Månads arkivering februari 2017

Nytt bakslag för läkemedel mot Alzheimer

Ingrid Helander
-
1
Nytt bakslag för läkemedel mot Alzheimer

Ännu en substans som utvecklas för att påverka själva sjukdomsförloppet i Alzheimers sjukdom har gått på pumpen.

Läkemedelsbolaget Merck, utanför USA och Kanada under namnet MSD, meddelar att man stoppar sin kliniska fas II/III-prövning med substansen verubecestat efter en interimsanalys där det konstaterades att det ”praktiskt taget inte finns någon chans att hitta en klinisk effekt”. Det meddelar bolaget på sin hemsida.

Verebecustat är en småmolekyl med syfte att hämma enzymet Bace1, som klyver amyloid prekursor-proteinet APP till beta amyloid, vilket sedan bildar plack.

I den randomiserade, placebokontrollerade och dubbelblinda studien studerades effekt och säkerhet med två olika doser verebecustat, 12 mg och 40 mg, hos patienter med mild till medelsvår Alzheimer. Doserna gavs oralt en gång om dagen och jämfördes med patienter som fick placebo.

Det primära effektmåttet, som alltså inte nåddes, var positiva förändringar på en skala som mäter kognition och aktivitetsförbättringar i det dagliga livet.

Parallellt med den nu avslutade studien genomför läkemedelsbolaget en fas III-studie med samma substans men med patienter i ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Resultat från den studien väntas i februari 2019.

Förra året meddelade läkemedelsbolaget Eli Lilly negativa resultat i sin fas III-studie med antikroppen solanezumab mot beta-amyloida plack. Bolaget har dock fler substanser i klinisk utveckling, däribland Bace-hämmaren AZD3293, som utvecklats vid Astra Zeneca i Södertälje och som nu utvärderas kliniskt av Eli Lilly.

Hör Eli Lilly berätta mer om sin forskning inom Alzheimerområdet och vilka lärdomar man har dragit av solanezumab under mötet Jakten på en bot mot Alzheimer. Läs mer och anmäl dig här.

Sjöbergpriset för nya cancerbehandlingar

Ingrid Helander
-
0
Sjöbergpriset för nya cancerbehandlingar

Amerikanerna Tony Hunter och Jamas Allison blir de första mottagarna av Sjöbergpriset på totalt en miljon dollar, motsvarande nästan nio miljoner kronor. Priset instiftades så sent som förra året i samband med att affärsmannen Bengt Sjöberg donerade två miljarder kronor till en nystartad stiftelse, Sjöbergstiftelsen, med syfte att stimulera den framtida cancerforskningen. Bengt Sjöberg gick bort tidigare i år i lungcancer.

De båda pristagarna får priset för sin forskning där de kommit fram till olika sätt att angripa cancerceller, vilket gett upphov till nya typer av läkemedel.

James Allison, verksam vid The University of Texas, har ägnat sig åt att förstå hur T-cellerna aktiveras och hur dessa kan fås att angripa cancerceller på ett effektivt sätt. Genom att studera T-cellsaktiveringen i detalj har han kunnat klarlägga att det inte bara krävs att antigen på cancercellen binder till T-cellsreceptorn och hjälpreceptorn på T-celler, utan att även en tredje receptor är inblandad i aktiveringen. Receptorn, med namnet CTL-4, fungerar som en broms för T-cellsaktiveringen vilket gör att när den binder till strukturer på cancercellen bromsas T-cellsaktiveringen upp med resultat att cancercellerna undkommer immunsystemet.

James Allison insåg att T-cellerna kunde aktiveras igen genom att blockera CTL-4. Denna upptäckt kallas checkpoint-blockad och har lett fram till flera cancerläkemedel bestående av monoklonala antikroppar som blockerar CTL-4. Den första av dessa var ipilimumab, med läkemedelsnamnet Yervoy, och godkändes i USA och Europa år 2011 för behandling av spritt melanom.

Tony Hunter å sin sida har fokuserat på händelser inuti cellen som leder till att den omvandlas till en cancercell. Det var redan känt att så kallade onkovirus tillverkar vissa protein, T-antigen, som kan omvandla vanliga celler till tumörceller. Men man visste inte exakt vad det var T-antigenet gjorde.

Efter en rad experiment kunde Tony Hunter, som är verksam vid Salk Institute i Kalifornien, visa att T-antigenet satte på en fosfatmolekyl på aminosyran tyrosin. I och med denna fosforylering ändras formen och funktionen på det protein aminosyran ingår i, vilket leder till omvandlingen till cancerceller. Genom att blockera enzymet tyrosinkinas stoppas omvandlingen av normala celler till cancerceller. Denna upptäckt gav upphov till en ny klass cancerläkemedel med namnet tyrosinkinashämmare. En av de tyrosinkinaskhämmare Tony Hunter upptäckte utvecklades sedan till läkemedlet imatinib, med läkemedelsnamnet Glivec.

Tony Hunter var dock inte ensam i sin forskning, utan även årets Scheelepristagare, Charles Sawyers, har haft stor betydelse för förståelsen av tyrosinkinashämning och utvecklandet av imitinib. Scheelepriset delas ut av Apotekarsocieteten.

Liksom ipilimumab har imatinib inneburit en helt ny och mer effektiv behandling av cancer. För imatinibs del har betydelsen varit störst vid behandling av kronisk myeloisk leukemi men även vid gastrointestinal stromacelltumör och vid spridd icke småcellig lungcancer.

Sjöbergpriset finansieras av Sjöbergstiftelsen och delas ut av Kungl. Vetenskapsakademin. Prissumman på totalt 1 miljon dollar delas lika mellan James Allison och Tony Hunter, där 100 000 dollar ett personligt pris medan resten, 900 000 dollar, utgörs av anslag för framtida forskning.

Utdelningen av Sjöbergpriset sker den 31 mars och Scheelepriset delas ut den 16 november.

Behandling med antibiotika bör individanpassas

Sara Heyman
-
0
Behandling med antibiotika bör individanpassas

I en klinisk studie bland intensivvårdspatienter i Kalmar, Linköping, Växjö och Jönköping har forskaren Hanna Woksepp funnit att närmare hälften, 45 procent, av de studerade patienterna haft otillräckliga halter av antibiotika i blodet.

Det innebär inte bara sämre förutsättningar för tillfrisknande, även riskerna för resistensutveckling ökar om doseringen av antibiotika inte är tillräcklig. Att man behöver följa upp och anpassa doseringen av antibiotika är därför en slutsats i Hanna Woksepps avhandling.

– Det viktigaste resultatet i min studie är att vi ser att man bör individanpassa antibiotikabehandlingen för svårt sjuka patienter, säger Hanna Woksepp.

Individanpassningen bör ske efterhand medan antibiotikabehandlingen pågår. När en ordinerande läkare anpassar doseringen i dag tas hänsyn till bland annat kroppsvikt och njurfunktion.

Men hos intensivvårdspatienter som får antibiotika bör man under hand analysera halten av antibiotika i blodet för att se att doseringen ligger rätt, genom att ta blodprover precis före nästa dos, då nivån i blodet är som lägst.

I sin avhandling presenterar Hanna Woksepp även två nya mätmetoder för att mäta just antibiotikan i blodet. I den aktuella forskningen handlar det om betalaktamantibiotika, ett vanligt bredspektrumantibiotika där bland andra cefotaxim, meropenem och piperacillin ingår.

I en enklare, mikrobiologisk metod som kan göras på alla sjukhuslaboratorier, tar man ett blodprov på patienten som blandas med en känd bakteriestam på laboratoriet. I den utsträckning bakterierna som blandats med patientens blod dör, visar hur antibiotikanivån ligger.

I den andra, mer avancerade metoden separeras blodet efter molekylstorlek och analyseras. Då är det inte hur antibiotikan verkar, som i det enklare provet, som mäts, utan hur mycket antibiotika som finns i blodet. Men den metoden finns i nuläget bara på Karolinska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset, men är på gång på universitetssjukhuset i Linköping.

Svåra bakteriella infektioner och antibiotikaresistens är två allvarliga utmaningar för hälso- och sjukvården. Att behandling med bredspektrumantibiotika sker i optimal regi är därför av stor vikt.

”Det är ingen dammlucka som öppnas”

Sara Heyman
-
0
”Det är ingen dammlucka som öppnas”

I helgen rapporterade SVT Nyheter att Läkemedelsverket beslutat att ge licens till två enskilda patienter som båda lider av svåra nervsmärtor relaterade till ryggmärgsskador.

– Att vi godkänner licenser är ingenting nytt, förklarar Karl Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket. Men det är första gången som en produkt som inte är ett läkemedel får licens.

Det som nu två läkare får tillåtelse att skriva ut, är helt enkelt torkad cannabis förpackad i små kapslar. Den medicinska cannabisen går under produktnamnet Bediol.

Läkemedelsverket har tidigare godkänt produkter, Sativex och Marinol, som är cannabisbaserade. Där är den aktiva substansen en syntetisering av cannabis. De kan skrivas ut på licens för att lindra kramper och nervsmärta hos patienter med ms, respektive illamående hos cancer- och aidspatienter.

Karl Mikael Kälkner betonar att det aktuella beslutet inte öppnar för någon generell förändring vad gäller cannabis.

– Det är ingen dammlucka vi har öppnat, säger han. Får vi in flera enskilda fall kommer vi att ta ställning till dem precis som förut.

Räknar ni med att ni får in fler fall nu?
– Ja, det förmodar vi att vi får, säger Karl Mikael Kälkner.

På frågan om Sveriges återhållna linje jämfört med andra länder vad gäller medicinska cannabisprodukter, svarar Karl Mikael Kälkner att det handlar om lagstiftningen kring läkemedel. Läkemedelsverket har bara att förhålla sig till den.

Om ett läkemedel ska godkännas krävs för det första att ett företag ansöker. I en ansökan krävs exakt information om dosering av verksam substans, och redovisade studier som kan påvisa substansens effekt.

Med cannabis är det bland annat ett bekymmer att veta de exakta doserna av aktiv substans, eftersom det är en naturlig och inte kemisk produkt.

Utfallsmått, i de här fallen ofta resultat av smärtlindring, måste mätas och redovisas enligt vedertagna vetenskapliga principer.

– Det finns många studier publicerade som handlar om cannabis, säger Karl Mikael Kälkner. Men tittar man på vilka som håller de vetenskapliga måtten är det plötsligt få kvar.

Det finns många läkemedel som är narkotikaklassade, och som har hög missbruksrisk, konstaterar Karl Mikael Kälkner. Det i sig är ingenting som hindrar ett läkemedel från att godkännas.

Den medicinska cannabisen som nu tillåts till två patienter ska intas oralt.

Skulle man kunna röka den ändå, om man skulle vilja använda den fel?
– Javisst, svarar Karl Mikael Kälkner. Men då är det en olaglig drog.

Gatespengar till svenskt institut för global hälsa

Ingrid Helander
-
0
Gatespengar till svenskt institut för global hälsa

Det nya institutet går under namnet Swedish institute for global health, Sight, och ska främja svensk tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom området global hälsa. Institutet, som kommer att vara inhyst i Kungl. Vetenskapsakademins lokaler i Stockholm, ska också arbeta med att ta fram vetenskapliga underlag för policyarbete inom området.

Det nya institutet har fått ett anslag från Bill och Melina Gates välgörenhetsstiftelse på drygt tio miljoner kronor.

De globala hälsoutmaningarna är stora med bland annat antibiotikaresistens, hiv, mödra- och barndödlighet, infektionssjukdomar, diabetes, hjärtkärl-sjukdomar och cancer.

Institutets mål är att bidra till utveckling och förändring inom global hälsa genom att stödja utvecklingen av tvärvetenskapliga samarbeten mellan olika aktörer inom området.

– Vi vill underlätta att få fram evidensbaserad tvärvetenskapliga forskningsresultat inom området global hälsa. Det här är också ett sätt att stimulera och tillvarata intresset hos svenska forskare och studenter och hjälpa dem att ta plats internationellt, säger Peter Friberg, professor och överläkare vid Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till Sight, i ett pressmeddelande.

Förutom att främja samverkan mellan olika aktörer ska institutet sammanställa evidensbaserad forskning inom området och sprida slutsatser och rekommendationer till beslutsfattare och allmänheten.

Ökad risk för tåamputation med diabetesläkemedel

Sara Heyman
-
0
Ökad risk för tåamputation med diabetesläkemedel

Läkemedelsverket har gått ut med information om att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC varnar för att det blodsockersänkande läkemedlet kanagliflozin, med produktnamnet Invokana, har visat sig ha samband med höga risker för tåamputationer hos patienter med med typ-2 diabetes och hög risk för hjärt-kärlsjukdom.

Resultatet kommer från två pågående kliniska studier där patienter fått kanagliflozin och som jämförts med patienter som fått placebo.

Verkningsmekanismen bakom de förhöjda riskerna för amputation är inte känd. Motsvarande riskökning har inte observerats för andra läkemedel av samma typ, men dataunderlaget är otillräckligt. Säkerhetskommitténs varning omfattar därför även läkemedlen dapagliflozin och empagliflozin. Studier som förväntas ge mer information om riskerna pågår för alla tre läkemedlen.

Rekommendationen från säkerhetskommittén PRAC skickas nu till EMA:s expertkommitté, CHMP, för beslut.

Patienter med diabetes, särskilt de med dåligt kontrollerade blodsockernivåer, löper en ökad risk för svårläkta fotsår som kan leda till att man måste amputera.

Tarmbakterier kan påverka utveckling av Alzheimer

Sara Heyman
-
0
Tarmbakterier kan påverka utveckling av Alzheimer

Trots kliniska bevis på att bakteriefloran i tarmen spelar en roll för flera sjukdomar i hjärnan, har dess betydelse för Alzheimers sjukdom hittills varit okänd. Det var med den ingången forskningen, som är ett samarbete mellan Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet och École Polytechnique Fédérale de Lausanne i Schweiz, inleddes. Den publicerade studien är på möss, men en liten studie har redan påbörjats på människor.

– Det är nytt att studera tarmbakterier i samband med demens, berättar docent Frida Fåk Hållenius, som tillsammans med doktorand Nittaya Marungruang är de två lundaforskarna bakom studien.

– Man har sett att tarmfloran har betydelse vid andra neurologiska sjukdomar. Vid till exempel multipel scleros är sambandet klarlagt. Men det är bara några få forskare i världen som studerar det här när det gäller alzheimer, berättar Frida Fåk Hållenius.

I studien, som publiceras i den vetenskapliga Nature-tidskriften Scientific Reports, har forskarna jämfört friska och sjuka möss och studerat avföringsprover ner på DNA- och RNA-nivå.  Man fann då att de möss som hade en stor mängd beta-amyloidplack i hjärnan, vilket bildas vid Alzheimers sjukdom, hade en annan bakteriesammanssättning i tarmen jämfört med de friska mössen.

Forskarna studerade även sterila möss, uppfödda helt utan bakterier. Dessa visade sig också ha en signifikant mindre mängd beta-amyloidplack i hjärnan.

För att studera sambandet ytterligare gjorde forskarna en intervention. De förde över tarmbakterier från sjuka respektive friska möss till mössen utan bakterier. Resultatet visade att de möss som fått bakterier från sjuka möss, fick mer beta-amyloidplack i hjärnan.

Betyder det att det handlar om dåliga bakterier, som gör att mössen utvecklar Alzheimer?
– Det kan lika gärna betyda avsaknaden av bra bakterier, säger Frida Fåk Hållenius. Hos de sjuka mössen har vi sett en obalans i tarmfloran. När vissa bakterier växer till sig kan andra bli hämmade.

Och det är just för att försöka identifiera specifika, betydelsefulla tarmbakterier som Frida Fåk Hållenius och hennes forskarkollegor nu går vidare med sin forskning.

– Nu undersöker vi enskilda bakterier genom att ge dem en i taget till de bakteriefria mössen, berättar Frida Fåk Hållenius.

Samtidigt pågår experiment med förändrad kost till mössen, eftersom kosten påverkar tarmfloran i hög grad. En liten studie har redan gjorts på tarmbakterier från Alzheimersjuka människor, men den är inte färdiganalyserad. En studie på fler människor ska genomföras.

– Studien om hur tarmfloran ser ut hos Alzheimerpatienter kommer förhoppningsvis att bli klar under året, säger Frida Fåk Hållenius.

Alzheimer är den vanligaste formen av demens i västvärlden, och en av vår tids största utmaningar.

Läkemedelsvärlden.se skrev nyligen om forskningsläget när det gäller läkemedel för Alzheimer.

Den 15 mars arrangerar Läkemedelsvärlden.se mötet Jakten på en bot mot Alzheimer. Under dagen ges exempel på den senaste forskningen inom läkemedelsutveckling och diagnostik. Mötet tar också upp samhällets beredskap för ett eventuellt nytt läkemedel och hur vi kan förbereda oss så väl som möjligt. Mer information om mötet och om hur du anmäler dig hittar du här.

Stor studie avbryts

Sara Heyman
-
0
Stor studie avbryts

Det rapporterar nyhetssajten PharmaTimes. Den stora studien där det antitrombotiska läkemedlet rivaroxaban, med produktnamnet Xarelto, skulle testas, var tänkt att avslutas nästa år. Men en oberoende kommitté som övervakade studiens data noterade de starka resultaten och gav rådet att avbryta studien.

De studerade effektmåtten var förhindrande av kardiovaskulära händelser som till exempel dödlig hjärtinfarkt och stroke. Läkemedlet jämfördes med acetylsalicylsyra.

Bolagen bakom Xarelto, Bayer och Janssen och forskningsinstitutet Population Health Research Institute gick ut med beskedet att de nu kommer att erbjuda rivaroxaban till alla studiedeltagare i en utökad, oblindad studie.

Rivaroxaban fungerar antikoagulerande genom att hindra Faktor Xa, en faktor som behövs i koaguleringsprocessen. Läkemedlet finns redan på marknaden, bland annat för patienter med förmaksflimmer, djupa ventromboser och lungembolier.

Hjärtkärlsjukdom ligger bakom över sju miljoner människors död varje år. Omkring 200 miljoner människor lider av arteriell insufficiens, vilket oftast manifesteras som claudiocatio intermittens, eller fönstertittarsjuka, med smärtor i benen, eller kritisk ischemi vilket kan leda till vävnadsdöd på grund av syrebrist.

 

”Vi måste hitta effektivare läkemedel”

Ingrid Helander
-
0
”Vi måste hitta effektivare läkemedel”

Alzheimers sjukdom är en av vår tids största utmaningar. Många läkemedelsbolag och akademiska forskare arbetar för att utveckla ett effektivt läkemedel som kan angripa själva sjukdomen och inte bara lindra symtomen. Men hur redo är vi för ett sådant?

Mer än hälften av de 25 000 personer som insjuknar i demenssjukdom varje år får diagnosen Alzheimer. Globalt är siffran många gånger högre och enligt Världshälsoorganisationen, WHO, lever mer än 46 miljoner människor med demens. År 2050 beräknas siffran ha ökat till mer än 130 miljoner människor.

De alzheimerläkemedel som finns i dag påverkar acetylkolin- och glutamatsystemen i hjärnan och har en lindrande effekt på symtomen, men påverkar inte sjukdomsförloppet i sig.

– För att nå dit måste vi gå in på underliggande mekanismer och förstå sjukdomen i grunden, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och alzheimerforskare.

Och det pågår forskning för att ta fram nya, så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel. Flera utgörs av antikroppar som på ett eller annat sätt har siktet inställt på att minska de amyloida placken, det vill säga plack av proteinet beta-amyloid, som ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.

I höstas meddelade dock läkemedelsbolaget Eli Lilly negativa resultat från en stor fas III-studie med antikroppen solanezumab, som inte visade sig ha någon effekt på den kognitiva förmågan i patienter med mild alzheimer.

Eli Lilly är inte de första att misslyckas inom alzheimerområdet, men Bengt Winblad menar att vi trots det kommer allt närmare ett bättre läkemedel. Många bolag, däribland Eli Lilly, har olika läkemedelskandidater i utveckling, men för att lyckas är det dock många faktorer som ska stämma.

– Vi måste hitta rätt molekyl som angriper rätt mål, men också rätt patienter att behandla. Sjukdomen startar långt innan de första symtomen och det är viktigt att identifiera patienterna så tidigt som möjligt.

En annan svårighet med just antikroppar är att få dem över blod hjärn-barriären och till hjärnan, där de gör nytta.

– Det är inte så lätt att få in antikroppar i hjärnan eller i nervceller. Ett sätt är att utveckla molekyler som kan bära dem över blod hjärn-barriären, säger Bengt Winblad.

En annan strategi är att ge sig på processen som föregår plackbildningen. Eftersom peptiden beta-amyloid uppstår efter att ha kluvits från det större proteinet APP är ett mål för läkemedelsutvecklarna själva enzymet som klyver peptiden. Enzymet heter Bace och läkemedelskandidaterna kallas Bace-hämmare.

Till skillnad från antikropparna, som injiceras, är Bace-hämmarna småmolekyler och tas oralt. Storleken på molekylen kan ha betydelse för hur effektivt läkemedlet är när det gäller att påverka sjukdomsförloppet, menar Bengt Winblad.

– Personligen tror jag mest på Bace-hämning. Jag tror att det är svårt att få in tillräcklig koncentration av antikroppar i hjärnan.

Ett nytt läkemedel som kan påverka själva sjukdomsförloppet i Alzheimer skulle innebära en milstolpe. Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig inom farmakoterapi på Läkemedelsverket, kallar det ett paradigmskifte, och menar att när ett sådant läkemedel kommer behöver många problem vara lösta för att det ska få så bra effekt som möjligt.

– Alzheimers sjukdom är en av de största utmaningarna vi har och att introducera ett nytt sjukdomsmodifierande läkemedel ställer stora krav på olika delar i samhället. Men om vi börjar i god tid hinner vi fortfarande förbereda oss, säger Bror Jonzon.

Bland utmaningarna nämner han bland annat att patienterna måste identifieras tidigt, helst innan de har några märkbara symtom. Vem som ska göra det, när och hur är i dagsläget oklart, men något man måste titta närmare på, poängterar Bror Jonzon.

Han påpekar också svårigheten att bedöma långsiktig behandlingseffekt och att de kliniska prövningarna måste kompletteras med uppföljning och registerstudier av god kvalitet.

– Frågan är om de register som finns är tillräckligt bra med till exempel relevanta kontrollgrupper, eller om registren behöver kompletteras. Dessutom behöver vi mer kunskap om det normala åldrandet, säger Bror Jonzon.

Även om de nya alzheimerläkemedlen fortfarande är under utveckling tror både Bror Jonzon och Bengt Winblad att ett sådant kan finnas på marknaden om tio år. Och att det är nödvändigt.

– Det blir allt fler dementa i samhället och vi måste hitta läkemedel som är mer effektiva än de vi har i dag. Det hjälper inte med bara prevention i form av diet och motion utan här måste det till nya läkemedel, säger Bengt Winblad.

Den 15 mars arrangerar Läkemedelsvärlden.se mötet Jakten på en bot mot Alzheimer. Under dagen ges exempel på den senaste forskningen inom läkemedelsutveckling och diagnostik. Mötet tar också upp samhällets beredskap för ett eventuellt nytt läkemedel och hur vi kan förbereda oss så väl som möjligt. Mer information om mötet och om hur du anmäler dig hittar du här.

Hur kan det vara så svårt?

Sara Heyman
-
0
Hur kan det vara så svårt?

I veckan har vi kunnat läsa om de sorgliga konsekvenserna av att sjuksköterskor fattas i svensk sjukvård. DN Stockholm har rapporterat om svårt sjuka barn som fått åka utomlands eftersom intensivvårdsplatserna för barn på NKS är för få.

Artiklarna är bara de senaste i raden som skrivits på temat sjuksköterskor. Ekot berättade igår om en fördubbling av antalet anmälningar rörande arbetsmiljön i sjukvården.

Statistiken är ingen blixt från klar himmel. Med ett så välkänt problem, hur kan det vara så att sjukhuschefer och politiker inte lyckas göra landstingsstyrd sjukvård till en arbetsplats där sjuksköterskor vill stanna kvar? Hur kan det vara så svårt?

Läs hela blogginlägget här. 

Förskrivning av antibiotika fortsätter minska

Sara Heyman
-
0
Förskrivning av antibiotika fortsätter minska

Siffrorna presenteras i årsrapporten  från Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, i Stockholm. Statistiken handlar om antibiotikaförskrivningen för öppenvård och sjukhus.

Stockholm är fortfarande det län där störst mängd antibiotikarecept hämtas ut per invånare. Förra året hämtades 345 recept per tusen invånare ut i länet. Skåne står för näst största förbrukningen med 341 recept per tusen invånare under 2016. Landstingen med lägst förbrukning är Västerbotten, Jämtland och Gävleborg.

Alla län utom Västerbotten har en bra bit kvar för att nå det uppsatta nationella patientsäkerhetsmålet, som är 250 uthämtade antibiotikarecept per tusen invånare och år.

Den största andelen recept förskrevs på vårdcentraler, visar rapporten. 45 procent av alla recept utfärdades där. Näst största förskrivare var akutsjukhus med 18 procent. Privatläkare stod för 13 procent och närakuter med 10 procent av förskrivningarna i Stockholms län.

Det som sticker ut från den övriga trenden med minskad antibiotikaförbrukning är antibiotikarecept till barn mellan 0 och 6 år. I den gruppen ökade förbrukningen istället med 7,3 procent jämfört med 2015. Tidigare år har förbrukningen minskat även i den gruppen. Strama ser inga direkta förklaringar till ökningen, och inte heller till de stora skillnaderna som kan ses mellan kommunerna.

Den absolut vanligaste orsaken för antibiotikaförskrivning är sjukdom i luftvägarna, men det är också det område där minskningen har varit som störst sett över flera års tid. Under 2016 minskade dock luftvägsantibiotikan bara med 0,7 procent, jämfört med antibiotika för urinvägarna som minskade med 3,5 procent.

Ett omfattande arbete pågår i Sverige och världen för att minska förskrivningen av antibiotika och bromsa resistensutvecklingen. Sverige tillhör de länder i världen med lägst antibiotikakonsumtion och fortfarande minst problem med resistens.

MPR-vaccin bör ges även till vuxna

Ingrid Helander
-
0
MPR-vaccin bör ges även till vuxna

Vuxna som inte vaccinerats eller haft mässling och röda hund bör erbjudas vaccin mot sjukdomarna. Det rekommenderar den skandinaviska verifieringskommittén för eliminering av mässling och röda hund.

– Det är en rekommendation vi stödjer, säger Ann Lindstrand, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Sedan slutet av 1980-talet finns inte någon inhemsk spridning av sjukdomarna, tack vare ett framgångsrikt barnvaccinationsprogram. Varje år smittas ändå ett antal personer utan skydd under utlandsresor, vilket ibland orsakar mindre utbrott av sjukdomen inom landet.

– I Frankrike och i vissa områden i Tyskland och Holland är vaccinationstäckningen betydligt sämre än i Sverige vilket gör att sjukdomarna fortfarande sprids där. Dessutom reser många numera betydligt längre bort, där vaccinationstäckningen är dålig, säger Ann Lindstrand.

Förhoppningen med de nya rekommendationerna är att öka medvetandet bland den vuxna befolkningen om vikten att vaccinera sig om man inte redan har vaccinerats eller haft sjukdomarna. Speciellt om man ska ut och resa.

– Vi har också kontinuerliga diskussioner med smittskyddsläkare ute i landet och det är upp till varje landsting att implementera rekommendationerna, och kanske även ta en del eller hela kostnaden äger Ann Lindstrand.

Mässling kan vara en farlig sjukdom både för vuxna och barn. Förutom hög feber och utslag försämrar sjukdomen den generella immuniteten och risken att drabbas av svåra bakteriella följdsjukdomar som lunginflammation, hjärninflammation och blodförgiftning ökar betydligt.

– Genom att vaccinera dig får du både ett individuellt skydd och bidrar till att skydda de som inte kan ta vaccinet av olika anledningar, säger Ann Lindstrand.

Även röda hund kan få allvarliga konsekvenser. Om en kvinna som saknar skydd smittas tidigt i en graviditet riskerar fostret att få allvarliga skador, så kallat medfött rubellasyndrom. Det kan leda till missfall, dödfödsel eller grava handikapp i form av bland annat utvecklingsstörning, syn- och hörselnedsättning

– Vi har inte haft något inhemskt fall av detta sedan 1989 men på senare år har vi haft två fall där ovaccinerade personer smittats utomlands.

Om man som vuxen saknar skydd eller är tveksam till hur gott skydd man har är det inget som hindrar att man på eget initiativ går till en vaccinationsmottagning och bekostar vaccinationen själv.

I de nya rekommendationerna framhålls dock att vaccinationerna bör vara lättillgängliga och kostnadsfria för den enskilde. Erbjudandet om vaccination bör också gälla tills sjukdomarna har eliminerats från Europa.

Forskningspengar till läkemedelsutveckling

Sara Heyman
-
0
Forskningspengar till läkemedelsutveckling

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har beslutat att ge 400 miljoner till fyra forskningsprojekt, varav två handlar om läkemedelsutveckling.

Projekten ingår i programmet ”Industrial Research Centres” som bland annat ska bidra till effektivare behandlingsmetoder för sjukdomar.

Det ena läkemedelsprojektet handlar om att hitta prediktiva biomarkörer för diabetes, en sjukdom som en halv miljard av världens befolkning lider av i dag. Detta ska göras med hjälp av stora mängder patientdata. I senare skeden ska biomarkörerna användas i experimentella modeller och i kliniska studier på patienter, där patienterna kan rekryteras efter vad de har för gener.

Partner i projektet är Region Skåne och universitetssjukhuset MAS samt läkemedelsbolagen Novo Nordisk, Johnson & Johnson Innovation, Pfizer, Probi, CardioVax och Follicum.

I det andra projektet ska förutsättningarna för så kallade nukleotidbaserade läkemedel studeras. Nukleotidbaserade läkemedel baseras på våra genetiska koder, DNA/RNA. I projektet ska forskarna undersöka hur dessa läkemedel, paketerade i biologiska nanokapslar, tas upp, transporteras och frisätts i cellerna. Utöver cellstudier ska verktyg tas fram för att kunna utveckla den här typen av nya läkemedel.

Genetiskt baserade läkemedel skulle kunna innebära nya behandlingar för genetiska sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna, men även inom andra områden.

Projektet koordineras från Chalmers tekniska högskola, men innefattar även Göteborgs universitet, Karolinska institutet och från industrisidan bolagen AstraZeneca, Camurus, Vironova och Gothenburg Sensor Devices.

Båda projekten kommer pågå sex till åtta år och får minst 75 miljoner kronor var.

Stiftelsen för Strategisk Forskning är en oberoende aktör inom offentlig forskningsfinansiering och stödjer forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Aktuella högprioriterade områden för SSF är bland annat life science och life science technologies, det vill säga bioteknik och medicinsk teknik.

Cannabisläkemedel gav längre överlevnad

Sara Heyman
-
0
Cannabisläkemedel gav längre överlevnad

Behandlingen gavs som ett komplement till sedvanlig cytostatikabehandling, temozolomid, i en fas II-studie.

Bolaget GW Pharmaceuticals har testat en kombination av sina cannabisbaserade läkemedelsprodukter tetrahydrocannabinol, THC (huvudingrediensen i marijuana), och cannabidiol, CBD, hos 21 patienter med glioblastoma multiforme, den mest maligna formen av hjärntumör. Kombinationen av läkemedlen skrivs THC:CBD.

Den placebokontrollerade fas II-studien visade att patienterna som behandlades med THC:CBD hade en ettårsöverlevnad på 83 procent. Ettårsöverlevnaden för de patienter som fått placebo var 53 procent.

Sett till överlevnaden mätt i dagar, var medianvärdet för patienterna som fått kombinationsläkemedlet 550 dagar, det vill säga ett och ett halvt år, jämfört med kontrollgruppens 369 dagar, drygt ett år.

Den aktuella studien syftade till att utvärdera kombinationsterapins säkerhet och effekt, och inleddes med att två kohorter med tre patienter i varje fick THC:CBD tillsammans med intensivmedicinering med tumörhämmande temozolomid. Efter att säkerheten bedömts som god, övergick studien till en randomiserad placebokontrollerad fas, där tolv patienter fick kombinationsbehandlingen tillsammans med sin cellgiftsbehandling, och nio patienter fick placebo med sin cellgiftsbehandling.

Akuta biverkningar ledde till att två patienter ur varje grupp fick avbryta studien. Överlag var annars biverkningarna av mildare sort, där de vanligaste var kräkning, yrsel och illamående, huvudvärk och förstoppning.

– Resultatet visar tydliga tecken på läkemedlens effekt, kommenterar GW Pharmaceuticals vd Justin Gover i ett pressmeddelande.

– Det stärker potentialen för kannabinoider inom cancerbehandlingar och har gett oss en stark kandidat för just behandling av gliom, fortsätter han.

Tidigare prekliniska studier har visat att kombinationen THC, CBD och temozolomid har gett en synergieffekt med goda tumörhämmande resultat.

Företaget kommer nu ta de kontakter som krävs för att komma vidare till de viktigaste kliniska studierna för THC:CBD, och även snabba upp sin utveckling generellt inom cancerområdet och berättar vd:n.

GW Pharmaceuticals är ett läkemedelsbolag som arbetar med att utveckla och kommersialisera nya terapier utifrån sina produkter baserade på kannabinoider.

Bolaget har redan fått särläkemedelsstatus från både de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna för THC:CBD för behandling av gliom, en större grupp av hjärntumörer.

 

Blockerande gel kan bli preventivmetod för män

Sara Heyman
-
0
Blockerande gel kan bli preventivmetod för män

Det är forskare i Kalifornien som har tagit fram gelen, kallad Vasalgel. Den är resultatet av en två år lång studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Basic and Clinical Andrology.

Gelen injicerades under sövning direkt in i sädesledarna på aporna genom att ett operationssnitt gjordes i huden nedanför ljumsken.

Efter injektionen bildar gelen en hydrogel i sädesledaren, som blockerar spermierna. Gelen förmodas släppa igenom annan vätska långsamt, så att inte trycket bakåt mot testikeln blir för högt.

I den aktuella studien testades gelen på 16 rhesusapor, varav tio redan hade blivit pappor, och alltså visat sig vara fertila. De övervakades sedan efter att de släppts tillbaka till honorna under minst en parningssäsong. Ingen hona blev dräktig under studietiden. Inga större komplikationer tillstötte, förutom i ett fall då en apa behövde opereras, då gelen hade sprutats in inkorrekt.

Analyser av vävnadsprover från aporna visade att gelen inte hade orsakat några inflammatoriska reaktioner utan hade tolererats väl, vilket även var fallet när gelen tidigare testats på kaniner.

Forskarna hoppas ha tillräckligt med evidens för att kunna påbörja test i människa inom några år. Om de skulle nå hela vägen, skulle det bli den första reversibla preventivmetoden för män sedan kondomen.

Det enda alternativ för män idag utöver kondom är vasektomi, det vill säga kapning av sädesledarna. Det innebär en irreversibel sterilisering.

I tidigare studier på kaniner kunde Vasalgel avlägsnas genom en enkel spolning med bikarbonatlösning. Om det går lika lätt hos apor och senare hos människor måste vidare studier visa.

Allan Pacey, professor i andrologi vid universitetet i Sheffield, kommenterar studiens resultat för BBC med att säga att studien visar att gelen är en effektiv preventivmetod hos vuxna apor, men att läkemedelsföretagens intresse är litet på det här området.

Forskningen som har lett fram till Vasalgel drivs av en icke vinstdrivande organisation och har finansierats av bidrag och insamlingar.

Läkaren Anatole Menon-Johansson kommenterar också för BBC om mäns intresse för manliga preventivmetoder:

– Några män vill ta sitt ansvar och vara en del av lösningen, säger han. En reversibel variant av vasektomi skulle vara önskvärd, fortsätter han, eftersom hormonella behandlingar för att kontrollera mäns fortplantning, skulle vara ”en stor sak att be om”.

Köpenhamn kan bli ny plats för EMA

Ingrid Helander
-
0
Köpenhamn kan bli ny plats för EMA

Köpenhamn ska bli ny hemvist för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, i alla fall om den danska regeringen får bestämma. Enligt danska Dagens Medicins nyhetssajt ger nämligen Danmark sig nu på allvar in i kampen om EMA:s placering efter Brexit.

Nyhetssajten skriver att den danska läkemedelsindustriföreningen tillsammans med andra organisationer har arbetat med att ta fram ett danskt erbjudande och att det ska hållas ett pressmöte i morgon onsdag.

Vi pressmötet väntas utrikesminister Anders Samuelsen, nuvarande hälsominister Ellen Trane Nørby samt Karin Ellemann, som snart tar över som hälsominister att närvara. Även Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen ska enligt nyhetssajten delta i mötet.

I början på december förra året klargjorde den svenska regeringen att man tagit det officiella beslutet att försöka få EMA till Sverige. Bland annat har man inrättat ett sekretariat där ambassadör Christer Asp ska leda arbetet med att planera och organisera kandidaturen.

Den svenska regeringen har angett regionen Stockholm-Uppsala som lämplig plats för EMA.

123Sida 2 av 3