Månads arkivering augusti 2017

Falska nyheter om läkemedel i fokus på mässa

Ingrid Helander
-
0
Falska nyheter om läkemedel i fokus på mässa

Uppgifter om att vaccin är farligt, ssri-läkemedel overksamma eller att kosttillskott gör under för hälsan är ingenting nytt. Däremot sättet de sprids på. I digitala kanaler och sociala medier är möjligheten att dela både korrekt information, men också mindre vederhäftig sådan, i det närmaste obegränsad.

Men hur bemöter man till exempel en kund på apotek som sett på tv eller hört grannen berätta om ett nytt mirakelmedel, eller hur ska man som patient förhålla sig till olika rön som rör ens sjukdom och hälsa?

Dessa frågor kommer att diskuteras på Apoteks- och egenvårdsmässan i Kista nästa vecka vid ett seminarium arrangerat av Läkemedelsvärlden.se och Läkemedelsakademin.

Sara Claesson är leg. apotekare och har arbetat på apotek i 20 år, och hon menar att det är viktigt att vara ödmjuk och inte skriva någon på näsan.

– Samtidigt är det viktigt att vara tydlig med vilken vetenskaplig kunskap som finns om den aktuella produkten eller behandlingen. Och berättar någon om en mirakelkur får man försöka ta en diskussion om vad som kan vara rimligt, säger hon.

Patienter med livslånga kroniska sjukdomar är kanske särskilt utsatta för råd och rön med tveksam vetenskaplig förankring. Som intressepolitisk chef för Storstockholms diabetesförening ser Kristina Söderlund hur patienter i dag har mer att förhålla sig till än tidigare.

– Det är ett ganska stort tryck med information från läkemedelsföretag, reklam för olika appar, medicinteknik och egenvårdsprodukter. Där försöker vi föra en dialog med våra medlemmar om vad det är för information de har fått, från vem och vilket stöd det finns för olika påståenden. Samtidigt måste man ha en tilltro till att människor har en förmåga att göra egna bedömningar, säger Kristina Söderlund.

Hon menar dock att apotek skulle kunna ta en mer aktiv roll i att bekämpa tveksamma och felaktiga nyheter om läkemedel.

– Det finns en hel del läkemedel och egenvårdsprodukter som de skulle kunna ge råd om. Ett stort problem för patienterna är att vården inte har tid, och där skulle apoteken kunna ta en större roll, säger Kristina Söderlund.

Den 7 september arrangerar Läkemedelsvärlden.se och Läkemedelsakademin programpunkten Ett vaccinationsprogram mot fake news – finns det? på Apoteks- och egenvårdsmässan i Kista.
Läs mer här.

Gärna mer nyfikenhet och mindre färdiga åsikter

Sara Heyman
-
0
Gärna mer nyfikenhet och mindre färdiga åsikter

För en tid sedan skrev vi om en studie från Sahlgrenska akademin om antidepressiva läkemedel. Forskare i Göteborg har under flera års tid samlat data från kliniska studier av så kallade ssri-preparat för att undersöka den verkliga effekten av läkemedlen. Bakgrunden är påståenden om att effekten egentligen bara skulle vara psykologiska mekanismer som kommer av att patienterna känner av biverkningar av läkemedlen.

Att gamla sanningar ifrågasätts är bra. ”Så har vi alltid gjort” är aldrig ett bra svar på varför något ska göras.

Läs hela Sara Heymans blogginlägg här.

Första genterapin godkänd i USA

Sara Heyman
-
0
Första genterapin godkänd i USA

Därmed har den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA tagit ett medicinhistoriskt viktigt steg mot nya sätt att behandla cancer. I och med godkännandet kommer en helt ny behandlingsmöjlighet att finnas tillgänglig för barn och unga med svårbehandlad akut lymfatisk b-cellsleukemi.

Substansen heter tisagenlecleucel och läkemedlet går under produktnamnet Kymriah. Det är en genterapi baserad på patientens egna T-celler. Patientens blodceller tas ur blodbanan och skickas till ett center där cellernas genuppsättning modifieras så att de får en ny gen med ett specifikt CAR-protein (chimeric antigen receptor protein). Efter modifieringen får patienten tillbaka blodet i blodbanan. Det nya proteinet får T-cellerna att söka upp leukemicellerna, som har en antigen vid namn CD19 på cellytan, och döda dem.

– Med förmågan att omprogrammera patientens egna celler för att attackera dödlig cancer når vi en ny nivå inom medicinsk innovation, säger Scott Gottlieb, chef på den amerikanska läkemedelsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Effekten och säkerheten för det nu godkända läkemedlet har demonstrerats i en multicenterstudie med 63 patienter med akut lymfatisk leukemi som inte svarat på standardbehandlingarna. Andelen som helt tillfrisknat inom tre månader var hela 83 procent.

– Kymriah är den första terapin i sitt slag, och erbjuder en möjlighet för barn och unga med en allvarlig sjukdom där vi tidigare inte haft någon mer behandling att ge, säger Peter Marks, chef för Center for Biologics Evaluation and Research på den amerikanska läkemedelsmyndigheten, i pressmeddelandet. Det ger inte bara dessa patienter ett nytt behandlingsalternativ, utan ett alternativ som har visat lovande resultat vad gäller överlevnad och tillfrisknande i kliniska prövningar.

Men det finns allvarliga biverkningar med CAR-T-terapier, som Läkemedelsvärlden.se skrivit om tidigare. Därför finns tydlig varningsinformation på läkemedlet om risken för så kallat cytokine release syndrome, CRS, en immunologisk kaskadreaktion som kan vara livshotande. Det finns även risker för andra allvarliga biverkningar, som neurologisk påverkan, allvarliga infektioner, lågt blodtryck och njurskador.

På grund av de allvarliga biverkningarna godkänns läkemedlet med ett särskilt tillstånd och tillsammans med en strategi för att systematiskt bedöma och minska riskerna, för en säker användning av läkemedlet. De sjukhus som ska ge terapin kommer därför att behöva en särskild certifiering. För att bedöma läkemedlets säkerhet på längre sikt, ska läkemedelsföretaget Novartis också genomföra en observationsstudie över de patienter som får Kymriah, efter att läkemedlet släppts på marknaden.

Mindre blödningsrisk med Pradaxa efter stentingrepp

Sara Heyman
-
0
Mindre blödningsrisk med Pradaxa efter stentingrepp

I studien, som publiceras i New England Journal of Medicine och samtidigt presenterades på den europeiska hjärtkongressen i Barcelona, ESC, ingick 2 725 patienter. De blev slumpvis utvalda vid 414 sjukhus i 41 länder, varav åtta i Sverige, under perioden juli 2014 till oktober 2016.

Patienterna hade alla genomgått en stentoperation, eller ballongvidgning som det också kallas, och fått ett nät inopererat i ett blodkärl för att hålla det öppet. Standardbehandling efter ballongvidgning för patienter med hjärtflimmer är warfarin (Waran) i kombination med två andra trombocythämmande läkemedel. Nackdelen med behandlingen är en stor blödningsrisk.

I studien fick en grupp av patienterna standardbehandlingen med warfarin och två trombocythämmare (klopidogrel eller tikagrelor) och acetylsalicylsyra. Den andra gruppen fick dabigatran (Pradaxa) i två olika dosstyrkor, i kombination med endast en trombocythämmare.

Det primära effektmåttet var större eller kliniskt relevant blödning under uppföljningstiden, som var i medeltal 14 månader. Forskarna studerade också effekten av läkemedelsbehandlingarna genom att jämföra antalet händelser med blodproppar, som hjärtinfarkt eller stroke.

Resultatet visade att risken för blödning var större för de patienter som fått warfarin med två trombocythämmare jämfört med de som fått dabigatran och en trombocythämmare. Andelen som fick en större blödning i gruppen som fått den lägsta dosen dabigatran var 15,4 procent. Av de som fått trippelterapin med warfarin var andelen 26,9 procent. Av de som fått en något högre dos dabigatran var andelen som fick en blödning 20,2 procent, och i motsvarande grupp med trippelterapi var andelen 25,7 procent.

Forskarna drar slutsatsen att för patienter som genomgått ballongvidgning var risken för blödning mindre om de behandlades med en kombination med dabigatran jämfört med en kombination med warfarin. Effekten av de jämförda läkemedlen med avseende på att förhindra blodproppar var likvärdig.

– Tidigare har vi haft för få uppgifter om K-vitaminfria orala blodförtunnande läkemedel inom det här området. Därför är de positiva resultaten från denna studie mycket välkomna, säger professor David Erlinge, professor i kardiologi vid Skånes universitetssjukhus och ansvarig för den svenska delen av studien, i ett pressmeddelande.

I Sverige genomförs cirka 20 000 stentoperationer om året.

Studien var sponsrad av läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim.

Behandling med Viagra förvärrar hjärt-lungsjukdom

Ingrid Helander
-
0
Behandling med Viagra förvärrar hjärt-lungsjukdom

Substansen sildenafil, som bland annat förekommer i potensläkemedlet Viagra, används främst för behandling av erektionsproblem. För sina kärlvidgande egenskaper används substansen också som off label-behandling vid olika kärlsjukdomar.

Vid pulmonell hypertension är blodtrycket i lungartärerna förhöjt. Det kan bero på försvagade eller skadade hjärtklaffar, som inte förmår pumpa ut blodet i kroppen med tillräckligt stor kraft. Resultatet blir att det förhöjda blodtrycket förs bakåt till lungornas blodkärl, vilka reagerar genom att tjockna och därmed öka blodtrycket ytterligare, så kallad pulmonell arteriell hypertension, PAH.

Trots korrigering av hjärtklaffen består förtjocknaden i blodkärlen och det vanliga är att det höga blodtrycket återkommer efter en tid. För att minska blodtrycket ges bland annat sildenafil, som vidgar blodkärlen.

Nya opublicerade studieresultat, som presenterades vid den pågående hjärtkonferensen ESC i Barcelona i Spanien, visar dock att behandling med sildenafil gav sämre överlevnad och fler sjukhusinläggningar än placebo.

I studien, som genomfördes av forskare från bland annat universitetssjukhuset Gregorio Maranon i Madrid, ingick 200 patienter. Samtliga hade högt blodtryck i lungorna och hade genomgått klaffoperation.

Patienterna randomiserades till att få antingen sildenafil 40 mg tre gånger om dagen eller placebo. Varken patienter eller prövare visste vilken substans som gavs. Studien pågick i sex månader och det primära effektmåttet var ett samlingsmått på död, hjärtrelaterad sjukhusinläggning, försämrad uthållighet och förvärrad sjukdomskänsla.

Efter sex månaders behandling hade de som fick sildenafil ett sämre utfall på det primära effektmåttet än de som fick placebo, 33 procent (33 patienter) jämfört med 15 procent (14 patienter). Även antalet hjärtrelaterade sjukhusinläggningar var större i gruppen som fick sildenafil än i placebogruppen.

De spanska forskarna bakom studien kunde inte identifiera någon subgrupp av patienter som hade nytta av sildenafil. Deras slutsats är därför att man bör undvika att använda sildenafil som långtidsbehandling av pulmonell arteriell hypertension för patienter som genomgått klaffoperation.

Rekommenderar hivprofylax

Sara Heyman
-
0
Rekommenderar hivprofylax

Kunskapsöversikten och rekommendationer om praktisk handläggning som nu publiceras, är något som hivpositiva i Sverige och hälso- och sjukvården som arbetar med den berörda patientgruppen efterfrågat länge, som Läkemedelsvärlden.se tidigare skrivit om.

I kunskapsöversikten har Folkhälsomyndigheten sammanställt forskningsstudier om förebyggande läkemedelsbehandling mot hivinfektion, så kallad preexpositionsprofylax eller Prep. Myndigheten har också tagit del av andra länders rekommendationer och gjort en anpassning till förhållandena i Sverige.

Slutsatsen är att det finns ett gott vetenskapligt stöd för att förebyggande läkemedelsbehandling skyddar mot hiv. Skyddet beräknas vara över 80 procent. Förebyggande behandling bör därför ges till personer med kraftigt ökad risk för hivinfektion, skriver Folkhälsomyndigheten.

– Ordet bör betyder ju att det är en rekommendation, säger Anders Tegnell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten. Vi har inget mandat att säga något annat. Det här är ett kunskapsunderlag för landstingen att ta ställning till.

De som löper särskilt stor risk för hivinfektion är framför allt vissa personer inom gruppen män som har sex med män. Det finns flera andra faktorer som ökar risken, som ett risktagande beteende, resor till regioner med högre hivprevalens och tidigare sexuellt överförda bakteriella infektioner. Men det går ändå inte att fastställa en särskild grupp som bör erbjudas Prep, utan det är upp till läkare och individ att bedöma i varje enskilt fall.

Världshälsoorganisationen WHO har sedan 2014 rekommenderat Prep i kombination med kondom som förebyggande behandling till gruppen män som har sex med män. Smittskyddsinstituten i både USA och EU har samma rekommendation. Läkemedlet Truvada, vars patent i Sverige nyligen gick ut, godkändes av EMA 2005. Ett flertal länder har redan infört den förebyggande behandlingen i sina hälso- och sjukvårdsprogram.

I Sverige har många väntat på Folkhälsomyndighetens steg. På Venhälsan i Stockholm, dit många män som har sex med män kommer, har man väntat på att frågetecken om rutiner, uppföljning och kostnader ska rätas ut. Personer som tar Prep måste följas regelbundet, bland annat för att kontrollera njurfunktionen.

Läkemedlet Truvada ingår efter ett beslut 2016 i högkostnadsskyddet. Patentets utgång har påverkat priset drastiskt. Priset för Truvada på ett onlineapotek är över 8400 kronor för en burk med 30 tabletter. Generika säljs av flera olika läkemedelsbolag till priser på mellan 1800 och 4600 kronor för lika många tabletter.

Någon kostnadseffektivitetsberäkning har Folkhälsomyndigheten inte gjort. I nuläget vet man inte hur stor gruppen som bör få Prep är, även om det finns uppskattningar.

– Lite längre fram, när behandlingen funnits ett tag, kan vi kanske göra en bedömning av kostnadseffektiviteten, säger Anders Tegnell. Då vet vi bland annat hur stor gruppen som erbjuds läkemedlet är.

Men det handlar om en liten grupp personer som Prep är aktuellt för. Förra året rapporterades 430 fall av hiv i Sverige. Av dessa var majoriteten av personerna födda utanför Sverige. 82 av fallen var män som har sex med män och personer födda i Sverige, det vill säga den grupp som kanske hade kunnat gå att identifiera som riskpersoner och som skulle kunnat få Prep. Siffrorna ger en uppfattning av antalet hivinfektioner som skulle kunna förhindras med den förebyggande behandlingen, skriver myndigheten i sitt kunskapsunderlag.

”Fortsätt att styrketräna även om du äter NSAID”

Ingrid Helander
-
0
”Fortsätt att styrketräna även om du äter NSAID”

En ny studie från Karolinska institutet visar att personer som äter en hög dos antiinflammatoriska läkemedel, ibuprofen, under en längre tid och samtidigt styrketränar har sämre effekt av träningen än personer som äter en låg dos, acetylsalicylsyra.

Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Acta Physiologica.

Muskelstyrkan försämrades något, men framför allt var det muskelvolymen som påverkades negativt av den högre dosen antiinflammatoriska läkemedel.

– Vi blev överraskade av att det var en så tydlig effekt på muskeltillväxt, säger Tommy Lundberg, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska institutet, och en av författarna till studien.

Totalt undersöktes 35 män och kvinnor i åldern 18 till 35 år. Studiedeltagarna lottades till att få antingen ibuprofen (Ipren), 1 200 mg om dagen eller låg dos acetylsalicylsyra (Trombyl), 75 mg om dagen. Studien pågick under åtta veckor under vilka studiedeltagarna genomförde 20 träningspass av benstyrka (främre lårmuskeln).

Deltagarnas maximala benstyrka mättes innan och efter träningsperioden, liksom muskelvolymen som mättes med magnetkamera. Även molekylära analyser gjordes från muskelbiopsier som togs före och efter träningsinterventionen, där forskarna undersökte uttryck av både gener och proteiner involverade i muskeluppbyggnad.

Efter åtta veckors träning hade både gruppen som fick ibuprofen och den som fick acetylsalicylsyra blivit starkare och fått större muskler. Muskelvolymen ökade dock mer i gruppen som fick acetylsalicylsyra än den som fick ibuprofen, med 7,5 procent jämfört med 3,7 procent. Skillnaden var statistiskt signifikant.

Vad gäller benstyrka var skillnaden mellan de båda grupperna inte lika tydlig och på det stora hela inte signifikant, även om det fanns en tendens att den var något lägre i ibuprofengruppen.

Tommy Lundberg poängterar dock att träning har många goda effekter förutom att bygga muskelmassa.

– Om du tränar och behöver äta NSAID varje dag ska du inte oroa dig för mycket utan försök att känna av alla effekter träningen kan ge som styrka, bättre balans och välmående. Det är bättre att träna än att låta bli, även om du äter NSAID, och om hälsan tillåter.

Vilken betydelse tror du studien kan få?
– De som visar störst intresse för den är idrottare och kroppsbyggare. Där vet vi att intaget av NSAID är överrepresenterat. Många tar till exempel läkemedlen för att snabba på återhämtningen eller undvika träningsvärk, men det finns inget starkt stöd för sådana effekter. I den gruppen finns det en poäng i att se över sin medicinering för att eventuellt trappa ner och sluta, säger Tommy Lundberg.

Muskelmassan kan också vara påverkad i vissa sjukdomar eller patientgrupper, och där man med olika strategier försöker öka den eller motverka muskelförtvining.

På sikt är forskarnas förhoppning att göra en liknande studie, fast med äldre deltagare.

– Det finns indikationer på att antiinflammatoriska läkemedel, tvärtemot resultaten i denna studie, kan ha en positiv effekt på muskelvolymen hos äldre. Det finns behov av att ta fram olika strategier för hur dessa läkemedel kan användas i kombination med träning i olika ålders- och patientgrupper, säger Tommy Lundberg.

Apoteksutredningen får ytterligare förlängd tid

Sara Heyman
-
0
Apoteksutredningen får ytterligare förlängd tid

I våras förlängdes utredningstiden för den del av utredningen som handlar om handelsmarginalen för läkemedel utanför läkemedelsförmånerna. Den delen ska redovisas i oktober i år. Men nu förlängs tiden även för övriga delar av utredningen, som får sitt slutdatum den 15 juni 2018. Det meddelar regeringen.

I december förra året utvidgades Apoteksutredningen med flera tilläggsdirektiv, och utredningstiden förlängdes. Den ursprungliga delen av uppdraget redovisades av den dåvarande utredaren Åsa Kullgren i våras, som Läkemedelsvärlden.se skrev om då.

Nu är det Anna-Lena Sörenson, vice ordförande i socialutskottet och sedan 2010 socialdemokratisk riksdagsledamot, som leder utredningen.

Antibiotikaförbrukningen fortsatt ojämn

Sara Heyman
-
0
Antibiotikaförbrukningen fortsatt ojämn

I hela Stockholm har antalet antibiotikarecept minskat med 3,3 procent under första halvåret 2017, jämfört med samma period 2016. Det visar nya siffror från Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens. Fortfarande ligger Stockholm, Gotland och Skåne högst i hela landet vad gäller antalet uthämtade recept med antibiotika. Men avståndet krymper, den nationella minskningen är lägre än den i Stockholm, 2,1 procent.

Bland Stockholms kommuner ses fortfarande stora skillnader i antibiotikaförbrukningen. Kommuner som står för en hög antibiotikakonsumtion är bland andra Södertälje, Nynäshamn och Danderyd. Tyresö, Vallentuna och Salem har kommit längre och är nere på runt 300 uthämtade recept per ettusen invånare.

Det finns inga säkra medicinska förklaringar till de stora variationerna, skriver Strama. Samtliga stockholmskommuner har ändå en bra bit kvar till det nationella patientsäkerhetsmålet, som ligger på 250 uthämtade recept per ettusen invånare. I hela landet är det bara Västerbotten som nått målet.

När det gäller antibiotika till barn upp till sex år har förbrukningen minskat stort de senaste månaderna. I Stockholms län minskade antalet uthämtade recept med 8,2 procent under första halvåret 2017 jämfört med samma period 2016. Om man jämför de senaste tolv månaderna är minskningen dock blygsammare, 1,2 procent. När det gällde luftvägsantibiotika var förbrukningen 5,2 procent lägre första halvan av 2017, jämfört med samma period 2016.

Ytterligare en dom mot företag bakom talkpuder

Sara Heyman
-
0
Ytterligare en dom mot företag bakom talkpuder

Det har en jury i Kalifornien kommit fram till, rapporterar bland andra nyhetskanalen BBC News. Summan, som är den högsta hittills, motsvarar drygt 3,3 miljarder kronor.

Som Läkemedelsevärlden.se tidigare rapporterat om, har det internationella storföretaget Johnson & Johnson, som producerar hygien- och skönhetsprodukter men även läkemedel, i en rad rättegångar dömts till böter för att deras talkprodukter ska ha orsakat äggstockscancer. Som i de övriga fallen kommer företaget att överklaga domen.

Johnson & Johnson hävdar att deras produkter inte orsakar cancer. Evidensen är osäker vad gäller sambandet mellan talkprodukterna och äggstockscancer, som är en ovanlig cancerform. Bolaget har dömts för att inte ha varnat för cancerrisken.

Kvinnan som i den senaste rättegången vunnit mot företaget är 63 år. Hon fick sin cancerdiagnos för tio år sedan, och sjukdomen sägs vara i ett slutskede. Kvinnan började använda babypudret vid elva års ålder.

Semaglutid hade bättre effekt än konkurrent

Ingrid Helander
-
0
Semaglutid hade bättre effekt än konkurrent

GLP1-analogen semaglutide från danska Novo Nordisk hade bättre effekt på sänkning av det så kallade långtidsblodsockret, HbA1c, än Eli Lillys dulaglutid, visar resultat från en nyligen avslutad fas III-studie. Studien sponsrades av läkemedelsbolaget Novo Nordisk.

Den globala studien pågick i 40 veckor och omfattade 1 200 patienter med typ 2 diabetes. Samtliga behandlades med metformin.

I studien jämfördes två doser av semaglutid, 0,5 mg och 1,0 mg, med 0,75 mg och 1,5 mg av Eli Lillys GLP1-analog dulaglutid. De båda substanserna gavs som tillägg till metformin och det primära effektmåttet var förändring av HbA1c. Medianvärdet för studiedeltagarnas HbA1c innan studien startade var 8,3 procent.

Resultatet, som är publicerat på Novo Nordisks hemsida, efter 40 veckors behandling visar att semaglutid i den lägre dosen sänkte HbA1c med 1,5 procent jämfört med 1,1 procent med den lägre dosen dulaglutid. Skillnaden var statistiskt signifikant.

Även med den högre dosen var sänkningen med semaglutid statistiskt signifikant större än med dulaglutid, 1,8 procent jämfört med 1,4 procent.

Studiedeltagarnas medianvikt innan studiestart var 95 kg och median-BMI 33,5. Både gruppen som fick semaglutid och dulaglutid tappade i vikt under studiens gång, med en större viktminskning i gruppen som fick semaglutid.

Även där var skillnaderna på 4,6 kg jämfört med 2,3 kg i de lägre dosgrupperna och 6,5 kg respektive 3,0 kg i de högre, statistiskt signifikanta.

De båda prövningsläkemedlen gavs som subkutana injektioner en gång i veckan.

Dulaglutid, med läkemedelsnamnet Trulicity, finns godkänt på den europeiska marknaden sedan 2014, medan ansökan om marknadsgodkännande för semaglutid är under behandling.

Överenskommelse om att dela hemlig information

Sara Heyman
-
0
Överenskommelse om att dela hemlig information

Som Läkemedelsvärlden.se skrev om i mars i år, pågår ett samarbete mellan den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och EU:s läkemedelsmyndighet EMA, bland annat rörande inspektioner av läkemedelsbolag. Nu har Europakommissionen, FDA och EMA skrivit under en överenskommelse som tillåter att hemligstämplad information, inklusive affärsinformation från läkemedelsinspektioner, får delas mellan myndigheterna.

Överenskommelsen är en milstolpe i det pågående arbetet att låta resultaten från inspektioner utförda av FDA även vara giltiga hos EMA och vice versa, och syftar till att stärka relationen mellan EU och USA, skriver EMA på sin hemsida.

Ända sedan 2003 har myndigheterna samverkat om hemligstämplad information, men något fullt informationsutbyte har tidigare inte varit möjligt. Det utökade samarbetet ska spara resurser så att mer fokus kan läggas på inspektioner hos läkemedelstillverkare med högre risk för brister i kvaliteten, skriver EMA.

Läkemedel till unga i Norge ökar efter nya regler

Sara Heyman
-
0
Läkemedel till unga i Norge ökar efter nya regler

Hösten 2016 infördes strängare regler på de norska gymnasieskolorna. Om eleverna har mer än tio procents odokumenterad frånvaro i ett ämne får de inte sitt ämnesbetyg. Vid sjukdom krävs läkarintyg eller annat intyg från sjukvården. Det har gjort att läkarbesöken men även receptuthämtning för bland annat förkylningssjukdomar, som antibiotika, har ökat. Det framkommer i en forskningsrapport från norska Folkehelseinstituttet som publiceras i den norska läkartidningen, Tidsskrift for den norske legeforening.

Forskarna har undersökt antalet läkarbesök och mängden uttagna receptbelagda läkemedel för personer i åldersgruppen 16 till 18 år under hösten 2016 och jämfört med samma period under åren 2013 till 2015.

Resultatet visar att antalet besök hos allmänläkare var 30 procent högre hösten 2016 jämfört med tidigare år. Störst var ökningen för luftvägsinfektioner. Under hösten 2016 var andelen läkarkonsultioner 23,2 per 100 personer. Det är mer än det dubbla jämfört med året innan, då andelen var 10,5 per 100 personer. Men även för andra tillstånd, som huvudvärk, mag- och tarmbesvär och psykiska problem ökade antalet läkarkonsultationer.

Läkemedelsuttaget var åtta procent större. En av de största ökningarna gällde antibiotika för luftvägsinfektioner. Under veckorna med högst konsumtion var antalet uttag närmare 800 per vecka, jämfört med strax under 600 per vecka de tidigare åren.

Det är troligt att förändringarna är en följd av de nya frånvaroreglerna, skriver forskarna. Ordföranden för Norsk forening for allmennmedisin, Petter Brelin, kommenterar resultatet i NRK.

– Vi försöker hela tiden att få ner bruket av antibiotika. Frånvaroreglerna har uppenbart blivit en åtgärd som ökat konsumtionen. Den här utvecklingen är ingenting att glädjas över, säger han till NRK.

Ormbett vanlig fråga under sommarmånaderna

Ingrid Helander
-
0
Ormbett vanlig fråga under sommarmånaderna

Under sommaren ökar trycket på Giftinformationscentralen, och i år var inget undantag. I takt med att människor vistas mer ute i naturen, ökar också antalet frågor om ormbett, insektsbett, växtförgiftningar och förgiftning av svampar. Vid huggormsbett är det viktigt med snabbt insättande av serum, vars tillgång dock kan variera.

– Den här sommaren har tillgången serum varit hygglig, säger Mark Personne, överläkare på Giftinformationscentralen. Huggormsserum finns på alla akutsjukhus och måste ges ganska snabbt för att ha effekt.

Mer ovanliga serum finns lagrade på apotek Scheele i centrala Stockholm, och har även de kommit till användning i sommar.

– De mer ovanliga ärendena vi har haft har rört bett av exotiska ormar, som till exempel skallerorm. Då gäller allmänt god intensivvård och ormserum om det behövs, säger Mark Personne.

Under ett år tar Giftinformationscentralen emot cirka 90 000 frågor. De flesta läkemedelsfrågorna handlar om paracetamol.

– De har ökat gradvis under åren, säger Mark Personne.

Därför fungerar inte immunterapi

Ingrid Helander
-
0
Därför fungerar inte immunterapi

Bröstcancer delas in i flera subgrupper, bland annat beroende på ärftliga och hormonella faktorer. Indelning påverkar val av behandling och prognos. Även indelning utifrån tumörens genuttryck görs, och knappt tio procent av bröstcancerfallen i Sverige klassificeras som trippelnegativ cancer. Det innebär att tumörcellerna saknar ytreceptorer för hormonerna östrogen och progesteron, samt proteinet HER2.

Trippelnegativ bröstcancer är också den subgrupp med sämst prognos. Tumörerna växer snabbt och dagens behandlingar, inklusive immunterapi i form av checkpoint-inhibitorer, saknar i de flesta fall effekt. Detta trots att de borde fungera i teorin eftersom trippelnegativa bröstcancerceller, speciellt av sorten ”claudin low”, till stor del består av immunceller. De borde med andra ord ha goda förutsättningar att svara på läkemedel som gör det möjligt för immunsystemet att attackera cancercellerna.

Nu har dock amerikanska forskare vid UNC Lineberger Comprahensive Cancer Center kommit närmare svaret på varför just denna ”claudin low”-cancercelltyp inte svarar som förväntat på immunterapi. Studien, som är utförd på möss och cellinjer från möss, samt på prover från human tumörvävnad och frisk vävnad, är publicerad i Journal of clinical investigation.

Genom att analysera cancercellernas genuttryck fann de att immuncellerna i och kring dem till stor del utgjordes av regulatoriska T-celler, en typ av immunceller med uppgift att hålla immunsystemet i schack. Cancercellerna sände också ut kemiska signaler för att rekrytera ytterligare regulatoriska T-celler till platsen. Vid behandling med checkpoint-inhibitorer förhindrar de regulatoriska T-cellerna helt enkelt immunsystemet att bekämpa cancern.

Forskarna testade därför att göra sig av med dessa celler med hjälp av olika experimentella metoder. Arbetet skedde i musmodeller. Resultatet blev att minskningen av de regulatoriska T-cellerna bromsade upp cancertillväxten något, men hade ingen effekt på överlevnad.

När behandlingen kombinerades med checkpoint-inhibitorer sågs däremot både en minskning i tumörstorlek och längre överlevnad.

I en kommentar i samband med publiceringen menar forskarna att de har identifierat en viktig aspekt av vad som förhindrar immunterapi att fungera i vissa fall, och att det är viktigt att även studera andra cancertyper på gennivå för att förstå hur de svarar på behandling.

I nästa steg ska forskarna testa strategin i en klinisk studie.

Avokadokärnor kan innehålla värdefulla ämnen

Sara Heyman
-
0
Avokadokärnor kan innehålla värdefulla ämnen

Det är forskare vid University of Texas Rio Grande Valley som har analyserat vad som finns i avokadokärnan ner till minsta kemiska beståndsdel. Men det är inte den inre delen av kärnan, utan det ofta lite torra, yttersta skalet på kärnan som har varit huvudföremål för deras intresse.

Forskarna malde ner 300 torkade kärnhöljen och fick ett drygt halvkilo pulver. Efter fortsatt processande kunde tre teskedar olja och cirka 30 gram vax utvinnas. Genom analyser kunde forskarna sedan identifiera 116 kemiska föreningar i oljan och 16 i vaxet. Många av dessa tycks inte finnas i själva avokadokärnan.

Bland de kemiska föreningarna som hittades finns dokosanol som används i antivirala läkemedel, och heptocosane som enligt forskarna skulle kunna förhindra tumörväxt. Forskarna fann också fettsyror som kan påverka kolesterolet och andra som kan användas som mjukgörare i material och i läkemedel.

Forskningsledaren Debasish Bandyopadhyay kommenterar att deras forskning visar att det som har betraktats som avokadons allra minst intressanta del kanske visar sig vara den mest värdefulla, med egenskaper som kan vara till nytta vid bland annat cancer och hjärt-kärlsjukdom.

Fynden presenteras vid American Chemical Society’s konferens som just nu pågår i Washington.

12Sida 1 av 2