Månads arkivering juni 2016

Bekräftat: SLL bryter med Vidarkliniken

Micaela Toresson
-
0
Bekräftat: SLL bryter med Vidarkliniken

I ett möte med Vidarkliniken i dag, torsdag, informerade Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF, om att avtalet kring rehabilitering och behandling med integrativmedicinska inslag inte kommer att förlängas.

– Huvudskälet till att avtalet inte förlängs är att vårdutbudet har ökat just för de patienter som omfattas av det avtalet. Det finns goda möjligheter att ta hand om de här patienterna på andra platser i vården och därför ser vi ingen anledning att förlänga avtalet, säger Anna
Nergårdh, chefläkare i Stockholms läns landsting.

Avtalet som Vidarkliniken nu mister var förra året värt 27 miljoner kronor och något som Ursula Flatters, leg.läkare och specialist i allmänmedicin och ledamot i stiftelsen Vidarkliniken, ser allvarligt på.

– Det är allvarligt men jag kan inte säga så mycket mer. Men det är inte bara allvarligt utan det innebär också att vi får en möjlighet till en omläggning av verksamheten, säger hon.

Vad omläggningen kommer att innebära är dock inget hon utvecklar mer än att det finns en mängd olika vårdval och andra upphandlingar som man kan gå in i.

Nyligen redovisade SLL en granskning av Vidarkliniken i Järna. I och med den kritiseras kliniken för bristande journalföring och att verksamhetens grund inte bygger på skolmedicin, utan på alternativa metoder.

– Den här fördjupande granskningen har nyligen presenterats och där ser man bland annat att det finns brister i journalföring. Men det är inte det som är grunden till att vi avslutar avtalet, utan det är att det finns ett utökat vårdutbud, säger Anna Nergårdh.

SLL har i dag tre avtal med Vidarkliniken som omfattar husläkarverksamhet, planerad onkologisk rehabilitering samt rehabilitering och behandling med integrativmedicinska inslag. Det sistnämnda avtalet förlängs inte och löper ut den sista mars 2017. De andra två avtalen med Vidarkliniken kommer däremot inte att avslutas.

– De andra två är vårdvalavtal och där deltar Vidarkliniken på lika villkor som alla andra aktörer, säger Anna Nergårdh.
Den fördjupande granskningen där brister hittats gäller enbart rehabiliteringsdelen och inte samtliga avtal. I granskningen har SLL sett över hur kliniken lever upp till att grunden ska bestå av skolmedicin, och inte utrett klinikens alternativmedicinska metoder.

Journalföringen är bristfällig, enligt rapporten. Framför allt för öppenvårdsbesöken saknas i stor utsträckning journalanteckningar, men även rondanteckningar saknas från läkare under slutenvården. Kraven som ställs på skolmedicin uppfylls inte i och med att majoriteten av de specifika besöken i öppenvården saknar journalanteckningar.

Konsultföretaget Helseplan, som gjort granskningen, menar att det är svårt att hävda att skolmedicin utgör grunden för rehabiliteringen. Journalgranskningen ger bilden av att det är den antroposofiska filosofin som är den egentliga grunden för verksamheten. Vidare konstaterar man att det inte finns tillräckligt med personal som är skolmedicinskt utbildade för att motsvara mängden skolmedicinska behandlingar som man enligt avtalet ska ge.

Det kan även komma att göras fördjupade uppföljningar på de två andra avtalen som landstinget har med Vidarkliniken.

– Alla avtal som finns med landstinget följs upp löpande, i en sådan här situation kan det bli aktuellt att göra fördjupade uppföljningar även av de här avtalen, säger Anna Nergårdh.

Vad som händer med dessa två avtal om brister återfinns även här är för tidigt att säga men en förutsättning för alla vårdgivare som deltar i vårdval är att kraven som ställs uppfylls.

Wikström om beslutet: “Bästa vägen framåt.”

Ingrid Helander
-
1
Wikström om beslutet: “Bästa vägen framåt.”

De återkommande dispenserna för Vidarkliniken tas bort på sikt och det blir heller ingen särlagstiftning för de antroposofiska preparat som haft det sedan 1993. Det är resultatet efter dagens regeringsbeslut.

Regeringen har efter krav från EU varit piskade att komma med ett beslut om och i sådana fall hur vissa antroposofiska preparat kan införlivas i den svenska läkemedelslagstiftningen.

Läkemedelsverket gjorde en utredning där man lämnade förslag på fyra olika alternativ för hur det skulle kunna gå till. Många tunga remissinstanser avfärdade dock samtliga förslag med motiveringen att dessa preparat kan hanteras inom befintlig lagstiftning, vilket alltså blev regeringens beslut.

Varför fattade ni beslutet att inte lämna förslag på särlagstiftning?
– De fyra alternativ som utredningen kom fram till har varit ute på remiss och där var det blandade synpunkter från remissinstanserna. Vi har tagit intryck av de synpunkter som har kommit in och beslutat att den bästa vägen framåt är att helt enkelt slopa undantaget (för dessa preparat) helt och hållet, säger folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

Var det ett enhälligt beslut?
– Som alltid i den här typen av regeringsbeslut är det en beredningsprocess där vi tar intryck av de synpunkter som kommer fram. Men beslutet från regeringens sida är alltid enhälligt och så är det också i det här fallet.

I dagens beslut meddelar regeringen att man kommer att lägga fram ett lagförslag som innebär att möjligheten till dispens tas bort från och med den 1 juli 2018. Det innebär att Vidarkliniken och andra aktörer har en fortsatt dispens att sälja och marknadsföra vissa antroposofiska produkter fram till dess. Även tre år därefter finns möjlighet till viss dispens.

Under den totalt fem år långa övergångsperioden är tanken att berörda aktörer ska ha möjlighet att förbereda sig för att ansöka om godkännande för dessa produkter hos Läkemedelsverket enligt samma procedur som gäller för konventionella läkemedel.

Hur har ni tänkt kring längden på övergångsperioden?
– Den är maximalt fem år och bakgrunden till det är att det här undantaget i lagstiftningen har funnits under väldigt lång tid. Vi tycker att det är rimligt att ge det här tidsspannet för att kunna ställa om verksamheten för de som använder antroposofiska preparat med tanke på att undantaget har funnits under så lång tid, säger Gabriel Wikström.

Ingen särbehandling för antroposofmedel

Ingrid Helander
-
5
Ingen särbehandling för antroposofmedel

Möjligheten att få dispens för att sälja vissa antroposofiska medel som funnits sedan 1993 tas bort från 2018. Det meddelar regeringen i ett pressmeddelande. 

Där skriver man att man ”har för avsikt att lämna ett lagförslag som innebär att möjligheten till dispens tas bort ur läkemedelslagen från den 1 juli 2018.”

Man skriver också att man inte kommer att lämna några andra förslag som innebär en särreglering för antroposofiska medel .

Samtidigt ger man Vidarkliniken och andra aktörer ett förlängt försäljningstillstånd av dessa preparat i två år och därefter möjlighet till viss försäljning i ytterligare tre år enligt en övergångsreglering.

Under den sammantaget fem år långa övergångsperioden, från i dag till och med 1 juli 2021, har tillverkare av antroposofiska medel möjlighet att sammanställa det underlag som krävs för ansökningar till Läkemedelsverket om godkännande och registrering för dessa preparat. Samma krav kommer att gälla som för traditionella läkemedel.

Debatten om hur och om antroposofmedel ska ingå i den svenska läkemedelslagstiftningen eller inte har gått hög. Bland remissinstanserna som inte anser att medlen bör införlivas i lagstiftningen hör Apotekarsocieteten.

Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten tycker att regeringens beslut är positivt.

– Först och främst är det glädjande att regeringen äntligen fattat ett långsiktigt, tydligt och patientsäkert beslut. Det som är det mest positiva med dagens beslut är att regeringen inte lämnar några öppningar för att anpassa läkemedelslagen så den passar antroposofiska produkter, utan befintliga regler kommer att gälla alla, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Även Vidarkliniken är nöjda med dagens beslut, som de menar inte kom som någon överraskning. Beslutet att inte lämna förslag på hur antroposofmedel kan införlivas i den svenska läkemedelslagstiftningen är dock långt ifrån Vidarklinikens hållning i frågan. Som enda remissinsatns förordade man det mest liberala alternativet i Läkemedelsverkets förslag om hur läkemedelslagstiftningen skulle kunna anpassas till dessa preparat.

– Jag är glad över dagens beslut men vi har inte hunnit att fördjupa oss i detaljerna. Det viktiga är att tillståndet förlängdes med två år och det är vi väldigt glada för, säger Ursula Flatters, specialist i allmänmedicin och ledamot i stiftelsen Vidarkliniken.

Vilka konsekvenser får beslutet för Vidarkliniken?
– Till en början är vi som sagt väldigt glada och därefter kommer vi att bearbeta konsekvenserna.

SLL bryter med Vidarkliniken

Ingrid Helander
-
0
SLL bryter med Vidarkliniken

Stockholms läns landsting säger av allt att döma upp avtalet med Vidarkliniken, enligt Ekot. En granskning som SLL har gjort visar på allvarliga brister i verksamheten.

Bland annat riktas kritik mot att delar av Vidarklinikens verksamhet inte bygger på vetenskapligt beprövad skolmedicinen och mot bristande journalföring.

– Man grundar inte sin verksamhet på skolmedicin utan det är alternativmedicin som dominerar. En annan brist är journalföringen. Det kan låta byråkratiskt men det handlar om patienternas säkerhet, säger landstingsrådet Anna Starbrink till Ekot.

Anna Starbrink vill dock varken bekräfta eller dementera Ekots uppgifter om att man formellt säger upp avtalet med Vidarkliniken, som går ut vid årsskiftet. Hon säger dock att den nya granskningen är en viktig del i beslutet att förlänga eller inte.

– Vi kommer att ge besked i närtid, de närmaste dagarna, om hur det blir med framtida avtal med Vidarkliniken, säger hon.

Kliniken utanför Järna erbjuder alternativ medicin med antroposofisk behandling och patienter har hittills kunnat remitteras dit för i första hand rehabilitering. Sägs avtalet upp får patienter från Stockholms län som vill behandlas på Vidarkliniken bekosta behandlingen själva.

Vidarkliniken har sedan 1993 dispens för att sälja och marknadsföra antroposofiska produkter. Den senaste dispensen, som enligt socialdepartementet är den sista, utfärdades vid årsskiftet och går ut i dag den 30 juni.

Regeringen väntas nu fatta beslut om antroposofiska läkemedel ska införlivas i den svenska läkemedelslagstiftningen eller inte. Frågan har debatterats flitigt i olika medier den senaste tiden.

Delade meningar om inhalationsråd på apotek

Ingrid Helander
-
2
Delade meningar om inhalationsråd på apotek

Nyligen lanserade Sveriges Farmaceuter ett förslag om utökad rådgivning till astma- och kol-patienter på apotek. Förslaget bygger på en modell som testas i bland annat Norge där staten finansierar tjänsten med fem miljoner norska kronor under 2016.

Kristina Billberg Fritjofsson är ordförande för Sveriges Farmaceuter och menar att en liknande typ av tjänst bör införas i Sverige. Astma och kol-patienter skulle på en särskilt avsatt tid få strukturerad rådgivning om sina läkemedel av en farmaceut.

– Det finns mängder av studier som visar att astma- och kol-patienter inte tar sina läkemedel som de ska. En studie rapporterade felaktig teknik på upp till 94 procent beroende på inhalationstyp. Ett flertal andra studier visar på bristande följsamhet på upp till 50 procent hos patienter med nyutskrivna astmaläkemedel, Kristina Billberg Fritjofsson.

Enligt Kristina Billberg Fritjofsson handlar det om felaktig inhalationsteknik, men också om bristande kunskap om varför man tar läkemedlen.

– Jag är övertygad om att läkare och sjuksköterskor gått igenom detta med patienterna, men man glömmer. Astma- och kol-klinikerna är väldigt duktiga, men vården hinner inte följa upp behandlingen.

Emma Spak, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik, menar dock att första steget måste vara att förbättra hälso- och sjukvårdens insatser.

– Om sjukvården initierar en behandling är det också sjukvårdens ansvar att se till att behandlingen fungerar, säger Emma Spak.

Emma Spak poängterar att det finns nationella riktlinjer för behandling och uppföljning av astma och kol för olika åldersgrupper och att dessa förordar regelbundna besök hos både specialistsjuksköterska och läkare.

– Till exempel ska spirometri göras regelbundet. En av de viktigaste sakerna är att de som är involverade i uppföljningen av behandlingen också har god kännedom om patienten, information som i dag finns inom sjukvården.

Fungerar vården av astma- och kol-patienter bra i dag?
– Vi måste utveckla vården med bättre kontinuitet så att patienten får träffa samma doktor och samma astma-kol-sköterska vid varje besök och så att varje patient verkligen får de insatser som krävs. Vi måste leverera på vårt uppdrag och där tror jag tyvärr inte alltid att vi lyckas i dag, säger Emma Spak.

Skulle ett utökat uppdrag till apoteken kunna bidra där?
– Det kommer inte sällan förslag på tjänster som är tänkta att avlasta sjukvården på olika sätt men det är ofta oklart vilken effekt dessa tjänster skulle få och hur de praktiskt ska komplettera vården. I fall där det rör sig om tjänster som ska finansieras med skattemedel skulle det antagligen handla om nya pengar eller pengar som måste flyttas från sjukvården till apotek och då är frågan som måste besvaras var resurserna ger bäst resultat. Eventuella tjänster måste därför utvärderas innan de införs, säger emma Spak.

Kostnaden för ett pilotprojekt med utökad rådgivning till astma- och kol-patienter uppskattas enligt Sveriges Farmaceuter till 10 miljoner kronor. Kristina Billberg Fritjofsson menar dock att det inte skulle behöva skjutas till några extra resurser utan att det redan finns pengar i systemet som skulle kunna omfördelas.

– Till exempel skulle regeringens särskilda kronikersatsning kunna vara en möjlig finansieringsväg, säger Kristina Billberg Fritjofsson.

I förslaget påpekas att en förutsättning för en pilotstudie är att apoteksbranschen själv tar på sig ansvaret att göra en uppföljning av resultaten.

– I Norge där tjänsten är på försök ska man utvärdera frågeställningar som till exempel förbättrad inhalationsteknik och förståelse för när medicinen ska tas. Ett antal apotek ingår i utvärderingsdelen och den ska utföras under tre till fyra veckor i september, säger Kristina Billberg Fritjofsson.

Emma Spak menar dock att grundläggande rådgivning om läkemedel och läkemedelsanvändning i samband med receptexpediering redan i dag ingår i apotekens grunduppdrag.

– Förevisning av inhalatorer för astma-kol-patienter ingår i apotekens uppdrag i dag, dock utan någon återkoppling till vården. Hur finansieringen av grunduppdraget fungerar är en annan men viktig fråga, säger Emma Spak.

Frågan om vad som ingår i apotekens uppdrag eller inte är dock inte helt klart enligt Kristina Billberg Fritjofsson.

– Uppdraget är väldigt löst formulerat i författningen. Man ska säkerställa att patienten använder medicinen på ett korrekt sätt, men det finns egentligen ingenting som dokumenteras, ingen standard för hur det ska göras och inte heller exakt formulerat vad man menar.

Skulle apoteken kunna ge tillräcklig information och vägledning om astma-kol-preparat med ett tydligare uppdrag?
– Om man i det nuvarande uppdraget kräver standardiserad och jämlik information och vägledning tror jag inte att det skulle hinnas med. Redan i dag är det så slimmat att personalen i vissa fall inte hinner gå på toaletten. En utbyggd tjänst som apoteken får ersättning för skulle ge utrymme för strukturerad farmaceutisk rådgivning till gagn för patienterna, säger Kristina Billberg Fritjofsson.

Att förtydliga apotekens uppdrag är ett av den pågående apoteksutredningens uttalade syften. Apoteksutredaren Åsa Kullgren kan i dag inte uttala sig om förslaget från Sveriges Farmaceuter kan bli verkligt eller inte.

– Det är precis det vi tittar på, hur vi ska gå vidare med farmaceutiska tjänster. Det finns med i direktiven att se över och analysera förslag på förbättrad läkemedelsrådgivning på apotek och att definiera vad som ingår i grunduppdraget, säger Åsa Kullgren.

Finns det fler områden än astma-kol som skulle kunna vara aktuella för utökade farmaceutiska tjänster?
– Jag vill inte låsa mig vid specifika områden. Man ska vara försiktig med begrepp som inte är tydligt definierade, som farmaceutiska tjänster.

Hur långt har ni kommit i utredningen?
– Eftersom vi bara har ett år på oss arbetar vi med alla frågorna parallellt och det är ingenting som är klart nu. Mycket av arbetet hittills har handlat om apotekens uppdrag och en analys av apoteksmarknaden. Det har också varit en utgångspunkt för att gå vidare. Efter sommaren kommer vi att titta mer på tillhandahållandet av läkemedel, tillsyn och tillgängligheten geografiskt, säger Åsa Kullgren.

Ny cellbaserad terapi rekommenderas

Micaela Toresson
-
0
Ny cellbaserad terapi rekommenderas

Europeiska läkemedelsmyndighetens, EMAs, säkerhetsråd, CHMP, rekommenderar att sex nya läkemedel ska godkännas. Bland dessa finns Zamolxis som ges för behandling av vuxna som fått en stamcellstransplantation för olika typer av blodcancer. Läkemedlet består av T-celler från stamcellsdonatorer, som har separerats från resten av cellerna i transplantatet och modifierats genetiskt med en självmordsgen, HSV-TK.

Zamolxis har särläkemedelsstatus och CHMPs rekommendation är ett så kallat villkorat godkännande som snabbar på godkännandet om fördelarna med att tillgängliggöra läkemedlet överväger riskerna som bristen på omfattande data utgör. I klinisk prövnin, med 30 patienter visades att 23 av personerna fått sitt immunförsvar återställt samt att ingen fått långvariga allvarliga effekter.

Ett annat läkemedel som rekommenderas är Cinqaero, reslizumab, som tilläggsbehandling för vuxna med svår eosinofil astma. Läkemedlet godkändes av USAs läkemedelsmyndighet FDA i mars i år och är en humaniserad interleukin-5 antagonist monoklonal antikropp framställd genom rekombinant DNA-teknik.

Ett generiskt läkemedel som rådet rekommenderar är Atazanavir Mylan, atazanavir, för behandling av hiv-infektioner.

Andra läkemedel som rekommenderas är Aerivio spiromax och Airexar spiromax, båda innehållande salmeterolxinafoat och flutikasonpropionat och är tänkta att användas som behandling av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Även Nordimet, metotrexat, rekommenderas för behandling av aktiv reumatoid artrit, juvenil idiopatisk artrit och svår psoriasisartrit.

Totalt har 37 nya läkemedel rekommenderats godkännande av CHMP under 2016.

Var det så man ville ha det med omregleringen?

Leif H Eklund
-
8

Diskussionen om apotekens roll i hälso- och sjukvården pågår ständigt. Inte minst nu när apoteksmarknaden utreds på nytt. Tänker på det när jag i dagstidningen läser en helsidesannons om de helbrägdagörande preparaten Movazin Complex och Sedaforte som man kan inhandla på nätet för halva priset. Ett exempel på den urgamla erfarenheten att det är lätt och inkomstbringande att apellera till undergörande effekter av preparat som befriar människor från lidande. Annonsören balanserar skickligt i gränslandet mellan kosttillskott och läkemedel.

Samhället har dock satt en spärr för bedrägligt förfarande genom att fastställa regeln att behandlingen ska tåla en granskning med mottot: vetenskap och beprövad erfarenhet. Så jag tänkte att apoteken, vars verksamhet är kringskuren av ett omfattande regelverk, skulle vara en del av denna etiska målsättning. Ett besök på ett apotek ger dock många frågetecken. Jag hade en väldig tur för jag råkade komma sista dagen för apotekets mascaravecka. Det var lätt att hitta rätt till utbudet av mascara, nagellack, läppstift med mera. Sortimentet gick inte att missa direkt innanför entrén. Möjligen skymdes delar av det av ett smakfullt utbud av diverse godis, choklad och nötter och liknande. Nåja, när jag ändå fått mitt lystmäte av mascara stillat kunde jag ändå ta några steg till in i butiken. Där fanns lockande priser på nyponpulver och andra hälsobringande produkter.

Apoteken har i alla tider haft ett ”sidosortiment” av handelsvaror. Ambitionen före omregleringen av apoteksmarknaden var att sådana varor skulle ha någon anknytning till hälsa och egenvård. De skulle vara oskadliga och bedömda ha någon effekt som stod i relation till uttalat ändamål och i möjligaste mån vara deklarerade till innehåll. Som apotekens nuvarande handelsvarusortimentet ter sig är avståndet till Movazin litet. Det förfaller som dammluckorna öppnats.

Apotekens läkemedelsprofil har kommit i ordets rätta bemärkelse i skymundan. Samhällsfunktionen att spela en aktiv roll i hälso- och sjukvården verkar ha blivit sekundär. Personalen med tre till fem års akademisk utbildning får reducerat aktionsutrymme för sin kompetens. Det blir förvirrande för en besökare att apoteket ger sig ut för att spela i division ett samtidigt som man trixar i division fyra. De seriösa ambitionerna som ändå finns trängs undan. Trovärdigheten kan då riskera att ifrågasättas. Dessbättre ligger nöjd-kundmätningarna på hygglig nivå. Men hur länge? År 2009 utkom publikationen Apoteket – monopolet som visade vägen. Vilken väg vill arvtagaren Apoteket AB visa?

De kommersiella villkoren styr hårt. I södra Norrmalm i Stockholm har antalet apotek ökat med 160 procent sedan omregleringen. Samtidigt klagar branschen på för låga (men höjda) marginaler och kompenserar med mascara och godis. Var det så Hägglund & Co ville ha det med omregleringen?

TLV utvärderar nya glukosmätare

Ingrid Helander
-
0
TLV utvärderar nya glukosmätare

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har inlett en förstudie om ordnat införande av medicintekniska produkter. Inom ramen för den ska nu Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, göra en hälsoekonomisk utvärdering av kontinuerliga glukosmätare, CGM, och flash-glukosmätare, FGM, för diabetiker.

Med dessa produkter behöver inte patienterna mäta sitt glukosvärde med blodprov och stickor flera gånger per dag. I dag finns ett antal glukosmätare av CGM-typ på marknaden och dessa mäter blodglukos kontinuerligt och larmar om det är någon avvikelse. Vad gäller typen flash-glukosmätare finns än så länge endast en sådan produkt på marknaden. Med hjälp av en avläsare scannar man av en sensor som sitter på baksidan av armen och får vid avläsningen aktuellt blodglukosvärde. Sensorn byter man ut var fjortonde dag.

– Det här är en helt ny typ av produkt som innebär att många patienter kan få en ökad livskvalitet, men som också innebär en stor kostnadsökning för landstingens budget, säger Malin Blixt, chef för TLVs enhet för medicinteknik.

Årskostnaden för flash-glukosmätaren beräknas till cirka 13 000 kronor per patient och att använda CGM-system kostar ungefär dubbelt så mycket.

Eftersom de kontinuerliga glukosmätarna innebär betydligt högre kostnader än för teststickor har landstingen, som bekostar dem, önskat att de utvärderas med avseende på hälsoekonomi och även introduceras på ett ordnat sätt, liknande som för läkemedel.

– Med en hälsoekonomisk bedömning kan vi se hur denna kostnad förhåller sig till andra kostnader och baserat på det ge förutsättningar för ett ordnat införande och jämlik tillgång över hela landet.

Landstingens och kommunernas kostnader för medicintekniska produkter ligger i dag på cirka 22 miljarder kronor per år, och de tros öka.

I dag finns cirka 700 000 medicintekniska produkter, jämfört med cirka 4 000 läkemedel, och det tillkommer runt 50 000 nya produkter per år. Alla är dock inte nya och innovativa med väsentlig förbättring för patienterna, men de som är det skulle kunna komma i fråga för ordnat införande i någon form.

Ett exempel är ny teknik för att ta ut stora blodproppar ur hjärnan vid stroke, så kallad trombektomi med hjälp av stentretrievers. Metoden har visat mycket goda resultat och risken för allvarliga handikapp minskade med upp till 31 procent i de studier som gjorts. De goda resultaten innebär att fler än i dag kan komma ifråga för behandlingen.

– Ingreppet kan dock bara göras på de stora universitetssjukhusen vilket innebär att patienterna måste skickas dit, till ökade kostnader. Därför behöver vi utvärdera metoden ur ett hälsoekonomiskt perspektiv, säger Malin Blixt.

I dag används modellen för ordnat införande för vissa nya läkemedel som bedöms ha stor nytta för patienterna men som kommer med en hög kostnad. Till gruppen hör bland annat de nya antivirala läkemedlen för behandling av hepatit C.

– Ordnat införande är en bra modell förjämlik tillgång till kostnadseffektiva läkemedel. Där har man också horizon scanning som gör att man vet vad som är på gång. För medicintekniska produkter finns inget liknande system utan de flesta produkterna upphandlas var för sig utan att granskas av TLV. Det gör att det är svårt att förutsäga vad som kommer och säkerställa en jämlik hantering.

Och med tanke på den stora mängd medicintekniska produkter som finns på marknaden kan modellen med ordnat införande inte appliceras på alla. Långt ifrån.

– Vi måste vara noga när vi väljer vilka produkter vi skulle kunna använda modellen för ordnat införande på och fråga oss om det är en produkt som löser ett problem där det inte finns någon behandling i dag, om det innebär stora kostnader och en stor risk för landstingen, säger Malin Blixt.

TLV planerar att starta den hälsoekonomiska utvärderingen av kontinuerliga glukosmätare under sommaren. Målet är att utvärderingen och större delen av pilotförsöket ska vara klart innan årsskiftet.

Farmaceutiska tjänster utomlands som inspiration

Micaela Toresson
-
0
Farmaceutiska tjänster utomlands som inspiration

En vidareutveckling av farmaceutiska tjänster på apotek är en het fråga där tankarna om hur apotek kan underlätta får vården går isär. Att förtydliga apotekens roll är en viktig del i apoteksutredningen och att se över hur apotekens roll kan utvecklas för en förbättrad läkemedelsanvändning.

Thony Björk, legitimerad apotekare och tidigare ordförande för Sveriges farmaceuter, har gjort en kunskapsöversikt av tjänster i andra länder. I sammanställningen har han fokuserat på apotek i Norden och Europa samt Australien och Kanada.

Han har gått igenom tjänster utöver bastjänster som apotek tillhandahåller i form av grundläggande kunskaper om läkemedels verkan och hur det ska hanteras. Tjänsterna är kopplade till receptläkemedel och läkemedelsanvändning.

I översikten ses Storbritannien som en stor inspiration med två tjänster som de utvecklat och har nationell ersättning för. Det handlar om nyinsättning av läkemedel och läkemedelsgenomgångar i syfte att förbättra följsamhet till ordination.

– Basuppdraget som apoteken har ska alla farmaceuter klara av, men för djupare farmaceutiska tjänster kanske det behövs någon form av certifiering och vidareutbildning med en fördjupning både kunskapsmässigt och pedagogiskt, säger Thony Björk.

I sammanställningen försöker han även beskriva hur ersättningarna kan se ut. Han menar att det i många fall finns en särskild utpekad ersättningstjänst, antingen nationellt eller privat ersättningssystem.

– Våra grannländer Norge, Danmark och Finland har liknande finansieringssystem och där är utvecklingen av farmaceutiska tjänster mer utbredd, säger Thony Björk.

Översikten som kommer att presenteras under Almedalsveckan tycker han ska ses som en inspirationskälla till utveckling av farmaceutiska tjänster i Sverige.

– Den kan ge inspiration till vad man kan genomföra i Sverige och hur man kan utnyttja akademisk kompetens på ett bättre sätt, säger han.

Thony Björk har själv deltagit i Almedalsveckan runt 15 gånger och tycker fortfarande att det är lika spännande.

– Konkurrensen kring seminarierna i Almedalen är stenhård och det är svårt att veta vilket intresse det finns för tjänster på apotek. Men generellt är Almedalen en oerhört inspirerande aktivitet där det är enkelt och okontroversiellt att föra samtal med politik och näringsliv om aktuella ämnen, säger Thony Björk.

EMA: “För tidigt att förutse konsekvenserna”

Micaela Toresson
-
0
EMA: “För tidigt att förutse konsekvenserna”

Storbritannien kommer att lämna EU, enligt resultatet av landets folkomröstning förra veckan. Vad som händer med Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, med huvudkontor i London, är ännu inte känt.

I en kommentar till Läkemedelsvärlden.se skriver EMA: ”Vi respekterar de brittiska medborgarnas beslut att inte längre vara en del av EU. Människor i Storbritannien har röstat och nu är det upp till den brittiska regeringen att besluta hur de ska agera på resultatet av folkomröstningen.”

Folkomröstningen, som inte är rättsligt bindande, visade att 52 procent av de röstande vill att Storbritannien ska gå ut ur EU. Premiärminister David Cameron har tidigare sagt att folket får ta beslutet och har nu meddelat att han avgår.

Förutom EMA finns också Europeiska bankmyndigheten i London. Sedan Storbritannien röstat för att lämna unionen planerar EU att flytta bankmyndigheten, EBA, skriver TT. Många europeiska huvudstäder är intresserade av att ta emot myndigheten, men vad som händer är fortfarande oklart. Även en flytt av EMA kan bli aktuell i och med folkomröstningen. EMA grundades 1995 och har det övergripande ansvaret att skydda och främja folk- och djurhälsa samt utvärdera läkemedel och utöva tillsyn över dess användning.

I artikel 50 i fördraget om unionens funktionssätt fastställs förfarandet som ska följas i fall en medlemsstat meddelar Europeiska rådet att man vill träda ur unionen. Dock har inget land hittills någonsin beslutat att lämna EU, så det finns så det finns inget prejudikat för situationen.

Det är för tidigt att förutspå EMAs framtid, uppger myndigheten: ”Det är för tidigt att förutse konsekvenserna av detta beslut och vi kommer att vara i nära kontakt med EUs institutioner. När vi har konkret information, kommer vi att dela den med våra intressenter.”

Vidare poängterar myndigheten att EMA kommer att fortsätta sitt arbete med målet att skydda människors och djurs hälsa och garantera tillgång till läkemedel som är säkra, effektiva och av god kvalitet.

Inför omröstningen har det spekulerats i om EMA kan komma att flyttas till Sverige vid ett eventuellt utträde av Storbritannien ur EU. Bland annat har Anders Blanck, vd på Lif, de forskande läkemedelsföretagen, uttryckt en önskan om att placera EMA i Sverige.

EMAs chef Guido Rasi har tidigare i en intervju med Läkemedelsvärlden.se uttalat sig om förutsättningarna för att EMA att verka i Sverige. Han sa att förutsättningarna är goda, att Läkemedelsverket är en väldigt effektiv nationell regulatorisk myndighet som innebär ett gynnsamt klimat samt att det finns en tillräckligt stor aktivitet inom läkemedelsområdet. Dock poängterar han även att han personligen skulle föredra att Storbritannien stannar kvar i EU, eftersom det skulle vara det bästa för EU och alla som bor i EU.

Förutom Sverige har även Danmark, Italien och Tyskland uttryckt intresse för att vara värdland för EMA.

Långvarig effekt av IL17-hämmare

Micaela Toresson
-
0
Långvarig effekt av IL17-hämmare

Patienter med måttlig till svår plackpsoriasis fick långvarig förbättring av hudsymtom, visar en ny studie.

Den monoklonala antikroppen Taltz, ixekizumab, är en så kallad IL17-hämmare som binder och neutraliserar signalvägen interleukin 17. Hos patienter med psoriasis finns höga nivåer av signalvägen och genom att hämma IL17 dämpas också inflammationen i huden.

Den randomiserade studien baseras på tre kliniska prövningar och är publicerad i New England Journal of Medicine.

Totalt ingick data från nära 3 800 patienter som haft en psoriasisdiagnos i minst sex månader. Efter tolv veckors behandling med ixekizumab var plackpsoriasisen utläkt hos mellan 76,4-81,8 procent av patienterna, jämfört med 3,2 procent hos de som fått placebo. Hos en del av patienterna, som fick behandling i 60 veckor, var psoriasisen fortfarande utläkt hos 68,7-78,3 procent av deltagarna.

Biverkningar så som inflammatorisk tarmsjukdom och svampinfektioner förekom och forskarna menar att studier bör göras för att klarlägga sambandet mellan tarmsjukdom och IL17-hämmare.

Forskarna drar slutsatsen att ixekizumab var effektiv, med svar från vecka 12 till och med vecka 60, men att fördelar måste vägas mot nackdelar. De menar även att ytterligare långtidsstudier behöver göras för att klarlägga säkerhetsprofilen vid långtidsanvändning.

Studien finansierades av läkemedelsbolaget Eli Lilly.

Även i tidigare studier har ixekizumab visat på god effekt.

Vill se åtgärder för cancervården

Ingrid Helander
-
0
Vill se åtgärder för cancervården

Företag, branschorganisationer och media utgör stora delar av både utställarna och besökarna under Almedalsveckan. Inom hälso- och sjukvårdsområdet och life science ryms de flesta av de stora läkemedelsbolagen, branschföreningar som Sweden Bio och Lif och patientorganisationer.

Bland programpunkterna märks en hel del fokus på seminarier om sällsynta sjukdomar, kvalitetsregister och säkerhet kring läkemedelsförpackningar. Av sjukdomsområdena är det kanske cancer som dominerar mest med frågeställningar om vem som ska få tillgång till framtidens dyra cancerbehandlingar och cancer som en kronisk sjukdom.

Den senare frågan ligger organisationen Nätverket mot cancer varmt om hjärtat, och man arrangerar ett seminarium på temat. Under veckan håller organisationen också ett seminarium under rubriken Allians mot cancer – hållbar utveckling av cancervården.

– Tanken med att samlas i en allians är att det finns saker vi alla tycker lika om och ju mer vi samarbetar desto bättre hörs vi, säger Katarina Johansson, styrelseordförande i Nätverket mot cancer.

Mötet samarrangeras med flera av professionsförbunden, däribland Läkarförbundet, och med stöd från ett antal läkemedelsbolag.

Vilken är den stora frågan för er?
– Vi vill att alla cancerpatienter ska få en jämlik vård och optimal behandling oavsett var i Sverige man bor. Även de som inte blir botade kan i dag leva med cancer länge men vem tar ansvar för att man kan leva ett så bra liv som möjligt med en kronisk sjukdom?

Katarina Johansson menar att lösningen måste komma från politikerna, beslutsfattarna och sjukvården, och bland talarna finns också hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

– Sedan den Nationella cancerstrategin kom 2009 har frågan verkligen lyfts upp på bordet men även om mycket görs fungerar fortfarande inte allt i vården där patienterna ska märka det. Vi skulle vilja se snabbare implementeringar av förslag och åtgärder som läggs.

Vad hoppas ni att mötet ska leda till?
– Den här frågan blir aldrig klar utan vi gnetar ständigt på med frågor som är viktiga för cancerpatienterna. Efter Almedalen hoppas jag att vi har kommit en bit på väg och gärna att vi har fått löfte om någon konkret åtgärd från till exempel Gabriel Wikström.

Ett område där intresset har exploderat inför årets Almedalsvecka är digitalisering och e-hälsa, inte minst med fokus på hur den nya tekniken kan göra patienten mer delaktig i hälso- och sjukvården.

Bland annat finns E-hälsomyndigheten på plats för ett seminarium om ”resan till e-hälsolandet”. Organisationen Rise, en sammanslutning av svenska industriforskningsinstitut, är också på plats med ett seminarium om hur digitalt styrd behandling direkt i kroppen kan individanpassa vården.

Även inom näringslivet är e-hälsotrenden påtaglig. Flera av de stora läkemedelsbolagen håller eller medverkar i seminarier på temat. För ett av de nya e-hälsoföretagen, Frisq, är Almedalsveckan ett tillfälle att driva egna frågor och att knyta kontakter. Tillsammans med vårdbolaget Tiohundra arrangerar man ett möte under parollen Kan patienten rädda vården?

– Fokus för mötet är hur den digitala tekniken kan möjliggöra en förändring för hälso- och sjukvården där patienten kan vara mer delaktig i sin hälsa och vård, säger Martin Irding, vd för Frisq.

Martin Irding menar att de digitala verktyg som finns kan ge patienter och anhöriga ett ökat inflytande och kontroll över den egna hälsan. Till exempel skulle den egna hälsoinformationen kunna delas på ett enklare sätt i dag till såväl anhöriga som till vården och apotek.

– Farmaceuten sitter på så mycket värdefull kunskap och kompetens som skulle kunna användas betydligt bättre. Om patienten kan dela sin hälsoinformation på apotek kan också den farmaceutiska rådgivningen utvecklas.

Intresset för mötet under Almedalsveckan har enligt Martin Irding varit stort, inte minst från beslutsfattare och företrädare för hälso- och sjukvården.

– Jag har själv varit i Almedalen ett antal gånger och jag tycker definitivt att det är ett större intresse för e-hälsa och digitalisering inom sjukvården nu än tidigare år, säger Martin Irding.

Almedalsveckan pågår mellan den 3 och 10 juli.

Stora prisskillnader på samma läkemedel

Micaela Toresson
-
0
Stora prisskillnader på samma läkemedel

År 2015 motsvarade rekvisitionsläkemedel 19 procent av den totala läkemedelsmarknaden och landstingen köpte läkemedlen som används på sjukhus och i annan sluten- och öppenvård för 7,6 miljarder kronor.

Priser på läkemedelsprodukter varierar mellan 6-9 procent mellan olika landsting, enligt en ny rapport från Konkurrensverket.

– Priserna på läkemedel som man får bedöma som homogena skiljer ändå ganska mycket mellan landsting. Trots att landsting gör upphandlingar i kluster och att vissa upphandlingar sköts på nationell nivå via SKL så är det relativt stora skillnader, säger Leif Nordqvist, som gjort rapporten och är sakkunnig ekonom på Konkurrensverket.

I rapporten har Konkurrensverket fått in samtliga landstings prislistor. Totalt handlar det om 2 538 varuartiklar, med en stor spännvidd av nyare och äldre läkemedel som används inom slutenvården.

Priserna för identiska läkemedelsprodukter varierar 6-9 procent mellan landstingen, enligt rapporten. Men prisspridningen kan vara så stor som mellan 5-119 procent visar undersökningen där 104 av 2 538 varuartiklar funnits i tio landsting eller fler.

– Det kan ses som ett tecken på att konkurrensen är lite sämre och att man måste jobba proffsigt med upphandlingar för att få köparmakt, säger Leif Nordqvist.

I rapporten har dock Konkurrensverket inte tagit hänsyn till vilka volymer landstingen upphandlar, vilket därför inte ger en heltäckande bild.

– På grund av begränsade resurser har vi inte tagit med vilka volymer landstingen köper och priset kopplat till volymen, säger Leif Nordqvist.

Rapporten har fått kritik för att inte ha med landstingens motprestation i beräkningen, som exempelvis garantier för hur många procent av marknaden som läkemedlet kommer att ta upp. Konkurrensverket menar att det inte finns någon transparens där och att det därför är svårt att kontrollera.

– Det är hemligt och det finns inga officiella uppgifter på det. Landstingen säger exempelvis att man har 14 procents rabatt, men då vet man inte i vilka situationer det gäller och på vilka läkemedel, säger Leif Nordqvist.

– Problemet när man gör upphandlingar på återbetalning eller så kallade kickbacks är att de ofta är hemliga. Det finns ingen riktigt bra statistik och då görs någon sorts prognos om eventuellt utfall i framtiden, om läkemedlen är kostnadseffektiva eller inte.

Leif Nordqvist menar att man med en nationell koordinering vid upphandlingar skulle kunna bidra till en mer jämlik prissättning.

– Ett förslag i rapporten är att även om man tecknar regionala avtal ska man ligga i samma fas när man gör upphandling och att man inte ska teckna för långa avtal. Det är bra att konkurrenssätta företag oftare, säger han.

Rapporten med prisundersökningen, där mätningen gjordes i november 2015, ska enligt Leif Nordqvist ses som en ögonblicksbild. Vid en jämförelse med en motsvarande undersökning längre fram kan man se hur utvecklingen har varit.

Trots att rapporten inte är heltäckande, i och med att alla uppgifter inte finns med, menar Leif Nordqvist att det kan vara ett stöd till landstingen för hur de ska använda upphandlingsverktyget.

– Man får ta till sig av de uppgifter som finns, se över hur man tecknar avtal och för hur långa tider. Det är en komplex fråga och volymer är inte medräknat, men det är viktigt att följa upp avtalen och sträva efter en hög följsamhet för avtal man upphandlat i konkurrens, säger han.

Klart för första zicavaccinet i människa

Ingrid Helander
-
0
Klart för första zicavaccinet i människa

Ett av de bolag som kommit längst i jakten på ett zikavaccin, amerikanska Inovio pharmaceuticals, har fått klartecken att starta en fas I-prövning i människa med sin vaccinkandidat GLS-5700.

Vaccinet utvecklas ihop med det koreanska laboratorieteknikföretaget Gene one life science och den kliniska prövningen beräknas starta om ett par veckor, enligt information från Inovio pharmaceuticals. I fas I-prövningen kommer vaccinet att testas i olika doser på 40 friska frivilliga försökspersoner för att studera säkerhet, tolerabilitet och immunogenicitet.

– Vi planerar att dosera de första försökspersonerna under de kommande veckorna och förväntar oss kunna rapportera interimsresultat från fas I-prövningen senare i år, säger Jospeh Kim, vd för Inovia Pharmaceuticals, i ett uttalande på bolagets hemsida.

Vaccinkandidaten GLS-5700 är ett DNA-vaccin vilket innebär att det till skillnad från vanliga vaccin, som antingen innehåller avaktiverade levande eller döda virus, enbart innehåller en plasmid med DNA som kodar för specifika zikavirusprotein. Viruset i vaccinet kan inte replikera sig själv utan förhoppningen är att vaccinet ska aktivera mottagarens immunförsvar så att det känner igen zikavirus vid eventuell smitta.

Eftersom DNA-partiklar är relativt stora kommer vaccinet att behöva ges med en speciell teknik, så kallad elektroporering. I samband med att vaccinet ges genom huden ges också korta elektriska pulser som skapar tillfälliga hål i cellmembranet så att DNA-vaccinet kan tas upp av cellen. Väl inne i cellen används sedan den information som finns i DNA-vaccinet för att producera önskvärda immuntriggande proteiner.

I augusti väntas ytterligare ett zikavaccin, utvecklat av amerikanska NIH, börja testas i kliniska prövningar på människa, rapporterar tidskriften Scientific American.

Ökad förskrivning av sömnmedel till unga

Johan Erichs
-
3
Ökad förskrivning av sömnmedel till unga

Enligt Socialstyrelsens läkemedelsstatistik har antalet personer som får sömnmedel och lugnande medel exklusive melatonin i åldern 10-14 år ökat med 26 procent mellan åren 2006 och 2015. I åldersgruppen 15-19 år har antalet personer ökat med 17 procent under samma period och i åldersgruppen 20-24 år med 48 procent. Preparat med melatonin, som ges till överaktiva barn, ingår inte i denna del av Socialstyrelsens statistik.

Steven Linton är professor i psykologi och leder Center for health and medical psychology, CHAMP, vid Örebro universitet som forskar om sömn och ungdomar.

– Normalt rekommenderas insomningsläkemedel för vuxna och då under kortare perioder. Att låta barn och unga ta sömnmedel över längre tid är inte att rekommendera eftersom vi i dag vet för lite om de långsiktiga konsekvenserna. Det vi vet från forskningen är att sömproblem under ungdomsåren ofta leder till sömnproblem även i vuxen ålder och vi borde jobba mer förebyggande med barn och ungdomar för att skapa goda sömnrutiner för att minska risken att de längre fram i livet drabbas av psykisk ohälsa, säger Steven Linton.

Anne-Liis von Knorring, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och vid Uppsala universitet, menar att utskrivningen av sömnmedel till unga kan ses som en direkt konsekvens av att allt fler fall av depression konstateras bland unga och att depression ofta leder till stora sömnproblem även i den gruppen.

– Mycket talar för att det är så. Numera behandlas fler som har depression med läkemedel jämfört med tidigare, säger Anne-Liis von Knorring.

Hon ser dock att det kan finnas flera anledningar till att förskrivningen av sömnmedel till unga ökar.

– En del kan skrivas ut på felaktiga indikationer och en del förskrivare kanske är lite för snabba att skriva ut sömnmedel när det skulle räcka med att börja med instruktioner om sömnhygien. Det är ju också så att exempelvis KBT-behandling inte alltid finns tillgänglig, säger Anne-Liis von Knorring.

I det kunskapsdokument som Läkemedelsverket och Socialstyrelsen utformat om sömn och barn framgår att ”icke-farmakologisk behandling alltid är ett förstahandsalternativ”. Först rekommenderas sömnhygien, därefter psykologiska behandlingsmetoder som KBT och först på tredje plats läkemedel.

Vilka är det största riskerna med att ge unga sömnmedel?
– Rekommendationen är behandling med sömnmedel i en vecka, men inte heller behandling i högst ett par veckor i sträck innebär några större risker för beroende. Men finns det även en depression i bakgrunden så kan behandling med sömnmedel utgöra en ökad risk för unga att hamna i ett mer långvarigt missbruk, säger Anne-Liis von Knorring.

Anne-Liis von Knorring menar att det bland allmänpraktiserande läkare sällan finns tillräcklig kunskap att behandla depression och sömnsvårigheter hos barn. Det är tänkt att dessa läkare och ungdomsmottagningar inom sjukvården ska fungera som första linjen för barn och unga eftersom barnpsykiatrin inte kan ta emot alla.

– Därför är det viktigt att förstärka kunskapen om depression hos unga bland denna grupp av läkare, säger hon.

Hur kan man då komma tillrätta med problemen och till viss del förebygga depression och sömnproblem hos barn och unga? Enligt Anne-Liis von Knorring kan man komma långt med att se över sin livsstil och skapa rutiner, röra på sig och äta en allsidig kost.

Vad gäller själva förskrivningen menar Anne-Liis von Knorring att det finns en utmaning i bristen på specialistkompetens för bedömning av ungdomar med depression som sjukvården upplever i dag.

– Situationen är på väg att förbättras men det tar tid. Blir vi bättre på att bedöma unga och i tid hitta signaler är det också lättare att åtgärda problem, och i en del fall undvika att förskriva läkemedel, säger Anne-Liis von Knorring.

Till hösten kommer en remissversion av de uppdaterade Nationella riktlinjerna vid depression och ångest som även riktar sig till barn och unga. Dessa rekommendationer har betydelse även för förskrivningen av sömnmedel till barn och unga eftersom sömnproblem är vanligt i samband med depression.

Hur kan vi mäta farmaceutens kompetens?

Christina Ljungberg
-
7

I marknadsföringssammanhang brukar man säga att den som inte syns inte finns. Jag undrar om farmaceutisk kompetens på öppenvårdsapotek syns i dag? Det är så glädjande att den kliniska farmacin är på frammarsch och att det går att visa på vinster med att ha farmaceuter i sjukvården.

Ibland kan jag dock svartsjukt tänka att vi på apotek också gör så stor nytta för både kunderna och för samhället. Men hur mäter man det? Vi har inte tillgång till samma data som kliniska farmaceuter och vi kan inte heller dokumentera vad vi gjort på samma sätt. Men likafullt träffar vi ju patienterna mellan vårdtillfällena, ibland är det inte mer än några meter eller minuter mellan sjukvård och apotek. Vi kan göra mycket för följsamhet och uppföljning av läkemedelsbehandlingen, som en del av kedjan. Om jag har gjort en EES-genomgång och pratar med den äldre kunden om att följa upp den gamla blodtrycksbehandlingen hos vårdcentralen kanske jag har förebyggt ett fall. Men vem kan se det?

Tyvärr tror jag att det är så att man blir bra på det man mäts på, och det gäller alla människor. Det är lätt att fokusera på det som är enklare att mäta; lönsamhet, kötider, servicegrad och andel korrekt generisk substitution. Allt detta är också viktigt, men den farmaceutiska kompetensen får inte glömmas bort. Varken av farmaceut, företag eller politiker. Om det bara handlar om att lämna ut ett läkemedel kan en välprogrammerad robot göra jobbet. Och vad gäller lönsamheten tror jag att det också kräver kompetens som grund: Ta reda på kundens behov, och möt det på bästa sätt.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över apoteksmarknaden med fokus på kvalitet och säkerhet. Det är glädjande, för jag tänker att den farmaceutiska kompetensen är central för kvaliteten. Lite oroande är dock att Åsa Kullgren, som regeringen förordnat som utredare, inte tycker att apoteken ska ses som en del av vårdkedjan. Hon menar att vi i stället tillhör ”rådkedjan”.

Anledningen är att många inom hälso- och sjukvården inte vill se apoteken som en del av vårdkedjan, och att med språkets hjälp avskilja apoteken från vården och kalla oss rådkedja skulle kunna vara ett sätt att underlätta dialogen framöver. Ett slags ”närma genom att fjärma”-resonemang i mina ögon. För mig är begreppet rådkedjan nytt och odefinierat. Rådgivning ägnar sig både din pt, hälsokostbutiken och din personliga bankman åt, samtidigt som de säljer produkter och tjänster. Rådgivning är lite luddigt och svårmätbart.

Hälso- och sjukvård däremot ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Om vi vill ha ökad kvalité och säkerhet på apoteksmarknaden är det väl just vetenskap och beprövad erfarenhet vi har till stöd?

Jag tror tyvärr inte att samarbete underlättas av att vi markerar skillnader, ens språkligt. Läkemedel är den allra vanligaste behandlingsformen i modern sjukvård. Att förbättra läkemedelsanvändningen är allas vårt mål, baserat på vetenskap. Då bör de professioner som möter patienten samarbeta för bästa, helst mätbara, utfall.

Visst ägnar vi oss åt rådgivning på apotek, men vi gör ju så mycket mer? Hur kan vi göra nyttan vi gör synlig? För vår närmaste chef, för företaget vi jobbar på och för samhället i stort? Hur många av våra läkarkontakter leder till ordinationsändring? Hur många sjukhusinläggningar förhindras av apotek? I dag ligger det mycket ansvar på farmaceuten (och arbetsgivaren), att hålla sig uppdaterad, att utifrån behov förmedla sin kunskap till kund och att söka samarbete med övriga vårdgivare.

Det är ett stort ansvar och i slutänden vet bara du, och din kund, om du lyckats. Hur får vi farmaceutisk kompetens på öppenvårdsapotek att synas bättre?

123Sida 1 av 3