Månads arkivering september 2016

Skärper regler för prövningar

Micaela Toresson
-
0
Skärper regler för prövningar

För första gången måste forskare i USA rapportera konstruktion och resultat av kliniska prövningar, enligt nya regler.

Det var i mitten av september som US department of health and human services och amerikanska National institutes of health, NIH, släppte de nya reglerna som träder i kraft den 18 januari 2017. Därefter har forskarna 90 dagar på sig att följa reglerna. De nya reglerna gäller enbart prövningar som är finansierade av NIH.

Om de nya reglerna inte följs har regeringen rätt att vidta åtgärder och straffa de som inte följer regelverket. NIH kan också dra tillbaka finansiering om reglerna inte följs.

Enligt lag från 2007 måste forskare registrera studier på en hemsida innan arbete påbörjas, men det fanns många undantag och kryphål. Lagen var därför svår att genomdriva och tvetydigheten fick forskare att undvika att rapportera in alla sina prövningar, särskilt de som hade negativa resultat. En analys från 2014 visade att fyra år efter slumpmässigt utvalda prövningar hade 30 procent av dem inte offentliggjort sina resultat, skriver tidskriften Nature.

Kravet på transparens gällande prövningar ökar och med den nya regeln måste prövningar vara registrerad inom 21 dagar efter att den första patienten i studien skrivs in. Forskare kommer med andra ord inte längre att kunna vänta på resultaten innan uppgifterna rapporteras in.

I Sverige ska alla kliniska prövningar finnas i en EU-databas. Där finns viss information om den kliniska prövningen publikt tillgänglig för allmänheten sedan 2004. I samma databas ska också sponsor sedan 2012 ladda upp sin slutrapport på prövningen senast tolv månader efter avslutad studie.

Enligt Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för kliniska prövningar på Läkemedelsverket, är USAs nya regelverk i linje med de lagstiftningar som har och kommer att implementeras i Europa.

– USA är före i det avseendet av deras lagstiftning om transparens, även avseende kliniska prövningar, som träder i kraft nästa år. I EU kommer liknande regler att gälla när vi börjar arbeta efter den nya europeiska lagstiftningen om kliniska prövningar under 2018, säger hon.

“Författningen borde fokusera på patientrisk”

Anne Hiselius
-
2
“Författningen borde fokusera på patientrisk”

Läkemedel innehåller olika potenta substanser, finns i olika beredningsformer och doser samt ges via olika administreringsvägar. Människor är olika sjuka och har olika förmåga att själva delta vid val av administreringssätt, värdering av fortsatt behov eller effektuppföljning. Arbetsmiljön för sjukvårdspersonal skiljer sig i sluten- och öppenvård liksom tempot i arbetet.

För att inte bryta mot dagens författning kring läkemedelshantering behöver sjuksköterskan på vårdavdelningen be undersköterskan stanna hos den svårt sjuka patienten för att övervaka behandlingseffekten av intravenöst givet morfin eftersom sjuksköterskan måste hinna applicera kortisonsalva på patienten i rummet intill. I kommunal hemsjukvård delar undersköterskan en dosett med peroralt morfin och tio andra läkemedel och administrerar kortisonsalva på delegering. Sjuksköterskan träffar sällan patienten. Vem som registrerar effekten av givna morfintabletten är oklart.

I debatten om remissförslaget till den nya författningen kring läkemedelshantering sägs att ett utökat delegeringsförfarande skulle bli mer patientosäkert. Frågan är om de avvikelser som förekommer när undersköterskor i slutenvården blir ombedda att utföra läkemedelsrelaterade uppgifter beror på att dagens författning är otidsenlig? I dagsläget finns ingen ”ordning och reda” i vad undersköterskan bör kunna hantera när det kommer till läkemedel.

För att undvika att sjuksköterskan på sjukhuset behöver transportera patienten med syrgas till röntgen för att undersköterska med reell kompetens inte får koppla på och av syrgasen (för det är läkemedel) behöver vi en författning som tar sikte på framtidens läkemedelshantering och stressar att sammanhanget spelar roll, både i öppen- och slutenvård.

Vi som kliniska apotekare tycker att författningen borde fokusera mer på patientrisk i en given situation med ett visst läkemedel i stället för att utgå från plats. Kanske ska vi i vården gemensamt bidra med exempel på situationer där undersköterskan kan, eller kanske inte ska, bidra till läkemedelshanteringen?

Det är rimligt att dra paralleller till generella direktiv. Dessa innehåller en väl definierad lista på läkemedel som sjuksköterska kan ge till patient utan läkarkontakt och som inkluderar information om när det kan vara lämpligt, respektive är olämpligt att ge läkemedel. Om vi skapar motsvarande lokala direktiv som beskriver läkemedel samt situation där sjuksköterska kan få stöd av undersköterska i läkemedelshanteringen kan vi få rationell och säker vård att gå ”hand i hand”.

Vi tror också att många patienter, både på sjukhuset eller i hemmet, givna individuellt stöd från oss i vården, skulle kunna klara vissa delar av sin läkemedelshantering själva i stället för att hälso-sjukvårdspersonal tar över. Ibland är besvikelsen stor hos människor som blir fråntagna all läkemedelshantering, bara för att man inte klarar av att öppna en barnsäker burk utan hjälp i hemmet eller för att man ligger två dagar på sjukhuset.

Vi som är legitimerad sjukvårdspersonal behöver lära oss att stötta och stödja i stället för att ta över – både när det gäller patienter och övrig vårdpersonal.

Debattinlägget är författat av Anne Hiselius och Malin Holmqvist, leg.apotekare som arbetar som kliniska apotekare i Region Jönköpings län

Så satsar regeringen på innovation och life science

Micaela Toresson
-
0
Så satsar regeringen på innovation och life science

Som regeringen tidigare aviserat kommer anslagen till svensk forskning att öka. Med syftet att Sverige ska vara ett av världens främsta länder inom forskning och innovation höjer regeringen successivt anslagen för forskning för att hamna på drygt 2,8 miljarder kronor år 2020.

Regeringen har inför budgetpropositionen även presenterat satsningar på strategiska innovationsområden, stärkta industriforskningsinstitut och test- och demonstrationsmiljöer med 845 miljoner kronor.

– Sverige är en internationellt framgångsrik forsknings- och innovationsnation. Samtidigt har vi sett en relativ försvagning av det svenska forsknings- och innovationssystemet i jämförelse med andra framstående nationer. De medel som regeringen investerar i forskning och innovation måste därför läggas på smarta satsningar som kommer samhället till del, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

Totalt går 500 miljoner kronor till förstärkt samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor för arbete inom strategiska innovationsområden. Satsningen sträcker sig till och med 2020 och sker via Vinnova och Formas. Regeringen kommer tillsammans med näringslivet och andra aktörer särskilt satsa på produktion av biologiska läkemedel och regeringen föreslår att Vinnova under 2017 ska tilldelas 90 miljoner kronor för ändamålet.

I budgetpropositionen framkommer också att regeringen vill satsa 680 miljoner kronor i ökade resurser för forskning kopplat till samhällsutmaningar fram till 2020. Här får Vetenskapsrådets ökade forskningsanslag successivt till att 2020 landa på 115 miljoner kronor.

Detta är en del i det regeringen kallas ”Hälsoutmaningen” och för att möta den vill man tillsammans med Vänsterpartiet göra tre specifika forskningssatsningar. Den första handlar om en satsning på nationell forskningsinfrastruktur för insamlande och bevarande av biologiskt material från människor i biobanker där också en satsning för tvärsektoriell registerbaserad forskning ingår. För det andra en förstärkning av klinisk behandlingsforskning, bland annat med fokus på folksjukdomar och diagnoser, och för det tredje stärkt grundforskning och tillämpad forskning för att hindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

För att Folkhälsomyndighetens arbete mot antibiotikaresistensen skulle stärkas ökade anslaget med 15 miljoner kronor både år 2015 och 2016. Även för 2017 föreslås myndigheten få 15 miljoner kronor. Därefter beräknas 10 miljoner kronor per år från och med 2018. Anledningen till att anslaget minskas från och med 2017 anges att pengarna i stället ska bidra till finansiering av en nationell digital infrastruktur.

För att Folkhälsomyndigheten ska kunna hantera vaccinavtal och förberedande åtgärder för att kunna ta emot vaccin vid en influensapandemi föreslås att myndigheten ska få ökat anslag med 3,5 miljoner kronor per år för ändamålet.

Senare i höst kommer regeringen att presentera forskningspropositionen för mandatperioden. Där kommer satsningar samt regeringens prioriteringar inom forskning, innovation och högre utbildning att utvecklas ytterligare.

Grönt ljus för ny bröstcancerbehandling

Micaela Toresson
-
0
Grönt ljus för ny bröstcancerbehandling

Den europeiska läkemedelsmyndighetens, EMA, säkerhetsråd CHMP, rekommenderar läkemedlet Ibrance, palbociclib, för behandling av kvinnor med lokalt avancerad eller metastaserad bröstcancer.

Läkemedlet verkar genom att blockera aktivitet hos proteinerna cyklinberoende kinaser, CDK, 4 och 6. Vilket i sin tur hjälper till att stoppa tillväxten av tumören och förhindrar att cancerceller delar sig. Det ska användas för cancer som är hormonreceptor, HR, positiv och HER2 negativ.

Rekommendationen från EMA bygger på resultat från två huvudstudier. I en fas III-studie jämfördes behandling med palbociclib och letrozol, en aromatashämmare, med enbart letrozol. 444 patienter som fick palbociclib levde i genomsnitt 24,8 månader utan att sjukdomen förvärrades, jämfört med 222 patienter som fick letrozol ensam och som levde 14,5 månader utan att sjukdomen förvärrades.

CHMP rekommenderade även att ett läkemedel mot mjukdelssarkom ska godkännas. Läkemedlet Lartuvo, olaratumab, som ska användas för behandling av vuxna med mjukdelssarkom, en sällsynt typ av cancer. Det ska användas i kombination med ett kemoterapeutiskt läkemedel, doxorubicin, hos patienter med avancerat mjukdelssarkom när kirurgi eller strålbehandling inte är lämplig.

Lartuvo är en monoklonal antikropp som känner igen och binder till proteinet PDGFRa och på så sätt blockerar dess aktivitet och bromsar tillväxten av cancer.

I en fas II-studie har läkemedlet visat på en signifikant förbättring i överlevnad hos patienter med framskridet mjukdelssarkom som inte tidigare behandlats med doxorubicin. I studien jämfördes behandling med Lartruvo och doxorubicin med enbart doxorubicin. En median överlevnadsvinst på 11,8 månader visades.

Totalt rekommenderade CHMP elva läkemedel för godkännande under det senaste mötet 12-15 september.

Andra läkemedel som rekommenderades godkännanden var bland annat Ninlaro, ixazomib, mot for multiplet myelom, Glyxambi, empagliflozin/linagliptin, för behandling av typ II-diabetes och Parsabiv, etelcalcetide, för behandling av sekundär hyperparatyroidism, en endokrin sjukdom.

Fick fel läkemedel vid kateterspolning

Micaela Toresson
-
0

I samband med en operation drabbades en äldre patient av hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Patienten återhämtade sig och vårdades på sjukhus för hjärtsvikt och sårinfektion. För att patienten skulle få mer vätska och extra näring fick patienten en central venkateter, CVK. I samband med spolning av katetern gavs fel läkemedel. I stället för Heparin spolades CVK med Innohep. Den redan sjuka patienten försämras ytterligare och avled några dagar senare.

Händelsen har anmälts och utretts av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Enligt vårdgivaren ska läkemedlen ha stått intill varandra och haft snarlika förpackningar.

I och med att vårdgivarens händelseanalys med orsaker till händelsen var att läkemedel inte behövs vid spolning av CVK begärde Ivo kompletteringar av utredningen avseende varför CVK i den aktuella händelsen spolades med antikoagulantia.

Vårdgivaren angav då att sjuksköterskan som spolade CVK hade lärt sig spola med natriumkloird och Heparin och inte hade fått information om att det skulle göras på annat sätt.

Efter anmälan har sjukhuset upprättat och beslutat om ny rutin gällande hantering av CVK. Det framgår bland annat att CVK ska, vid sjukhuset, spolas med natriumklorid vid varje användning och användning av Heparin rekommenderas inte för att förebygga kateterstopp.

Lex Maria-anmälan har utretts och avslutats men en enhetschef på Ivo som fattat beslut i ärendet har valt att öppna upp ett nytt ärende. Detta för att granska uppgifter som lämnats i anmälan.

Negativt för studie om RSV-vaccin

Micaela Toresson
-
0
Negativt för studie om RSV-vaccin

Vaccinkandidaten, RSV F, som är framtagen av Novavax nådde inte de fördefinierade primära eller sekundära effektmåtten, uppger företaget.

Den randomiserade placebokontrollerade fas III-studien av vaccin mot respiratoriskt syncytievirus, RSV, hade som primärt mål att visa effekt vid förebyggande av måttlig till svår RSV-associerad nedre luftvägsinfektion. Det sekundära målet var att visa effektiviteten hos RSV-vaccin att minska förekomst av all symtomatisk respiratorisk sjukdom orsakad av RSV.

I vaccinstudien ingick 11 856 vuxna, 60 år och äldre. Inte hos någon av patienterna uppfylldes de fördefinierade primära och sekundära effektmålen och inte heller visade vaccinet sig vara effektivt. Vaccinet tolererades väl, som också visats i tidigare studier.

I och med de negativa resultaten sjönk Novavax aktier på Nasdaq-börsen från 8,34 dollar till 1,31 dollar.

I tidigare studier har vaccinet visat god effekt, bland annat i fas II-studier där 1 600 personer över 60 år ingick. Vaccinet gav då en 44 procents effekt i att förebygga alla former av symtomatiska RSV sjukdomar och 46 procents effekt mot RSV-infektion med symtom från nedre luftvägarna.

– Vi är både förvånade och besvikna över resultatet av prövningen, sade Gregory Glenn, forskningschef vid Novavax, i ett uttalade, uppger nyhetsbyrån Reuters.

Amerikanska Novavax köpte under 2013 upp det Uppsalabaserade läkemedelsföretaget Isconova. Betalningen till aktieägarna var i form av aktier i Novavax.

Då bör förebyggande behandling till migränpatienter ges

Micaela Toresson
-
0

Anfallsförebyggande behandling mot migrän bör övervägas om patienten får tre eller fler invalidiserande migränattacker i månaden. Det skriver Janusinfo som har tagit med rådet på årets ”Kloka lista”.

Vidare skriver de att cirka 40 procent av alla med migrän skulle ha nytta av anfallsförebyggande behandling, men att enbart 3-13 procent använder det.

Folksjukdomen migrän förekommer hos både barn och vuxna. Allmänt smärtstillande läkemedel som kan tas innan eller under ett anfall är antiinflammatoriska smärtstillande som NSAID eller cox-hämmare, eller läkemedel med paracetamol. Under ett anfall kan triptaner, också kallade serotonin-1-receptorstimulerare tas. Mot illamåendet kan läkemedel med metoklopramid tas. I förebyggande syfte används i första hand betablockerare med metoprolol och om det inte fungerar kan exempelvis topiramat övervägas efter kontakt med neurolog. För patienter med risk för nedstämdhet bör i stället amitryptilin ges. Till barn rekommenderas propranolol.

“Det är skillnad på preparat och preparat”

Micaela Toresson
-
0

"Det är viktigt att upprätthålla skillnaden för vad som är läkemedel och vad som inte är det. Ett läkemedel måste genomgå mycket för att få kalla sig just läkemedel. Det är skillnad på preparat och preparat."

 Läs hela Micaela Toressons blogginlägg här.

Mer om EMA till Sverige “inom kort”

Ingrid Helander
-
0

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström ser flera potentiella fördelar med Sverige som värdland för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Det framkom i ett skriftligt svar på en fråga från riksdagsledamoten Jenny Wikström (M).

Frågan om en eventuell ansökan om EMA utreds också i regeringskansliet enligt Helena Paues, pressekreterare på socialdepartementet.

– Regeringen och regeringskansliet arbetar intensivt med detta och i det arbetet berörs flera departement, säger Helena Paues.

Vem som leder arbetet är inte känt, men enligt regeringens life science-samordnare Anders Lönnberg är det statssekreterarna som arbetar med frågan.

– Det finns en statssekreterargrupp som arbetar med detta och som så småningom kommer att lägga ett förslag för hur regeringen ska gå vidare med frågan. Men det är ju ingen ko på isen, Storbritannien har inte ens lämnat in en utträdesansökan än, säger Anders Lönnberg.

Helena Paues vill dock varken bekräfta eller dementera statssekreterargruppen utan håller fast vid att regeringen och regeringskansliet arbetar med frågan.

– Jag hoppas kunna säga mer om detta inom kort, säger Helena Paues.

Enligt Anders Lönnberg finns det många frågor som arbetsgruppen måste analysera innan en eventuell ansökan om EMA.

– Det finns massor med utmaningar, som var folk ska bo, hur det ser ut med skolor, vilka forskningsmiljöer som kan erbjudas och hur samarbetet med den lokala läkemedelsmyndigheten ser ut, till exempel, säger han.

Förutom Sverige har bland annat Danmark, Irland och Italien visat intresse för att stå som värdland för EMA.

– I slutänden är det regeringschefen som fattar beslut om en eventuell ansökan, säger Anders Lönnberg.

Hoppas på förslag om digitala lösningar

Micaela Toresson
-
0
Hoppas på förslag om digitala lösningar

Apoteksutredaren Åsa Kullgren skrev i somras ett brev till Socialdepartementet med inlaga för arbetet för en nationell läkemedelslista. Där lyfte hon vikten av att planera för digitala lösningar för kontakt mellan apotek och vård.

– Det är en smidig möjlighet för farmaceuten och förskriven att ha kontakt genom att skriva istället för att ringa. Om man behöver snabb återkoppling kan det vara svårt att få tag i en läkare via telefon och då kan den här typen av lösning underlätta. Det underlättar även för apotek att svara på rollen att kunna ge en god läkemedelsrådgivning, säger Åsa Kullgren.

Vidare i brevet ger honexempel på när det skulle vara bra med en förbättrad kommunikation mellan farmaceut och förskrivare. Dessa situationer är bland annat när ett läkemedel ska doseras med halva tabletter, men förskrivaren har skrivit ut läkemedel som saknar brytskåra eller när förskrivaren märker att patienten behöver mer information om läkemedlen eller praktiska instruktioner kring läkemedelsanvändning.

Hittills har hon inte fått någon reaktion från Socialdepartementet angående brevet. Hon menar att förhoppningar är att man på departementet kommer med ett förslag för digitala lösningar som går att genomföra.

– Jag har inte efterfrågat något svar, det här är ett sätt för oss att tala om att det är en viktig fråga. Apoteksutredningen har på sitt bord att arbeta med kvalitet och säkerhet och därför är den här frågan viktig att lösa för utredningen, säger Åsa Kullgren.

Fördelar med statiner överväger nackdelar

Micaela Toresson
-
0
Fördelar med statiner överväger nackdelar

Översikten som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet visar att nyttan överväger riskerna med blodfettssänkande statinbehandling.

Resultaten visar att en allmän sänkning av kolesterol med 2 mmol/L med hjälp av vanlig statinbehandling, atorvastatin 40 mg dagligen, under fem år skulle ge kraftiga fördelar. Om 10 000 personer behandlades med statiner skulle kardiovaskulära händelser så som hjärtattack och stroke förebyggas hos 1 000 av personerna som redan har en befintlig kärlsjukdom. För personer med ökad risk för hjärt-kärlhändelser i och med hög ålder eller högt blodtryck skulle kardiovaskulära händelser förebyggas i 500 fall. Vad gäller biverkningar skulle fem av 10 000 personer uppvisa myopati, ett sällsynt tillstånd med muskelsmärta, ömhet eller svaghet. Vidare skulle fem till tio personer av 10 000 få stroke, och 50 till 100 skulle få diabetes. Även symtomatiskt negativa händelser så som muskelsmärta skulle ses hos 50 till 100 personer.

Forskarna tillägger att även om ytterligare forskning kan identifiera vidare positiva eller negativa effekter är det osannolikt att de skulle förändra balansen mellan för- och nackdelar för patienter.

De blodfettssänkande statinerna är en läkemedelsgrupp som varit föremål för mycket diskussioner. Tidigare studier visar att medias rapportering om statiner kan påverka patienters inställning till läkemedelsgruppens effekt och biverkan. Med den nya översikten av studier vill forskarna underlätta för läkare, patienter och allmänheten att kunna fatta ett välgrundat beslut om användningen av statiner.

I översikten diskuteras styrkor och begränsningar i olika typer av studier. Forskarna uppmärksammar att fördelarna med statinbehandling kan ha underskattats och att skadorna har överdrivits, bland annat på grund av brister i att erkänna en stor mängd resultat från randomiserade studier. Randomiserade kontrollerade studier används för att bestämma effekterna av behandlingarna. Observationsstudier baserade på databaser kan i stället ge hypoteser om samband mellan användning av läkemedel och hälsoresultat.

Forskarna konstaterar att befolkningsstudier i kombination med djurstudier och randomiserade kontrollerade studier bekräftar ett orsakssamband mellan högre nivåer av LDL-kolesterol i blodet och högre risk för kärlsjukdom. Metaanalyser av stora randomiserade kontrollerade studier antyder att varje minskning av LDL-kolesterol med 1 mmol/ L med statinbehandling minskar riskerna för stora hjärt- kärlhändelser. Vidare menar forskarna att en minskning med 2 mmol/ L nästan skulle halvera en persons risk för en allvarlig vaskulär händelse.

Baserat på observationsstudier har det hävdats att statinbehandling även kan minska risken för cancer och andra diagnoser så som luftvägssjukdomar, infektioner och postoperativt förmaksflimmer. Resultat från randomiserade studier visar å andra sidan att observationsstudierna inte avspeglar orsakssambandet mellan biverkningar och statinbehandling. Observationsstudier visar även att risken för bland annat minnesförlust, gråstarr, leversjukdomar och sömnstörningar ökar med statinbehandling. Med enligt randomiserade studier finns dock inget orsakssamband mellan riskökningen och statinbehandling.

Både observationsstudier och randomiserade studier pekar på ett orsakssamband mellan myopati och statiner. Dock är risken för tillståndet mycket låg, cirka ett extra fall per 1 000 patienter under varje år de behandlas med statiner.

Vidare uppger forskarna att risken för diabetes ökar i samband med statinbehandling, enligt randomiserade studier. Ökningen på 10-20 fler fall per behandlande år ses främst hos personer som redan har en ökad risk för att utveckla diabetes.

En del observationsstudier och randomiserade studier antyder att statinbehandling kan vara förenat med en ökad risk för hemorragisk stroke, vilket är när ett blodkärl brister eller i samband med svåra skador på huvudet. Men samtidigt är den totala riskminskningen för stroke högre vid användning av statiner, så som ischemisk stroke, en förträngning av blodtillförseln till hjärnan.

Forskarna konstaterar slutligen att det finns ett behov av bättre förståelse för styrkorna med randomiserade kontrollerade studier.

Fick för låg dos kortison vid cancerbehandling

Micaela Toresson
-
0

Ett fyraårigt barn fick i samband med sin cellgiftsbehandling mot cancer endast en tredjedel av tänkt kortisondos under den första behandlingskursen som varade ungefär en månad.

Under perioden träffade patienten flera läkare och var även inlagd på sjukhuset utan att den felaktiga ordinationen upptäcktes.

Enligt yttrande från verksamhetschefen ska en ny rutin ha utfärdats direkt efter att den för låga dosen upptäcktes. Fortsättningsvis kommer kortisondosen i samband med cellgiftsbehandling att bekräftas av ytterligare en specialist inom barnonkologi för att förhindra feldoseringar.

Enligt en anmälan om fel i vården till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ville inte verksamhetschefen anmäla händelsen utan hänvisade till att föräldrarna själva skulle göra det. En avvikelserapport skrevs senare av verksamhetschefen som uppger att man bedömt att patienten inte tog någon skada av underdoseringen.

Ivo som utrett händelsen kritiserar vårdgivaren för att patientens vård och behandling avseende läkemedelsbehandling inte uppfyllt kraven på en sakkunnig och omsorgsfull vård.

Wikström om EMA till Sverige: “Flera potentiella fördelar”

Micaela Toresson
-
0
Wikström om EMA till Sverige: “Flera potentiella fördelar”

Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, fick en skriftlig fråga från Jenny Petersson (M), angående vilka åtgärder Wikström och regeringen avser att vidta för att få EMA att etablera sig i Sverige. Ministern har nu svarat på frågan och menar att även om mycket ännu är oklart finns det flera fördelar om Sverige blev värdland för myndigheten.

– Jag ser exempelvis att det skulle kunna öka förutsättningarna för att andra investeringar inom Life science-området kommer till Sverige. Samtidigt måste konsekvenser noga analyseras innan regeringen kan anmäla formellt intresse om att bli värdland, skriver Gabriel Wikström i svaret.

I svaret konstaterar han att Storbritannien ännu inte kommit in med någon formell anmälan om utträde ur EU och inte heller någon tydlig information om vilken typ av förbindelse landet vill söka med EU i framtiden. Samtidigt menar han lokalisering av EMA är en fråga som kan komma att aktualiseras.

Vidare skriver han att regeringen under flera års tid pekat ut life science som ett prioriterat strategiskt viktigt område för Sverige och att det är ett av de fem nya strategiska samverkansprogrammen.

Frågan om Sveriges eventuella ansökan om att flytta EMA till Sverige bereds just nu i regeringskansliet, enligt uppgifter från socialdepartementet.

Nya informationsfilmer om växtbaserade läkemedel

Micaela Toresson
-
0
Nya informationsfilmer om växtbaserade läkemedel

Läkemedelsverket har tagit fram tre informationsfilmer om växtbaserade läkemedel och andra egenvårdsprodukter som innehåller växtmaterial.

– Det är inte självklart när man ser produkterna att det är olika regelverk bakom och att de olika produkterna inte kan lova samma sak, säger Robert Hägerkvist på Läkemedelsverket som ligger bakom filmerna.

Målet är att öka kunskapen kring växtbaserade läkemedel. De olika filmerna handlar om olika kategorier av egenvårdsprodukter och att de kan skilja sig åt en hel del, så som att kosttillskott och läkemedel är inte samma sak. Vidare är det information om regelverk, effekt och säkerhet samt råd om bland annat varför biverkningsrapportering är viktigt.

– Det är viktigt att veta att det är skillnad på olika produkter. Ingen ska tro att man blir frisk från en sjukdom genom att ta kosttillskott. Jag tycker att alla ska veta om att det finns olika spelregler för olika produkter så att man som konsument kan fatta att informerat beslut, säger Robert Hägerkvist.

Robert Hägerkvist och kollegan Erika Svedlund, är båda utredare på enheten för växtbaserade läkemedel vid Läkemedelverket och har tillsammans tagit fram informationsfilmerna.

– Det är ett eget initiativ eftersom vi anser att det råder begreppsförvirring och vi vill sprida informationen, säger Robert Hägerkvist.

Tanken är att alla som är intresserade ska få ta del av informationen, även om den i första hand vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal där apotekspersonal är en viktig grupp.

– Med informationen kanske apotekspersonal kan ge ännu bättre rådgivning än idag, eller i alla fall ha det som ett verktyg de kan använda i sitt arbete för att ge goda råd, säger Robert Hägerkvist.

Paneldiskussion: “Viktigt att inte stirra sig blind på en tjänst”

Micaela Toresson
-
1
Paneldiskussion: “Viktigt att inte stirra sig blind på en tjänst”

Hur apoteken gör bäst nytta för patienten diskuterades i en paneldiskussion, som arrangerades av Läkemedelsvärlden.se, på Apoteks- och egenvårdsmässan i Stockholm under torsdagen.

– Det är viktigt att man i samverkan identifierar vilka problem som man vill lösa, och inte stirrar sig blind på en tjänst. Fokus ska vara på hur apotek kan komplettera vården, sade Susanna Eklund, handläggare på SKL och även är med i expertgruppen till apotekarutredningen.

Utöver Susanna Eklund deltog även Ulf Brändström, generalsekreterare för Astma- och allergiförbundet, Johan Olofsson, apotekare och ordförande i Soaf och Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen Nepi, i paneldiskussionen.

Från patientperspektivet är det enlig Ulf Brändström, viktigt att utforma apoteksverksamheten så att den är mer lämpad för att ge information.

– Om det skulle finnas tid till samtal skulle det betyda en ökad grad av trygghet för patienterna. Verksamheten måste utformas mer patientvänligt, sade han.

Johan Olofsson, som själv driver apotek, pekade på vikten av att apotek jobbar lokalt i högre utsträckning och på ett ökat samarbete med vården.

– Jag jobbar med regelbundna möten med närsjukvården för att bland annat få insyn om vad som är viktigt för vissa patientgrupper och hur förskrivningen ser ut på olika mottagningar, sade han.

En fråga som diskuterades flitigt var apotekens roll. Flera ansåg att den är för otydlig och att det ställer till med problem.

– Vår utgångspunkt är att apoteken i dag har ett uppdrag med ansvar för att informera kunder och ge råd som behövs för att läkemedel eller annat ska användas på rätt sätt. Det får man pengar för i dag via handelsmarginalen, sade Susanna Eklund.

Ett första steg för att uppnå förändring är enligt Johan Olofsson att upprätta en dialog mellan apotek och närsjukvård där man tillsammans sätter upp förutsättningar för att verka tillsammans.

– Jag tror att det är viktigt att man träffas och utgår från varje enskild patients behov, sade han.

Att få en bättre kontakt mellan apotek och vård är också något som efterfrågas av Mikael Hoffmann, läkare och ordförande för Nepi.

– Som det är i dag kan läkare och farmaceuter inte ens ringa till varandra. Vi har fastnat i gamla spår, både från vård- och apotekssidan, sade han.

Panelen fick också i uppgift att sätta sig in i patientperspektivet och se till vad man vill ha från ett apotek. Med en kronisk sjukdom beskrev sig Mikael Hoffmann  som en proffspatient.

– Jag vill att det tydligt ska synas vad som är ett apotek och att det är tydligt markerat vad som är receptfritt och recept. Jag vill också gärna kunna träffa en farmaceut som jag har träffat tidigare så att denna hinner förbereda inför mitt besök och kanske se till att läkemedlet finns hemma, sade han.

Flera påpekade att insatserna måste anpassas efter patienten, men för att göra det måste man också kunna läsa av vilken patient som har vilket behov. Vissa behöver mer råd och stöd och andra mindre, men ersättningen via handelsmarginalen är densamma oavsett patienttyp.

För att på bästa sätt anpassa verksamheten efter patienten menar Johan Olofsson att det är viktigt att skapa en kontakt mellan kund och farmaceut.

– Genom att kunden träffar "sin" farmaceut får denna ut mer kunskap och farmaceuten kan anpassa informationen för varje besök, sade Johan Olofsson.

 

Vill ha rådgivning som en del i vårdkedjan

Micaela Toresson
-
1
Vill ha rådgivning som en del i vårdkedjan

Sveriges Apoteksförening, i samarbete med Läkemedelsindustriföreningen, Lif, kommer inom ett par veckor att lansera en ny rådgivande kampanj. Den folkbildande tjänsten är tänkt att minska belastningen på vården och öka kunskapen kring förkylningar.

– Vi har sett att det finns ett problem med att folk går till vården i onödan. Den här kampanjen ska ses som en resurs som kan avlasta vården. Förhoppningsvis kan vi även bidra till att minskad antibiotikaanvändning, säger Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening.

Syftet med kampanjen är att öka kunskaperna om förkylning och lyfta apotekens kompetens inom egenvård.

– Det är enkla råd så som vila, drick vatten eller ta en halstablett. En förkylning går inte att behandla men med egenvård kan man lindra symtom. En förkylning går över av sig själv och man behöver inte kontakta vården, säger Johan Wallér.

Sveriges Apoteksförening vill och tror att farmaceuters kompetens gällande egenvård kommer att lyftas.

– Apotek kan ge råd om egenvård eller om det är allvarligare hänvisa till att man bör uppsöka vården. Vi vill få ut informationen att man i första hand ska vända sig till apotek för råd. På så vis blir apotek en första del i vårdkedjan, säger Johan Wallér.

– Apotek är inte enbart läkemedelsrecept eller handelsvaror, det är allt däremellan också med egenvård och råd.

Innehållet bygger på information från bland annat 1177, Folkhälsomyndigheten och Strama.

Kampanjen kommer att pågå till och med 17 mars på alla apotek och på hemsidan radfranapotek.se. Därefter finns inga beslut om vidare kampanjer men det är något som inte är helt främmande.

123Sida 2 av 3