization, som bistår många fattiga länder med vacciner, har bland annat genom avtal med GSK fått köpa Synflorix till rabatterat pris. Men det hjälper inte exempelvis medelinkomstländer, som inte får hjälp från Gavi utan måste klara sin hälso- och sjukvård med egna budgetar.

Många av medelinkomstländerna, där till exempel Brasilien, Irak och Rumänien ingår, har inte haft råd att introducera nya vacciner. Där ses även en oroande nedgång i den totala vaccintäckningsgraden. Det berättar Kate Elder, Vaccines policy advisor på Läkare utan gränser, som medverkade vid ett seminarium som svenska Läkare utan gränser anordnade i veckan.

Vid seminariet medverkade även Dag Larsson från Lif, de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation i Sverige. Han konstaterade att marknaden för vaccin inte är någon perfekt marknad där konkurrensen fungerar väl, men han påpekade också svårigheterna för företag som arbetar med att utveckla vaccin – både med att göra tillförlitliga prognoser för behovet och att kalkylera riskerna med att utveckla produkter som i slutändan kanske inte blir godkända.

Läkare utan gränser lanserade 2015 kampanjen A fair shot för att försöka få ner priserna på nya vacciner. Nyligen publicerade de en rapport om vaccinpriser och hur patenten påverkar tillgången till nya vaccin i världen.

I rapporten listar Läkare utan gränser åtgärder som länder, organisationer och företag kan göra för att komma över barriärerna som patent innebär för tillgängliggörandet av vaccin för stora delar av världens befolkning. En viktig del är exempelvis att göra processerna kring patent mer transparenta, och göra handlingar och dokument som rör patent tillgängliga.

Läkare utan gränser uppmanar också de företag som sitter på patent att vara transparenta med både sin prissättning och sina patent, att inte missbruka patentlagstiftningen och att träffa transparenta licensavtal utan att kräva omåttliga royaltyavgifter som försvårar möjligheterna att nå stora områden med licensierade vacciner.

Enhetliga läkemedelspriser men ingen prispress

Ingrid Helander
-
0
Enhetliga läkemedelspriser men ingen prispress

Under eftermiddagen i dag måndag överlämnade Anna-Lena Sörenson (S) delbetänkandet ”Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel” till statssekreterare Agneta Karlsson (S) vid en pressträff i Rosenbad.

De övergripande delarna i betänkandet hade redan presenterats på DN Debatt med förslaget att införa enhetliga priser för receptbelagda läkemedel utanför förmånen.

– Utifrån ett patientperspektiv är det orimligt med så stora prisskillnader som det är på dessa läkemedel i dag och det är en sak som är rimligt att reglera, sade utredaren Anna-Lena Sörenson, vid pressträffen.

Utredningens förslag innebär att läkemedelsbolagen även i fortsättningen är fria att sätta vilka priser de vill på läkemedel utanför förmånen, men att priserna måste anmälas till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som sedan fastställer en marginal för apoteken. En vara ska alltså ha samma pris oberoende av vilket apotek den hämtas ut på. Priserna ska också vara offentliga och lätta att hitta.

Däremot innebär förslaget ingen möjlighet att byta ut ett förskrivet läkemedel mot ett annat med samma substans men med lägre pris. För den enskilda patienten gäller det därför fortfarande att förskrivande läkare har koll på vilken substans som är den billigaste och skriver ut just den.

Att utreda utbytbarhet ingick inte i utredningens uppdrag och från regeringens håll menar man att prissättningen för receptbelagda läkemedel utanför förmånen måste tas i flera steg.

– När TLV har tittat på frågan tidigare har man sagt att det vore bra med ett utbyte men att man måste ha bättre överblick över hela prissättningsmekanismen först, sade Agneta Karlsson. Men det är regeringens målsättning att ta det vidare så att även läkemedel utanför förmånen kan bytas ut.

Förslaget med enhetliga priser på receptbelagda läkemedel utanför förmånen beräknas innebära minskade kostnader för patienterna på 90 till 135 miljoner kronor per år och för det offentliga på 10 till 15 miljoner kronor per år. Samtidigt bedöms kostnaderna för apoteken öka med mellan 100 och 150 miljoner kronor.

– Men det är en relativt liten kostnad i sammanhanget, sade Agneta Karlsson, och hänvisade till att apoteken har en total omsättning på cirka 40 miljarder kronor per år.

Utredningens förslag ska nu skickas ut på remiss med målet att förändringen träder i kraft den 1 juli 2019.

“Omotiverade kostnader med dagens system”

Ingrid Helander
-
1
“Omotiverade kostnader med dagens system”

Skrota dagens system där apoteken är fria att själva bestämma priset på receptbelagda läkemedel utanför förmånen och inför enhetlig prissättning på dessa läkemedel. Det är förslaget från Anna-Lena Sörensson och Nya apoteksmarknadsutredningen när de i dag överlämnar delbetänkandet ”Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel” till regeringen.

Utredningens förslag presenteras i korthet i en debattartikel på DN Debatt där Anna-Lena Sörenson skriver att dagens system kan strida mot målet med en jämlik vård. Hon skriver också att den fria prissättningen på receptbelagda läkemedel utanför förmånen leder till ”omotiverat höga kostnader för både staten och samhället”.

Med dagens system kan ett receptbelagt läkemedel utanför förmånen kosta olika på olika apotek. Ibland är prisskillnaden stor och det är upp till patienten själv att hitta lägsta pris. Detta är dock inte alltid så lätt eftersom alla apotek inte redovisar priserna på sina hemsidor, konstaterar utredningen.

Ett exempel är erektionsläkemedlet Viagra, med den aktiva substansen sildenafil. Vid en sökning på en prisjämförelsesida visar det sig att priset för ett blister med fyra tabletter à 50 mg från samma tillverkare skiljer sig från 80 kronor för det billigaste alternativet till 449 kronor för det dyraste – en skillnad på 82 procent.

I debattartikeln påpekas också att en patient kan ha flera olika receptbelagda läkemedel utanför förmånen och att lägsta pris för de olika läkemedlen kan variera mellan apoteken. Detta menar utredaren lägger orimligt stor börda på patienten att själv kunna påverka sina läkemedelskostnader.

Lagförslaget att införa enhetliga priser på receptbelagda läkemedel innebär att apotekens påslag från staten, det vill säga handelsmarginal, regleras för att möjliggöra detta. Hur det ska ske i detalj framgår inte av artikeln på DN Debatt.

Förslag om miljö, apotek och cannabis

Ingrid Helander
-
0
Förslag om miljö, apotek och cannabis

Totalt lämnades 3 848 motioner in under den allmänna motionstiden. Av dem rörde drygt 120 läkemedelsområdet.

Flitigast att motionera var liksom förra året representanter för Moderaterna, som lämnat in 38 motioner med koppling till läkemedel, följda av Sverigedemokraterna med 18 och Socialdemokraterna med 14 motioner. Med sex motioner hade Miljöpartiet lämnat in minst antal motioner inom läkemedelsområdet.

Under den allmänna motionstiden, som pågår från och med riksmötets öppnande till och med 15 dagar efter regeringen lämnat sin budgetproposition, kan riksdagsledamöterna lämna in förslag inom i stort sett vilket område som helst.

Ett tema bland årets motioner inom läkemedelsområdet är läkemedel och miljö. En motion från (S) belyser föroreningen av Östersjön och lyfter fram behovet av mer forskning kring kemikalier och läkemedel i avloppsvattnet. Motionärerna vill bland annat se en modernisering av avloppsreningen i anläggningar kring Östersjön för att minska utsläppen av mikroföreningar från läkemedel.

En motion från Miljöpartiet handlar om möjligheten för läkemedelskonsumenter att göra aktiva miljöval. Motionären påtalar att dagens system inte tar hänsyn till vilken miljöpåverkan tillverkningen av olika läkemedel har och vill att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Läkemedelsverket får i uppdrag att föra in även den aspekten i systemet med generikautbytet.

En representant för Kristdemokraterna motionerar om att hpv-vaccin bör införas för pojkar och hänvisar till att även pojkar drabbas av viruset och för det vidare. Motionären påpekar också att Norge inför hpv-vaccin för pojkar nästa år och att Sverige bör följa efter. Svenska Folkhälsomyndigheten har utrett frågan med rekommendationen att vaccinet ska ges även till pojkar. Förslaget har varit ute på remiss och bereds nu i regeringskansliet.

En motion från Sverigedemokraterna handlar om cannabis som läkemedel och i en motivering beskriver motionärerna vilka fördelar de ser med cannabis- och hampabaserade läkemedel mot en rad sjukdomstillstånd, både vad gäller effekt och säkerhet. Man uppmanar därför regeringen att återkomma med förslag för att utveckla svensk forskning kring cannabis- och hampabaserade läkemedel.

Återkommande frågor i den allmänna motionsfloden är läkares livslånga förskrivningsrätt och apotekare som avlastning i vården. Så också i år.

En moderat motionär vill att regeringen ser över regelverket och ändrar det så att läkares förskrivningsrätt automatiskt upphör vid 67 års ålder. En livslång förskrivningsrätt innebär enligt motionären en fara ”inte minst när det gäller risken för felmedicinering och även ur ett narkotikapolitiskt synsätt”. Läkare som är yrkesaktiva efter 67 års ålder ska kunna ansöka om dispens för att få fortsätta förskriva läkemedel, enligt förslaget.

Från moderat håll kommer också en motion om att införa ett farmaceutiskt läkemedelssortiment på apotek. Detta skulle enligt motionären ”ge enskilda människor större möjligheter att vårda sig själva – samtidigt som resurser kan frigöras i vård och omsorg”. Läkemedlen det handlar om skulle vara för enklare åkommor, förvaras bakom disk och endast säljas i kombination med rådgivning från apotekens personal.

Frågan om farmaceutiskt sortiment på apotek är något som både branschföreningen Sveriges Apoteksförening och professionsförbundet Sveriges Farmaceuter ställer sig bakom, medan representanter från vården är mer skeptiska. Frågan diskuterades bland annat på Läkemedelskongressen förra året, något som Läkemedelsvärlden.se rapporterade om.

Den nu avslutade allmänna motionsperioden är den sista innan nästa års riksdagsval. De inkomna motionerna granskas av riksdagens centralkansli och om de uppfyller kraven för vad riksdagen kan besluta om hänvisas de till något av riksdagens utskott för beredning. I utskotten gås förslagen i motionerna igenom och utskotten lämnar förslag på vad riksdagen ska besluta om innan den röstar i kammaren.

 

Positiva resultat för studie med zikavaccin

Sara Heyman
-
0
Positiva resultat för studie med zikavaccin

Företagen som utvecklar vaccinet är amerikanska Inovio Pharmaceuticals och det koreanska laboratorieteknikföretaget Gene one life science. Samtliga av de 40 personer som ingick i studien utvecklade antikroppar mot zikavirus efter tre doser av vaccinet, rapporterade forskarna enligt nyhetssajten Pharmatimes.

Som Läkemedelsvärlden.se tidigare skrivit om, är vaccinkandidaten ett DNA-baserat vaccin. Det innebär att det till skillnad från vanliga vaccin, som antingen innehåller avaktiverade eller döda versioner av virus, enbart innehåller en plasmid med DNA som kodar för specifika zikavirusprotein.

Eftersom DNA-partiklar är relativt stora ges vaccinet med en speciell teknik, så kallad elektroporering. I samband med att vaccinet injiceras genom huden ges också korta elektriska pulser som skapar tillfälliga hål i cellmembranet så att DNA-vaccinet kan tas upp av cellen. Väl inne får DNA-vaccinet cellen att producera immuntriggande proteiner.

Andra bolag är i arbete med att utveckla traditionella, virusbaserade zikavaccin. Sanofi avslutade utvecklingen av sin kandidat i förra månaden. Takeda är fortfarande i utvecklingsfas av sin kandidat, rapporterar Pharmatimes.

Nytt om vad läkemedel utanför förmånen kostar

Ingrid Helander
-
0
Nytt om vad läkemedel utanför förmånen kostar

Agneta Karlsson inledde det pågående heldagsmötet med namnet Vård i världsklass, som arrangeras av Apotekarsocietetens sektion för sjukvårdsfarmaci, med att hon inte skulle tala specifikt om sjukhusfarmaci.

I stället berättade hon om på vad regeringen har gjort och gör inom hälso- och sjukvårdsområdet, med fokus på läkemedelsfrågorna. Under mandatperioden har regeringen tillsatt en rad utredningar inom läkemedelsområdet där förslagen i Nya apoteksmarknadsutredningen som kom i våras har störst bäring på apoteksmarknaden.

– Några av förslagen i utredningen är att förtydliga vad apotekens grunduppdrag är, vilka kompetenskrav som ska ställas i olika delar av receptkedjan och hur tillsynen av apotek kan förbättras. Nu arbetar vi med de inkomna remissvaren och tanken är att lägga en proposition i vår, sade Agneta Karlsson, som är statssekreterare till socialminister Annika Strandhäll (S).

I det tilläggsdirektiv som gavs till den ursprungliga utredningen ingår bland annat att se över handelsmarginalen för läkemedel utanför förmånen. Den utökade utredningen ska presenteras i sin helhet senast den 15 juni 2018, men en del om kostnaderna för läkemedel utanför förmånen kommer betydligt tidigare.

– I början på nästa vecka kommer vi att presentera en del som beskriver kostnaden för  läkemedel utanför förmånen, sade Agneta Karlsson.

Hon konstaterade vidare att en av de stora utmaningarna framöver är läkemedelshanteringen och att det finns ett stort behov av att se över den.

– Vi ser en ökad kostnad för läkemedel och en utveckling med många bra läkemedel för små patientgrupper. Där är Toivo Heinsoos utredning om prissättning av läkemedel väldigt viktigt.

Agneta Karlsson återkom flera gånger till den uppluckrade gränsen mellan öppen- och slutenvård. I takt med att allt fler får avancerad vård i hemmet ställs nya krav på hälso- och sjukvården.

– Vi talar om hur primärvården ska komma närmare patienten. Där måste vi bli bättre på att utnyttja fler professioner än i dag och tidigare i vårdförloppet.

Innan statssekreteraren testade sin säljpitch för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA på åhörarna, konstaterade hon att läkemedels- och hälso- och sjukvårdsområdet styrs av komplexa system och komplexa frågeställningar där apotek har en viktig roll.

Temat för heldagsmötet var hur sjukhusfarmacin kan bidra till en ”vård i världsklass”. På europeisk nivå drivs frågan av organisationen EAHP, European association of hospital pharmacists, i vilken Sverige representeras av sektionen för sjukvårdsfarmaci vid APS.

Agneta Karlsson sade att utvecklingen med att landstingen i allt högre grad anställer egna farmaceuter och integrerar dem i hälso- och sjukvården är något positivt.

– Det är en spännande utveckling som jag tror är mycket bra för patienterna, sade hon.

Notering: Vid seminariet sa Agneta Karlsson att ett förslag om apotekens handelsmarginal för läkemedel utanför förmånen skulle komma inom kort. Efter publicering av vår artikel kontaktades redaktionen av departementet, som meddelade att det beskedet var felaktigt och att det istället var kostnaderna för läkemedel utanför förmånen som ska presenteras i nästa vecka. Artikeln är därför uppdaterad och ändrad. 

Information om läkemedel kan göras bättre

Ingrid Helander
-
0
Information om läkemedel kan göras bättre

Information om varför och hur läkemedel ska användas, liksom medicinens egenskaper, är viktiga för både patienter, förskrivare och andra som hanterar läkemedel.

Men dagens bipacksedlar och produktinformation är inte alltid enkla att ta till sig. Här finns det stora möjligheter för alla aktörer som hanterar läkemedel att bidra i förbättringsarbetet.

Läs hela Lars Dagerholts blogginlägg här.

Svenska cancerforskare visar nytt behandlingssätt

Ingrid Helander
-
2
Svenska cancerforskare visar nytt behandlingssätt

Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har identifierat en ny möjlig måltavla i behandling av cancer. I sina studier har forskarna utgått från odlade tumörceller och patientprover från körtelcancer av typen adenoidcystisk cancer, och där riktat in sig på den gen som driver tumörtillväxten. Genen kodar för en transkriptionsfaktor som styr aktiviteten hos ett stort antal andra gener. Studien är publicerad i tidskriften Journal of the national cancer institute.

– Att målinrikta behandlingen mot en transkriptionsfaktor på det här sättet har vad vi vet inte gjorts tidigare, säger Mattias Andersson, forskare vid Sahlgrenska cancer center, som tillsammans med professor Göran Stenman har lett studien.

Adenoidcystisk cancer är en långsamt växande cancerform som kan uppstå i olika körtlar i kroppen. Vanligast är det med tumörer i huvud- och halsregionen men tumörer kan också uppstå i bröst, prostata, hud och i lungorna.

Dagens behandling består av kirurgi, men tumörerna är ofta svåra att avlägsna helt vilket gör att många patienter drabbas av återfall utan möjliga behandlingsalternativ. Det är även vanligt att patienterna får metastaser. Dödligheten är därför mycket hög.

Göteborgsforskarna har tidigare identifierat den gen, betecknad MYB-NFIB, som driver utvecklingen av körtelcancern och nu alltså tagit fram en potentiell behandling. Genen är en så kallad fusionsonkogen som har uppstått när genetiskt material från kromosom 6 har kopplats ihop med material från kromosom 9.

Det nya behandlingskonceptet går ut på att med hjälp av en kombination av tre befintliga läkemedelssubstanser: linsitinib, crizotinib och gefitinib, stänga av genen och två andra viktiga signaleringsvägar.

I musmodeller, med möss som transplanterats med human tumörvävnad, minskade tumörtillväxten upp till fyra gånger i de fall där mössen fick kombinationsbehandlingen, jämfört med kontroller som inte fick behandling.

Behandlingen krympte dock inte den ursprungliga tumörstorleken, men Mattias Andersson säger att det kliniska värdet ändå är stort.

– I dag finns ingen fungerande behandling för den här cancerformen och dödligheten är hög. Eftersom sjukdomen drabbar både yngre och äldre individer och tumörerna växer långsamt lever de flesta patienterna upp till tio år efter diagnos. Att kunna förlänga den tiden med ytterligare ett antal år är mycket värt för dessa patienter, säger han.

De substanser som forskarna använde i studien finns redan på marknaden godkända för andra indikationer eller är under klinisk utveckling. Men om just dessa substanser kan komma att utgöra en framtida kombinationsbehandling av adenoidcystisk cancer återstår att se.

– Vi är en akademisk forskargrupp som bedriver translationell cancerforskning och kan inte påverka vilka beslut företagen tar om utvecklingen av sina substanser. Men jag tror och hoppas att det kommer att starta kliniska prövningar med substanser, inte nödvändigtvis dessa, som slår på de signaleringsvägar vi har identifierat, säger Mattias Andersson.

Konceptet att rikta in sig på aktiviteten hos fusionsonkogener som driver tumörtillväxt kan även komma till nytta i behandling av andra cancerformer, tror Mattias Andersson.

– En stor andel av bland annat leukemier, prostatacancer och sarkom, har liknande typer av fusionsgener som i adenoidcystisk cancer. Sedan gäller det att hitta vilka signaleringsvägar som styr generna. Men att rikta in sig på denna typ av fusionsgener tror vi är ett nytt effektivt sätt att behandla dessa cancerformer, säger Mattias Andersson.

Nu ska forskarna i Göteborg arbeta vidare med att ytterligare förbättra den beskrivna behandlingen. Därefter är planen att inleda diskussioner med andra universitet och onkologiska centra runt om i världen för att ta konceptet vidare till kliniska studier.

– Det är svårt att sia om när en behandling kan vara tillgänglig för patienter men i och med att vi använt oss av befintliga läkemedel tror vi att detta kan gå mycket snabbare än annars, säger Mattias Andersson.

Nobelpriset i kemi för “cool bildmetod”

Ingrid Helander
-
0
Nobelpriset i kemi för “cool bildmetod”

De tre forskarna får priset för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi, en metod som möjliggör avbildningen av biomolekyler. Med kryoelektronmikroskopin kan biomolekyler frysas mitt i en rörelse. Därmed kan förlopp som tidigare inte kunnat ses visualiseras, vilket är avgörande såväl för den grundläggande förståelsen av livets kemi som för läkemedelsutveckling, skriver Kungliga Vetenskapsakademin i ett pressmeddelande.

Som exempel nämns bland annat bilder på proteiner som är inblandade i antibiotikaresistens eller molekylkomplex som styr dygnsrytmen. Upptäckten av mekanismerna bakom det senare belönades tidigare i veckan med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Inom läkemedelsutvecklingen har kryoelektronmikroskopi inneburit att man kan avbilda membranbundna protein, som ofta fungerar som mål för läkemedel.

Jacques Dubochet är verksam vid Université de Lausanne i Schweiz. Joachim Frank är från Tyskland men nu verksam vid Columbia University i New York. Richard Henderson är från Skottland och nu verksam vid MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge, Storbritannien.

Prissumman på nio miljoner svenska kronor delas lika mellan pristagarna.

Texten är uppdaterad. 

Böter för ordval i marknadsföring av Botox

Sara Heyman
-
0
Böter för ordval i marknadsföring av Botox

I en folder har Allergan marknadsfört sitt läkemedel botulinumtoxin typ A, som säljs under produktnamnet Botox, med formuleringar om att läkemedlet är unikt och innovativt.

Enligt branschens egen etiska domstol Informationsgranskningsnämnden, IGN, ska alla formuleringar i marknadsföring ha förankring i läkemedlets produktresumé. Särskilt ord som unik och innovativ måste förklaras och preciseras. Botox är en av flera botulinumtoxiner, och även om det finns skäl till att ett läkemedel inte anses utbytbart betyder inte det att läkemedlet är unikt, anser IGN. Nämnden bedömer också att det saknas grund för att beskriva Botox som ett särskilt innovativt läkemedel.

IGN dömer Allergan att böta 90 000 kronor för att ha handlat i strid med god branschsed.

Botox är bland annat indicerat för att behandla vissa neurologiska störningar och störningar i urinblåsan.

Cancerläkemedlet Tagrisso in i högkostnadsskyddet

Sara Heyman
-
0
Cancerläkemedlet Tagrisso in i högkostnadsskyddet

Proteinkinashämmaren osimertinib, Astrazenecas substans som säljs under namnet Tagrisso, är en ny behandling för patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer som har en mutation kallad T790M. Beslutet meddelades av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

– Tagrisso är en ny typ av lungcancerläkemedel så det är mycket glädjande att patienter i hela landet nu kan få tillgång till läkemedlet, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

Beslutet kom efter att TLV träffat en sidoöverenskommelse med Astrazeneca och landstingen. Sidoöverenskommelsen innehåller en riskdelning när det gäller läkemedlets behandlingseffekt.

Tillbakadragning av Alvedon 665 omprövas

Ingrid Helander
-
0
Tillbakadragning av Alvedon 665 omprövas

Den 1 september meddelade den europeiska läkemedelsmyndighetens, EMA, säkerhetskommitté PRAC att man rekommenderade att paracetamol med modifierad frisättning drogs tillbaka från marknaden, vilket Läkemedelsvärlden.se rapporterade om.

Nu meddelar PRAC att man kommer att ompröva rekommendationen efter att fått in begäran om en sådan från innehavare av marknadsgodkännande för produkten. PRAC skriver på sin hemsida att ”på grund av de mottagna motiveringarna” kommer de att starta en omprövning. Resultatet av den väntas presenteras på kommitténs möte i slutet av november.

PRAC inledde en granskning av Alvedon 665, som är det enda paracetamol med modifierad frisättning på den svenska marknaden, på begäran av Läkemedelsverket. Anledningen var att man uppmärksammat svårigheter att behandla överdoseringar av Alvedon 665.

I den tidigarelämnade rekommendationen konstaterade PRAC att i rätt dos överväger nyttan riskerna med Alvedon 665, men att risken vid överdosering överväger fördelen med beredningen.

Hormonfri substans mot klimakteriet i klinisk studie

Ingrid Helander
-
0
Hormonfri substans mot klimakteriet i klinisk studie

Åttio kvinnor i åldern 45 till 65 års ålder med dokumenterade klimakteriebesvär har ingått i en nyligen avslutad fas IIa-studie med substansen NT-814. Studien skedde vid tre kliniker i USA.

NT-814 är en så kallad neurokinin (NK)-1,3-receptorantagonist. Substansen verkar genom att rikta in sig på neurokininreceptorer på speciella neuron i hypotalamus, som är involverade i kroppens värmeregleringssystem och mer specifikt värmeavledning. Substansen påverkar även neuron som kontrollerar signaleringsvägen för gonadotropinfrisättande hormon, vilket reglerar frisättningen av könshormoner.

I den avslutade fas IIa-studien undersöktes doseskalering och säkerhet. Nästa steg är en internationell fas IIb-studie, meddelar det brittiska bolaget bakom substansen, Kandy Therapeutics.

Klimakteriebesvär uppstår på grund av att mängden östrogen minskar i kroppen och infaller vanligen från något år innan sista mensen till ett par år därefter.

Vanliga klimakteriebesvär är bland annat värmevallningar, svettningar, humörsvängningar och torra och sköra slemhinnor. Svåra besvär kan behandlas med läkemedel i form av östrogen med eller utan kombination av gestagen.

Behandling med östrogen i mer än fem år ökar dock risken för bröstcancer. Östrogen kan också öka risken för blodpropp och stroke och behandlingens nytta måste alltid vägas mot dess risker.

Så bedöms Stockholm som ny värdstad för EMA

Ingrid Helander
-
0
Så bedöms Stockholm som ny värdstad för EMA

EU-kommissionen publicerade nyligen sin utvärdering av de 19 kandidatstäderna för att ta över den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Utvärderingen är gjord utifrån sex kriterier, bland annat att verksamheten kan fortsätta utan avbrott i samband med flytten, att myndigheten kan behålla nuvarande personal och rekrytera ny, samt tillgänglighet till EU-medlemsländernas huvudstäder.

I bedömning graderar EU-kommissionen inte de olika ansökningarna utan konstaterar att ansökningarna innehåller olika mycket information. Det i sin tur gör att möjligheten att bedöma om de möter de uppställda kriterierna skiljer sig åt.

I bedömningen av Sveriges ansökan konstaterar kommissionen att de tilltänkta byggnaderna i Stockholm möter de uppställda kriterierna för EMA:s nya hemvist. Byggnaderna som erbjuds är i första hand ”Life City” på 28 000 kvadratmeter med ett möjligt tillägg av ytterligare 600 kvadratmeter i form av ”Genen”, belägna i Hagastaden i mellan Solna och Stockholm. Båda dessa byggnader är under uppbyggnad och beräknas vara inflyttningsklara tredje kvartalet 2020. Även ytterligare alternativ anges i Stockholms ansökan.

Kommissionen har dock inte kunnat göra någon mer detaljerad bedömning av de tilltänkta lokalerna eftersom någon sådan information inte lämnats. Bland annat rör det sig om antal mötesrum av diverse storlekar och auditorium.

Vidare konstaterar kommissionen att medföljande makar och barn har full tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige, vilket var ett av kriterierna. Däremot saknar Sveriges ansökan uppgift om tillgången till socialförsäkring, vilket också ingick i kriteriet.

Till det kanske viktigaste kriteriet, att myndighetens arbete flyter på smidigt under och efter flytten, skriver kommissionen att Sveriges erbjudande innehåller en generell plan för omlokaliseringen, där detaljerna ska utarbetas ihop med EMA om så blir fallet.

I kriteriet lyfts betydelsen av att byggnader och lämpliga lokaler är på plats vid flytten, samt att logistik, datalagring och it-säkerhet håller hög standard. I utvärderingen framgår att den svenska ansökan saknar detaljerad information om bland annat lagringslösningar och teknisk utrustning. Däremot lämnar kommissionen inga kommentarer om it-säkerheten.

Utvärderingen tar också upp beskrivningen om möjligheten för EMA att rekrytera experter från den svenska arbetsmarknaden. Däremot konstaterar kommissionen att den svenska ansökan inte innehåller någon information för hur EMA:s nuvarande medarbetare ska lockas att följa med vid en eventuell flytt.

Samtliga kandidatstäders utvärderingar finns att läsa på på EU-kommissionens hemsida.

Närmast ska utvärderingarna diskuteras på Allmänna rådet och vid Europeiska rådets möte i oktober. Beslut om myndighetens nya lokalisering fattas efter omröstning vid Allmänna rådet den 20 november.

1234Sida 3 av 4