Månads arkivering augusti 2015

E-recept ska stoppa förfalskningar

Ingert Nilsson
-
1

Förfalskning av recept handlar oftast om narkotisk förskrivning och är kopplad till användningen av pappersrecept, framför allt den så kallade särskilda receptblanketten. Den togs en gång fram just för att göra manipulering svårare. Men trots de speciella säkerhetsdetaljerna är det inte helt ovanligt att de förfalskas.

I dag är i princip all förskrivning elektronisk. Av de cirka 3,35 miljoner expeditioner som görs varje månad har andelen pappersrecept stadigt minskat, idag är de cirka 2 procent. Av det totala antalet expeditioner är drygt 65 000 expeditioner från pappersrecept, av dessa är knappt 5 procent, cirka 3 200 expedierade från särskilda receptblanketter.
Hur många förfalskningarna av de särskilda blanketterna är finns det inte någon statistik på. Men Sveriges Apoteksförening identifierade under tre månader 54 förfalskade eller manipulerade pappersrecept.
 

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har kommit med förslag på hur förfalskningarna ska kunna minskas. Enligt myndigheterna kommer de att minska betydligt den dag alla förskrivare har tillgång till elektronisk receptförskrivning och en samlad läkemedelslista som gör det möjligt att se om och vad patienten fått förskrivet från annat håll.
Idag är det en liten grupp förskrivare som inte arbetar åt någon vårdgivare, företrädesvis pensionerade som inte är anslutna till systemet.

Fram till dess att det finns ett webbaserat ordinationsverktyg tillgängligt för alla förskrivare föreslår Läkemedelsverket och Socialstyrelsen att alla pappersrecept på särskilda läkemedel måste förvaras på apoteket efter det första uttaget. Det innebär att patienten sedan måste hämta ut sina läkemedel på samma apotek. Men hen kan välja att omvandla pappersreceptet till ett e-recept och slippa begränsningen. Vidare föreslår de två myndigheterna att pappersrecept som är färdigexpedierade inte ska få återlämnas till patienten.
De här ändringarna i väntan på att samtliga förskrivare har tillgång till elektronisk förskrivning bör införas så snabbt som möjligt, anser myndigheten.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (s) är i en DN-intervju helt med på myndigheternas förslag och vill slopa pappersrecepten för narkotiska recept.

Ingen ökad risk med Avastin

Ingert Nilsson
-
0

Det finns studier som tytt på att det finns en viss säkerhetsrisk med off label-användning med Avastin, bevacizumab, för behandling av makuladegeneration i ögat.

Men en ny amerikansk studie visar nu att risken fören infektion i ögat inte är högre efter behandling med Avastin som ompaketerats och distribuerats via apotek, än vad risken är vid användning av engångsflaskor med Lucentis (ranibizumab).
I studien har över 530 000 injektioner som administrerades mellan 2005 och 2012 bedömts. Under perioden hade 51 116 patienter fått sammanlagt 296 565 injektioner med Avastin och 7496 hade fått 87 245 injektioner med Lucentis.

Forskarna fann att det inte var någon högre risk för infektion i ögats inre vid en Avastin-injektion jämfört med Lucentis.

Skälet till studien är att FDA i ett utkast till nya riktlinjer föreslår att Avastin, som används vid behandling av ögat, ska användas inom fem dagar efter ompaketeringen. 
Enligt studieförfattaren Brian VanderBeek skulle det i praktiken göra att de flesta ögonläkare inte skulle kunna använda det betydligt billigare preparatet då det oftast tar fjorton att testa att den ompaketerade varan är steril.
VanderBeek menar att en sådan restriktion istället skulle kunna öka infektionsrisken. Enligt VanderBeek visar den analys forskarna gjort att risken för endoftalmit inte är högre med Avastin, tvärtom antyder analysen att risken skulle kunna vara något lägre jämfört med Lucentis

Fiskolja tycks dämpa psykiska störningar

Ingert Nilsson
-
0

Efter sju år hade 40 procent i placebogruppen utvecklat någon typ av psykos. I gruppen som behandlats med fiskolja var det tio procent som efter sju år utvecklat en psykisk störning.

Även om undersökningen är liten; 81 ungdomar mellan 13 och 25 år, varav en grupp fick tolv veckors behandling med fiskolja och den andra placebo, följdes upp efter ett och sju år, så har den mottagits väl i till exempel Danmark och studieländerna.

En professor i psykiatri, Poul Videbech vid Psykiatrisk Center Glostrup, säger till sajten Videnskab, efter att ha läst studien, att unga människor i riskgrupper borde behandlas med kosttillskottet. Och överläkaren Ulrik Haar menar att en sådan billig förebyggande behandling borde bli en del i behandlingen, samtidigt som han påpekar att det troligen rör sig om en viss grupp som har nytta av fiskoljan.
-Men fiskolja är hälsosamt och studien visar på en markant effekt så den borde vara en del av standardbehandlingen för den här utsatta gruppen, säger han till sajten.

Att omgea-3 fettsyror är viktiga för utvecklingen av hjärnan vet man sedan tidigare. Studier har visat att brist på tillskottet kan leda till psykisk störning. Fettet har också en antiinflammatorisk effekt i hjärnan och skyddar hjärnceller.

Gel målsöker inflammationer i tarmen

Jonas Sandstedt
-
0

Det kan bli lättare att behandla inflammatoriska tarmsjukdomar som till exempel ulcerös kolit genom en ny metod som har presenterats i Science Translational Medicine.

Forskarna har utvecklat en gel från askorbylpalmitat som idag används som antioxidant i livsmedel och i hydrogelen kapslade man in kortikosteroiden dexametason. De kunde visa att gelen specifikt fäste på inflammatorisk vävnad i tarmen och från inflammationen frisattes det ämnen som bröt med gelen vilket ledde till att läkemedlet levererades direkt i den sjuka vävnaden.

Studierna har hittills gjorts i en musmodell för ulcerös kolit och det gick att se att behandlingen ledde till att tarminflammationerna minskade.

Hydrogelen tas rektalt men kan ges i en låg dos eftersom den verkar direkt på platsen för sjukdomen vilket också minskar riskerna för systemiska effekter. Metoden kommer behöva utvecklas mer innan fortsatta kliniska studier kan komma igång, enligt Pharmaceutical Journal.

Nytt läkemedel mot svårbehandlad leukemi

Jonas Sandstedt
-
0

En ny behandling mot kronisk lymfatisk leukemi, KLL, visade sig ha bra effekt i en nygjord fas II-studie och nu tänker AbbVie och Roche att ansöka om ett godkännande i USA och Europa innan året är slut, enligt FirstWord.

Den nya läkemedelskandidaten venetoclax, som tidigare kallades AB-199, blockerar proteinet BCL-2 och är verksamt mot lymfomceller som har en 17p-mutation. Den genvarianten kan göra sjukdomen svårare att behandla och innebär en sämre prognos. Bland de som efter behandling får återfall av sjukdomen ser man mutationen hos 30 till 50 procent av patienterna.

I den nya studien nåddes det primära slutmålet om total svarsfrekvens på medicineringen och även de sekundära slutmålen uppfylldes. Mer studiedata kommer att presenteras under en kommande kongress.

Den nya behandlingen kan tas oral och venetoclax och fick i maj beteckningen ”breakthrough-designation” av FDA vilket innebär en snabbare utredning om ett godkännande.

De båda läkemedelsbolagen håller även på med fler kliniska försök med venetoclax där behandlingen testas mot bland annat akut myeloisk leukemi, non-Hodgkins lymfom och multipelt myelom.

Hundratals döda i stort mässlingsutbrott

Alexandra Selivanova
-
0

I Katanga-provinsen i Demokratiska republiken Kongo pågår ett mässlingsutbrott, skriver Reuters. FN har rapporterat att minst 20 000 personer insjuknat och epidemin fortsätter att växa. Hittills vet man att drygt 300 människor har mist livet, men det rätta antalet kan vara mycket större. Det är svårt att få en klar överblick från de områden som ligger mer avsides.

FNs samordningsorgan för humanitära frågor, OCHA, anser att mässlingsutbrottet är det värsta sedan 2010-2011 då nästan 1100 människor avled.

Den mycket smittsamma sjukdomen kan framförallt i fattigare länder leda till dödliga komplikationer som diarré, uttorkning, andningsproblem samt hjärninflammation.

WHO varnade i slutet av förra året om att täckningsgraden av mässlingvaccinationerna då var för låg för att göra det möjligt att utrota sjukdomen.

Vaccinationen kostar ungefär en dollar att genomföra i ett utvecklingsland.

Svensk bioteknik i miljardaffär

Jonas Sandstedt
-
0

Genom ett nytt avtal med det svenska bolaget Alligator Biosciences får Janssen Biotech de globala rättigheterna till antikroppen ADC-1013 som är en potentiell immunterapi mot cancer.

Om alla steg faller ut positivt i utvecklingen och den eventuella kommersialiseringen av antikroppen kan avtalet ge Lundaföretaget dryga sex miljarder kronor. Därutöver tillkommer royaltyersättningar från eventuell framtida försäljning. Dessutom investerar Johnson & Johnson, där Janssen Biotech ingår, i aktier i Alligator Bioscience.

Läkemedelskandidaten ADC-1013 är en monoklonal antikropp som stimulerar CD40-receptorer som finns på immunceller av dendritsorten. Effekten blir att T-celler aktiveras till att attackera tumörceller. Dessutom uppstår ett immunologiskt minne som kan ge långtidsimmunitet mot cancertypen.

Den nu pågående fas I-studien ska slutföras av Alligator men därefter kommer Janssen att ta över alla steg i den fortsatta utvecklingen. Från början kommer fokus riktas mot behandlingar av blodcancrar och solida tumörer.

Legionellabakterier stänger läkemedelsfabrik

Jonas Sandstedt
-
1

Det pågår en mindre utbrott av legionellainfektioner i USA där fler än 100 fall rapporterats i bland annat New Yorkområdet där flera personer också avlidit. Sjukdomen har krävt tolv liv i södra Bronx under den senaste månaden.

Nu har man hittat legionellabakterier i läkemedelsbolaget GSKs lokaler i Zebulon, North Carolina där det jobbar 4400 personer. Man stängde direkt ned produktionen efter fyndet. På platsen producerar man bland annat cancermediciner, hivbehandlingar och olika inhalatorer med läkemedel. Bakterierna hittades vid en rutinkontroll i ett kyltorn och enligt PharmaTimes ska det inte finnas några risker för att sjukdomen har spridits.

Snart slut på injektionsvätska

Jonas Sandstedt
-
0

Läkemedelverket rapporterar att det i slutet av september kommer att uppstå en brist på en injektionsvätska med kalcium som används vid akuta sjukhussituationer. Företaget som marknadsför Calcium-Sandoz har meddelat myndigheten att befintligt lager håller på att ta slut och därefter kommer produkten inte att finnas på den svenska marknaden.

Det finns heller ingen produkt i landet som motsvarar Calcium-Sandoz injektionsvätska i 9 milligram/milliliter lösning. Det går däremot att ansöka om licens för läkemedel som är godkänt i något annat land eller om att använda extempore-beredningar.

Calcium-Sandoz används framförallt vid kalciumbrist vid akuta sjukhussituationer på grund av försämrat upptag eller vid rubbningar i ämnesomsättningen men även vid förgiftningstillstånd samt vid till exempel kalciumbrist som beror på nedsatt njurfunktion.

Influensavaccin kan göras på nytt sätt

Jonas Sandstedt
-
0
Influensavaccin kan göras på nytt sätt

Novavax har tagit fram en ny teknik för att väldigt snabbt kunna göra ett vaccin mot säsongsinfluensa som har effekt på det aktuella viruset som sprids. Genom att framställa vaccinet på rekombinant väg kommer man runt de risker som traditionell vaccinframställning kan innebära. Vaccin framställs ofta i hönsägg och kan därför ge svåra reaktioner bland äggallergiker. Tillgången till ägg kan också begränsa vaccinproduktionen.

Den rekombinanta tekniken gör det möjligt att hämta in den genetiska informationen om det senaste viruset från internet så snart den är känd och sedan snabbt göra ett mer exakt vaccin. Tidigare har det hänt att man gjort missbedömningar om vilket virus som kommer spridas den kommande säsongen och då har det tillgängliga vaccinet inte gett ett fullgott skydd. Det gångna årets vaccin gav till exempel ett lägre skydd än vad man förutspått.

Hittills har man gjort fas II-studier där man inte såg biverkningar bland de 400 vuxna som var försökspersoner. Vaccinet är kvadrivalent vilket betyder att det innehåller delar från fyra olika virustyper och är framtaget i samarbete med amerikanska myndigheternas Biomedical Advanced Research and Development Authority, BARDA.

Konkurrenten Waxinnate håller också på att utveckla ett kvadrivalent rekombinant säsongsinfluensavaccin enligt FierceVaccines och gör fas II-studier.

Kognitiva fördelar med Brintellix

Jonas Sandstedt
-
0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har gått med på att granska nya kliniska fynd som kan leda till att godkännandet av Brintellix uppdateras. Det antidepressiva läkemedlet innehåller vortioxetin och är godkänt i USA sedan 2013 samt även i Europa med indikationen egentlig depression. Däremot är läkemedelsbolaget Lundbeck inte nöjt med försäljningen och hoppas att ett uppdaterat godkännande från FDA ska ge större marknadsandel, enligt FiercePharma.

Vid egentlig depression är det vanligt med nedsatta kognitiva funktioner som koncentrationsproblem, obeslutsamhet, tankestörningar samt minnesstörningar. Flera av problemen kan kvarstå mellan de depressiva episoderna trots behandling.

Studieresultaten som ligger bakom uppdateringen pekar på att Brintellix ger förbättrade exekutiva kognitiva förmågor efter åtta veckors behandling enligt de båda randomiserade dubbelblinda placebokontrollerade studierna.

Brintellix är en serotonin-5-HT-upptagshämmare samt 5-HT1A receptoragonist och även en partiell agonist för 5-HT1B receptorer och dessutom en antagonist till 5-HT3, 5-HT1D and 5-HT7 receptorer. Substansen är den enda med dessa funktioner. Den exakta mekanismen för hur medlet är verksamt mot depression är inte känt.

Testosteron gav inte mer ateroskleros

Jonas Sandstedt
-
0

Män som hade låga nivåer testosteron och som fick substitutionsbehandling följdes upp under tre år och jämfördes med placebobehandlade kontroller. I studien som publicerats i Jama undersöktes hur behandlingen påverkade ateroskleros vilket inte är helt klarlagt.

Resultaten visade att testosteronterapi inte gav någon ökad hastighet på utvecklandet av ateroskleros när man jämförde med männen som fick placebo. Däremot var studien inte upplagd så att det gick att fastställa ifall hormonbehandlingen gav andra symtom på kardiovaskulär sjukdom.

Forskarna undersökte även om testosteron påverkade sexuella funktioner men fann inga bevis för det. Vare sig sexuell lust eller erektil förmåga ökade. Inte heller sågs någon förbättring på hälsorelaterad livskvalitet.

En annan mycket större studie med 83 000 deltagare som publicerats i European Heart Journal visade att testosteron gjorde nytta. De män som återfick normala nivåer av hormonet genom behandling hade färre hjärtinfarkter, mer sällan drabbades de av stroke och de hade en lägre risk för att dö. De positiva effekterna uteblev hos dem som behandlades men inte nådde upp i hormonnivåer inom det naturliga intervallet. Uppföljningstiden låg på mellan 4,6 till 6,2 år.

Möjligt att vaccinera mot RS-virus

Jonas Sandstedt
-
0

Efter flera misslyckade försök kan det nu bli möjligt att vaccinera mot respiratoriskt syncytievirus, RSV. Viruset, som är mycket vanligt, ger en oftast ofarlig luftvägsinfektion bland de som smittats, men vissa riskgrupper kan få en mycket allvarlig sjukdom. Framförallt är det människor med nedsatt immunförsvar, äldre, samt de allra yngsta barnen som kan råka ut för livshotande symtom.

Vaccinkandidaten, RSV F, är framtagen av Novavax som nu offentliggjort fas II-studier där 1600 personer över 60 år ingick. Vaccinet gav en 44 procents effekt i att förebygga alla former av symtomatiska RSV sjukdomar, 46 procents effekt mot RSV-infektion med symtom från nedre luftvägarna, enligt bolagets pressmeddelande. Ad hoc analyser kunde också visa på ett 64 procentigt skydd mot att få mer allvarlig RS-sjukdom med flertalet symtom och andningssvårigheter.

Läkemedelsbolaget planerar nu för en större klinisk studie innan årets slut bland äldre försökspersoner och hoppas på att kunna få godkännanden genom en snabbutredning. Dessutom ska man snart offentliggöra studieresultat från en fas II-studie som undersökt vilken skyddseffekt nyfödda får när gravida mödrar blivit vaccinerade,enligt FirstWord.

Astrazeneca startar tre nya samarbeten

Jonas Sandstedt
-
0

Astrazenecas dotterbolag Medimmune tecknade i början av veckan ett samarbetsavtal med Inovio Pharmaceuticals. Avtalet som direkt ger 241 miljoner kronor gäller utvecklingen av ett cancervaccin INO-3112 som är verksamt mot HPV-virus. Projektet befinner sig i kliniska fas I och II-stadier för behandling mot livmoderhals- och huvud-halscancer. Vaccinkandidaten verkar genom att aktivera T-celler så att dessa förstör tumörer som uppkommit från HPV-virus av typen 16 och 18. Vaccinet undersöks i kombination med andra immunoterapimolekyler. Om alla steg i avtalet faller ut positivt är den totala avtalssumman 6.1 miljarder kronor.

I förra veckan inledde Astrazeneca ett samarbete med det amerikanska bolaget Heptares för utvecklingen av immunmolekylen HTL-1071 för behandling av flera typer av cancer. Läkemedelskandidaten är en A2A-receptorhämmare och ska testas i kombination med andra substanser ur Astrazenecas produkter inom cancerterapiområdet. Även detta samarbete kan ge Heptares en stor summa pengar om alla mål uppnås, 4,3, miljarder.

Under samma vecka påbörjades även ett samarbete för att göra kliniska tester tillsammans med läkemedelsbolaget Miratir Therapeutics. Man ska undersöka effekten av Medimmunes anti-PDL1-hämmare i kombination med Miratis mocetinostat som är en HDAC-hämmare. De första kliniska testerna ska finansieras av Mirati och Medimmune tillhandla håller sin läkemedelskandidat och ifall studierna visar på positiva resultat kommer bolagen ett teckna gemensamma licensavtal för behandlingen.

Första 3D-printade läkemedlet godkänt

Jonas Sandstedt
-
0
Första 3D-printade läkemedlet godkänt

Nu blir det möjligt att behandla epilepsi med ett läkemedel som är framställt genom en tredimensionell printer. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har gett klartecken till Aprecia Pharmaceuticals för företagets orala tablett Spritam. Godkännandet gäller för behandling av epilepsi med substansen levetiracetam och tekniken gör det möjligt att ge höga doser i en enda tablett som direkt löser upp sig i kontakt med vätska. Metoden gör det också möjligt att helt individanpassa styrkan i tabletterna efter vilken dos som är optimal för patienten.

Aprecia Pharmaceuticals har världsomfattande patent på sin 3D-printerteknik som kallat ZipDose och bolaget planerar att ta fram fler behandlingar för neurologiska tillstånd med samma metod.

Enligt bolagets pressmeddelande ska Spritam lanseras under den första delen av 2016.

Lovande för ebolavaccin

Ingert Nilsson
-
0

Vaccinet VSV-ZEBOV mot ebola har testats i Guinea och uppvisat mycket lovande resultat. En klinisk prövning påbörjades i våras där 4 000 personer som varit i kontakt med ebolasmittade vaccinerades. Enligt de första resultaten har inte någon insjuknat.

I de första försöken visade det sig ge ett hundraprocentigt skydd, enligt en studie i The Lancet. Men Världshälsoorganisationen WHO, som tillsammans med norska Folkhälsoinstitutet, Läkare utan gränser och guineanska myndigheter deltagit i studien, bedömer att skyddet kommer att visa sig vara mellan 75 och 100 procent.

Även om resultaten är preliminära så kan det här vaccinet bli det första som visat sig vara effektivt mot ebola. I Guinea fortsätter nu vaccineringen och kommer troligen också att utvidgas till att omfatta barn, enligt BBC.
Läkare utan gränser vill nu att vaccinet också ska börja användas i Liberia och Sierra Leone.

1234Sida 3 av 4