Månads arkivering november 2015

OECD varnar för dyra läkemedel

Micaela Toresson
-
0

Den internationella organisationen OECD varnar för dyra läkemedel som utmanar hälso- och sjukvårdens budget.

Organisationen konstaterar att läkemedel står för så mycket som 20 procent av hälsoutgifterna. Under 2013 uppgick OECDs 33 länders läkemedelskostnader till 800 miljarder dollar, enligt OECD.

I rapporten skriver OECD att kostnaden för särläkemedel kommer att uppgå till 50 procent eller mer av läkemedelskostnaderna, inom en femårsperiod.

Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om att det sedan en tid pågår en diskussion i USA om de höga priserna på receptbelagda läkemedel och att värdebaserad prissättning därför kommit på tal. Vi har även skrivit om att amerikanerna betalar mer än dubbelt så mycket som européer för till exempel cancerläkemedel.

 

Patientsäkerhet riskerades av sen läkemedelsleverans

Micaela Toresson
-
0

I ett klagomål till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, skriver vårdhemmet att den försenade leveransen resulterade i att boende fick sin morgonmedicin kraftigt försenad och att personalen oroar sig för patientsäkerheten. Bland annat var det epilepsi- och diabetesmedicin som inte kunde tas i tid.

Vanligtvis levereras medicinerna till vårdhemmet på måndagar och de boendes dospåsar börjar gälla från onsdag morgon, enligt klagomålet. Detta gör att personalen har gott om tid att kontrollera, förbereda och ställa iordning läkemedelsbrickorna så att de boende får medicinerna i tid. Vid det här tillfället som klagomålet gäller levererades medicinerna först på onsdag eftermiddag, trots flera kontakter med apoteket.

Ivo har utrett ärendet och kommit fram till att leveransen av dosförpackade läkemedel fördröjdes men att det inte medförde någon vårdskada. Myndigheten anser att apoteket har analyserat den aktuella händelsen och tagit till åtgärder för att minska risken att något liknande inträffar igen. Ivo avslutar därför ärendet utan kritik

Astrazeneca höjer årets prognoser

Micaela Toresson
-
0

I dag redovisade läkemedelskoncernen Astrazeneca sin delårsrapport för de första nio månaderna och tredje kvartalet 2015. Vinst per aktie i tredje kvartalet var större än väntat och nu höjer bolaget sina prognoser för helåret. Vinst per aktie för kärnverksamheten, Core EPS, ökade under tredje kvartalet med 8 procent.

Astrazenecas försäljning av magsårdsmedicinen Nexium, astmamedicinen Symbicort och blodproppshämmaren Brilinta sålde alla för mer än väntat. Enligt analytikernas genomsnittsprognos förväntades försäljningen av Nexium uppgå till 556 miljoner dollar, men sålde i stället för 641 miljoner dollar, uppger nyhetsbyrån TT.

– Jag är nöjd med framstegen vi gör. Vi fortsätter att fokusera på genomförandet av våra planer för tillväxtplattformarna och forskningsportföljen. Vi har ytterligare arbete att göra när det gäller vår ansökan för saxagliptin/dapagliflozin-kombinationen inom diabetes, men nyheten om en betydande uppdatering av förskrivningsinformationen för Brilinta följdes av accepterandet av flera ansökningar om registrering och påskyndad granskning inom cancer, andningsvägar och lupus, skriver koncernchefen Pascal Soriot i rapporten.

Vill göra fler läkemedel receptfria

Micaela Toresson
-
0

Det skriver Johan Wallér, Robert Svanström, och Henrik Ehrenberg från Sveriges Apoteksförening i ett debattinlägg på SVT Opinion.

– Vi vill lyfta egenvården i Sverige och visa på värdet den kan spela. Det är en trend med utvecklad egenvård runt om i världen, som vi vill visa på, säger Robert Svanström, chefsfarmaceut, Sveriges Apoteksförening.

Läkemedel mot ögoninfektion och eventuellt potenshöjande läkemedel som Viagra skulle kunna omfattas av ett nytt receptfritt farmaceutsortiment, skriver de i debattartikeln.

– Vi ville lyfta något eller några exempel, men ytterst är det Läkemedelsverket som ska göra den bedömningen. Jag kan även tänka mig andra styrkor och förpackningsstorlekar än vad som finns i dag. Det behöver inte bara vara nya områden, utan befintliga men där man utökar.

Robert Svanström menar att man i ett första steg utvärderar möjligheten att införa den nya kategorin och att ett andra steg blir att läkemedelsföretag ansöker om att befinna sig i kategorin.

I debattinlägget ges exempel på att vad som avgör vad medborgare förväntas kunna hantera själv är föränderligt över tid, i takt med att ny kunskap förvärvas. Paracetamol får inte längre säljas i dagligvaruhandeln i tablettform medan magsårsmedicinen Losec i svagare styrkor flyttas till listan över läkemedel som får stå i butikernas hyllor. Sveriges Apotekförening menar att gränsen mellan receptbelagda och receptfria läkemedel är onödigt skarp.

– I dag finns egentligen två regulatoriska tillstånd i Sverige, antingen receptfri eller receptbelagd. I andra länder finns ett segment mellan de båda där man säkerställer att patienten alltid får en farmaceutisk vägledning. Studier visar att en mellankategori underlättar en utvecklad egenvård, säger Robert Svanström.

Rent praktiskt måste kategorin utredas, något han menar är ett uppdrag som närmast bör ligga på Läkemedelsverket. För att säkerställa att kunder får med sig rådgivning kan Sverige hämta inspiration från andra länder där apotekspersonal följer ett strukturerat protokoll.

Finns det risker med att fler läkemedel blir receptfria?

– Det finns alltid risker och möjligheter med läkemedel. Därför är det viktigt att det är läkemedel som har använts under lång tid och som är lämpade för den här kategorin. Läkemedelsverket måste göra en bedömning från fall till fall.

Apoteken har resurser för att hantera fler receptfria läkemedel, i kombination med rådgivning från apotekspersonal, enligt Robert Svanström.

– Frågan man i stället kan ställa sig är om Sverige har tid att vänta på en utvecklad egenvård. Apotek kan och vill och det här skulle kunna frigöra resurser i primärvården, så att de som söker kommer in på rätt vårdnivå.

Nu ska nätdrogerna utredas

Micaela Toresson
-
2
Nu ska nätdrogerna utredas

Det är vanligt att psykoaktiva substanser som förbjuds, snabbt ersätts med nya substanser där den kemiska strukturen har ändrats. Men substansen har fortfarande samma effekt som den tidigare. I dag klassificeras varje substans enskilt, men utredningen ska nu se över möjligheterna att kunna klassificera en hel grupp av dessa hälsofarliga varor.

Utredningen har i uppdrag att bland annat ta fram olika åtgärder för att snabbare kunna klassificera substanserna som finns eller kommer att kunna finnas på den svenska marknaden. Det är ännu inte klart vem eller vilka som ska hålla i utredningen.

I uppdraget ingår dessutom att se över möjligheterna till att tillfälligt förbjuda försäljning av substanser som kan räknas som narkotika eller hälsofarliga varor.

Regeringen skriver på sin hemsida att bakgrunden till utredningen är att nya psykoaktiva substanser som kan vara en fara för människors liv eller hälsa, eller som kan vara beroendeframkallande och ha euforiserande effekter, sprids fort. Det är främst ungdomar som har blivit sjuka eller dött i samband med att de använt substanserna som sprids ofta via handel på internet.

När en ny substans ska klassificeras som narkotika eller hälsofarlig vara görs det genom att regeringen fattar ett beslut om att lägga till substansen i en bilaga till förordningen om kontroll av narkotika eller förbud mot hälsofarliga varor. Men innan ett sådant beslut kan tas måste en anmälan till kommissionen ha lämnats, som följer EU direktiv och grundar sig på ett klassificeringsunderlag från Folkhälsomyndigheten eller Läkemedelsverket.

Detta tar tid och tanken är nu att utredningen ska se över möjligheten att snabba på processen för att snabbare komma åt att reglera de nya substanserna som narkotika eller hälsofarliga varor.

Uppdraget ska slutredovisas om ett år, den 1 november 2016.

Cancerläkemedel lovordas för mycket

Micaela Toresson
-
0

Språket som används i forskningsartiklar kan skapa associationer och nyhetsartiklar om olika läkemedel kan vara viktiga informationskällor för patienter, allmänheten och investerare. Dock kan utelämnandet av medicinska sammanhang eller användning av uppblåsta beskrivningar leda till missförstånd bland läsarna.

Vetenskapstidskriften JAMA Oncology har publicerat en studie där forskare har analyserat 94 nyhetsartiklar om cancerläkemedel från 66 olika nyhetskanaler. I artiklarna användes 97 lovord till beskrivningen av 36 specifika läkemedel. Den vanligaste klassen av läkemedel som omnämndes var riktade terapier, följt av cytostatika, immunterapi, cancervaccin, strålning och genterapi.

Nyhetssökningen gjordes i Google under fem dagar i juni i år. Orden forskarna sökte på var ”cancerläkemedel” i samband med tio utvalda vanliga superlativ så som ”genombrott”, ”mirakel”, ”bot”, ”banbrytande” och ”omvälvande”.

Hälften av läkemedlen som beskrevs var inte godkända av FDA och i fem av fallen där läkemedlet prisades fanns det ingen klinisk data.

Alla artiklarna lästes i dess helhet och granskades. Författarna till studien tittade bland annat på hur läkemedlet beskrevs, läkemedelsklass, om det var testat i kliniska studier och om det var godkänt av FDA eller inte.

Författarna till studien konstaterade att det framförallt är journalister som använder lovord, men att även läkare, branschexperter, patienter och en kongressledamot använde översvallande beskrivningar.

Forskarnas slutsatser är att användningen av superlativ är vanligt i nyhetsartiklar om cancerläkemedel och att den frekventa användningen kan ifrågasättas.

Studien är utförd av forskare vid Case Western University School of Medicine, National Institutes of Health, NIH och National Cancer Institute, NCI.

Nya rekommendationer för Betmiga

Micaela Toresson
-
0

Betmiga används för behandling av symtomen på en överaktiv urinblåsa och när den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, gjorde en genomgång av biverkningar fann myndigheten rapporter om allvarliga fall av förhöjt blodtryck hos personer som fått läkemedlet.

Det finns även rapporter om mycket högt blodtryck, det vill säga hypertensiv kris, samt cerebrovaskulära och kardiella händelser som stroke och hjärtinfarkt, förknippade med hypertoni kopplat till användning av mirabegron.

Därför uppdaterar nu läkemedelsföretaget Astellas rekommendationerna för användningen av mirabegron.

Läkemedelssubstansen mirabegron står under ökad bevakning och alla misstänkta biverkningar i samband med läkemedlet ska rapporteras till Läkemedelsverket.

KI Science Park får förstärkning

Micaela Toresson
-
0

Stefan Berg är organisk kemiskt och har 25 års erfarenhet av verksamheten inom det internationella läkemedelsbolag Astrazeneca. På företaget har han haft olika ledande befattningar.

Tidigare har Stefan Berg även jobbat med chefsrekryteringar inom life science-området och varit med och byggt upp ett läkemedelsbolag.

Nu blir han ny project director för Karolinska institutet Science Park.

– Nu får jag användning för erfarenheter från olika delar av min karriär. Det ska bli fantastiskt roligt att få vara en del av den dynamiska utvecklingen i KI Science Park, säger Stefan Berg i ett pressmeddelande.

KI Science Park, som startade för åtta år sedan, har växt och i dag finns där strax över 80 företag. Läkemedelsvärlden har bland annat skrivit om Open Source-projektet Ultra-DD som håller till i Kis lokaler.

Framtidens apotek diskuteras på kongress

Karin Tideström
-
1

Allt fler länder i Europa och världen erbjuder statligt finansierade farmaceutiska tjänster på apotek.

Norge var senast i raden med att avsätta pengar till strukturerade läkemedelssamtal, för personer med astma-kol som får inhalationsläkemedel. I den norska regeringsbudgeten i oktober avsattes fem miljoner kronor till satsningen. En liknande ersättning ges redan till danska apotek.

Om inget görs finns risk att Sverige hamnar på efterkälken på jämfört med övriga världen, enligt Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening.

– Svenska apotek har länge legat i framkant, men på det här området är omvärlden på väg att springa ifrån oss. För att svenska apotek ska kunna börja arbeta med strukturerade läkemedelssamtal på ett sätt som har effekt och avlastar vården måste finansieringsfrågan lösas, säger han.

Läkemedelsverket har tittat på möjligheterna att införa strukturerade läkemedelssamtal på svenska apotek. I deras slutrapport som publicerades i december 2014 konstaterades att det är genomförbart, men att det behövs resurser.

– Vi såg att det är tufft tidsmässigt för apotekspersonalen. Det behövs också ett bra elektroniskt stöd där det går att följa patienterna och resultaten av samtalen, säger Lena Ring, utredare på Läkemedelsverket.

Apoteken får dock inte glömma sin viktigaste funktion – att tillhandahålla läkemedel och hålla fungerande lager, menar Lars Berge-Kleber, styrelseledamot i Handikappförbunden.

– Medicinerna måste finnas på apoteken när patienterna ska hämta dem. Detta har varit ett problem ända sedan apoteksreformen. Vi får ofta vänta eller åka till ett annat apotek. Många av våra medlemmar är inte så lättrörliga. Det kan vara livsavgörande att få sin medicin när man förväntar sig det.

Apoteken måste ordna en infrastruktur som gör att de kan hålla bättre lager, poängterar han.

– Det fungerade innan apoteksreformen och borde kunna fungera nu.

Framtidens apotek och strukturerade läkemedelssamtal diskuteras i ett antal seminarier och debatter den 10 november på Läkemedelskongressen i Stockholm.

Stopp för paracetamol i butik

Karin Tideström
-
0

Förbudet mot att sälja paracetamol i butik trädde i kraft i går den 1 november efter ett beslut av Läkemedelsverket och rör enbart tabletter, inte suppositorier, lösningar och brustabletter.

Orsaken är en studie som Läkemedelsverket gjort som visar att antalet förgiftningsfall ökat markant sedan paracetamol började säljas även utanför apotek 2009.

– Vi ser en tydlig ökning av antalet förgiftningsfall som huvudsakligen är självskadehandlingar, det vill säga impulshandlingar där man vet att det finns en koppling till tillgänglighet. När tillgängligheten ökade så ökade också det här problemet, säger Rolf Gedeborg till TT.

1234Sida 4 av 4