Månads arkivering mars 2016

Så ska felhantering av läkemedel förebyggas

Micaela Toresson
-
0

Läkemedelshanteringsfel ska förebyggas med nya riktlinjer från europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Både till läkemedelsföretag och till läkemedelsmyndigheter i Europa.

– Många aktörer är involverade och förhoppningsvis blir vi tillsammans allt duktigare på att förebygga läkemedelshanteringsfel, och främja patientsäkerheten, säger Gunilla Englund, projektledare på Läkemedelsverket.

De nya riktlinjerna beskriver hur läkemedelsmyndigheter och läkemedelsföretag ska dokumentera, koda, rapportera och utvärdera felaktig hantering av läkemedel. Även hur de ska arbeta för att minimera riskerna för att läkemedelshanteringsfel ska inträffa.

Läkemedelsverket har ansvar för att granska läkemedel innan de får säljas och övervaka säkerheten när det gäller läkemedel. Denna säkerhetsövervakning omfattar också övervakning av biverkningar till följd av läkemedelshanteringsfel.

I det förebyggande arbetet ingår till exempel granskning av läkemedelsnamn och märkning för att undvika att läkemedel förväxlas. Gunilla Englund tror att de nya riktlinjerna gör att det blir tydligare och lättare för företagen att förebygga läkemedelshanteringsfel.

– Företag kommer in till oss med olika typer av regelbundna rapporter och riskhanteringsplaner och i rapporterna ska de nu även ta med sådant som man misstänker skulle kunna leda till läkemedelshanteringsfel, även om inte någon patient kommit till skada, säger hon.

Ett hanteringsfel av läkemedel anses vara möjligt att förebygga och kan uppstå i samband med ordination, iordningsställande, förvaring eller administrering av läkemedel. Läkemedelshanteringsfel innebär en oavsiktlig avvikelse i hanteringen av läkemedel som leder till, eller skulle kunna leda till, ogynnsam effekt hos patienten.

Än så länge är det för tidigt att säga vad resultatet av de nya riktlinjerna kommer att bli och när man kan se någon eventuell förbättring.

– Det är så många aktörer som är involverade: hälso- sjukvård, där apotek ingår, patienter, företag och läkemedelsmyndigheter som jobbar tillsammans, säger Gunilla Englund.

I EMAs satsning deltar även medarbetare från Läkemedelsverket regelbundet i arbetet. Vissa sitter med i säkerhetskommittén PRAC, som gör utvärderingar av säkerheten för läkemedel.

– Även personer som jobbar specifikt med läkemedel, så som läkemedelskommittéer eller läkemedelsansvariga på apotek, kan få bra information från EMA i och med satsningen på hanteringsfel, säger hon.

Är det information som även Läkemedelsverket kommer att ge?
– Jag hoppas att vi kommer att kunna göra det i större omfattning längre fram, men jag kan inte säga när i tiden det är eftersom det pågår flera utvecklingsprojekt samtidigt, säger Gunilla Englund.

Kemiska ämnen ger antibiotika nytt liv

Ingrid Helander
-
0

Genom att ge två kemiska ämnen, tarocin A och tarocin B, ihop med penicillin, meticillin eller annan typ av så kallad betalaktamantibiotika blev resistenta bakterier åter känsliga för antibiotikasorten. Det visar amerikanska forskare i en ny studie publicerad i tidskriften Science translational medicine. Forskarna har än så länge gjort försök i laboratoriemiljö och i möss.

I försöken undersökte forskarna gramnpositiva MRSA- och MRSE-bakterier, det vill säga gula stafylokocker och S. epidermis som båda är resistenta mot så kallade betalaktamantibiotika, som penicillin och meticillin. MRSA-bakterier är den vanligaste orsaken till sårinfektioner och bölder och kan också ge bland annat ge svår blodförgiftning. Inom sjukvården är MRSA-infektioner ett stort problem och har historiskt sett benämnts som ”sjukhussjuka”, även om problemet numera finns spritt i hela samhället.

I takt med att problemet med resistens växer och den antibiotika vi använder i dag blir verkningslös tas fler och fler initiativ till att utveckla nya sorter. Det forskarna i denna studie gjorde var i stället att undersöka sätt att göra befintlig antibiotika verkningsfull igen.

Forskarna screenade för ämnen som hade en hämmande effekt på uppbyggnaden av en viktig komponent i grampositiva bakteriers cellvägg. Denna komponent medverkar också indirekt till resistens mot betalaktamantibiotika. Efter screening fann forskarna två kemiska ämnen, tarocin A och tarocin B, med önskvärd effekt. Dessa blockerar ett enzym som är viktigt tidigt i processen när den antibiotikaskyddande cellväggen byggs upp. Genom att hämma enzymet försvann den multiresistenta bakteriens ”skydd” och den blev återigen känslig för antibiotika. Den exakta mekanismen bakom är dock fortfarande oklar.

Forskarna kunde också konstatera att tarocin A och tarocin B inte hade någon antibakteriell effekt på egen hand, utan bara hade effekt när de gavs ihop med antibiotika.

– Det är spännande forskning som öppnar upp en ny värld för att hitta inhibitorer till icke essentiella enzymer som fortfarande är viktiga för vissa större processer, säger Suparna Sanyal, professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

Strategin att använda kombinationsbehandling för att öka effekten av antibiotika är inte ny, men Suparna Sanyal tycker att forskarna i denna studie är något intressant på spåren.

– Det nya här är att de har hittat inhibitorer som inte har någon egen bioeffekt och som blockerar ett icke essentiellt enzym. Det gör att bakterierna har mindre chans att utveckla resistens mot dem, säger hon.

Det betyder med andra ord att dessa hämmare visserligen binder till enzym som finns i andra grampositiva bakterier, men att de har en liten effekt i dessa.  

Suparna Sanyal tycker också att studien är intressant på fler sätt.

– Om tarocin påverkar cellväggen skulle det kunna innebära att väggen blir vekare och mer lättgenomtränglig. I sådana fall skulle tarocin även kunna fungera ihop med och väcka nytt liv i andra antibiotika än de man testat här, säger Suparna Sanyal.

I laboratorieförsöken konstaterade forskarna att när tarocin A och tarocin B gavs ihop med betalaktamantibiotika till olika stammar av MRSA-bakterier dog bakterierna. I möss som infekterats med MRSA-bakterier sågs liknande effekt. I de möss som fick en kombination av tarocin A och tarocin B och antibiotika gick infektionerna tillbaka och de hade även en ökad överlevnad.

Forskarna bakom studien tror att tarociner kan bli en ny klass av effektiva adjuvanser till betalaktamantibiotika vid behandling av multiresistenta MRSA-bakterier, men att det krävs mer forskning. Hur långt borta det är innan det kan användas i människa är dock svårt att svara på, enligt Suparna Sanyal. Först måste fler prekliniska försök göras följt av resterande steg i prövningsprocessen för ett nytt läkemedel.

– Men det är klart att det finns en möjlighet, och att man sett positiva resultat i möss gör det troligt att det är något man kan gå vidare med, säger Suparna Sanyal.

Studien var finansierad av läkemedelsbolaget Merck och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science translational medicine. Abstract till artikeln kan du läsa här.

“Farmaceutrollen är mer än bara kontroller”

Christina Ljungberg Persson
-
2

”Hur är det med armen?” Jag känner igen kvinnan vid disken sedan tidigare och vi har pratat om smärtan. Hon är sammanbiten, hon har fortfarande ont. Nu har hon träffat en ny läkare igen och har fått ett nytt läkemedel. Hon är uppgiven, hon vågar inte tro att något ska kunna hjälpa. Jag lyssnar, vi pratar om vad läkaren sagt och jag peppar henne till att ge det en chans. Hon verkar lite mer hoppfull när hon går och jag känner att jag gjort en insats, trots att jag inte hittat några interaktioner eller upptäckt någon felaktig dosering.

Ofta upplever jag att problem inte framgår av läkemedelslistan utan blir uppenbara först när man pratar med kunden. Frågan ”Hur går det med dina mediciner?” och kunden berättar om till exempel reservationer mot smärtstillande, om rädsla för beroende, oron för antalet läkemedel eller tankar på eventuella biverkningar. Funderingar som riskerar att påverka följsamheten och den upplevda effekten, men som inte kunnat diskuteras om jag inte frågat. Jag tror nätapotek fyller viktiga behov, och är fantastiskt bra för vissa kunder. Kanske får farmaceuter där mer tid till det farmaceutiska, men det blir inte farmaceutisk omsorg om vi inte tar med människan i beräkningen också. Naturligtvis ska vi ägna oss åt kontroller av interaktioner och doser, men den professionella farmaceutrollen måste få omfatta mer än så för de kunder som behöver det.

Jag arbetar i en mindre stad, vi har många stamkunder och ofta har kunderna mer av en relation till oss än till läkarna på vårdcentralen, som har stor personalomsättning. De nära kundrelationerna påverkar även oss. Vi anstränger oss till vårt yttersta för att hjälpa när vi kan, och det handlar om något mer än kundlojalitet eller ”att driva butik”. Kundmöten på öppenvårdsapotek spänner över olika livsskeden, över högt och lågt. Det är stimulerande, och vi måste alltid förvalta kundens förtroende, även om det kanske handlar om ansiktskräm just denna gång.

Visst, jag diskuterar generikautbyten och TLVs regler en stor del av dagen, men även det ingår i min professionella roll. Jag är kundens guide till hur läkemedelsmarknaden fungerar och regleras, och det har ingått i min utbildning. För generika behövs information för en bra läkemedelsanvändning. Att då stå i ett apotek med kunden där jag kan visa olika förpackningar, kanske även öppna för att visa tabletternas storlek eller färg, är praktiskt. Det är enklare att förvissa sig om att kunden verkligen förstått informationen öga mot öga också.

Kvinnan med armsmärtan kom tillbaka några veckor senare, det var bättre. Men nu ville en läkare på vårdcentralen justera dosen och oron var tillbaka. Vi pratade igen, om hur det fungerade med läkemedlet och om vad läkaren sagt om dosen. Jag föreslog en telefontid med läkaren igen om hon kände sig orolig, men hon kände sig lugnad nu när hon fått diskutera med mig. När hon gick sade hon att det var trevligt att ses igen. Jag kände likadant. Om jag vore apotekare på nätapotek skulle jag sakna kunderna oerhört.

Christina Ljungberg Persson är apotekschef på Lloyds apotek i Falkenberg, apotekare och disputerad i samhällsfarmaci vid Uppsala universitet.

Nytt läkemedel mot blödning godkänt

Micaela Toresson
-
0

Läkemedlet med den aktiva substansen oktokog alfa används för att behandla och förebygga blödning hos patienter med blödningssjukdomen hemofili A och får nu godkännande för den europeiska marknaden. Sjukdomen beror på en brist på ett protein, faktor VIII, som får blodet att koagulera. Patienter med denna brist blöder därför lätt och kan ha problem med blödningar i leder, muskler och inre organ. Läkemedlet verkar på samma sätt som human faktor VIII, vilken hjälper blodet att koagulera och ger en tillfällig kontroll över blödningen.

Beslutet om ett godkännande av läkemedlet utgår från flera studier som visar att Kovaltry kan förebygga och behandla blödning. I huvudstudien ingick 62 patienter med svår hemofili A i åldern tolv år eller äldre. Samtliga hade tidigare behandlats med andra faktor VIII-produkter. I genomsnitt var antalet blödningar under Kolvaltry-behandling 3,8 per år, jämfört med 6,9 innan behandling med läkemedlet.

I en andra studie deltog 51 barn under tolv år, som tidigare behandlats med faktor VIII-produkter. Även här var antalet blödningar under behandling med Kolvaltry 3,8 per år.

I de båda studierna bedömdes svaret på behandlingen som bra eller utmärkt i omkring 70 respektive 90 procent av fallen.

Pågående studier för långtidsanvändning på barn och studier där man undersöker effekt och säkerhet hos patienter som tidigare inte behandlats med faktor VIII-läkemedel ska även lämnas in.

Läkemedlet injiceras i en ven under flera minuter och dosens storlek varierar bland annat beroende på om det ges i förebyggande eller behandlande syfte.

Allergiska reaktioner som kan förekomma hos 1 av 1 000 patienter är bland annat svullnader i huden, stickande känsla vid injektionsstället, trötthet och illamående. Patienter kan även utveckla antikroppar mot hamster- eller musproteiner. Därför får inte läkemedlet ges till personer som är överkänsla mot dessa proteiner.

Nu ska nätrådgivningen granskas

Ingert Nilsson
-
0
Nu ska nätrådgivningen granskas

Även om det är ett smidigt, praktiskt och enkelt sätt att få sina mediciner står webbhandeln för en liten andel av apotekens försäljning. Än så länge.

– Men en del vill till exempel e-handla sådant man tycker är känsligt att köpa på apoteket, säger Maria Mårfelt, kommunikationschef på Apoteksgruppen.

Patienter med flera ordinerade läkemedel där risken är relativt hög att någon av produkterna inte finns på lager i butiken, eller patienter som står på samma behandling under många år är exempel på andra som borde lockas av att beställa sina läkemedel via nätet, menar hon.

Förutom smidigheten finns det också vissa prisvinster att göra för den som köper receptfria produkter. I alla fall om man använder sig av det renodlade nätapoteket Apotea.

Men finns det några risker? Under de senaste två åren, då alla apotekskedjor lanserat sina e-tjänster, har inte något av de 130 klagomålen eller lex Maria-anmälningarna till Ivo gällande apotek handlat om näthandeln.

Till Läkemedelsverket har det inte heller kommit några anmälningar som gäller e-handeln. Myndigheten har inte heller utövat någon aktiv tillsyn över den delen av apoteksverksamheten. Men nu är det dags.

– Vi ser att distans- och webbhandeln ökar och då tror vi det har ett värde att titta på den lite extra i vår tillsyn, säger Annika Babra, enhetschef på Läkemedelsverket.

Så i årets tillsyn av apoteken ska myndigheten fokusera på distanshandeln med särskild inriktning på rådgivningen.

– Apoteken ger rådgivning på olika sätt och vi ska titta närmare på hur farmaceuten förvissar sig om att patienterna får den information de behöver och har rätt till när de inte fysiskt besöker ett apotek. Det är inte självklart att jag som patient eller konsument vet vad jag behöver vara uppmärksam på eller fråga om när jag till exempel påbörjar en ny behandling, säger Annika Babra.

Tillsynen gäller såväl rådgivningen vid expediering av receptbelagda läkemedel som vid försäljning av receptfria läkemedel. Sedan i somras finns en gemensam EU-symbol för apotek och detaljhandel med rätt att sälja läkemedel på webben. Den är tänkt som en möjlighet för kunderna att försäkra sig om att försäljningen är laglig och säker. I första hand för det egna landets kunder.

Men att handla över nätet är inte enbart en nationell fråga utan i högsta grad gränslös. Kanske kan EU-symbolen vara en garant också för den som vill handla läkemedel från ett annat europeiskt nätapotek?

– Förhoppningen hos EU är ju att den ska vara en garant för att man kan handla säkert. Om det blir så vet jag inte, men initiativet är bra, tycker Per-Åke Sandvold chef på Läkemedelverkets enhet för narkotika och olaga läkemedel.

Han poängterar dock att EU-symbolen är skild från de svenska införselreglerna. Att ett läkemedel inte är förfalskat och att apoteket har rätt att sälja via nätet är inte detsamma som att det är fritt fram att handla.

Läkemedelsverket anser till exempel inte att det är okej att köpa ett läkemedel som är receptfritt i ett annat EU-land men receptbelagt i Sverige, oberoende av om apoteket har den godkända EU-symbolen.

– Det är vår, Läkemedelsverkets tolkning. Men föreskrifterna är inte solklara. Och vad EU-kommissionen anser kan man bara spekulera i. Vill man krångla till det ytterligare kan man fundera över om det är okej att köpa hem något som jag fått förskrivet av en läkare i Sverige men som säljs receptfritt till halva priset från ett legalt nätapotek i Spanien eller Tyskland, säger Per-Åke Sandvold.

– Problemet är att våra föreskrifter är väldigt gamla. De kom till innan rörligheten med internethandel. I dag är det enligt våra regler tillåtet att åka ned till Tyskland och köpa medicinen och ta med den hem. Men du kan inte beställa hem den på nätet! Då blir det ju lite galet, konstaterar Per-Åke Sandvold.

Men att via nätet köpa ett receptfritt läkemedel godkänt av EU men kanske inte marknadsfört i Sverige finns det inga hinder för enligt Per-Åke Sandvold.

Detta var andra delen i Läkemedelsvärldens artikelserie om e-handel med läkemedel. Den tredje och sista delen publiceras på fredag den 11 mars.

Dosett låstes inte in – patient till sjukhus

Micaela Toresson
-
0

En brukare som hade en korttidsplats på ett boende och inte hade ansvar för sin egen läkemedelshantering fick av misstag tillgång till sin dosett och överdoserade.

Dosetten hade delats av legitimerad sjuksköterska och varit inlåst i medicinskåp, men under den aktuella dagen för händelsen såg personal på boendet att dosetten låg framme och lade därför upp den ovanpå medicinskåpet. Händelsen har utretts av Inspektionen för vård och omsorg och enligt en lex Maria-anmälan av händelsen låstes inte dosetten in på grund av okunskap kring läkemedelshantering.

Personal upptäckte sedan att brukaren var vinglig och verkade påverkad samt att hen strax därefter började kräkas. Dosetten hittades tom och ambulans kallades till platsen för vård av eventuell överdos.

Personen fick stanna på sjukhus över natten men uppges efter sjukhusvistelsen att må bra och har inte påverkats fysiskt av händelsen.

Ivo gör bedömningen att vårdgivaren fullgjort sin anmälningsskyldighet samt att händelsen utretts tillräckligt och avslutar därför ärendet utan krav på ytterligare åtgärder.

Så ska läkemedel godkännas snabbare

Micaela Toresson
-
1
Så ska läkemedel godkännas snabbare

På en presskonferens i går, måndag, presenterade europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, det nya systemet Prime, priority medicines.

– I dag är det för många patienter som inte får tillgång till mediciner tillräckligt snabbt. Vi vill skynda på processen och i dag levererar det löftet med en konkret plan, sade Guido Rasi, vd för EMA.

Syftet med Prime är att nya läkemedel, inom prioriterade områden, snabbare ska nå patienterna. För att åstadkomma det ska EMA i tidigt skede ge ett förstärkt stöd för läkemedelsutvecklare. Detta genom att bland annat vara med tidigt och möjliggöra för att ta fram kvalitativa data om läkemedlets för- och nackdelar.

– Det finns redan program för att korta tiden till godkännande och skynda på den processen, men en månad här och där är står inte för den stora skillnaden. Det är i utvecklingsfasen som vi kommer att kunna hjälpa till och göra störst skillnad, sade Thomas Salomonson, ordförande för EMAs rådgivande kommitté, CHPM.

Prime bygger på det befintliga regelverket och på de tillgängliga verktyg som redan finns i dag så som vetenskaplig rådgivning och snabbare bedömning.

För att få gå igenom Prime-systemet ska läkemedlet gynna patienter som tidigare inte haft något behandlingsalternativ eller läkemedel som har en stor terapeutisk fördel jämfört med befintliga behandlingar, utifrån tidiga kliniska data.

Hur mycket snabbare processen kommer att gå är ingenting som talespersoner för EMA kunde svara på under presskonferensen. De hänvisade till att det kommer att gå snabbare, men att det är svårt att säga konkret hur mycket snabbare på grund av att det kan variera mycket beroende på terapiform.

EMA räknar med att få in runt 100 ansökningar per år via det nya Prime-systemet, men hur många ansökningar som myndigheten klarar av att hantera enligt det nya systemet kunde myndigheten inte svara på. Men Thomas Salomonson medgav att det finns begränsningar i vad myndigheten klarar.

– Det finns gränser i vår kapacitet, det måste vi vara ärliga med, sade han.

EMA har utvecklat Prime i linje med EU-kommissionens prioriteringar och den gemensamma strategin som gäller till och med 2020 för läkemedelsreglerande myndigheter i Europa.

Fler svenskar smittade utomlands av dengue

Micaela Toresson
-
0
Fler svenskar smittade utomlands av dengue

I januari i år rapporterades 44 fall av den myggburna sjukdomen denguefeber, vilket kan jämföras med 26 respektive 20 fall motsvarande period 2015 och 2014.

Anders Tegnell, enhetschef för epidemiologi och utvärdering på Folkhälsomyndigheten, anser dock inte att svenskar som ska resa till länder där smittan finns bör vara oroliga.

– Nej, det tycker jag inte. Men dengue är en av riskerna som finns när man åker till bland annat Thailand. Av de tiotusentals som åker dit är det dock väldigt få som blir smittade, säger han.

Vidare poängterar Anders Tegnell att det är en sjukdom som man blir ordentligt sjuk av och det är något man ska undvika om man kan.

– Alltid när man reser ska man fundera på för- och nackdelar. I grunden är det upp till var och en att göra en riskbedömning och man bör ha med sig i tänket att risker ser annorlunda ut än hemma. Dengue är en myggburen sjukdom och det är viktigt att skydda sig mot myggbett på sådana resor, säger han.

Jämför man med andra risker, som exempelvis trafiken som är den största risken, menar Anders Tegnell, att risken att bli smittad är liten.

Det första vaccinet mot sjukdomen har fått klartecken för att användas i Mexiko och har börjat distribueras till utsatta länder i Asien och Sydamerika. Men att vaccinet skulle kunna vara ett resevaccin i Sverige ser inte Anders Tegnell som troligt.

– Det är ett vaccin som ger ett tveksamt skydd och till vissa typer av sjukdomen. Det används inte som resevaccin, utan kan ha en betydelse för att skydda små barn som drabbas av de här typerna av sjukdomen i länder där smittan finns, säger han.

Liksom zika- och chikungunyavirus har dengue fått en ökad utbredning, vilken starkt kopplas till närvaron av stickmyggan Aedaes aegypt som kan sprida de tre virusen.

Många får enbart övergående feber av sjukdomen men man kan också få huvudvärk, rygg-, muskel- och ledsmärtor samt kärlsprängda ögon. För att skydda sig bör man bära långärmade tröjor och långbyxor, särskilt på kvällarna. Man bör även smörja huden med myggmedel och sova under myggnät om möjligt.

Det finns inget läkemedel mot denguevirus och därför är behandlingen symtomatisk och riktas in på att lindra patientens aktuella symtom.

Forskare närmare gåtan om zikavirus orsakar mikrocefali

Ingrid Helander
-
0

Forskare vid Florida state university i USA har kommit ett steg närmare att förstå om och hur zikaviruset orsakar microcefali hos nyfödda barn, det vill säga onormalt små huvuden.

I laboratorieförsök har forskarna konstaterat att zikaviruset kan infektera och skada fetala hjärnceller, rapporterar Reuters.

Forskarna konstaterar att zikaviruset infekterar en sorts neurala stamceller som bildar hjärnans yttre lager, hjärnbarken. I laboratorieförsöken infekterades dessa celler inom tre dagar efter de utsatts för viruset och började då tillverka nya virus i stor skala, vilket ledde till snabb celldöd.

Det skulle enligt forskarna kunna tyda på att hjärnceller hos foster som utsätts för viruset i livmodern kan påverkas på samma sätt.

Trots de nya rönen kan forskarna inte slå fast att zikavirus verkligen orsakar mikrocefali, men att man nu har visat att viruset kan infektera en typ av stamceller som är viktiga i utvecklingen av fostrets hjärna.

I tidigare studier har forskare funnit zikavirus i kroppsvätskor och vävnader hos smittade mödrar och barn som fötts med mikrocefali.

Den aktuella studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell

Ny farmaceutroll med näthandel

Ingert Nilsson
-
1
Ny farmaceutroll med näthandel

För den med e-legitimation är det en enkel sak att beställa sina receptbelagda läkemedel via apotekens webbtjänster. Alla kedjorna, plus några till, har i dag den tjänsten.

Med legitimationen loggar jag in och här finns mina aktuella recept redovisade. Liksom mitt senaste uttag. Eftersom det gjordes för bara några dagar sedan på ett fysiskt apotek upplyser mig e-tjänsten om att jag bör jag vänta ett par månader med nytt uttag för att få del av läkemedelsförmånen.

Ur det receptfria sortimentet och bland handelsprodukterna är det bara att välja utan några egentliga restriktioner. Här kan jag botanisera bland produkter för egenvård och på en del sajter också få råd om jag känner mig hängig och febrig. Vill jag tala med en farmaceut kan jag maila eller ringa.

Jag beställer en ask Alvedon och en påse mellanrumsborstar som landar på hallgolvet redan dagen efter beställningen. Ett par av apotekskedjorna erbjuder, mot en avgift, hemleverans samma dag som beställningen görs. Mindre paket skickas till hemadressen på en till ett par dagar. Större paket kan hämtas på ett utlämningsställe, eller om man vill, på ett apotek.

E-handel med läkemedel är förstås här för att stanna. Men även om området växer är det fortfarande en mycket marginell del av apotekens omsättning. Hur marginell finns det dock inte någon statistik på. Genombrottet låter vänta på sig.

Apotea, som startade för fyra år sedan, är det enda helt nätbaserade apoteket i Sverige. Hittills ett mycket framgångsrikt sådant. Men en liten aktör sett till hela apoteksbranschen som omsätter cirka 35 miljarder konor. I fjol blev företagets omsättning 585 miljoner kronor, mer än en fördubbling jämfört med 2014. Målet för i år är att närma sig en miljardomsättning.

Omsättningen kommer i första hand från försäljning av receptfria varor. Expediering av receptbelagda läkemedel är visserligen en växande del, men fortfarande liten. Av de över 226 000 receptrader som expedieras varje dag på våra apotek har cirka 2000 gått via Apoteas farmaceuter.

Receptarien Anna Grenholm arbetar sedan ett år tillbaka med de receptbelagda ordrarna hos Apotea. Hon tycker inte att frånvaron av fysisk kundkontakt över disk minskat på den farmaceutiska rådgivningen eller gjort den sämre. Den har bara förändrats.

– Vi har den kundkontakt vi behöver, tycker jag. Det är bara nya vägar att kommunicera på.

Förutom rådgivning på telefon och kontakt via mejl chattar Anna Grenholm och hennes arbetskamrater med kunder via hemsidan.

– Vi kommunicerar med kunderna när de har tid. Inte när de stressade står vid apoteksdisken och undrar om parkeringen håller på gå ut. Och inte sällan skickar jag med en lapp för att till exempel uppmärksamma kunden på att dosen förändrats sedan det tidigare receptet.

Farmaceuter med erfarenhet av e-expediering menar att många kunder öppnar sig mer och ställer frågor som de inte gör när de står öga mot öga med farmaceuten. Anna Grenholm ser egentligen inga nackdelar med att expediera läkemedel via e-tjänst, men reserverar sig med att hennes erfarenhet är begränsad.

– Hittills tycker jag att möjligheterna att koncentrera sig på den farmaceutiska delen är bättre här än på ett öppenvårdsapotek. Jag kan i lugn och ro kontrollera doseringar och eventuella interaktioner. Och jag kan alltid kontakta kunden, även om jag inte har hen framför mig.

En skillnad som Anna Grenholm och andra farmaceuter nämner är att man kan koncentrera sig mer på farmaceutrollen och mindre på att driva butik. Till exempel deltar man inte i merförsäljning eller kampanjer.

– Det tycker jag är en fördel, men tycker man om den kundkontakten är det förstås en nackdel.

En annan skillnad är att farmaceuter som expedierar via nätet i stort sett slipper diskussionen om generikautbytet. På nätet väljer kunden förpackning själv. De byten som är möjliga kommer upp, först det som TLV beslutat om som periodens vara. Men också andra alternativ och vad de i så fall kostar. En redogörelse om generikautbytet finns också att läsa.

E-handeln tycks alltså, enligt de som arbetar via nätet, frigöra tid att ägna sig åt sin farmaceutiska profession och rådgivning. Men de säger också att även om mejl, chatt, telefon och information på nätet är nya kanaler för kommunikation finns det förstås svagheter när det personliga mötet uteblir. Att inte möta och se någon fysiskt kan göra att information uteblir.

Å andra sidan har forskning, från bland annat Uppsala universitet, visat att farmaceuter i butiker inte sällan missar den farmaceutiska rådgivningen.

Detta är första delen av tre i en artikelserie om vad e-handel med läkemedel betyder för konsumenten, farmaceutrollen och patientsäkerheten. Del två publiceras på onsdag den 9 mars. 

Vårdanalys ska utvärdera ordnat införande

Ingrid Helander
-
0

Sedan 2015 samarbetar alla landsting, SKL, ett antal myndigheter och läkemedelsföretag enligt processen med nationellt ordnat införande för nya innovativa läkemedel. Syftet är att göra dessa läkemedel tillgängliga för patienter i hela landet på ett jämlikt sätt.

Hittills har nya läkemedel för behandling av hepatit C, malignt melanom, prostatacancer och multipel skleros utvärderats och gjorts tillgängliga med ordnat införande. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, har nu fått i uppdrag av regeringen att utvärdera om processen uppfyller syftet, det vill säga leder till en mer jämlik, kostnadseffektiv och ändamålsenlig tillgång av nya läkemedel.

– Jämlik tillgång till läkemedel är en självklar del av en jämlik vård. Där har "ordnat införande"-processen en viktig roll. Det är därför angeläget att den fungerar så bra som möjligt säger Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, i ett pressmeddelande.

Vårdanalys ska utvärdera arbetsprocessen och om det behövs lämna förslag på förbättringar. Även själva processen ska analyseras med avseende på transparens, förutsägbarhet och effektiv resursanvändning.

Senast den 1 juli 2017 ska resultaten av utvärderingen redovisas.

Aspirin regelbundet minskar cancerrisk

Micaela Toresson
-
4
Aspirin regelbundet minskar cancerrisk

Forskare vid Massachusetts general hospital har analyserad data från två omfattande epidemiologiska långtidsstudier och sett att regelbunden användning av Aspirin signifikant minskar den samlade risken för all typ av cancer. Minskningen syns främst i form av lägre risk för tjocktarmscancer och andra tumörer i mag-tarmkanalen.

Enligt forskarna visar resultaten att Aspirin kan ses som ett komplement till koloskopi och andra metoder av cancerscreening för att förebygga cancer, men dock inte ersätta dessa.

Det är sedan tidigare känt att acetylsalicylsyra, den aktiva substansen i Aspirin, minskar risken för hjärtinfarkt och stroke hos patienter med förhöjd risk. Det finns även en ökade risk blödningar i tarm- och magblödningar. En studie från Oxford universitetet, publicerad 2010, visade i en uppföljning av 25 000 patienter, att man vid en samlad bedömning av medlets risker och fördelar också bör ta med dess skyddande effekt mot cancer. Tidigare studier har också visat Aspirins effekt för att förebygga tjocktarmscancer, men medlets skyddande effekt mot fler typer av cancer har inte klarlagts tidigare.

I den här kartläggningen som är publicerad i den medicinska tidskriften JAMA gick forskarna därför igenom och analyserade 32 års data från nästan 136 000 deltagare. De konstaterade att deltagare som uppgav att de regelbundet tog Aspirin hade 3 procents mindre risk för att utveckla någon typ av cancer överhuvudtaget. Risken för tjocktarmscancer minskade med 19 procent och risken för någon typ av tumörer i mag-tarmkanalen minskade med 15 procent. Någon minskning av risken för bröst-, prostata-, eller lungcancer syntes inte. En standard- eller lågdostablett Aspirin minst två gånger i veckan klassificerades som regelbunden användning. Den minskade tumörrisken i mag-tarmkanalen sågs efter sex år.

Andrew Chan, enhetschef vid Massachusetts general hospital och en av författarna bakom publikationen menar att de nu kan rekommendera att många bör överväga om Aspirin ska tas för att minska risken för tjocktarmscancer. Rekommendationen gäller särskilt för de som också av andra skäl bör ta aspirin regelbundet, så som förebyggande behandling för hjärtsjukdom. Dock menar han att de ännu inte kan ge en generell rekommendation i form av förebyggande behandling för all cancer.

Forskarna uppskattar att genom regelbunden användning av Aspirin kan förebygga nära 30 000 fall av tumörer i mag- tarmkanalen, varje år i USA.
 

Studien i JAMA: Population-wide Impact of Long-term Use of Aspirin and the Risk for Cancer.

Måttlig effekt med kvinnligt Viagra

Micaela Toresson
-
0

Mätt som ökning av antalet sexuella händelser visar inte medicinering med så kallad kvinnlig Viagra, flibanserin, någon imponerande effekt.

Forskare vid University medical center i Rotterdam, som gått igenom data från fem publicerade och tre opublicerade randomiserade kliniska prövningar, konstaterar att kvinnor som använt flibanserin hade i snitt 0,5 fler sexuella tillfredställande händelser i månaden jämfört med de som fick placebo.Totalt handlar det om data från nästan 6 000 kvinnor som tog 100 milligram flibanserin dagligen.

Kvinnorna som fick läkemedlet löpte också fyra gånger så hög risk för att få biverkningar i form av yrsel och trötthet samt två gånger så hög risk att drabbas av illamående.

Läkemedlet Addyi med den aktiva substansen flibanserin godkändes av FDA i augusti förra året. Det var tredje gången FDA tog ställning till godkännande och trots att vissa medlemmar i expertkommittén röstade emot ett sådant fick det alltså grönt ljus.

Flibanserin används för att behandla låg sexdrift hos kvinnor och brukar ofta kallas ett kvinnligt Viagra eller det rosa pillret. Dock är verkningsmekanismen en helt annan jämfört med Viagra som verkar genom att öka blodtillförseln till penis svällkroppar, medan flibanserin verkar centralt i hjärnan genom en serotoninmekanism.

I dag är läkemedlet märkt med en så kallad ”black box”-varning, vilken är FDAs starkaste. I varningen står det att kvinnor kan få mycket lågt blodtryck eller svimma om de tar läkemedlet tillsammans med alkohol, vissa andra läkemedel eller har leverproblem.

Studien om flibanserins effekt och biverkningar är publicerad i den medicinska tidskriften JAMA.

Länk till publikationen i JAMA: Efficacy and Safety of Flibanserin for the Treatment of Hypoactive Sexual Desire Disorder in Women.

“Dags för professionerna att börja samarbeta”

Karin Meyer
-
4

Det talas mycket om utmaningarna i framtidens vård mot bakgrund av en allt mer åldrande befolkning och stigande vårdkostnader. Inom läkemedelsområdet ser vi intressanta forskningsframgångar inom en rad områden och framtidens läkemedel kommer med all säkerhet bidra till en ytterligare ökad livslängd och möjlighet till längre tid i arbetslivet.

För att vi ska uppnå målsättningen att vara ett land där vi kan tillhandahålla nya innovativa läkemedel till vår befolkning krävs insatser inom området. Redan i dag har Sverige halkat efter och jämfört med flera andra länder tar det längre tid för Sverige att introducera nya läkemedel och optimera läkemedelsanvändningen. Än har vi tid att förändra och förbättra, och ett uppenbart sätt är att öka teamarbetet och samverkan mellan vårdprofessioner.

Det har genomförts flera utredningar inom läkemedelsanvändningsområdet under senare år och alla är överens om att man genom en bättre läkemedelsanvändning kan uppnå bättre och mer jämlik hälsa som ger större samhällsnytta. Det finns en stor outnyttjad potential genom ett ökat samarbete mellan vårdprofessioner – vilket måste ses som ett relativt enkelt sätt att åstadkomma en bättre läkemedelsanvändning. Det är dags att sluta utreda och börja implementera den kunskap och forskning som finns inom området och tillämpa denna kunskap i praktiken.

Kunskapsutvecklingen hos vårdens yrkesgrupper, den tekniska utvecklingen samt kunskapen och erfarenheter från patienter ökar i snabb takt, men det är först när dessa kopplas samman som vi kan få den fulla effekten. Om man tillåter sig att jämföra läkemedelsanvändning med läkemedelsutveckling så kan nämnas att det inom läkemedelsutveckling länge har varit naturligt att ha ett mycket nära samarbete mellan organisationer och professioner. Det har helt enkelt varit av avgörande betydelse för att kunna hantera och få ut den största nyttan av den snabba tekniska och forskningsmässiga utvecklingen inom området. Ingenjörer, biomedicinska analytiker, kemister, biologer, hälsoekonomer, statistiker, farmacevter, läkare och sjuksköterskor arbetar i team för att nå bästa resultat. Ofta i samarbeten med universitet, institut och vård.

Sverige ligger knappast i topp vad gäller patientcentrerad vård, och internationella jämförelser från länder som ligger långt framme kan vara på sin plats. Initiativ till teamarbete och patientcentrerad vård och läkemedelsbehandling har tagits i vissa regioner och verksamhetsområden, men det behövs tydligare direktiv för att implementeringen ska få full effekt. Exempelvis bör landsting och apotek ges i uppdrag att gemensamt utforma patientcentrerade processer och utveckling av de team som behövs för att stödja patienten för en ökad läkemedelsnytta. Även grundutbildningarna bör ses över och ha en högre grad av interaktion och samverkan mellan de olika utbildningarna för att teamarbete ska bli ett naturligt inslag.

Än har vi tid att förändra och förbättra, men implementeringen måste ta fart.

Myndigheterna ska satsa mer på innovation

Micaela Toresson
-
0
Myndigheterna ska satsa mer på innovation

I regeringens regleringsbrev till bland annat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, Läkemedelsmyndigheten och Socialstyrelsen står det tydligt att myndigheterna ska arbeta med att främja innovation och life science.

För att TLV ska nå målen har myndigheten bestämt att man ska arbeta med att ge patienter en tidig och jämlik tillgång på läkemedel till ett rimligt pris. Ett relativt nytt arbetssätt är de så kallade trepartsförhandlingarna där landstingen och företagen möts tillsammans med TLV.

– Vi ser att vår viktigaste uppgift är att jobba med att vara tidiga och snabba kring beslut av läkemedel. Det skapar förutsättningarna för både tidig användning och strukturerad uppföljning som gynnar innovation också i nästa led, säger Niklas Hedberg, chefsfarmaceut på TLV.

– Vissa av de nya innovativa läkemedlen kan innebära ganska påtagliga beslutsproblem och stora utmaningar och då tror vi att våra trepartsförhandlingar, när landstingen och företagen träffas, kan vara ett sådant konkret verktyg.

Han menar att vi framöver förmodligen kommer att se mer av trepartavtalen. Men betonar att det bara är ett av myndighetens flera arbetssätt.

– TLVs övergripande målsättning har länge varit att patienterna ska få en tidig och jämlik tillgång till effektiva läkemedel till ett rimligt pris. Om man både har tidig tillgång och effektiva läkemedel är det ofta de innovativa produkterna det handlar om. Med ett uttalat uppdrag att jobba med innovation får det en större tyngd i vårt arbete, säger Niklas Hedberg.

Att flera av regleringsbreven genomsyras av innovation ser han som spännande och han hoppas på att det ska göra att regeringen kan dra vissa slutsatser och fatta beslut som kan leda till förändringar och förbättringar på sikt. Han tror även det kommer att leda till att arbetet med att främja innovation blir mer samordnat och fokuserat.

– Jag tror också att man kommer att se synergier som uppstår. Vi samarbetar bland annat med Vinnova och Vetenskapsrådet och det kommer säkert att leda till fler liknande samarbeten. Det ska bli spännande att se vad de leder till, säger Niklas Hedberg.

På Socialstyrelsen har man ännu inte bestämt hur ett konkret arbeta för att främja innovation ska se ut. En av myndighetens utgångspunkter är dock att innovationer ska skapa värde för patienter och brukare och att myndigheten därför på olika sätt ska stödja personcentrering inom sina verksamhetsområden.

På Läkemedelsverket startade 1 januari 2013 innovationsstödskontoret för att vara en enkel och tydlig kontaktpunkt och därmed göra det enklare för extern part att hitta in till innovationsstödet på Läkemedelsverket.

– Läkemedelsverket bedriver innovationsstöd genom att skapa dialog avseende regulatorisk vetenskap i utveckling inom life science-området och genom att ge vetenskaplig och regulatorisk rådgivning. Läkemedelsverket ger även information och utbildning inom det regulatoriska området, säger Brita Sjöström på Läkemedelverkets innovationsstödskontor.

Stödet där alla kan få vetenskapligt och regulatoriskt stöd finns redan men nu ska myndigheten arbeta för att fler ska ta del av det och på så sätt ytterligare främja innovationer.

– Vi tror att det finns behov av information om att man kan vända sig till oss, det vill säga att vi sänker trösklarna för att kontakta Läkemedelsverket. Vi ser också gärna att man kontaktar oss tidigt i utvecklingskedjan så att vi kan bidra med regulatoriskt stöd redan från början, säger Brita Sjöström.

För att lyckas med att få fler att använda sig av stödet arbetar myndigheten med att skapa en dialog med externa parter och delta i externa sammanhang och i utbildningar.

– Läkemedelsverket vill bidra genom att ge information, utbildning, rådgivning och använda den både breda och djupa kompetens som finns här. Vi är en stor myndighet i Europa och vi är mycket engagerade inom det europeiska arbetet och den kunskap och erfarenhet vi tillägnar oss kan vi använda i vårt arbete nationellt och i vårt stöd för life science i Sverige, säger Brita Sjöström.

Så ska apoteken få bättre information

Micaela Toresson
-
1

I en förstudie som Läkemedelsverket gjort konstateras att det saknas viss information på deras webbplatsen för att apotekens behov ska uppfyllas.

Förstudien visade att mycket av den information som apoteken vill ha redan finns på Läkemedelsverkets webbplats. Det handlar bland annat om information om regelverk, apoteksdrift, olika typer av produkter, licensförskrivning och utbytbara läkemedel. Dock finns den informationen utspridd på webbplatsen och undersökningen visade att den kan vara svår att hitta samt att det kan vara svårt att söka på webbplatsen.

Läkemedelsverket har därför nu startat ett förbättringsprojekt för att tillgängligheten av olika typ av information till apotek ska bli bättre, där fokus ligger på informationen som finns på Läkemedelsverkets webbplats. I projektet kommer hemsidan att ses över för eventuella justeringar och viss information kan komma att läggas till. Därefter kommer en utvärdering av projektet att göra.

Kartläggningen av apotekens behov genomfördes bland annat genom telefonintervjuer med farmaceuter på apotek och analys av enkätsvar från Läkemedelsverkets webbplats.

1234Sida 3 av 4