Månads arkivering september 2017

Ökad överlevnad med nivolumab vid melanom

0

Det är en uppföljning efter tre år av en dubbelblind, randomiserad fas III-studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine. Studien utfördes vid 137 olika sjukhus i 21 länder och pågick mellan juli 2013 och mars 2014. 945 patienter randomiserades i tre grupper som fick olika behandling. En grupp (314 personer) fick nivolumab i kombination med ipilimumab. De andra två grupperna (315 resp 316 personer) fick endera substansen i kombination med placebo.

De två primära effektmåtten var överlevnad utan sjukdomsprogression och total överlevnad. Efter en uppföljningstid på tre år var den totala överlevnaden i gruppen som fick kombinationsterapin 58 procent. I gruppen som endast fick nivolumab var överlevnaden bara något lägre, 52 procent, medan den i gruppen som fick endast ipilimumab var 34 procent.

Graden av allvarliga biverkningar var också högre i gruppen som fick båda läkemedlen. 59 procent av patienterna jämfört med 21 och 28 procent i grupperna som fick ett av läkemedlen. Forskarna drar slutsatsen att nivolumab som monoterapi eller i kombination med ipilimumab signifikant ökar överlevnaden jämfört med endast ipilimumab för patienter med avancerat melanom.

Nivolumab, som går under produktnamnet Opdivo, är godkänt för att behandla en rad cancerdiagnoser. Ipilimumab, som säljs under namnet Yervoy, är i Sverige indicerat endast för avancerat melanom. Båda substanserna är monoklonala antikroppar.

En patient död i läkemedelsstudie

0

Det är läkemedelsföretaget Alnylam som i samarbete med Sanofi utvecklar substansen fitusiran. Det var i en oblindad fas II-studie som en patient avled av en trombos, rapporterar läkemedelssajten Pharmaphorum. Fitusiran utvecklas för att behandla hemofili A och B och fungerar genom att påverka patientens RNA.

Alnylam, som är ett amerikanskt företag från Massachusetts, har i ett uttalande meddelat att de stoppat all administrering med fitusiran i pågående studier, så att de nu kan utreda säkerheten och utveckla en strategi för att minimera riskerna. De räknar med att kunna återuppta studierna efter att ändringar har gjorts i studieprotokoll och säkerhetsaspekterna har godkänts av myndigheter runt om i världen.

Även bolaget Roche håller på att utveckla ett läkemedel mot hemofili A, och är med sin substans emicizumab en potentiell konkurrent för Alnylam och Sanofi, skriver Pharmaphorum. Men även där finns frågetecken kring säkerheten då patienter i Roches studier har drabbats av trombotisk mikroangiopati, då små blodkärl i vitala organ har skadats.

KD vill förstärka apotekens roll i hälso- och sjukvården

0

I en debattartikelDagens Nyheters debattsida skriver idag kristdemokraterna Emma Henriksson och Ella Bohlin om hur partiet vill att apoteken ska utnyttjas i framtiden. Bland annat vill de införa vad de kallar för ett farmaceutsortiment, som ska vara utvalda läkemedel som idag är receptbelagda. Dessa ska kunna säljas utan recept under förutsättning att de expedieras bakom disk och att kunden tar emot rådgivning av en farmaceut i samband med försäljningen.

Läkemedel som skulle kunna ingå i farmaceutsortimentet är bland annat ögonsalvor, potensläkemedel och högre styrkor av läkemedel som idag säljs receptfritt i lägre styrkor.

Ella Bohlin och Emma Henriksson föreslår också att blodtrycksmätningar, blodsockerkontroller och vissa allergitester ska kunna göras på apotek och att apotekspersonal ska kunna ta del av patienters provsvar som är relevanta för läkemedelsbehandlingen. Så kallade farmaceutiska tjänster är något som Apoteksutredningen redan föreslagit ska införas som en försöksverksamhet, under ledning av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Ella Bohlin och Emma Henriksson tycker också att farmaceuter ska kunna erbjuda apotekskunder hälsofrämjande samtal om bland annat viktnedgång, stresshantering och rökavvänjning.

Att erbjuda läkemedelssamtal till patienter som nyligen insjuknat i en kronisk sjukdom har visat sig minska antalet läkarbesök för patientgruppen i Danmark, skriver Bohlin och Henriksson, som tycker att svenska apotek borde göra samma sak.

Lundbecks nuvarande vd tar över ledarskapet i Teva

0

Styrelsen för det israeliska läkemedelsbolaget Teva meddelar i dag måndag att man värvat Kåre Schultz, det danska läkemedelsbolaget Lundbecks nuvarande vd, som sin nya ledare. Kåre Schultz tillträdde som vd för Lundbeck år 2015.

Teva har sedan februari i år varit utan vd då dåvarande vd:n Erez Vigodman lämnade bolaget. I somras förekom uppgifter om att Astrazenecas vd sedan 2012, Pascal Soriot, skulle ha träffat Tevas styrelseordförande och rekryteringskommitté, vilket fick det brittiska bolagets aktie att tappa i värde.

Kåre Schultz kommer enligt uppgifter från Teva att flytta till Peta Tikva i Israel där bolagets huvudkontor finns. I informationen från Teva framgår inte när Kåre Schultz tillträder tjänsten som ny vd. Fram till dess fortsätter Yitzaqk Peterburg, som varit tillförordnad vd sedan i februari, att leda bolaget.

Samtidigt som Kåre Schultz lämnar Lundbeck aviserar det danska läkemedelsbolaget att även den kommersiella chefen Staffan Schüberg lämnar bolaget. Staffan Schüberg meddelas bli vd för ett icke namngivet privat bolag.

Hjärtmedicin dras in – kan innehålla fel substans

0

Det är en tillverkningssats av Astrazenecas hjärtläkemedel Seloken med den aktiva substansen metoprolol och som har batchnummer VBBN som berörs, meddelar Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Risken finns att ytterförpackningen i stället innehåller en förpackning med Entocord med batchnummer VAPE. Entocord, i Sverige med namnet Entocort, är ett kortisonläkemedel som använd vid olika inflammatoriska sjukdomar.

Om man fått Entocord i stället för Seloken upphör den behandlande effekten av Seloken, med risk för hjärtklappning, förvärrad hjärtsvikt och förvärrad kärlkramp som följd. Det finns inga direkta risker med att ha tagit Entocord, enligt Läkemedelsverket.

Indragningen av Seloken berör både hälso- och sjukvården och apotek.

Har man som patient fått fel läkemedelsförpackning och tagit det felaktiga läkemedlet är uppmaningen att kontakta sin behandlande läkare, samt att återlämna den felaktiga förpackningen till apotek.

 

 

”MDMA ett val om inget annat hjälpt”

Dagens behandlingar av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hjälper ungefär 50 procent av patienterna, enligt Hans Peter Søndergaard, specialist i allmänpsykiatri med mångårig erfarenhet inom området.

I skenet av detta ser han positivt på utvecklingen av nya behandlingsalternativ för de allra sjukaste patienterna. Hans Peter Søndergaard är också försiktigt positiv den amerikanska läkemedelsmyndighetens klassificering av MDMA-kompletterad psykoterapi som en ”genombrotts behandling”, som Läkemedelsvärlden.se skrev om för en tid sedan.

– Har man prövat allt och ingenting fungerar har jag inga problem med att det behandlingsprotokollet används, säger han.

Hans Peter Søndergaard påpekar dock att det än så länge är få och små studier som gjorts med MDMA, vanligen benämnt som ecstasy, och att det behövs mycket mer vetenskapligt underlag för att terapin ska kunna användas i någon större skala.

Dessutom är det svårt att bedöma den farmakologiska effekten av behandling av MDMA, även med en placebogrupp, eftersom den narkotikaklassade substansen har getts i kombination med långvariga sessioner av psykoterapi.

– Betydelsen av MDMA kan i sig vara ganska perifer, medan trans-liknande fenomen, vare sig de framkallats på kemisk väg eller med psykologiska metoder, kan vara den aktiva ingrediensen, säger Hans Peter Søndergaard.

I en pilotstudie med 20 patienter med svår PTDS har medarbetare till Hans Peter Søndergaard undersökt effekten av bild- och musikterapi som inslag i behandlingsprotokollet. Studien är ännu inte publicerad, men Hans Peter Søndergaard är nöjd med resultaten.

– De är förbluffande ur mitt perspektiv, säger han, och påpekar att även behandlingsprotokoll med MDMA ofta innefattar musik.
– Patienter med långvarig och svår sjukdom har tappat förmågan att lugna ner sig själva och behöver hjälp med det. Där kan musik hjälpa och har man svårt att tala om saker kan bilder och samtal kring dem vara en framkomlig väg, säger Hans Peter Søndergaard.

Dagens läkemedelsbehandling av patienter med PTSD består i huvudsak av ssri-läkemedel som förstahandspreparat, men också av bensodiazepiner och antipsykosläkemedel.

– Det är läkemedel med en ganska begränsad effekt på PTSD och som dessutom kan skapa ett beroende, och det behövs helt klar forskas mer inom området.

Hans Peter Søndergaard tror inte att MDMA kommer att föras in i behandlingen i den svenska sjukvården inom någon snar framtid.

– Innan dess behövs mer forskning och noggrann utvärdering av varje steg i behandlingen.

Apotekarsocieteten vann kamp om proteomikmöte

I konkurrens med flera internationella kandidater föll valet på Apotekarsocieteten och Sverige som värd för den internationella konferensen för proteomik, HUPO, år 2020.

– Vi är glada och stolta. Sverige är framstående inom proteomik och nu får vi möjlighet att synliggöra detta på högsta internationella nivå, säger Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten, i ett uttalande i samband med att nyheten offentliggjordes.

Proteomik innebär storskalig analys av proteiner i biologiska prov och tekniken kan bland annat användas för att hitta biomarkörer och i utveckling av biologiska läkemedel – ett område som den svenska regeringen tilldelat stora resurser.

Även den nationella forskningsinfrastrukturen Scilifelab är exempel på svenska initiativ inom proteomikområdet, och som sannolikt föll valkommittén i smaken.

Bakom konferensen står den vetenskapliga världsorganisationen, Human Proteome Organisation, HUPO. Organisationens syfte är att främja kunskap och utveckling på proteomikområdet och den årliga världskongressen HUPO World Congress anordnas enligt ett roterande schema i olika delar av världen. Årets möte äger rum i Dublin på Irland.

Konferensen i Sverige år 2020 blir den första i Skandinavien. György Marko Varga, som representerar Swedish Proteomics Society, menar att valet av  Stockholm och Apotekarsocieteten som värd för arrangemanget, är ett kvitto på den vetenskapliga kvalitet man besitter inom området.

– Vi erbjuder ett vetenskapligt program av yppersta världsklass där vi för första gången involverar såväl läkemedelsindustrin som hälso- och sjukvården för att ta proteomiken till nästa nivå, säger György Marko Varga, i ett uttalande.

Ingredienser i vaccin mot fake news diskuterades

0

Hur gör en nyhetsredaktion för att bedöma och sålla i nyheter och granska nya uppgifter och rön? Med den frågan inledde Ingrid Helander, chefredaktör för Läkemedelsvärlden.se seminariet Ett vaccinationsprogram mot fake news – finns det? på Apoteks- och egenvårdsmässan i Kista. Hon berättade sedan om en nyhetsredaktions arbete.

Sidekick var Marie Eklund från Läkemedelsakademin, som berättade om hur de som förmedlare av vad hon kallar evidensbaserad kompetensutveckling går tillväga för att säkra att allt innehåll i utbildningarna är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Marie Eklund gav också värdefulla tips om hur man som apotekspersonal kan svara och förhålla sig till kunder med frågor och påståenden som går tvärtemot vad forskningen visar.

I panelen, som fick diskutera hur man förhåller sig till dagens informationsklimat, fanns Clary Holtendal, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter, Kristina Söderlund, intressepolitisk chef på Storstockholms diabetesförening och apotekaren Sara Claesson. Det är inte bara apoteken som får frågor om uppgifter som kunder läst på bloggar och i sociala medier. Även patientföreningen får en mängd sådana samtal, berättade Kristina Söderlund.

Apotekens roll i det massiva informationsutbud som råder är att stå för det vetenskapliga perspektivet, slog Marie Eklund fast. Men det är inte apotekspersonalens uppgift att få människor att ändra uppfattning. En farmaceut kan ge svar om vad som är vetenskapligt bevisat och guida till vederhäftig information, men kan inte ta ställning till uppgifter som kommer från andra håll.

Familjeplanering och hpv-vaccin prisas

0

Priset har kallats ”det amerikanska nobelpriset”, inte minst därför att över 80 av de tidigare pristagarna också har fått ta emot Nobelpriset. Igår tillkännagavs årets pristagare, som utöver äran får 250 000 dollar.

Priset för medicinsk forskning har gått till Douglas Lowy och John Schiller för deras arbete med att utveckla vaccin mot hpv-virus, för att förhindra bland annat livmoderhalscancer.

De båda forskarna har arbetat tillsammans i trettio år vid National Institutes of Health. I en kommentar sa de att priset sätter ljus på vad som är möjligt när regeringen stöder vetenskaplig forskning. Det får ses som ett inslag i debatten. Den amerikanska regeringens minskade vilja att stödja forskning och vetenskap är något som oroar många.

Laskerpriset för grundforskning går i år till den schweizisk-amerikanska forskaren Michael N. Hall, för hans forskning kring det så kallade TOR-proteinet som kontrollerar celltillväxt. Celltillväxtregleringen spelar en stor roll i en rad sjukdomar, däribland diabetes och cancer.

Lasker-Bloomberg delar också ut ett pris för public service, som i år går till organisationen Planned Parenthood. Priset kliver därmed in på ett mer politiskt område än vad det tidigare gjort, konstaterar bland andra tidningen New York Times. Organisationen är pressad under president Trump och en allt mer fientlig inställning till preventivmetoder och kvinnors reproduktiva rättigheter i delar av USA. Motiveringen till priset var bland annat att Planned Parenthood har försett livsviktig hälso- och sjukvård för reproduktiv hälsa till miljontals kvinnor i över ett sekel.

Dags för disruptiv farmaceutverksamhet?

0

Nätläkare, virtuell vård, digitala möten och varianter på detta i vården diskuteras mycket just nu. Debatten inom vården har fokuserat på de tekniska lösningarna, och inte på hur nya sätt att möta patienten kan förändra hur vi ser på vårdens utformning.

Kanske ett vårdbesök ibland bara ska handla om det som måste hanteras i ett fysiskt möte? Att vården blir mer kontinuerlig och ett återbesök efter ett år ersätts av flera kontakter över tid med hjälp av teknik där delar av patientens problem hanteras? Att anhöriga på arbetet eller på annan ort kan vara delaktiga i ett vårdbesök eller en rond?

Vad kan det här betyda för apoteksväsendet och farmaceuter? Vad händer när gamla eller kanske nya apoteksaktörer tar sig in på marknaden med hjälp av ett totalt fokus på telemedicin, med apoteksbesök via webbkamera och utvecklade farmaceuttjänster på distans?

Läs hela Mikael Hoffmans blogginlägg här.

Studier på Keytruda stoppade i USA

0

Läkemedlet pembrolizumab (Keytruda), som är en monoklonal antikropp, är i Europa godkänt för att behandla melanom, en typ av lungcancer och Hodgkins lymfom. I USA är det även godkänt för ett par andra cancerformer, bland annat huvud- och halscancer.

I två kliniska studier har läkemedlet även testats på patienter med multipelt myelom, som är en form av blodcancer. I studierna har substansen kombinerats med andra, immunmodifierande läkemedel. Det är i dessa studier som Keytruda ser ut att ha ökat dödligheten hos patienterna, istället för att öka överlevnaden.

I den ena studien på 249 patienter fanns 29 dödsfall i gruppen som fick pembrolizumab. I kontrollgruppen, som alltså inte fick pembrolizumab utan endast andra läkemedel, var antalet dödsfall 21. Det innebar en ökad risk för dödsfall med mer än 50 procent. Den andra studien omfattade 301 patienter i sin analys. I kontrollgruppen var antalet dödsfall nio. Bland de som fått pembrolizumab var siffran 19, vilket innebar mer än en fördubblad relativ risk för död för de som fått Keytruda. Resultaten från båda studierna visade också att risken för allvarliga biverkningar var högre hos de patienter som fått pembrolizumab jämfört med i kontrollgrupperna.

Datan från studierna inhämtades i juni. Uppföljningstiden för de båda studierna var då 8,1 respektive 6,6 månader i medianvärde. Efter att bolaget Merck tagit del av resultaten avbröt de rekryteringen till studierna och meddelade den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Efter att ha inhämtat mer information agerade FDA med att i juli helt avbryta de pågående studierna.

FDA samarbetar nu med Merck med att analysera datan från de avbrutna studierna, för att ta reda på vad som orsakade de ökade dödsfallen i försöksgrupperna. De arbetar dessutom tillsammans med andra aktörer som leder liknande kliniska studier. FDA kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att garantera säkerheten för patienterna i dessa studier och för att försäkra sig om att personal och patienter förstår riskerna med försöken, meddelar myndigheten i ett pressmeddelande.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA betonar att resultaten från de båda avbrutna studierna inte påverkar de indikationer som Keytruda redan är godkänt för. Patienter som får behandling med pembrolizumab för de cancersjukdomar där substansen är godkänd ska fortsätta med sina behandlingar, eftersom bedömningarna om risk-nytta-balansen av pembrolizumab vid de sjukdomarna inte har förändrats.

Sanktionsavgift för brister i tillhandahållande av vara

0

De läkemedelsföretag som har bekräftat att de kan tillhandahålla ett läkemedel som periodens vara, är skyldigt att förse apoteken med detta läkemedel under hela den utsedda perioden. Men flera läkemedelsbolag har brustit i sin skyldighet när det gäller detta. Ett av bolagen som brustit mest är Sandoz, som har misslyckats med att tillhandahålla fem olika läkemedel till apoteken under februari månad i år.

Det handlar om antibiotika, Flucloxacillin, blodtryckssänkare, Candesartan och Enalapril, och ssri-läkemedlet Escitalopram. Företaget kommer nu att få betala totalt 164 000 kronor i sanktionsavgifter, meddelar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

TLV kräver även en sanktionsavgift på 150 000 kronor av GlaxoSmithKline för att under januari inte ha tillhandahållit sitt antidepressivum Voxra (bupropion), och 60 000 kronor av Actavis för att brustit i tillhandahållandet av migränläkemedlet Rizatriptan.

Periodens varor är de generiska läkemedel som har lägst försäljningspris och som läkemedelsföretagen har bekräftat kan tillhandahållas med tillräcklig hållbarhet under hela månaden. Om företagen brister i sin skyldigheten tar TLV ut sanktionsavgift av bolagen.

Bolag döms till böter för vilseledande reklam

0

Bolagets reklamannons som publicerades i tidskriften Vaskulär Medicins första nummer i år, innehåller bland annat annonstexten ”En NOAK med evidens för multisjuka” (NOAK står för Non-vitamin K Orala Antikoagulantia.) Reklamen fick konkurrenterna Pfizer och Bristol-Myers Squibb att göra en anmälan till Informationsgranskningsnämnden, IGN. Anmälarna anser att flera formuleringar i annonsen strider mot branschens eget etiska regelverk. Bayer har inkommit med ett svaromål.

Informationsgranskningsnämnden gör utifrån den samlade dokumentationen bedömningen att påståendet ”En NOAK med evidens för multisjuka” inte har stöd i produktresumén och att annonstexten därmed strider mot branschens etiska regelverk. De tycker också att informationen om att det är indikationen icke-valvulärt förmaksflimmer som avses, inte framkommer tillräckligt tydligt i annonsen.

IGN anser därför att reklamen strider mot paragraferna 2 och 4 i Läkemedelsbranschens etiska regelverk, och dömer Bayer till böter på 90 000 kronor för en överträdelse av normalgraden.

Bayer har överklagat beslutet.

Hepatit C-läkemedel introducerades snabbt

Under 2014 och 2015 introducerades de nya läkemedlen mot hepatit C som för första gången kunnat bota patienter med kronisk hepatitinfektion. Landstingens expertgrupp NT-rådet tog inför införandet tillsammans med kliniska experter fram behandlingsrekommendationer, med bland annat uppgifter om vilka patienter som bör behandlas med vilket läkemedel för bästa möjliga resultat.

I en uppföljning som nu publiceras framkommer att landstingen i hög grad har följt rekommendationerna.

– Ungefär 85 procent av behandlingarna har givits i enlighet med rekommendationerna, säger Gerd Lärfars, ordförande i NT-rådet, i ett pressmeddelande.

Mellan januari och september 2014 påbörjade 486 patienter behandling, majoriteten av dem tillhörde Stockholm-Gotlandsregionen. Till en början prioriterades av resursskäl de svårast sjuka patienterna. Under hela perioden som nu utvärderas har 3 447 patienter fått behandling. Bland dessa har utläkningsgraden kunnat bedömas hos 85 procent. Resultatet visar en utläkningsgrad på i genomsnitt 96 procent, vilket också motsvarar förväntningarna efter resultaten från de kliniska studierna.

Om det förekommit underbehandling, det vill säga om patienter som enligt rekommendationerna skulle behövt behandling har fått vänta eller inte fått någon behandling, har inte gått att säkert bedöma i rapporten. Några regionala skillnader i det hänseendet har därför inte heller kunnat bedömas.

Men även om rapporten visar en positiv bild av införandet av de nya läkemedlen, anser inte alla att allt fungerar prickfritt. I våras presenterade en tvärvetenskaplig expertgrupp ett konsensusdokument där de tar upp problem i vården av den berörda patientgruppen, nämligen narkotikamissbrukare. I en artikel i Läkemedelsvärlden.se pekade en av experterna, Fred Nyberg vid Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende på Uppsala universitet, bland annat på problemet att inte tillräckligt många personer som är smittade med hepatit C fångas upp och diagnostiseras.

Fel läkemedel ledde till ambulansutryckning

0

Det var apodosrullar, det vill säga färdigförpackade dospåsar med läkemedel, som skulle ges till två olika vårdtagare som delades ut till fel personer. Den första undersköterskan gjorde ingen identitetskontroll när hen lämnade ut den första rullen till den ena vårdtagaren. En annan undersköterska som sedan kom och hjälpte patienten att ta sina mediciner undersökte inte heller att dospåsen var ordinerad till rätt person.

Den andra vårdtagaren, som alltså också fick fel persons läkemedel, skötte själv sina mediciner. Eftersom hon inte kände igen tabletterna, tog hon de som hon trodde var hennes vanliga ur påsen. Därmed fick vårdtagaren i sig neuroleptika, litium och en sömntablett.

Några timmar senare föll hon och larmade hemtjänsten, som kom och hjälpte henne upp. Efter en timme föll hon igen. Boendeassistenterna kontaktade då 112 då patienten talade sluddrigt och inte kunde stå på benen. När ambulanspersonal kom upptäckte de att patienten fått fel persons läkemedel. Patienten togs med ambulansen till sjukhus.

Patienten klarade sig utan frakturer eller skador och fick komma hem från sjukhuset samma kväll. Den första vårdtagaren fick inga märkbara men av sina felaktiga läkemedel.

I lex Maria-anmälan har vårdgivaren identifierat orsaker till händelsen. Bland annat hade gällande rutiner för läkemedelshantering inte följts. Man konstaterar också att det var många inplanerade hembesök på en förmiddag för en undersköterska.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har avslutat ärendet och kommer inte att vidta några ytterligare åtgärder. De bedömer att vårdgivaren har utrett händelsen och vidtagit nödvändiga åtgärder för att något liknande inte ska hända igen.

Det första reningsverket för läkemedelsrester invigs

0

Det är Nykvarnsverket i Linköping som blir det första reningsverket som till över 90 procent renar avloppsvattnet från läkemedel. I den nya tekniken används ozon som gör att vattnet kan renas även från svårnedbrytbara läkemedelsrester, meddelas i ett pressmeddelande från Tekniska verken, som äger anläggningen.

I våras redovisade Naturvårdsverket ett uppdrag för regeringen, där förutsättningarna för användning av avancerad rening av läkemedelsrester från avloppsvattnet utreddes.

I redovisningen för uppdraget fastslog Naturvårdsverket att det finns ett behov av att införa avancerad rening vid avloppsreningsverk för att rena vattnet från läkemedelsrester. Men hur behovet ser ut på lokal nivå var inte utrett, och man kunde då inte säga vilka avloppsreningsverk som borde prioriteras. Den fullskaliga läkemedelsreningen på Nykvarnsverket är ett initiativ från lokala och regionala aktörer.