Månads arkivering maj 2017

Barn i Nyköping erbjuds vaccin mot meningokocker

Sara Heyman
-
0
Barn i Nyköping erbjuds vaccin mot meningokocker

I måndags sökte familjen till ett ettårigt barn från Nyköping vård för vad som visade sig vara ännu en bakterieorsakad hjärnhinneinflammation. Under våren har två barn insjuknat i samma sjukdom, meningokockinfektion. Det ena barnet, ett skolbarn, avled i sjukdomen i april. Det finns koppling mellan de två fallen och det senast insjuknade barnet, skriver Nyköpings kommun på sin hemsida.

Ettåringen har vårdats på sjukhus i Stockholm och mår bättre. Barnet har inte börjat på förskola men har äldre syskon som finns i kommunens verksamheter. Smittskyddsläkaren i Sörmland tog därför sent igår kväll beslut om att erbjuda ett stort antal barn i Nyköping vaccination mot meningokocker.

Det är barnen på fyra olika förskolor och tre skolor samt alla skolbarnens syskon som nu kommer att erbjudas vaccinet.

– Jag kan inte ge någon exakt siffra på hur många barn det är som erbjuds vaccin, men det handlar om flera tusen, säger Fredrik Gustavsson, pressansvarig på landstinget i Sörmland.

Han berättar att vaccinering kommer ske på skolorna och barnavårdscentraler. Med anledning av händelserna bjöd landstinget i Sörmland idag in till en pressträff. Information finns också på kommunens och landstingets hemsidor.

Vaccinets skyddande effekt kommer efter 10 till 14 dagar. Endast barn erbjuds vaccinet eftersom barn löper högst risk att få meningokockinfektion, och det hittills enbart är barn som insjuknat. De drabbade barnens familjer och närstående som umgåtts med familjerna har även fått antibiotikaprofylax.

Meningokocker sprids genom droppsmitta, i saliv och vid nära kontakt. Bakterien kan finnas i svalg och näsa utan att man blir sjuk. Bärarskap beräknas finnas hos uppemot tio procent av befolkningen. De flesta som exponeras för bakterien blir inte sjuka. Eftersom bakterien inte överlever länge utanför kroppen kan den inte smitta via till exempel leksaker eller kläder.

Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten säger att tre fall definitivt ska ses som ett utbrott.

– Det handlar ju om hur ovanligt det är jämfört med i normala fall, säger han. Tre fall av meningokocker är inte vanligt.

Hur vanligt är det att smittskyddsläkare tar beslut om att erbjuda vaccin mot meningokocker?

– Det har bara hänt några få gånger de senaste tio åren, säger Anders Tegnell. Vid ett par fall ges ju antibiotikaprofylax för att skydda den närmaste omgivningen. Men vid fler fall så är vaccination det bästa skyddet.

Varför meningokockutbrott sker är det ingen som vet, säger Anders Tegnell. Man vet inte heller varför vissa är bärare utan att bli sjuka. Han berättar att det i början av 2000-talet skedde en rad utbrott av meningokockinfektioner i flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, Belgien och Frankrike. Där införde man skolvaccinationsprogram mot meningokocker. Men varför det då aldrig spred sig vidare till Sverige vet man inte.

– Även Norge har många fler fall av meningokocker än vi, säger Anders Tegnell.

Nytt bakslag för svensk ms-substans

Ingrid Helander
-
0
Nytt bakslag för svensk ms-substans

Nyligen presenterade fas III-data visar att substansen laquinimod inte fördröjer tiden till kvarstående funktionsnedsättning hos patienter med skovvis fortlöpande multipel skleros (RRMS).

Laquinimod är utvecklad av det svenska bioteknikbolaget Active Biotech och sedan år 2004 utlicensierat till det israeliska läkemedelsbolaget Teva.

De nu presenterade fas III-resultaten innebär ett nytt bakslag för Active Biotech och laquinimod som år 2014 fick negativt omdöme av EMA:s rådgivande kommitté vid ansökan om marknadsgodkännande för behandling av RRMS. CHMP bedömde att de biverkningar i form av cancer och fosterskador man sett i prekliniska studier innebar en för stor risk.

I den nyligen presenterade fas III-studien CONCERTO jämfördes till en början två doser av laquinimod, 0,6 mg och 1,2 mg dagligt intag, med placebo. Studiearmen med 1,2 mg avbröts dock i januari 2016 på grund av kardiovaskulära biverkningar hos vissa av försöksperosnerna. Resultaten från den avslutade fas III-prövningen presenterades i början av maj och rör alltså den lägre dosen.

Det primära effektmåttet i studien var att fördröja tiden till kvarstående funktionsnedsättning hos patienter med skovvis fortlöpande MS efter tre månaders behandling med 0,6 mg laquinimod om dagen. Resultaten visar att laquinimod inte var bättre än placebo i det avseendet och inte heller hade någon statistiskt signifikant positiv effekt efter sex eller nio månaders behandling.

Active Biotech och Teva, som driver den kliniska utvecklingen, skriver dock i ett pressmeddelande att vissa positiva effekter sågs på de sekundära effektmåtten som bland annat innehöll mått på förändringar i hjärnvolym jämfört med baslinje.

I en kommentar i pressmeddelandet säger Michael Hayden, global utvecklingschef på Teva, att man ska fortsätta analysera resultaten men att inte har några planer på att fortsätta utvecklingen av laquinimod för RRMS.

Bolaget har två andra pågående fas II-studier med laquinimod inom primärprogressiv multipel skleros (PPMS) och Huntingtons sjukdom.

Tveksam effekt med betablockerare

Ingrid Helander
-
0
Tveksam effekt med betablockerare

Rekommendationerna för behandling med betablockerare efter hjärtinfarkt skiljer sig åt internationellt. I USA rekommenderas alla patienter beta blockad efter hjärtinfarkt, oavsett om de har efterföljande problem med hjärtsvikt eller inte. I EU är rekommendationen för samma patientgrupp att betablockerare används som tilläggsbehandling.

I en kohortstudie gjord vid universitetet i Leeds i England ifrågasätter dock forskare nyttan med behandlingen hos patienter utan efterföljande problem med hjärtsvikt.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of American College Cardiology och baseras på data i det brittiska nationella hjärtinfarktsregistret, som innehåller information om patienter som vårdats på sjukhus efter en hjärtinfarkt.

Totalt ingick data från totalt 179 810 patienter som överlevt en hjärtinfarkt och vårdats på sjukhus, men som inte hade efterföljande hjärtsvikt eller hjärtrytmrubbningar. Ungefär 95 procent av alla patienter fick efterföljande behandling med betablockerare.

Forskarna tittade på ettårsöverlevnaden hos samtliga patienter och resultaten visar att den inte skiljer sig åt beroende på om man fått betablockerare eller inte. Resultaten, menar de, stödjer andra liknande studier som pekar på en tveksam nytta med rutinmässig förskrivning av betablockerare till hjärtinfaktspatienter utan efterföljande hjärtsvikt.

Förutom en onödig belastning på hälso- och sjukvårdsbudgetarna påpekar forskarna att patienter i dessa fall även utsätts för onödiga risker för biverkningar. Dessa består bland annat av yrsel, trötthet och kalla händer och fötter.

Studien var dock en observationsstudie och den säger inget om det faktiska sambandet mellan överlevnad och behandling med betaablockerare. Nästa steg är därför att genomföra randomiserade kliniska studier i vilka man också kan titta på fler utfallsmått än ettårsöverlevnad.

– Det här arbetet kan leda till en mer individanpassad medicinering efter en hjärtattack, säger Marlous Hall, som är epidemiolog vid Leeds universitet och som lett studien, i en kommentar i samband med att studien publicerades.

Kläder som mäter muskelaktivitet

Sara Heyman
-
0
Kläder som mäter muskelaktivitet

Träningskläder med inbyggda sensorer som registrerar elektromyografi, EMG, det vill säga den elektriska aktiviteten i musklerna, är inte bara en svindyr ny träningsattiralj för hängivna idrottare. Tekniken, som utvecklas av ett av företagen i Health innovation village i Helsingfors, ett kluster för uppstartsföretag inom teknik för hälso- och sjukvård, förväntas bli värdefull både i förebyggandet av förslitningsskador i arbetslivet, och som verktyg i rehabilitering efter skador eller stroke.

Mbody kallas kläderna som är de första i sitt slag. Informationen från sensorerna i kläderna analyseras, och användaren får grafer över aktiviteten i musklerna där man kan se hur symmetriskt musklerna har använts, hur stor aktiviteten har varit och i vilka intervaller musklerna har varit vilande.

Janne Pylväs, vd på Myontec, företaget bakom produkten, lägger upp ett par svarta cykelbyxor på skrivbordet. De ser ut som vilka moderna cykelbyxor som helst, men vid midjan sitter en liten, svart dosa, mindre än de senaste modellerna av en smartphone. Det är via den informationen skickas till datorn eller mobilen.

– Datan är mycket tillförlitlig, säger Janne Pylväs. Den har testats i studier som har publicerats i över 40 vetenskapliga artiklar.

Kläderna behöver heller inte sitta mer perfekt än andra träningskläder. Storlekarna som finns, från small till xx large, har fungerat bra, säger Janne Pylväs.

Kan man ha väldigt håriga ben?
– Ja, det är inga problem. Vid traditionell registrering av elektromyografi behövs rakning, men inte med de här.

Kan man tvätta dem?
– Ja, 40 grader, som vanliga sportkläder, säger Janne Pylväs och visar tvättinstruktionslappen.

Produkterna är redan på marknaden. Användarna är bland andra fotbollsklubben FC Barcelona, FIFA och British Cycling. Men nu öppnas nya områden upp för tekniken, där den kan komma att göra än mer nytta: i hälso- och sjukvården och inom arbetsmedicinen.

– Vi får många förfrågningar från arbetslivsområdet nu, säger Janne Pylväs. Det handlar till exempel om städare som får problem med axlarna och höfterna. Man vill ta reda på vad som orsakar skadorna. Är det hur de rör sig, eller hur intervallerna ser ut för arbete och vila? Om man kan ta reda på det, kan man ju förhindra skadorna.

Graferna som visar statistiken ger också tydliga signaler om risk för skador. Om till exempel graden av aktivitet skiljer sig mycket mellan vänster och höger sida, blir staplarna i diagrammet gula eller röda. Riskindikationer kan också visas när för lite relaxation registreras i musklernas aktivitet.

Janne Pylväs berättar om ett annat exempel där man med hjälp av tekniken kunnat hitta orsaken till en vanlig arbetsskada, på charkuteri. Många anställda fick plötsligt problem med karpaltunnelsyndrom. Det är ett tillstånd som ofta ger domningar och nedsatt känsel i handen, och som beror på att en klämd nerv i handloven.

Problemen med karpaltunnelsyndrom hade uppstått efter att man i en effektivisering hade förändrat tillvägagångssättet vid styckningen. Tidigare hängde köttet i taket, men nu kom det åkandes på ett band. Med den nya metoden fick styckarna göra samma rörelse hela tiden. Med registreringen av muskelaktiviteten kunde man se att ingen muskelrelaxation ägde rum, och därmed identifiera orsaken till arbetsskadorna.

– Vi ser en stor ökning av preventivt arbete av det här slaget, säger Janne Pylväs. Inom till exempel byggbranschen, städbranschen och i bilindustrin i USA. Muskelskador är de vanligaste arbetslivsskadorna, och de innebär ju stora kostnader för företagen.

På insidan av cykelbyxorna ses de insydda sensorerna. Det ser bara ut som lappar av en annan typ av tyg. Kläderna finns i olika modeller, förutom shortsen finns till exempel lösa ärmar eller tröjor.

– Du känner inte sensorerna, säger Janne Pylväs. De känns som vilka kläder som helst.

 

Kampanj ska ge fler stamcellsdonatorer

Sara Heyman
-
0
Kampanj ska ge fler stamcellsdonatorer

Det svenska registret för blodstamceller, Tobiasregistret, har cirka 80 000 registrerade donatorer. De patienter som kan behöva stamceller från en donator och som inte kan få från ett syskon, får vända sig till registret. En tredjedel av dem som vänder sig till registret hittar ingen matchning, utan får söka vidare i internationella register. Nu startar Tobiasregistret en kampanj för att få fler donatorer. Men givarna ska vara myndiga, och får inte vara äldre än 35 år.

De som vill bli donatorer och anmäler sig får fylla i en hälsodeklaration, och sedan lämna ett salivprov som man skickar med posten. Genom salivprovet kan blodstamcellernas vävnadstyp klassas. Först när en donator matchas med en behövande i registret, kan det bli fråga om donation.

Kampanjen kommer att äga rum i reklam tunnelbanan, på sociala medier och med event på Stureplan i Stockholm, meddelar Tobiasregistret i ett pressmeddelande.

 

Fortsatt subvention för Xtandi och Zytiga

Sara Heyman
-
0
Fortsatt subvention för Xtandi och Zytiga

Sedan sommaren 2015 ingår de två nya läkemedlen för prostatacancer Xtandi och Zytiga i högkostnadsskyddet. Landstingen har under våren 2017 ansökt om prissänkningar och trepartsöverläggningar har ägt rum mellan Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV, landstingen och läkemedelsbolagen.

Tidigare har osäkerheter funnits kring bland annat behandlingstid och effekt, särskilt vid behandling före cellgifter. Därför slöts sidoöverenskommelser mellan läkemedelsbolagen och landstingen, som ska ha minskat osäkerheterna, skriver TLV i ett pressmeddelande.

De nya trepartsförhandlingarna har lett till nya sidoöverenskommelser. Landstingen har därmed återkallat sina prissänkningsansökningar, och TLV har avskrivit ärendena om prissänkningar. Den generella subventionen blir kvar för de båda prostatacancerläkemedlen.

Fler ska behandlas med nya diabetesläkemedel

Ingrid Helander
-
0
Fler ska behandlas med nya diabetesläkemedel

De nya nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen framhåller vikten av effektiv glukossänkning hos personer med typ 2 diabetes. De nyare glukossänkande läkemedlen som kommit de senaste åren i form av GLP-1-analoger, DPP-4-hämmare och SGLT2-hämmare har alla fått en generellt mer uppgraderad roll som rekommenderade läkemedel i riktlinjerna.

Vad gäller vissa läkemedel inom grupperna GLP-1-analoger och SGLT-2-hämmare har studier också visat på en gynnsam effekt på diabetespatienter med hjärt- kärlsjukdom. I de nya nationella riktlinjerna rekommenderar därför Socialstyrelsen hälso- och sjukvården att erbjuda personer med typ 2-diabetes som haft minst en hjärt- kärlhändelse behandling med GLP-1-analogen liraglutid eller SGLT-2-hämmaren empagliflozin.

– Vi har blivit säkrare på dessa läkemedelsgrupper generellt och vad gäller dessa två substanser har man sett positiva effekter på hjärt- kärlsjukdom. Därför ger vi dessa läkemedel en högre prioritering i patientgruppen som haft en hjärt- kärlhändelse, säger Erik Åhlin, projektledare för Socialstyrelsens nya riktlinjer för diabetesvård.

GLP-1-analoger och DPP-4-hämmare har varit godkända sedan år 2007 och SGLT-2-hämmarna nådde den svenska marknaden år 2013. De två första läkemedelsgrupperna verkar genom att stimulera insulinfrisättningen, men påverkar även mättnaden genom att bromsa tömningen av magsäcken. SGLT2-hämmarna verkar genom att öka glukosutsöndringen i urinen och sänker därmed blodglukosnivån.

– Vi har sett att användningen av dessa nya läkemedel har ökat de senaste åren. I och med att vissa av dem även har positiva effekter på hjärt- kärlsjukdom såg vi ett behov av att uppdatera riktlinjerna med mer fokus på en individualiserad behandling för personer med diabetes och samtidig hjärt- kärlsjukdom, säger Erik Åhlin.

Nytt är också sättet riktlinjerna tagits fram på. I stället för nya nationella riktlinjer för hela diabetesområdet har Socialstyrelsen denna gång kommit med rekommendationer för ett mer avgränsat område.

– Vi har infört en tydligare förvaltning av riktlinjerna och riktar in oss på områden där vi förväntar oss de största förändringarna. Nu planerar vi tätare uppdateringar av riktlinjerna i takt med att kunskapsläget ändras, säger Erik Åhlin.

Finska resenärer ska testa diarrévaccin

Sara Heyman
-
0
Finska resenärer ska testa diarrévaccin

I ett projekt tillsammans med forskare från Helsingfors universitet, Göteborgs universitet och Johns Hopkins University ska finländska resenärer få åka på Kulturresa till Benin. Studien ska pågå minst ett år.

Det är det svenska företaget Scandinavian Biopharma, som håller på att utveckla ett vaccin mot diarré orsakat av bakterien Etec (Enterotoxigenic Escherichia coli). Etec är den vanligaste orsaken till såväl livshotande diarréer hos barn i utvecklingsländer som turistdiarréer hos resenärer från Västvärlden som besöker Afrika, Sydamerika eller Asien.

– Det är fördelen med den här typen av vacciner, säger Björn Sjöstrand, vd för Scandinavian Biopharma. Det här vaccinet kan rädda hundratusentals barn i utvecklingsländer. Men det kan också rädda folks semestrar, vilket räddar vår finansiering.

Björn Sjöstrand förklarar poängen med de två marknaderna: tack vare att vaccinet kan komma att bli en värdefull produkt för turister, finns en potentiell intjäningsförmåga hos vaccinet. Att ge vaccinet till de som verkligen behöver det, framför allt små barn och svaga individer i utvecklingsländerna, till mycket rimliga priser, blir möjligt tack vare pengarna från turistmarknaden.

Studien, som fått en del medial uppmärksamhet tack vare sin annorlunda utformning, är en fas IIb-studie. I den ska finländska resenärer få åka på en rabatterad kulturresa till Benin, där det finns ett finskt kulturcentrum och ett uppbyggt laboratorium. Hälften av resenärerna kommer att få vaccinkandidaten och hälften kommer att få placebo. Om de får diarréer under resan måste de lämna avföringsprover till laboratoriet.

Hur ska ni göra för att resenärerna ska exponeras för Etec?
– Vi gör ingenting, svarar Björn Sjöstrand, och konstaterar att av alla resenärer som åker till länder som Benin, så får omkring 40 procent så kallad turistdiarré. Åtminstone en tredjedel av dessa fall orsakas av Etec.

– Resenärerna ska inte utsättas för något utöver det vanliga. De får åka på en resa och om de blir sjuka finns infektionsläkare på plats och de blir omhändertagna. Det är inget dåligt erbjudande, säger Björn Sjöstrand.

Han berättar att man precis har fått in sista patienten i en studie på barn i Bangladesh, för samma vaccinkandidat. Det har testats på personer i olika åldersintervaller, och har nu testats nu på den allra yngsta och viktigaste gruppen: barn mellan sex månader och fem år. Säkerheten är redan bekräftad, men följs som vid alla studier vidare genom alla faser. Det som analyssvaren nu ska visa är hur barnens immunsvar ser ut.

De finska studiedeltagarna som nu rekryteras ska vara mellan 18 och 65 år, och kommer att resa i grupper om trettio personer för att under två veckor besöka Villa Karo, ett finskt-afrikanskt kulturcentrum i Grand Popo i Benin i Västafrika. Kulturcentrumet är grundat av den finska författaren Juha Vakkuri.

Varför finländska resenärer, ni är ju ett svenskt företag?
– Finländarna är duktiga på att genomföra kliniska studier, säger Björn Sjöstrand. Det är hög compliance. Men ett ännu viktigare skäl är att studiedeltagarna inte får ha tagit Dukoral de senaste fem åren.

Dukoral är ett koleraprofylax som i Sverige även lanseras som profylax mot turistdiarréer. Därför har en hög andel av de resande svenskarna tagit Dukoral, som kan ge en, om än begränsad, skyddande effekt även mot Etec.

Världshälsoorganisationen WHO har klassat produkten som en långt gången kandidat. The Bill and Melinda Gates Foundation stödjer projektet via organisationen PATH, som har som mål att få fram nya vaccin för utvecklingsländer. Företaget har äv

Redan i juli beräknas de första finländska studiedeltagarna åka ner till Grand Popo.

Antidepressiva läkemedel påverkar fiskars beteende

Sara Heyman
-
0
Antidepressiva läkemedel påverkar fiskars beteende

Det är en avhandling som läggs fram vid Södertörns högskola som har studerat hur det vanliga SSRI-läkemedlet citalopram påverkar fiskar, med storspigg och zebrafisk som studiemodeller. Resultatet visade att både ätbeteendet och stresskänsligheten påverkades hos storspiggen. Halterna av läkemedlet hade också permanenta effekter på fiskar som exponerades som embryon, visade studierna.

Forskaren Martin Kellner drar slutsatsen att citalopram sannolikt har en ekologisk påverkan i vattendrag där läkemedelsrester finns.

Flera tidigare studier har påvisat läkemedels negativa effekter i miljön, bland annat hormonstörande effekter från människors konsumtion av preventivläkemedel, och antibiotikarester som riskerar att öka spridningen av antibiotikaresistens.

Nyligen redovisade Naturvårdsverket ett uppdrag för regeringen, där förutsättningarna för användning av avancerad rening av läkemedelsrester från avloppsvattnet skulle utredas.

I redovisningen för uppdraget fastslog Naturvårdsverket att det finns ett behov av att införa avancerad rening vid avloppsreningsverk för att rena vattnet från läkemedelsrester. Men hur behovet ser ut på lokal nivå är inte utrett, och man vet i nuläget inte vilka avloppsreningsverk som borde prioriteras. Men man vet vilka faktorer som påverkar behovet. Exempelvis mängden föroreningar, om det finns flera utflöden från reningsverk i ett och samma vattendrag och omsättningen av vatten är faktorer som identifierats.

Den avancerade tekniken för att rena vatten från läkemedelsrester består av en kombination av reningstekniker: fysikaliska metoder, oxidativa metoder, biologiska metoder och adsorption. Med dessa tekniker kan man få en ”nära fullständig rening av samtliga läkemedelssubstanser”, skriver Naturvårdsverket i sin rapport.

De föreslår att man nu ska fortsätta arbetet med att ta reda på vid vilka avloppsreningsverk behovet att införa avancerad rening av läkemedelsrester är som störst.

Det här vill EU se hos EMA:s framtida värdland

Ingrid Helander
-
0
Det här vill EU se hos EMA:s framtida värdland

Senast den 31 juli ska ansökan om att husera den europeiska läkemedelsmyndigheten vara inlämnad. Det skriver Financial Times som tagit del av det 18 sidor långa dokument med kriterier för EMA:s framtida värdland.

Europarådets president Donald Tusk och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lade i måndags fram kriterierna inför den omröstning om både den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och den europeiska bankmyndigheten EBA som kommer att ske ”senast i oktober”, skriver Financial Times.

I kriterierna för EMA:s framtida placering läggs enligt tidningen stor vikt vid behovet av att verksamheten ska kunna fortsätta som vanligt under och efter flytten. Den nya lokalisationen ska också vara beskaffad så att befintlig personal vill följa med vid en flytt och vara attraktiv för att rekrytera ny högutbildad personal.

Vidare innehåller kriterielistan frågan om det kommande värdlandet kan husera EMA:s arkiv bestående av 34 000 lådor med dokument och om man kan betala delar av eller hela EMA:s hyra för de nuvarande lokalerna på Canary Wharf i London. Myndigheten flyttade in i de då nybyggda lokalerna år 2014 och ska enligt avtalet betala 16 miljoner euro, exklusive skatter och avgifter, i hyra per år fram till år 2039.

Till dessa kriterier kommer också det nya värdlandets tillgänglighet för besökare och kapacitet att ordna minst 30 000 hotellnätter per år. Även tillgången till utbildning med internationella skolor för cirka 650 medföljande barn är ett kriterium, liksom tillgång till övriga arbetsmöjligheter.

Enligt Financial Times kommer valet av värdland att föregås av ett komplext röstningsförfarande i flera steg. Det slutgiltiga valet kommer att stå mellan två kandidater där vinnaren utses med enkel majoritet. Skulle kandidaterna inte kunna skiljas åt efter detta avgör lotten vilket land som blir EMA:s nya hemvist.

Beslutet om var EMA ska förläggas efter Brexit ska enligt tidningen fattas senast i oktober. Eftersom inget land kommer att tilldelas både EMA och bankmyndigheten EBA kommer omröstningen om EMA ske först.

AI kan hitta tidiga tecken på Alzheimer

Ingrid Helander
-
0
AI kan hitta tidiga tecken på Alzheimer

It-företaget Optolexia har fått 1,9 miljoner kronor i anslag från Vinnova för utveckla en metod där man med hjälp av artificiell intelligens, AI, och ögonrörelseanalys ska kunna upptäcka tidiga tecken på Parkinson och Alzheimers sjukdom.

Projektet kommer att ske i nära samarbete med forskare vid Karolinska institutet och är än så länge i sin linda.

– Till en början kommer vi att spela in ögonrörelser hos patienter som redan har fått en Alzheimer- eller Parkinsondiagnos och både innan och efter medicinering, säger Fredrik Wetterhall, vd för Optolexia.

Det är tidigare känt i forskningen att ögonrörelser speglar hjärnans kognitiva processer och att avvikande rörelsemönster kan visa tecken på till exempel demens.

– Till en början kommer vi att göra en proof of concept-studie med ett par hundra patienter, men visionen är att alla ska kunna screenas hemma när de läser sin tidning, säger Fredrik Wetterhall.

Själva screeningen går till så att personen läser texter på en skärm samtidigt som en speciell kamera spelar in ögonrörelserna. Både patienter med och utan diagnos kommer att analyseras och inspelningarna samlas i ett bibliotek.

– Med hjälp av AI kan sedan datorn identifiera olika rörelsemönster som är utmärkande för personer med Alzheimer eller Parkinson. Ju fler rörelsemönster som läggs in i biblioteket desto bättre blir datorn på att känna igen mönstren, säger Fredrik Wetterhall.

En stor utmaning vid utveckling av nya läkemedel mot fram för allt Alzheimer är att hitta patienterna tidigt i sjukdomen innan de uppvisar några symtom, för att påbörja behandlingen redan då. Det är dock inte där projektets fokus ligger i första hand.

Fredrik Wetterhall poängterar också att ögonrörelseanalysen inte är ett diagnostiskt verktyg i sig, utan en screeningmetod som kan användas för att upptäcka de som visar tecken på sjukdom och som tidigt kan utredas vidare.

– Genom att identifiera patienter och sätta in insatser tidigt i sjukdomen kan stora lidanden undvikas och pengar sparas, säger Fredrik Wetterhall.

När och om metoden kan börja användas i stor skala kan inte Fredrik Wetterhall svara på.

– Projektet är tänkt att pågå i ett och ett halvt år och vi hoppas ha de första resultaten i slutet av 2018. Därefter får vi se hur vi går vidare, säger Fredrik Wetterhall.

Bolaget Optolexia har sedan tidigare en liknande teknik utvecklad för att screena för dyslexi hos barn.

Missade trombosprofylax – patient avled

Sara Heyman
-
0
Missade trombosprofylax – patient avled

Patienten som hade en tumör i ena lungan opererades vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Efter operationen får alla patienter rutinmässigt blodproppshämmande läkemedel för att motverka proppbildning i blodkärlen. Men trombosprofylaxet för den här patienten ordinerades för fel vårdtillfälle. Felet uppmärksammades inte förrän man upptäckte att patienten har blodproppar i båda lungorna.

Blodpropparna upptäcktes då patienten var andfådd, hade lågt blodtryck och dålig syresättning och man utförde en röntgenundersökning.

Dagen innan patienten skulle skrivas ut till sitt hemsjukhus, fick patienten magsmärtor i övre delen av buken. Ett blodprovssvar visade på möjlig syrebrist i hjärtat. Men någon diagnos på hjärtinfarkt ställdes inte, utan patienten skrevs ut. Ett par dagar senare avled patienten i akut hjärtinfarkt.

Händelsen anmäldes enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. IVO har avslutat ärendet och kommer inte att vidta några ytterligare åtgärder.

”Vi vill bara driva projekt som når hela vägen”

Ingrid Helander
-
0
”Vi vill bara driva projekt som når hela vägen”

Medan utvecklingen i stort går mot allt mer individanpassad medicin arbetar Bill och Melinda Gates stiftelse i andra änden av skalan.

– Det vi gör är så långt ifrån precision medicine man kan komma, säger Dan Hartman, direktör för integrerad utveckling på Bill och Melinda Gates stiftelse, till Läkemedelsvärlden.se under kongressen Pharmaceutical sciences world congress, PSWC, i Älvsjö utanför Stockholm.

Sedan stiftelsen grundades år 2000 har den totalt delat ut cirka 40 miljarder dollar, motsvarande 350 miljarder kronor, till medicinsk forskning inom områden med stor sjukdomsbörda och otillräckliga behandlingsalternativ. Hiv, malaria, tuberkulos och diarrésjukdomar är några av fokusområdena och majoriteten av de som drabbas lever i låginkomstländer med bristfällig infrastruktur och dålig tillgång till läkemedel och diagnostik.

Lika viktigt som att utveckla nya läkemedel och diagnosverktyg är att få dem hela vägen fram till patienterna.

– Vi har inget intresse av att driva projekt som inte når hela vägen, säger Dan Hartman.

Stiftelsen utvärderar därför ständigt sina projekt för att se vilka som har potential att lyckas. De som inte har det läggs ner.

– Dem dödar vi, säger Dan Hartman. Vi vet att majoriteten inte kommer att lyckas och det är viktigt att på ett tidigt stadium kunna fatta beslut om att fortsätta eller lägga ner.

Både nya läkemedel och ny diagnostik måste dock kunna distribueras till patienterna på ett säkert sätt. I många länder kan det till exempel vara svårt att hålla en obruten kylkedja. En annan utmaning är att produkterna i möjligaste mån ska vara möjliga för patienten att använda själv.

– Detta är något vi måste tänka på när vi utvecklar våra produkter, säger Susan Hershenson, biträdande direktör för kemi, tillverkning och kontroller på Bill och Melinda Gates stiftelse.

Det kan till exempel handla om att de substanser som utvecklas ska ha en långsam frisättning för att minska antalet tillfällen patienten behöver ta läkemedlet och därmed öka följsamheten till behandling. Susan Hershenson exemplifierar med en vaginalring som kan sättas in och som ger ett 15 år långt skydd mot graviditet och som kan slås på och av beroende på om kvinnan vill bli gravid eller inte.

Ett annat exempel är en nyutvecklad leveransteknik bestående av ett polymerkomplex som ser ut som en sjöstjärna med sex armar. Armarna består av läkemedelspolymerer och ”sjöstjärnan” har vikts ihop och ryms i en kapsel som patienten sväljer. I magen löses kapseln upp av magsyran och strukturen med den aktiva substansen exponeras.

– Varje arm kan laddas med olika läkemedel och polymeren designas utifrån hur lång frisättning man vill ha. Test som gjorts med doxycyklin (ett antibiotikum som används vid bland annat lunginflammation, reds. anm), som vanligen tas två gånger per dag, visade att det räckte att ta det en gång i veckan när det administrerades med på det här viset, säger Susan Hershenson.

Leveranstekniken är dock fortfarande i sin linda och mer forskning behövs innan den är redo att använda i klinisk vardag.

Både Susan Hershenson och Dan Hartman betonar vikten av samarbete för att stiftelsens arbete ska bli så framgångsrikt som möjligt. Förutom chansen att berätta om sig själva är möjligheten att träffa andra ett starkt skäl till medverkan på PSWC.

– Konferensen samlar olika grupper och professioner och det är viktigt att alla dessa träffas för en framgångsrik läkemedelsutveckling. Vi är bland annat här för att lyssna till och lära av de andra talarna och experterna, säger Dan Hartman.

Farmaceuter minskade risker för hjärt-kärlsjukdom

Sara Heyman
-
0
Farmaceuter minskade risker för hjärt-kärlsjukdom

Det är en studie i Kanada, närmare bestämt på 56 apotek i Alberta, som resulterade i överraskande positiva resultat. Studien presenteras vid den internationella läkemedelskongressen PSWC2017 som i veckan äger rum i Älvsjö utanför Stockholm.

I den randomiserade, kontrollerade studien ingick över 700 patienter som alla hade riskfaktorer för kardiovaskulära händelser. Interventionen bestod i att farmaceuter såg över patienternas riskfaktorer, vid behov ordinerade labbtester och gick igenom patienternas läkemedelsbehandlingar.

Riskfaktorerna hanterades bland annat med hjälp av ett pedagogiskt statistikverktyg som även patienterna kunde ta del av, där man lätt kunde få en överblick över vilka faktorer som hade störst betydelse (exempelvis rökning för de patienter som var rökare), och se hur dessa påverkades om man till exempel slutade röka eller fick ner sitt systoliska blodtryck.

– Ett av de mest överraskande resultaten var att vi upptäckte ett antal patienter med kronisk njursvikt, som tidigare varit odiagnostiserade, berättar Ross Tsuyuki från universitetet i Alberta, som berättar om studien på läkemedelskonferensen. Det var farmaceuterna som upptäckte patienternas njursjukdom, tack vare labbtesterna som de ordinerade.

Njursjukdom är vid sidan av högt blodtryck och rökning en viktig riskfaktor för kardiovaskulära händelser.

Resultatet efter tre månaders intervention visade en minskning av riskfaktorer med 21 procent. Anmärkningsvärt var att rökningen, den främsta riskfaktorn, bland patienterna som fått de farmaceutiska tjänsterna hade minskat med en femtedel. Det var också en fråga som Ross Tsuyuki fick från publiken efter sin föreläsning. Men vilken metod som använts för att få patienterna att sluta röka kunde han inte svara på.

– Farmaceuterna fick bara att följa de internationella riktlinjerna för prevention av hjärt-kärlsjukdom, säger han. Utöver det släppte vi dem fria.

– Det vi vet från studien är att det gick att få ner riskfaktorerna, men inte hur. Det är såklart en begränsning, säger han.

Han konstaterar att tre månader också är en kort tid. Ingen vet om patienterna återupptog sin rökning efter en fjärde månad, eller hur riskfaktorerna skulle se ut om de följdes upp under en längre period. Men försöket anser han ändå, och många med honom, var en stor framgång. Studien uppmärksammades också av medier, patientorganisationer och professionsorganisationer i Kanada.

I en samhällsekonomisk uträkning, där kostnaderna framför allt bestod i lönen för farmaceuternas arbete och ökade läkemedelskostnader (patienterna bedömdes framför allt vara underbehandlade) kom de fram till att hälsovinsterna omräknade i pengar på lång sikt vida skulle överstiga kostnaderna.

– Det här visar att de farmaceutiska tjänsterna både ger bättre hälsa och sparar pengar, säger Ross Tsuyuki. Jag tycker att vi har ett ansvar att implementera detta.

Han får en kommentar från moderatorn vid seminariet, Martin Schultz från Tyskland.

– Det här är ett exempel på när vi inte är i behov av något nytt läkemedel, utan av en bättre vård med de läkemedel som finns, säger han.

Framtiden i fokus på läkemedelskongress

Ingrid Helander
-
0
Framtiden i fokus på läkemedelskongress

Efter en smygstart med välkomnande och posterpresentationer i går söndag drog den internationella läkemedelskongressen Pharmaceutical sciences world congress (PSWC) i gång på allvar under morgonen i dag måndag.

Temat för hela kongressen är ”Framtida läkemedel för en värld” och förmiddagen präglades av både framtidsvisioner och identifierade utmaningar inom läkemedelsområdet.

De senaste åren har till exempel läkemedelsutvecklingen inom cancer tagit stora steg i och med immunterapi. Dessa behandlingar är dock endast riktigt effektiva som monoterapi i en del av patienterna. Nästa steg, där det pågår många studier, är därför att kombinera olika behandlingar för att göra dem mer effektiva för fler.

– Här krävs det fortfarande mycket forskning för att förstå vilken behandlingskombination som fungerar på vilka patienter. Det kan också finnas säkerhetsaspekter att ta hänsyn till när man kombinerar olika läkemedel. Ytterligare en intressant aspekt är samarbetet mellan olika tillverkare när olika preparat ska kombineras, sade Thomas Allvin, från den Europeiska läkemedelsindustriföreningen, Efpia, som inledde dagen.

Han nämnde också bland annat utvecklingen inom cellterapi som intressant med potentialen att om inte bota så i alla fall förbättra behandlingen av typ 1-diabetes med hjälp av att introducera pankreasceller inkapslade i skyddande celler som kan bidra till insulinproduktionen.

– Även om vi bara lyckas med liten förbättring av blodsockerkontrollen skulle det betyda mycket för patienten. I framtiden kommer vi kanske att kunna transplantera pankreatiska celler i större skala som kan ersätta patientens brist på dem.

Alzheimer och utveckling av läkemedel som kan påverka sjukdomen liksom antibiotikaresistens och utveckling av nya antibiotika, är andra områden med stora framtidsutmaningar, enligt Thomas Allvin.

– Fler än 25 000 dödsfall kan relateras till multiresistenta bakterier varje år, bara inom EU. De befintliga antibiotikumen fungerar inte i dessa fall utan det krävs nya läkemedel. I framtiden kan monoklonala antikroppar ge en mer precis behandling och eftersom dessa är målinriktade och verkar inom ett smalt spektrum har de inte så mycket resistensutveckling. Störst effekt har sannolikt de monoklonala antikropparna i kombination med traditionella antibiotika, sade Thomas Allvin.

Tomas Salmonsson, chef för EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP tittade på framtiden ur ett regulatoriskt perspektiv och även han konstaterade att Alzheimer är ett område med stora utmaningar.

– Det görs mycket forskning men vi har också fått stora besvikelser. Tillsammans med industrin försöker vi lära av misstagen. Vi vet i dag inte vad som kommer att ha effekt när det kommer till utveckling av nya substanser men vi tror på att behandla patienterna tidigt.

En utmaning med nya läkemedel mot Alzheimer är att förstå vad det verkligen levererar och hur den effekten ska mätas.

– Det nuvarande systemet för så kallad real world data är inte redo för Alzheimer, sade Tomas Salmonsson.

Ett annat område som Tomas Salmonsson belyste var behovet av bättre diagnostik. På läkemedelsutvecklingssidan går utvecklingen allt mer mot individanpassade läkemedel, men det kräver också att den diagnostiska utvecklingen hänger med, konstaterade han.

Tomas Salmonsson exemplifierade med en studie där immunterapierna nivolumab och ipilimumab kombinerades för behandling av icke småcellig lungcancer. Resultaten visade att kombinationen ger bättre överlevnad än behandling med läkemedlen var för sig.

– Men tittar man närmare på resultaten visar det sig att kombinationen i själva verket bara har god effekt i de patienter med väldigt låga PDL1-uttryck. I övriga fall fungerar monoterapi lika bra. Utveckling av nya läkemedel måste gå hand i hand med diagnostik, betonade Tomas Salmonsson.

Andra talare under förmiddagens framtidstema var bland annat Jukka Rantanen från Köpenhamns universitet, som påminde om trots att läkemedelsutvecklingen haft en relativ innovativ utveckling har inte mycket hänt med själva formuleringen. Där såg han en framtid med 3D-utskrivna läkemedel och individanpassade läkemedelsdoser.

Kongressen Pharmaceutical sciences world congress (PSWC) är den vetenskapliga delen av The international pharmaceutical federations (FIP) årliga kongress, och hålls i år i Sverige på Älvsjömässan. Totalt är drygt 1 000 deltagare från över 70 länder registrerade för kongressen som började på söndagen och slutar på onsdagen.

App för patienter minskar inställda operationer

Sara Heyman
-
0
App för patienter minskar inställda operationer

Inställda operationer är ett välkänt problem både i Sverige och Finland. Planerade operationer som inte blir av kostar sjukvården miljoner varje år, och är ett stort misslyckande när det gäller att utnyttja vårdens resurser på bästa sätt. Operationer som inte blir av vid planerad tid innebär också bland annat att läkemedelsbehandlingar, till exempel med smärtstillande läkemedel som ger biverkningar, blir längre.

Inställda operationer kan ha många orsaker, men en betydande del handlar om patienter som inte dyker upp, eller som av någon anledning inte kan opereras när operationstiden är inne. Det kan bero på att patienten inte förstått eller inte brytt sig om förberedelserna, som att ta nödvändiga prover eller fasta. Det kan också vara stressade patienter som helt enkelt tagit fel på tiden. I dagens system, i både Finland och Sverige, får patienter hem en kallelse till operation med den vanliga posten.

Några som sett möjligheterna till förbättring i denna del av sjukvården är företaget Buddy healthcare, ett av uppstartsföretagen i Health innovation village, klustret för nya teknikföretag inom hälso- och sjukvård i Helsingfors. Med en mobilapp som patienten får ladda ner, får användaren inte bara kontinuerlig information om sin planerade operation och de nödvändiga förberedelserna. Patienten får också fylla i formulär i appen som skickas till kliniken, så att sjuksköterskorna därifrån kan se att patienterna gör det de ska inför sin operation. På så sätt kan en patient som inte förstått informationen eller sköter sina förberedelser lätt följas upp och kontaktas i tid.

– Patienterna får all information de behöver på ett lättillgängligt vis via vår app, säger Hossein Bayat Pour, en av uppfinnarna bakom appen. Både medicinsk och praktisk information. När de kommer till sjukhuset får de karta och vägbeskrivning i appen så att de hittar till rätt avdelning. De får till och med information om parkeringsplatser.

Användningen av appen har minskat antalet patienter som inte dyker upp eller gör sena avbokningar, berättar Hossein Bayat Pour. Statistiken följs kontinuerligt. Det har även visat sig minska antalet extra återbesök. Systemet sparar också in på pappershantering och tiden som sjuksköterskorna måste lägga på telefonsamtal med patienter.

– Postoperativt får patienten information om rehabilitering och kontroller, berättar Hossein Bayat Pour. De får även fylla i till exempel skattningsskalor om smärta som kan ses och bedömas från mottagningen. Det har visat sig att appen också är ett bra verktyg för att minska oro hos patienterna.

Systemet kommer inom kort att börja användas på Helsingfors Universitetssjukhus. Man har också redan en order från Cityklinikka, en klinik för plastikkirurgi i Helsingfors. Systemet testas just nu i pilotprojekt på en rad sjukhus i USA och Brasilien, och förhandlingar pågår med sjukhus i Skottland.

Systemet finns i tre nivåer, den första som endast ger information till patienten. Den andra innefattar systemet som kommunicerar med kliniken, så att hälso- och sjukvårdspersonalen kan följa och kommunicera med patienterna. Den tredje nivån innehåller ett helt operationsplaneringssystem, så att patienter kan bokas om och bokas av direkt i operationsschemat.

Nu samlar man även in och använder data som systemet genererar med hjälp av artificiell intelligens, AI, berättar Hossein Bayat Pour. Med hjälp av insamlad data kan man till exempel förutse situationer då en patient inte kommer till sin operation, och agera innan en operationssal står oanvänd. Man analyserar också data för att hitta orsaker till att patienterna avviker.

– Vi satsar på att systemet ska fungera inom alla typer av operationer, säger Hossein Bayat Pour.

Systemet anpassar sig också efter hur patienten svarar, berättar han. Om patienten inte skickar in det hen ska, blir påminnelserna mer frekventa. Informationen är också noga framtagen och tajmad.

– Inga användare ska tappas bort, säger Hossein Bayat Pour.

1234Sida 1 av 4