Månads arkivering september 2017

”Kan se på möjligheterna till ett försäljningsförbud”

I fredags kom nyheten att Alvedon 665, paracetamol med en modifierad och långsammare frisättning, kan komma att dras tillbaka från den europeiska marknaden. Det rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC efter att ha granskat läkemedlet.

Bakgrunden är svåra förgiftningsfall, där den behandlingsmetod som nästan alltid kan häva förgiftningstillstånd av vanlig paracetamol, inte fungerar med depotvarianten. I somras gick läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset ut i media och varnade för läkemedlet.

Mark Personne, överläkare på Giftinformationscentralen, skrev redan 2016 en debattartikel i Läkartidningen där han påtalade de komplicerade förgiftningsfallen med Alvedon 665. Han välkomnar nu beskedet från PRAC, men konstaterar att det ändå kommer ta lång tid innan marknadstillståndet verkligen kan komma att dras in.

– Själva utredningen har tagit väldigt lång tid, säger han. De här utredningarna tar alltid längre tid än man önskar.

Det är flera steg kvar innan läkemedlets marknadstillstånd skulle kunna dras in. Dessutom kan beslutet komma att överklagas av tillverkaren GlaxoSmithKline, som i kommentarer säger att de fortsatt står bakom läkemedlets säkerhetsprofil. Därför borde man i Sverige se över möjligheterna att få bort läkemedlet på ett snabbare sätt, menar Mark Personne. Läkemedelsverket har i vissa fall möjlighet att införa försäljningsförbud.

– Jag tycker att man från Läkemedelsverkets sida kan titta på den möjligheten, säger Mark Personne.

Långtidsverkande Alvedon kan dras tillbaka

0

Det är den europeiska läkemedelsmyndighetens, EMA, säkerhetskommitté PRAC som efter en granskning rekommenderar att paracetamol med fördröjd frisättning, eller depottabletter med paracetamol, dras tillbaka från marknaden, meddelar Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

I Sverige finns ett sådant läkemedel. Alvedon 665 mg, som tidigare hade namnet Panodil Extend.

PRAC har granskat paracetamol med modifierad frisättning på uppdrag av svenska Läkemedelsverket sedan man uppmärksammat svårigheter att behandla överdoseringar med Alvedon 665.

Den behandling som normalt används vid överdoseringar med paracetamol med omedelbar frisättning kan inte användas på grund av sättet paracetamol frisätts.

Det är också omöjligt att veta om överdoseringen har gjorts med direktverkande eller långtidsverkande paracetamol och därför svårt att bestämma vilken behandling som krävs.

I rätt dos bedöms nyttan med Alvedon 665 större än risken, men PRAC bedömer att risken vid överdosering överväger fördelen med den aktuella beredningen.

Rekommendationen om tillbakadragande gäller enbart paracetamol med modifierad frisättning. Läkemedel med paracetamol som verkar direkt påverkas inte och kommer att finnas tillgängliga som tidigare.

Genombrott för ecstasy som läkemedel

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har klassificerat MDMA som ”breakthrough therapy” i behandling av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det meddelar den amerikanska organisationen Multidisciplinary association for psychedelic studies, MAPS, i ett pressmeddelande.

– När vi nu har en överenskommelse med FDA är vi redo att starta förhandlingar med den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, säger Rick Goblin, grundare och vd för MAPS, i ett uttalande i samband med pressmeddelandet.

MDMA, metylenedioxymetamfetamin, är en centralstimulerande narkotikaklassad substans som i dagligt tal benämns som ecstasy. Den ecstasy som säljs för narkotikabruk kan dock dessutom innehåller en rad andra hallucinogena substanser.

Det pågår och har genomförts ett antal kliniska studier med MDMA mot PSTD, de flesta sponsrade av MAPS.

I en ännu inte publicerad fas II-studie blev 62 procent av de 107 studiedeltagarna besvärsfria efter två månaders behandling med MDMA som komplement till psykoterapi, uppger MAPS. Efter 12 månaders uppföljning var 68 procent av studiedelatagarna besvärsfria. Samtliga deltagare hade lidit av PTDS i i genomsnitt 17,8 år. Organisationen skriver vidare att allvarliga biverkningar har var ”sällsynta” och inte livshotande.

Att FDA nu klassificerar MDMA som en genombrottsbehandling innebär att myndigheten bedömer att substansen har potential att vara drastiskt bättre än nuvarande behandling av PTSD, baserad på tillgänglig data.

Myndigheten meddelar i ett mejl att man inte kommenterar omständigheter kring enskilda bedömningar, och att det är upp till det prövande företaget eller organisationen att dela med sig av data.

I ett uttalande skriver MAPS att man nu siktar på att starta två kliniska fas III-studier med MDMA nästa år och i en mejlkonversation skriver Amy Emerson, vd för MAPS publika gren, MPBC, att man också har inlett ett nära samarbete med FDA.

– Vi kommer att ha ett möte med myndigheten i slutet av året för att diskutera fortsättningen av utvecklingen av MDMA.
– Om vi kan säkra finansiering till de kommande studierna och håller tidsplanen räknar vi med ett FDA-godkännande för MDMA som tilläggsbehandling till psykoterapi för PTSD år 2021, skriver Amy Emerson.

Mellan 200 och 300 patienter med PTSD ska ingå i fas III-studierna, som kommer att genomföras i USA, Kanada och Israel under 12 veckor. Deltagarna ska randomiseras till två grupper som antingen får MDMA vid tre tillfällen, eller placebo. I båda fallen i kombination med psykoterapi. Det primära effektmåttet är skattning på PTSD-skattningsskalan Caps-5.

”Breakthrough”-klassningen från FDA innebär ett större engagemang från myndigheten i utvecklingen av MDMA som läkemedel och innefattar till exempel rådgivning kring studieupplägg. Även andra snabbspårsförmåner i den regulatoriska processen blir tillgängliga, som exempelvis accelererat godkännande, om vetenskapligt stöd finns för det.

I dag behandlas PTSD med kognitiv beteendeterapi och annan psykoterapi samt med ssri-läkemedel.

Osteoporosmedel försvinner från marknaden

Läkemedlet Protelos med den aktiva substansen strontiumranelat kommer inte längre att finns tillgängligt för patienter, meddelar Läkemedelsverket.

På grund av sjunkande försäljning kommer det franska läkemedelsföretaget Servier, som tillverkar och marknadsför läkemedlet, att sluta tillhandahålla det.

Läkemedlet är godkänt i Europa för behandling av svår benskörhet med hög risk för frakturer, och när andra läkemedel inte kan användas.

År 2013 drogs läkemedlet in tillfälligt efter en nytta/risk-bedömning som visade en förhöjd risk för allvarliga hjärt- kärlkomplikationer. Det ledde till begränsningar i godkännandet och sedan 2014 får läkemedlet endast användas i fall där andra alternativ inte är möjliga.

I och med att Protelos slutar att distribueras från och med nu finns inget läkemedel med substansen strontiumranelt på marknaden.

Rekordmånga döda i mässling i Europa i år

1

Alla europeiska länder utom fyra har rapporterat fall av mässling i år, visar siffror från den europeiska folkhälsomyndigheten, Ecdc. De flesta sjukdomsrapporterna är från Rumänien och Italien, som haft stora mässlingsutbrott under 2017.

Till och med mitten av augusti hade Rumänien haft 6 834 fall av mässling och Italien 4 220. I Italien var 88 procent ovaccinerade och 7 procent hade endast fått en dos av de två som krävs för ett fullgott skydd, enligt Ecdc.

Antalet dödsfall i Europa på grund av mässling är också rekordstort. Till och med mitten av augusti i år har 27 personer dött i sjukdomen, jämfört med 13 personer under hela förra året. De flesta dödsfall, 20 stycken, har skett i Rumänien, tre i Italien och ett i vardera Bulgarien, Tyskland, Portugal och Frankrike.

Ecdc konstaterar att mässlingsutbrotten fortsätter i Europa och att det finns en ökad risk för spridning i områden med låg vaccinationstäckning bland befolkningen. Myndigheten påtalar att det mest effektiva skyddet mot sjukdom är vaccination med minst två doser vaccin.

I Sverige insjuknade tidigare i år ett drygt tiotal personer i mässling. Utbrottet skedde i Järvaområdet i nordöstra Stockholm. Området har en låg vaccinationstäckning för mässling, påssjuka och röda hund, runt 70 procent för tvååringar, jämfört med cirka 95 procent i övriga landet, enligt den svenska Folkhälsomyndigheten.

I Sverige ges vaccination mot mässling i kombination med vaccination mot påssjuka och röda hund. Det så kallade MPR-vaccinet ges vid två tillfällen, vid 18 månaders ålder och i årskurs ett eller två, och ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet.