Månads arkivering maj 2016

Prisas för affärssinne och cancerforskning

Micaela Toresson
-
0

Det var förra året som Lundabolaget Alligator Bioscience genomförde en mångmiljardaffär med Janssen Biotech. Affären gällde en antikropp som stimulerar immunförsvaret genom att aktivera en viss immunreceptor. Via avtalet får Janssen Biotech, som ingår i Johnson & Johnson, exklusiv global licens till antikroppen ADC-1013. I dag befinner sig den monoklonala antikroppen i klinisk fas I.

I går kammade företaget hem Sweden Bio Award för sitt arbete med att ha identifierat möjligheter med att med nya terapeutiska koncept ta fram unika antikroppar som i förlängningen kan ge patienter med spridd cancer ett längre liv.

Alligator utvecklar antikroppsbaserade immunterapier för behandling av spridd cancer och utvecklingen sträcker sig från idé till klinisk utveckling. Bland annat identifierar företaget nya angreppspunkter för läkemedel, tar fram läkemedelskandidater och utvärderar dess effekt.

I motiveringen framgår det att företaget prisas både för sin forskning samt för sitt väl utvecklade affärssinne, som resulterat i ett unikt samarbetsavtal med ett av världens störta läkemedelsföretag.

Affären med Johnson & Johnson uppgår till totalt 700 miljoner dollar, motsvarande drygt 6 miljarder svenska kronor och betalas ut vid vissa förutbestämda milstolpar.

Nytt kvalitetsregister för sällsynta diagnoser

Micaela Toresson
-
0
Nytt kvalitetsregister för sällsynta diagnoser

Centrum för sällsynta diagnoser, CSD, vid Karolinska universitetssjukhuset ska införa ett nationellt kvalitetsregister. Utgångspunkten är från CSD, men beslutet om registret finns förankrat nationellt.

– Målet är att vi ska få en bättre överblick av vilka patientgrupper med sällsynta sjukdomar som finns i Sverige. I och med att vi hittar dem så kan vi också se till att patienterna får en optimal vård, säger Ann Nordgren, professor och överläkare i klinisk genetik samt projektledare på CSD.

Plattformen som kommer att användas är densamma som används för andra sjukdomsgrupper, bland annat medfödda metabola sjukdomar, barnreuma, cytisk fibros och barnepilepsi.

Efter sommaren planeras pilotversionen finnas och därefter är tanken att registret ska vara helt klart och i drift januari 2017. Men arbetet med att få in patienter i registret börjar redan nu.

– Redan nu ska vi försöka lägga in patienter med en genetisk diagnos och patienter med oklara syndrom och utvecklingsstörning som ännu inte har någon diagnos. Först läggs uppgifterna in i ett lokalt beslutsstöd och efter att man fått patienternas godkännande kan uppgifterna flyttas över i det nationella kvalitetsregistret, säger Ann Nordgren.

I kvalitetsregistret kommer det att finnas med en stor mängd olika sällsynta diagnoser och basvariablerna kommer att utgöra en gemensam bas som kan användas för alla diagnosgrupper. Exempel på basvariabler kan vara namn, kön, diagnos, vilken gen, mutation eller annan typ av genetisk avvikelse patienten har och om patienten lämnat samtycke.

I dag finns det ett tjugotal regionala expertteam inom sällsynta diagnosgrupper i Sverige, bland annat neuromuskulära sjukdomar, skelettsjukdomar och diagnostik av oklara syndrom. Det finns dessutom många expertteam som är inriktade mot en sällsynt diagnos, till exempel Prader Willi syndrom och Tuberös skleros. Dessa olika expertteam kommer att erbjudas att lägga in specifika variabler för deras sjukdomsgrupp.

– Det är de enskilda teamen som kan diagnoserna bäst och vet vad man vill ha i just deras specifika register. Vissa grupper kommer exempelvis vilja ha information om längd, vikt och specifika blodprover för att kunna bedöma behandlingssvar och jämföra samt följa diagnoserna, säger Ann Nordgren.

För att det ska vara möjligt att införa ett nationellt register gäller det dock att alla regionala CSDn samarbetar i utformandet av de olika registren och att de även arbetar parallellt med införandet av patienter i registret och att de har finansiering för att göra det.

– Det är viktigt att ha register så att man kan erbjuda patienter den vård och behandling som finns. Vi har stora förhoppningar om fortsatt finansiering eftersom det nu finns en stor förståelse i Sverige för att CSDn behövs för att kunna samordna arbetet kring sällsynta diagnoser, säger Ann Nordgren.

Registret ses som en möjlighet för att nå patienter och ge dem information om den specifika diagnosen och möjlighet att träffa andra med samma diagnos.

– Genom att samla patientgrupper uppnås viktig information om sjukdomars naturalförlopp och samlad erfarenhet kring vård och behandling. Genom att samla information om vilka patienter som finns med molekylära diagnoser, kan patienter på ett enkelt sätt identifieras som skulle kunna vara aktuella och erbjudas delta i läkemedelsprövningar av nya mediciner, säger Ann Nordgren.

Hon menar att nationella register i förlängningen kommer att användas för dokumentstyrning av vården för att utvärdera vårdinsatser och följa upp hur vårdprogram följs.

– Registret ska fungera som ett stöd för att hjälpa patienter och för att se till så de får den behandling, råd och stöd som de bör erbjudas, säger Ann Nordgren.

Nu lämnar hon över klubban

Ingrid Helander
-
0
Nu lämnar hon över klubban

Åtta år som Apotekarsocietetens styrelseordförande är både längre än någon tidigare har innehaft posten och längre än de stipulerade tre mandatperioderna à två år var. Det är svårt att dra andra slutsatser än att Eva Sjökvist Saers har varit en uppskattad ordförande.

Totalt har det blivit 12 år i styrelsens tjänst, de första två åren som ”vanlig” styrelseledamot, de två efterföljande som vice ordförande och sedan 2008 som ordförande. Eftersom organisationen valde ny vd samtidigt som det ordinarie ordförandeuppdraget gick ut 2014 valdes Eva Sjökvist Saers om för en fjärde mandatperiod. Men nu är det dags att lämna över ordförandeklubban.

– Allt har sin tid. Men jag stänger inte dörren helt till APS utan det kan dyka upp saker framöver där jag kanske kan vara behjälplig och agera bollplank och sakkunnig. Det gör jag gärna.

Det har hänt mycket inom läkemedelsområdet under Eva Sjökvist Saers tid som ordförande. De stora läkemedelsbolagen har blivit färre med mindre inhemsk forskning och industrin präglas av många småbolag som samarbetar med de stora.

Hur har den utvecklingen påverkat APS?
– Det är en helt annan läkemedelsbransch än för tio år sedan. Förr kunde de stora bolagen skicka stora delar av personalen på flerdagskurser. Det gör man inte längre och de mindre bolagen har inte samma ekonomiska förutsättningar. Även apoteksbranschen har genomgått stora förändringar i och med omregleringen.

Vad har omregleringen inneburit?
– Nu finns det fler aktörer som alla kräver olika lösningar vad gäller information, profession och logistik. Det finns fortfarande fortbildnings- och utbildningsbehov, men hur behoven ser ut har ändrats. Även sjukvården är under stor förändring, både generellt och vad gäller läkemedel. Till exempel finns det nu ett stort antal farmaceuter i landstingen på positioner som inte fanns för tio år sedan. Alla dessa förändringar ställer krav på APS som organisation, och hur sektionerna ser ut, för att utveckla utbildningsverksamheten och hur vi kommunicerar.

Även den digitala utvecklingen har påverkat hur omvärlden ser ut och därmed APS verksamhet.

– Hur information distribueras har förändrats drastiskt. Digitaliseringen gör också att nätverk ser annorlunda ut i dag. Numera kan mycket av arbetet ske på distans utan fysiska träffar. Men jag tror att många uppskattar det fysiska mötet när det sker och där kan APS erbjuda alternativ och vara en plattform och mötesplats för att driva viktiga frågor inom läkemedelsområdet.

Men de stora förändringar som har skett i samhället i stort och på läkemedelsområdet i synnerhet ska inte ska ses som hot utan som möjligheter, tycker Eva Sjökvist Saers.

– Inom APS måste vi driva utvecklingen, inte bara anpassa oss, och det ska vi göra genom ett kvalitetssäkrat opinions-, och utbildningsarbete, kunskapsförmedling och dialog med andra aktörer inom läkemedelsområdet. Där tror jag att vi upplevs som på hugget och det är imponerande hur många arbetsgrupper, referensgrupper och styrgrupper APS är med i, både vad gäller ledningen och APS medlemmar.

Även APS som organisation har genomgått stora förändringar under din tid som ordförande. Hur har det varit att driva igenom dem?
– Med de omvärldsförändringar som varit fungerar det inte att köra på som vanligt och därför har vi gjort en kompetensväxling och en modernisering på olika fronter. Kursutbudet ser inte ut som för tio år sedan och tidningen Läkemedelsvärlden har gått från fysisk papperstidning till en digital produkt. Förändring är en del i utvecklingen och i grunden något positivt. Samtidigt måste det finnas en långsiktig vision och tydlig strategi för vilka frågor vi ska arbeta med.

Vad har varit roligast under dina år inom APS?
– Det är mycket som har varit roligt och det är svårt att peka ut en enskild händelse. Det har varit väldigt spännande att arbeta med de olika styrelseledamöter som passerat och jag har haft förmånen att arbeta med fantastiska styrelser. När vi har stått inför utmaningar har vi kavlat upp ärmarna ihop med ledningen och lyckats lösa dem. Sedan tycker jag interaktionerna med de vetenskapliga kretsarna och sektionerna där vi enats om vad vi ska prioritera har varit mycket givande. Alla möten utifrån olika frågeställningar och perspektiv gör APS till en fantastisk organisation.

Kan du ge något exempel på när ni har ”kavlat upp ärmarna”?
– Till exempel i samband med Astra Zenecas förändringar i Lund och Södertälje och vid omregleringen av apoteksmarknaden. Båda dessa händelser har tvingat oss att tänka nytt kring våra utbildningar och hur vi säkerställer att det finns en dragningskraft i de utbildningar och evenemang vi har. Där har det varit viktigt att hitta en modell där det är tydligt vilka frågor vi driver och där vi värnar vårt oberoende.

Vad har varit mest utmanande?
– Ett stort steg var när vi gick från papperstidning till webb och helt bytte modell. En annan är den förändring som skett inom läkemedelsindustrin där de små bolagen inte har lika mycket pengar som de stora.

Var är APS om fem år?
– Då tror jag att APS har befäst sin ställning som engagerad och aktiv aktör, både i debatten och för att driva olika frågeställningar mot lösningar. Med den ledning och besättning vi har och hur vi utvecklar våra samarbeten ses vi redan i dag som en viktig aktör på läkemedelsmarknaden och det ska vi fortsätta vara. Det finns en otrolig styrka inom organisationen.

Vilket råd vill du ge din efterträdare?
– Var engagerad och bidra aktivt i det APS står för i dag och ska stå för framgent. Bidra med nätverk och kunskap – du kommer att få tusenfalt igen. Det är vansinnigt kul att jobba med så engagerade människor och det finns en enorm potential.

Även om Eva Sjökvist Saers ska lämna ifrån sig ordförandeklubban i samband med Apotekarsocietetens nära förstående fullmäktigemöte talar hon genomgående om APS som ett ”vi”.

– Jag kör ända in i kaklet. Sedan ska jag fundera på vad jag ska använda min tid till. Jag är engagerad inom andra delar inom läkemedelsområdet och brinner för att stärka svensk life science.

Ny styrelse, inklusive ordförande, för Apotekarsocieteten väljs på organisationens fullmäktigemöte den 21 maj.

Äldre fick fel läkemedel från inaktuell lista

Micaela Toresson
-
1

Patienten lades in på kirurgisk akutvårdsavdelning och fick av misstag läkemedel från en inaktuell läkemedelslista.

Kvinnan var tidigare inskriven på slutenvården och fick då parkinsonmediciner, smärtstillande plåster och antibiotika. När hon skrevs ut därifrån sattes även läkemedlen ut, men vid inläggningen på akutvårdsavdelningen kopierades läkemedelslistan från det tidigare vårdtillfället.

Det kontrollerades aldrig om läkemedelslistan var korrekt och därför fick patienten av misstag parkinsonmediciner och morfinplåster i ungefär två veckors tid.

Under vårdtiden och kort efter utskrivning har patienten, enligt en lex Maria-anmälan, fallit. Detta kopplar vårdgivaren till den felaktiga läkemedelsordinationen.

Misstaget upptäcktes när kommunens vårdpersonal jämförde slutenvårdens läkemedelslista med tidigare gällande ordinationer.

Händelsen har utretts av Inspektionen för vård och omsorg, som anser att vårdgivaren har fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelsen, och myndigheten avslutar därför ärendet.

Bakslag för Astrazenecas cancerläkemedel Lynparza

Micaela Toresson
-
0
Bakslag för Astrazenecas cancerläkemedel Lynparza

Läkemedlet uppfyller inte det primära effektmåttet för överlevnad i en randomiserad, dubbelblindad fas III-studie, meddelar företaget.

Läkemedlet i kombination med kemoterapin paklitaxel jämfördes med enbart kemoterapi för behandling av patienter med avancerad magsäckscancer. Lynparza med kemoterapi testades både för den totala populationen, men också för patienter vars tumörer testades negativt för ATM-protein.

Även om det fanns en numerisk överlevnadstrend för patienter som fått Lynparza, fanns ingen statistisk signifikans. Totalt deltog 525 patienter från Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan i studien.

Astrazeneca uppger att man är besviken, men noterade även att det var ovanligt att använda så låg dos av Lynparza i kombination med standardkemoterapi.

Lynparza är det första läkemedlet i klassen PARP-hämmare. Enzymet, PARP, används av cancerceller för att reparera de DNA-skador som kan ha uppstått till exempel genom mutationer i BRCA1- och BRCA2- generna. Den aktiva substansen olaparib hämmar PARP och slår därmed ut den reparationsmekanism som tumörcellen behöver för att kunna växa och cellen dör.

Läkemedlet är godkänt för äggstockscancer och företaget har fortsatt stora förhoppningar för preparatet. Tidigare har Astrazeneca framhållit Lynparza som ett exempel på hur framsteg i förståelsen av cancerbiologi kan användas för att utveckla nästa generation av riktade läkemedel.

Pascal Soriot, vd för Astrazeneca, har tidigare lovordat läkemedlet i ett uttalande till nyhetsbyrån Reuters.

– Det är fortfarande tidigt, men om detta fungerar tror vi att vi kan behandla upp till 40 procent av patienterna med äggstocks- eller bröstcancer. Och, viktigare är att vi även har mycket starka prekliniska resultat i lungcancer.

Kräver tillbaka pengar från engelska apotek

Micaela Toresson
-
0
Kräver tillbaka pengar från engelska apotek

Under de kommande fyra månaderna kommer regeringen i England att kräva tillbaka 48 miljoner pund, motsvarande drygt 570 miljoner svenska kronor, från de engelska apoteksentreprenörerna. Dessutom hotar ytterligare nedskärningar efter oktober 2016, skriver Pharmaceutical journal.

Anledningen är att apoteken fått för mycket pengar. Det engelska hälsodepartementet kräver tillbaka pengarna och det ska genomföras genom minskad ersättning för generiska läkemedel i en viss klass.

Ersättningen ska minskas med 12 miljoner pund, 142 miljoner kronor, i månaden från juni till september i år, för att få tillbaka pengar som apoteken fått över den godtagbara toleransen på 800 miljoner pund för 2015-2016. Departementet planerar även att i samråd med apoteksentreprenörernas gemensamma förhandlingsorgan, PSNC, se över den framtida finansieringen.

PSNC medger att marginalnivåerna för den specifika kategorin var höga år 2015-2016, men motsätter sig fortfarande en sänkning av ersättningen.

Det ekonomiska nedslaget är en del av regeringens planer på att minska apoteksbudgeten med 170 miljoner pund.

Peter Cattee, ordförande för PSNC, menar, i ett uttalande i Pharmaceutical journal, att ministrarna inte vill rucka på beslutet att minska finansieringen av apoteken.

– Vi är mycket pessimistiska till vad samrådet om apotekens framtid kommer att resultera i. Vi är också mycket oroade över att NHS, det statliga brittiska National health service, och regeringen inte har varit tydliga med sina mål, och vi rekommenderar starkt alla apoteksentreprenörer att göra allt de kan för att minska finansieringskostnaderna.

Nya cancermedel kräver förändrade synsätt

Ingrid Helander
-
0
Nya cancermedel kräver förändrade synsätt

När det första immunokologiska läkemedlet Yervoy (ipilimumab) godkändes för behandling av melanom för fem år sedan var det det första i sitt slag. Även om den inte kan beskrivas som någon mirakelkur visade den en klar effekt på överlevnad hos patienterna.

Inom melanomområdet har därefter godkänts ytterligare immunonkologiska läkemedel i form PD1-hämmarna Opdivo (nivolumab) och Keytruda (pembrolizumab), som ytterligare har förlängt överlevnaden och även svarsfrekvensen hos patienter. Dessa läkemedel har efter hand godkänts för ytterligare indikationer som lungcancer och njurcellscancer.

– Det är en spännande tid att vara onkolog i, sade Peter Nygren, professor vid onkologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, vid en konferens på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVA i går måndag, där de nya immunonkologiska cancerläkemedlen diskuterades.

Han menade att de immunonkologiska läkemedlen har en slående effekt men att de fortfarande befinner sig tidigt i utvecklingen och att det finns mycket att lära.

– Bland annat har de en annorlunda biverkansprofil med autoimmuna biverkningar jämfört med traditionella cancerläkemedel. En annan fråga är om sjukvården klarar av komplexiteten med fler behandlingslinjer och ökade krav och molekylärbiologiska analyser.

Per Nygren tog även upp priset som en stor utmaning. De nya immunonkologiska läkemedlen kostar mellan 30 000 och 70 000 kronor per patient och månad och med klinikernas redan ansträngda läkemedelsbudgetar frågade han sig vad som ska prioriteras bort för att bereda plats för de nya behandlingarna.

Kostnaden för cancerläkemedel har som alla vet ökat kraftigt de senaste 20 åren. I EU som helhet var kostnaden 1 miljard euro år 1995, cirka 9 miljarder euro år 2005 och nästan 20 miljarder euro år 2015, enligt siffror som Bengt Jönsson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, visade. Tillsammans med kollegor har han tagit fram en rapport om nya betalningsmodeller för de nya cancerläkemedlen. Under konferensen konstaterade Bengt Jönsson att detta är dyra läkemedel som ska betalas av det offentliga, men att det finns moraliska, politiska och ekonomiska frågor som man måste ta hänsyn till.

– Vi måste ställa ekonomisk vinst mot sjuka människors behov, fråga oss om vi ska ha en utökad priskontroll och även om ersättningsmodellen med värdebaserad prissättning är den rätta, sade han.

Att ha ett enhetligt pris i hela EU är enligt Bengt Jönsson inte aktuellt eftersom det skulle leda till för höga priser i länder med svag ekonomi och för låga priser länder med god ekonomi. Dessutom varierar värdet mellan olika indikationer vilket blir extra problematiskt vid kombinationsbehandlingar. Det hela kompliceras ytterligare av att värdet på läkemedlet inte är känt när det godkänns och priset ska bestämmas. Men för att göra dessa läkemedel tillgängliga för fler patienter krävs ändå någon form av åtgärd, enligt Bengt Jönsson.

– Lösningen är att sänka priset på dem eller att hitta nya samarbetsmodeller mellan företagen och sjukvården.

Pris och tillgänglighet fortsatte att diskuteras under den avslutande paneldebatten som modererades av Björn Odlander från investmentbolaget Helthcap. En fråga från publiken rörde varför immunterapi, som visat så god effekt i melanomsjukdom, fortfarande används relativt begränsat i Sverige och dessutom olika över landet.

– Terapierna finns och patienterna har nytta av dem. Ju fler som använder dem snabbare desto mer information får vi tillbaka om läkemedlen. Därför är det ett samhällsekonomiskt slöseri att inte använda dem och det borde finnas en vinna-vinna situation för industrin och sjukvården. Det handlar om att få snabb kunskap om värdet för patienterna, sade Bengt Jönsson.

Frågan ställdes också om svenska onkologer är för dåliga på att använda de nya läkemedlen och där höll Per Nygren delvis med.

– Min bedömning är att ju längre norrut från ekvatorn vi kommer desto mindre förändringsbenägna är vi inom professionen, men det förvånar mig att upptaget av de nya behandlingsformerna inte är större ställt till effekten. Vid en uppenbar läkemedelsnytta borde de immunonkologiska läkemedlen tas upp i lika hög utsträckning som andra läkemedel.

Medverkade på konferensen gjorde också Tomas Salmonsson, ordförande för EMAs vetenskapliga kommitté CHMP och Bertil Jonsson, ordförande för CHMPs onkologiska arbetsgrupp. Bertil Jonsson ansåg att det är ”mycket besvärande” om onkologerna håller tillbaka användningen av de nya läkemedlen för att sjukvården fokuserar på att spara pengar i stället för att använda läkemedel på bästa sätt.

Samtliga i panelen var dock överens om att snabbare godkännanden sannolikt inte tillför något väsentligt i tillgängligheten för läkemedlen.

– De stora vinsterna ligger inte i någon månads snabbare godkännande utan i parallella godkännanden. Det innebär att det utvecklande företaget tidigt möter och diskuterar med både betalande och godkännande myndigheter för att veta vilka krav som ställs på dem. Det samarbetet är vi än så länge bara i början på, sade Tomas Salmonsson.

Diskussionen avslutades med frågan om vissa typer av läkemedel, som likt de nya immunonkologiska cancerläkemedlen visat effekt på specifika mutationer, i framtiden skulle kunna godkännas enbart baserat på säkerhet och att bolagen därefter skulle få betalt om de dessutom visade effekt.

– I viss mån är vi redan där med PCSK9-hämmarna för blodfettssänkning. De är godkända med en bred risk/nytta-profil men betalningsviljan finns bara i den subgrupp där traditionella statiner inte fungerar. Det här gör att vår roll som godkännande myndighet förändras från att enbart godkänna läkemedel till att även bistå med värdering av effekten. Sedan får andra fatta beslut om hur man ska använda värderingen, sade Tomas Salmonsson.

Läkemedel mot
hemofili B godkänns

Micaela Toresson
-
0

Blödarsjuka är en grupp sjukdomar, där hemofili B ingår, och orsakas av en medfödd brist på eller total avsaknad av en koagulationsfaktor, ett protein som får blodet att levra sig.

Preparatet Alprolix är det enda FC-fusionerade rekombinanta koagulationsfaktorbehandlingen för hemofili B som ger personer med blödarsjuka i EU ett förlängt skydd mot blödningar genom färre profylaktiska injektioner, enligt Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, som tillsammans med Biogen står bakom läkemedlet.

Läkemedlet har utvecklats genom att en specifik faktor fusionerats med FC-delen från immunoglobulin G subtyp 1, som finns naturligt i kroppen. Tack vare det kan läkemedlet utnyttja kroppens naturliga process som fördröjer nedbrytning och förlänger tiden som behandlingen är kvar i kroppen.

Ett annat läkemedel som godkänts av EU kommissionen är Bristol-Meyers Squibbs, BMS, och Abbvies preparat för behandling av multipelt myelom, Empliciti, elotuzumab. Enligt BMS är behandlingen den första och enda immunstimulerande antikroppen för behandling av multipelt myelom som godkänts.

Godkännandet bygger på resultat från en randomiserad, öppen, fas III studie som utvärderat Empliciti i kombination med dexametason, Rd, jämfört med enbart Rd. De 646 patienterna som deltog hade multipelt myelom och hade genomgått en till tre tidigare behandlingar.

Läkemedlet är godkänt i kombination med Revlimid, lenalidomid, och dexametason för behandling av multipelt myelom för patienter med återfall eller som inte svarat på annan behandling.

Företaget BMS har även fått utökad indikation för sitt cancerläkemedel Opdivo, nivolumab, i kombination med Yervoy, ipilimumab, för behandling av patienter med avancerat malignt melanom. Enligt företaget är behandlingen den första godkända kombinationen av två immunonkologiska läkemedel. Preparatet är godkänt för behandling av vuxna med metastaserande eller inoperabelt malignt melanom.

KI: “Ett öppet sinne är bra”

Ingrid Helander
-
0

Affärsmannen Bengt Sjöbergs jättedonation på två miljarder kronor innebär ett stort privat tillskott till övrig finansierad cancerforskning. Stiftelsen ska i första hand rikta in sig på lungcancer.

– För många typer av cancer finns det bra behandlingar medan det för vissa inte gör det, som till exempel lungcancer. Därför vill jag inrikta min donation främst mot lungcancer, säger Bengt Sjöberg, som själv fick diagnosen vid årsskiftet.

Bengt Sjöbergs förhoppning är att pengarna från Sjöbergstiftelsen ska komma i användning redan i år och bland annat pågår diskussioner med Karolinska institutet, KI, om att inrätta ett nytt cancerforskningscentrum.

Hur långt har ni kommit i de diskussionerna?
– Vi har kommit relativt långt och hoppas kunna vara igång i någon form efter sommaren, säger Bengt Sjöberg.

Henrik Grönberg, vikarierande prorektor vid KI och professor i cancerepidemiologi bekräftar planerna.

– Målsättningen är att ha en forskningsplan klar innan sommaren, säger Henrik Grönberg.

Med sin donation vill Bengt Sjöberg vidga synen på behandling av cancer och utvärdera även icke konventionella behandlingsmetoder. Han menar att det förutom traditionell behandling i form av kirurgi, strålning och cellgifter – och på senare år immunoterapi, finns andra metoder som bör utvärderas vetenskapligt.

– Det kan till exempel vara upphettning av tumörer, injektioner med mistelextrakt och höjning av kroppstemperaturen. Det finns en uppsjö av metoder som används av cancerkliniker i bland annat Tyskland där man kombinerar många olika terapier, Bengt Sjöberg.

Syftet med stiftelsen är enligt Bengt Sjöberg att undersöka även icke konventionella metoder med förhoppningen att, om möjligt, evidensbasera dem.

– Vi ska inte gå ifrån vetenskapen, men sedan kan man ha åsikter om hur långa studier man behöver göra för att visa om något har effekt eller inte.

Henrik Grönberg berättar att forskningen vid KI kommer att vara inriktad på patientnära forskning av både konventionella och icke konventionella behandlingsmetoder.

– Det kan till exempel handla om kosten under en cellgiftsbehandling och det skulle man kunna titta på med prospektiva studier. Vi ska ägna oss åt konventionell forskning, men det kan finnas intressant information även inom icke konventionella behandlingsmetoder, säger Henrik Grönberg.

Kommer ni även att studera injektioner med mistelextrakt?
– Det finns inga sådana planer i detta tidiga skede.

Hur stor del av verksamheten som kommer att vara vikt åt studier av icke konventionella metoder kan Henrik Grönberg inte svara på i dagsläget. Han betonar dock att all forskning ska utvärderas på ett strikt vetenskapligt sätt.

– Om vi bara skulle studera sådan vi på förhand trodde var bra kan vi missa nya behandlingar. Ett öppet sinne är bra.

Till en början kommer centret att vara helt finansierat av Sjöbergstiftelsen, men efter hand finansieras med andra medel.

– Förutom vetenskaplig kompetens kommer ett sådant här center att dra till sig finansiering från annat håll, säger Henrik Grönberg.

Hur mycket kommer stiftelsen att styra forskningen?
– Vi kommer att sätta upp en vetenskapligt rådgivande kommitté som ska utses ihop med stiftelsen. Vi har också planer på att rekrytera en director som blir centrumledare och som kommer att ha ett stort inflytande över verksamheten.

Ser du det här som ett nytt sätt att studera cancer?
– Nej, men det är en fantastiskt välbehövlig injektion i utvecklingen av cancerforskning och modern cancerbehandling. I centret kommer vi också att börja använda genanalyser i större utsträckning än tidigare. Det gör man redan i USA och i delar av Europa men det är tyvärr relativt outvecklat i Norden.

Centret ska bli ett nationellt center, hur ser kompetensen ut kring icke konventionella behandlingsmetoder i Sverige?
– Det vet jag inte i dagsläget men det är en viktig del att ta reda på. Inom till exempel kostbehandling finns mycket kompetens men den har kanske inte använts så mycket inom cancerbehandling, säger Henrik Grönberg.

Bengt Sjöberg tror dock att rekrytering från utlandet kan bli nödvändig.
– Svenska forskare är väldigt baserade i klassisk skolmedicin och ganska konservativa med liten erfarenhet av icke konventionella behandlingsmetoder. Där kan vi behöva komplettera med kunskap och man kan tänka sig att knyta till sig forskare från andra länder.

Bengt Sjöberg poängterar också att han inte tar ställning för vare sig konventionella eller icke konventionella behandlingsformer.

– Jag tycker att det är viktigt att öppna upp för alternativa behandlingar annars händer det ingenting och vi sitter fast i en rävsax, säger Bengt Sjöberg.

Sjöbergstiftelsen kommer uppskattningsvis att dela ut 60 till 70 miljoner kronor per år till cancerforskning. Förutom det kommer man också årligen att dela ut ett Sjöbergpriset värt cirka åtta miljoner kronor till en framstående cancerforskare. Priset ska delas ut i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

Pfizer slutar leverera läkemedel till avrättningar

Micaela Toresson
-
0

I slutet av förra veckan meddelade Pfizer att företaget inför svepande kontroller av distributionen av sina läkemedel. Detta för att säkerställa att preparaten inte används i dödliga injektioner till dödsdömda fångar i USA, skriver New York Times.

Fler än 20 amerikanska och europeiska läkemedelsföretag har redan infört den här typen av begränsningar, med hänvisning till moraliska eller affärsmässiga skäl.

Pfizers beslut ses som en milstolpe i och med att alla av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA hittills godkända läkemedel nu stoppats för försäljning i avrättningssyfte.

Dock kan amerikanska delstater som utför dödsstraff fortfarande använda sig av dödliga injektioner genom att blanda olika tillåtna produkter. Vissa delstater har på senare år också beslutat om att, när det inte finns injektioner att tillgå, få använda sig av alternativa avrättningsmetoder som elektriska stolen, arkebusering eller gaskammare.

Tidigare användes det danska läkemedelsföretaget Lundbecks epilepsiläkemedel, pentobarbital, vid avrättningar i flera amerikanska delstater. Efter påtryckningar, bland annat i sociala medier, fattade dock företaget år 2011 beslutet om att skärpa reglerna för användning av preparatet, med ett slags slutförbrukaravtal. Det innebär att de som köper preparatet förbinder sig att inte sälja det vidare till avrättningar.

Med det nya programmet för hantering av läkemedlet får sjukhus och behandlingshem fortfarande tillgång till läkemedlet i terapeutiska syften, men alla beställningar av läkemedlet granskas. Detta för att preparatet inte ska distribueras till fängelser i amerikanska delstater där dödstraff tillämpas med dödlig injektion.

Substansen pentobarbital tillhör gruppen barbiturater, en äldre typ av ångestdämpande och sömngivande läkemedel som i höga doser hämmar andning och hjärtverksamhet.

Hon blir farmaceuternas nya förbundsdirektör

Ingrid Helander
-
1

Jenny Harlin blir ny förbundsdirektör på Sveriges Farmaceuter. Hon kommer närmast från tjänsten som kanslichef och ombudsman på förbundet Reservofficerarna där hon arbetat sedan 2014. Dessförinnan har hon arbetat som journalist och chef inom media på bland annat Svenska Dagbladet, Värnpliktsnytt och TV4.

– Jag ser fram emot att leda ett kansli med hög sakkunskap i såväl professionsfrågor som arbetsrättsliga frågor. Farmaceuterna är bokstavligen livsviktiga. Det är de som är experter på läkemedel och vet hur den enskilde får nytta av sitt läkemedel, säger Jenny Harlin i ett pressmeddelande.

Tjänsten som förbundsdirektör innehades tidigare av Kristina Niemi som i början på november förra året lämnade sitt uppdrag med kort varsel. Sedan dess har förbundets ordförande Kristina Fritjofsson varit tillförordnad förbundsdirektör.

Jenny Harlin tillträder tjänsten den 1 september.

Maxtak för narkolepsisjuka

Ingrid Helander
-
0

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, röstade i går torsdag igenom regeringens förslag om statlig ersättning på 10 miljoner kronor till de som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccineringen.

Ersättningen ska i första hand komma från Läkemedelsersättningen. När maxbeloppet i den har uppnåtts ska staten fylla upp till en maximal ersättning om totalt 10 miljoner kronor per person.

I samband med svininfluensa-pandemin 2009 inledde Sverige och många andra länder ett omfattande vaccinationsprogram. I Sverige vaccinerade sig 60 procent av befolkningen och runt 300 personer har fått diagnosen narkolepsi som en följd av vaccineringen. Kort därefter började biverkansrapporter om den neurologiska sjukdomen narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Sjukdomen är kronisk och rubbar hjärnans reglering av vakenhet och sömn vilket för den drabbade leder till plötsliga sömnattacker.

Från och med den 1 juli i år kan de drabbade ansöka om den statliga ersättningen.

Frukostmöte med Åsa Kullgren

Ingrid Helander
-
0
Frukostmöte med Åsa Kullgren

Kullgren: Rådgivning ingår redan i apotekens uppdrag

Micaela Toresson
-
3
Kullgren: Rådgivning ingår redan i apotekens uppdrag

– Apoteken har redan ett stort ansvar att redan i expeditionsögonblicket ha en rådgivande roll. Men det gäller att ytterligare definiera i grunduppdraget, vilken roll farmaceuter och apotek ska ha, sade Åsa Kullgren som leder apotekutredningen, på ett frukostmöte som arrangerats av Läkemedelsvärlden tillsammans med Sveriges Farmaceuter och Apotekarsocieteten.

Farmaceuter är en outnyttjad resurs som träffar patienten oftare än vad sjukvården gör, enligt Åsa Kullgren. Strukturerade läkemedelssamtal är på tapeten men hon ser ett bekymmer i hur återkopplingen till sjukvården ska ske.

– Det är en svår nöt att knäcka och det finns i dag ingen evidens om läkemedelssamtal att falla tillbaka på, sade hon.

Förutom Åsa Kullgren deltog också en panel bestående av Kristina Fritjofsson, ordförande för Sveriges Farmaceuter, Rikard Lövström, distriktsläkare och ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik och Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Hur apoteken kan bidra till en bättre läkemedelsanvändning var en av frågorna som diskuterades. Vad gäller strukturerade läkemedelssamtal var alla överens om att apotekens roll måste bli tydligare och kommunikationen mellan apotek och sjukvård bättre.

– Individuellt kan dialog och informationsutbyte mellan farmaceut och förskrivare bli bättre. Problemet med läkemedelssamtal är att värdera läkemedelslistan. Man behöver hela den medicinska bilden och se vilka överväganden förskrivaren har gjort och farmaceuten är inte tillräckligt riggad för den djupare biten, sade Rikard Lövström.

Åsa Kullgren pekade på exempel där farmaceuter i högre grad anställs på sjukhus av landstingen och att det har gett goda resultat. Samtidigt framhöll hon vikten av att professionerna möts och att man inser vad man har för olika roller.

Att samverka och se till det större perspektivet var också något panelmedlemmarna var överens om.

– Jag vill lyfta hur viktigt det är att professionerna samverkar och att man måste lyfta blicken och inte se apoteksutredningen som enbart apotek, utan i stället brett om läkemedelsanvändning, sade Karin Meyer.

Under samtalet framkom det att ett problem i kommunikationen kan vara hur man väljer att benämna olika aktiviteter, exempelvis om apotek ska vara en del i vårdkedjan, eller rådkedjan. Där har Åsa Kullgren varit tydlig med att apoteken är en del av rådkedjan.

– Apoteken utför inte sjukvård, utan arbetar med rådgivning. Det är viktigt att poängtera. Apoteken är sista utposten att påverka patienten att på rätt sätt använda läkemedlet och förstärka det utskrivaren säger. Här finns en jättepotential, men för att sjukvården ska känna sig trygg måste man tydliggöra att det handlar om en rådgivande roll och inte sjukvård, sade Åsa Kullgren.

Kristina Fritjofsson menar att apoteken, eftersom man hanterar läkemedel, är en del av vårdkedjan. Dock är hon villig att rucka på begreppen om det underlättar för dialogen.

– Det handlar mycket om retorik. Jag tror att vi menar ungefär samma saker egentligen. Det handlar om att använda farmaceuten, se till att patienten använder läkemedel på rätt sätt och att apotek och sjukvård kommunicerar med varandra, sade hon.

Under seminariets gång öppnade Åsa Kullgren upp för att få hjälp med frågan hur professionen i apoteken kan flyttas fram, hur man får fram kärnan. Hon är nu snart halvvägs in i arbetet med apoteksutredningen som ska redovisas senast den 31 december 2016.

Missade du mötet med Åsa Kullgren kan du titta på det i efterhand här: Frukostseminarium med Åsa Kullgren.

Vem ska ha rätt till dyra läkemedel?

Micaela Toresson
-
3

I Sverige subventionerar staten vissa läkemedel för att alla ska ha tillgång till bra och effektiva behandlingar.
Vid en generell subvention blir läkemedlet subventionerat för hela sitt godkända användningsområde. Men det finns också begränsningar och vissa läkemedel kan exempelvis subventioneras endast för ett visst användningsområde eller för en viss patientgrupp.

Jag skulle inte vilja ha Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets jobb, att avgöra vilka som ska få rätt till dyra läkemedel till ett subventionerat pris och vilka som inte ska få det.

Att rent krasst utgå från en modell och räkna ut kostnadseffektiviteten för att avgöra om ett läkemedel ska subventioneras eller inte är relativt lätt. Men att sedan se till den specifika individen och olika etiska aspekter är svårt. I alla fall för mig.

Vissa personer med sällsynta diagnoser behöver vård hela livet för att överleva och ha en dräglig vardag. Uppgången av diagnostik av sällsynta diagnoser är explosionsartad och att undanhållas vård som finns att få är verklighet för en del.

Vissa anser att processen för introduktion av nya läkemedel är otydlig och att läkemedel för sällsynta sjukdomar inte passar in i modellen. Detta eftersom att läkemedlet i fråga kan vara riktad till enbart ett tiotal patienter i Sverige. En del från läkemedelsföretagssidan menar att det är svårt att förutse hur läkemedel kommer att bedömas, om det är TLV, Sveriges landsting och kommuners NT-råd eller trepartssamtal mellan SKL, TLV och läkemedelsföretaget, som kommer att behandla läkemedlet.

Eftersom att kostnaderna i en hälsoekonomisk analys måste slås ut på en extremt mycket mindre patientgrupp än generellt kan det vara svårt att använda sig av samma modell som för andra läkemedel.

Sofia Wallström, generaldirektör på TLV, menar att de flesta särläkemedlen ingår i förmånen för att de har ett rimligt pris, men att det finns exempel på läkemedel som inte gör det och att läkemedelsföretagen inte tar sitt ansvar fullt ut.

Jag tycker att man inte ska dra alla läkemedelsföretag över en kam. Det finns stora läkemedelsbolag som kanske sätter för höga priser på läkemedlen jämfört med vad det kostat att ta fram dem, men samtidigt finns det säkerligen flera mindre bolag där man knappt går med vinst på nyproducerade läkemedel.

Kanske kan hälso- och sjukvårdsminister, Gabriel Wikströms, initiativ att utveckla den värdebaserade prissättningen, för att modellen ska få en större förutsägbarhet och transparens, vara en lösning på problemen.

Men är personer med sällsynta diagnoser mindre värda än andra? Nej skulle jag impulsivt svara. Men när det kommer till kostnadseffektiviteten och allas gemensamma budget för subventionerade läkemedel och vad prislappen hamnar på lirar det inte riktigt. Där gör vi skillnad och det kanske vi ska också. Men frågan är hur det beslutet ska tas och av vem.

Miljarddonation till alternativa metoder

Ingrid Helander
-
5

Med en donation på två miljarder kronor till cancerforskning vill affärsmannen Bengt Sjöberg bidra till en ”delvis ny syn på cancer där man är lika öppen för att utvärdera både konventionella och okonventionella behandlingsmetoder …”.

Pengarna ska förvaltas av den nyinstiftade Sjöbergsstiftelsen som även årligen ska dela ut Sjöbergpriset värt cirka en miljon dollar, motsvarande drygt åtta miljoner svenska kronor. Summan är i paritet med Nobelpriset och priset ska delas ut i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien, KVA.

Vad som avses med ”ny syn på cancer” och ”okonventionella metoder” utvecklar Bengt Sjöberg i en intervju i Göteborgs-Posten, där han förtydligar innebörden med specifikt hänseende till lungcancer, som han själv diagnosticerats med.

– I dag finns ingen kur för långt framskriden lungcancer, man bara förlänger folks liv. I Sverige erbjuds bara konventionella behandlingsformer medan man utomlands har större möjligheter till okonventionella behandlingar, säger Bengt Sjöberg till Göteborgs-Posten.

Tidningen berättar vidare att Bengt Sjöberg själv har bekostat en alternativ behandling med immunförstärkande naturläkemedel i USA, parallellt med cellgiftsbehandling och en förändrad diet.

I intervjun säger Bengt Sjöberg att läkemedelsföretagen inte är intresserade av att hitta botemedel utan vill utveckla läkemedel som förlänger livet till en hög kostnad för samhället och individen.

– Det är så klart deras inriktning och deras skyldighet att göra så mycket pengar som möjligt. Men det är inte säkert att det är det bästa för patienten, säger Bengt Sjöberg till GP.

Han vill därför att hans nystartade stiftelse ska fokusera på att utforska alternativa läkemedel och hur de kan användas i kombination med de traditionella. Kungliga Vetenskapsakademin, som ska dela ut det av stiftelsen finansierade Sjöbergpriset tycker dock inte att den alternativmedicinska kopplingen är problematisk.

– KVA har sagt att vi kommer att kunna dela ut ett cancerforskarpris för upptäckter kring sjukdomsmekanismer, cancerdiagnostik, terapier och behandlingar och vi kommer i sådana fall att dela ut priset på samma sätt som andra priser vi delar ut, som Nobelpriset och Crafoordpriset, säger Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare.

Vad säger du till dem som känner sig skeptiska till inriktningen på den här forskningen och forskningspriset?
– Det är för tidigt att ha en bestämd uppfattning om hur pristagarna kommer att se ut. Min personliga uppfattning är att det finns alldeles för många terapier som inte har utvärderats tillräckligt och att det är avgörande att få fram evidens om eventuell effekt för dem.

Vilken typ av terapier tänker du på?
– Det finns en rad okonventionella behandlingsterapier men även en del terapier som används i den ordinarie sjukvården som inte utvärderats tillräckligt. Enligt de planer donatorn har berättat om för mig handlar det om att han vill att svensk akademisk forskning ska finansiera den typen av studier. Personligen tycker jag att det är bra att olika behandlingsmetoder utvärderas och som jag har uppfattat det handlar det om klinisk cancerforskning.

Rent hypotetiskt, kan någon som forskar på alternativmedicin få priset?
– Jag vill inte föregripa priskommitténs arbete och avstår från att kommentera.

Ska akademin ägna sig åt alternativ läkekonst?
– Nej det ska vi inte. Vetenskapsakademien har tillfrågats om att dela ut ett pris. Premisserna är att det ska vara ett cancerforskarpris. Jag utgår från att det universitet som åtar sig att vara värd för den planerade cancerforskningen inte kommer att bedriva alternativ läkekonst utan att forska om cancer och cancerbehandling.

Förutom Sjöbergpriset siktar Sjöbergstiftelsen på att dela ut 60 till 70 miljoner kronor per år och diskussioner förs med Karolinska institutet om att inrätta ett nytt cancercenter. Förhoppningen är att pengar från stiftelsen kan komma i användning redan under 2016. Vad gäller Sjöbergpriset är målet att dela ut det för första gången under våren nästa år.

123Sida 2 av 3