Månads arkivering augusti 2015

Cellgift hot mot livskvaliteten

0

En amerikansk studie tyder på att cytostatika kan göra mer skada än nytta i livets slutskede.

I studien ingick 661 patienter som alla var i livets slutskede med högst ett halvår kvar att leva. Patienterna rekryterades från olika cancerkliniker i USA och följdes genom slutskedet och via anhöriga som tillfrågades om patientens livskvalitet under den sista veckan.
Studien undersökte inte hur länge livet förlängdes med kemoterapi, men visade att för patienter med relativt goda kroppsfunktioner minskades livskvaliteten påtagligt av cytostatikabehandling.

Livskvaliteten förbättras inte för cancerpatienter i livets slutskede, utan kan tvärtom bli sämre är forskarnas konklusion som föreslår att de amerikanska riktlinjerna ändras. Idag är rekommendationen att främst cellgiftbehandla patienter i god fysisk form som man menat har störst chans att reagera positivt på behandlingen.
Men forskarna bakom den här studien menar att riktlinjerna tvärtom identifierar patienter som tar skada av behandlingen.

JAMA Oncology

Läs öven bloggen" För lite effekt till för högt pris."

Ledamöter i kommission för jämlik hälsa

0

Ett av regeringens mål är att de hälsoklyftor som är påverkbara ska slutas inom en generation.

Kommissionen för jämlik hälsa är en del i arbetet för det målet. Den ska lämna förslag till regeringen som gör att hälsoklyftorna minskar. Fokus är hälsoskillnader som beror på socioekonomiska skillnader, men även skillnader mellan kön ska uppmärksammas i kommissionens arbete.
Regeringen har nu utsett elva forskare som till den 31 maj 2017 ska redovisa sitt uppdrag.

Kommissionen leds av Olle Lundberg, forskare vid CHESS, Centre for Health Equity Studies.
De andra ledamöterna är Maria Albin, docent och överläkare vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet, Per-Olof Östergren, professor inom social epidemiologi, Lunds universitet, Åke Bergmark professor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Ingvar Nilsson, nationalekonom, Institute for SocioEcological Economies samt Denny Vågerö professor i medicinsk sociologi, Stockholms universitet.

Färre läkemedel avvisas av FDA

0

Under 2008 avslog FDA ungefär 66 procent av alla nya läkemedelsansökningar, inklusive de som gällde utökad indikation, enligt en analys av tidskriften Forbes. Förra året hade siffran rasat till 12 procent. Och hittills i år är det bara ett läkemedel som fått avslag, Mercks läkemedel Bridion, ett selektivt reverseringsmedel, godkänt i EU

Förändringen inom FDA diskuteras nu utifrån myndighetens senaste beslut att efter att två gånger avvisat de kvinnliga medlet för ökad sexlust, Addyi, nu ha godkänt det trots många läkares varningar. FDA menar att skälet till att andelen godkännanden ökat inte beror på att myndigheten sänkt kraven för godkännanden, utan ett förändrat arbetssätt. Idag samarbetar läkemedelsmyndigheten med företagen på ett tidigare stadium vilket gör att företagen vet vad som behövs för att få ett marknadsgodkännande för sitt läkemedel.

Men myndigheten har också, påpekar nyhetssajten FierceBiotech, sänkt ribban för godkännande av till exempel nya cancerläkemedel. Godkännandet är då begränsat till de absolut sjukaste och vidgas i takt med att företaget lämnar in fler studier. Men samtidigt har FDA skärpt säkerhetskraven för att godkänna diabetesläkemedel.
Generellt spås dock att det för många läkemedel, bland annat för nya antibiotika, kommer att bli snabbare godkännanden.

Hon blir ny GD för Socialstyrelsen

0

Regeringen utsåg på torsdagen en ny generaldirektör för Socialstyrelsen. Olivia Wigzell, som idag är generaldirektör för SBU, efterträder Lars-Erik Holm. Hon har arbetat på Socialstyrelsen tidigare och då som enhetschef med ansvar för utvärdering och uppföljning. Olivia Wigzell har också varit chef på Socialdepartementet vid enheten för folkhälsa och sjukvård. Tidigare har hon också varit politiker för Socialdemokraterna som landstingsråd, oppositionsborgarråd och som politiskt sakkunnig inom utrikesdepartementet. Dessutom har hon varit förbundssekreterare vid Vårdförbundet.

Olivia Wigzell tillträder tjänsten som generaldirektör för Socialstyrelsen den 1 oktober.

Ett möjligt första vaccin mot MERS

0

Snart kan det vara möjligt att testa ett första vaccin på människor mot MERS-infektioner.

MERS står för Middle east respiratory syndrome vilket är en virusorsakad luftvägsinfektion som är potentiellt dödlig. Sjukdomen identifierades för första gången bland människor i Saudiarabien 2012. Infektionen orsakas av ett coronavirus, MERS-CoV, och drygt 500 personer har hittills mist livet på grund av sjukdomen. Det är främst i mellanöstern som sjukdomen spridits men det senaste utbrottet skedde i Sydkorea under den första delen av sommaren. Enstaka fall har diagnostiserats på skilda platser i världen och gäller då personer som rest från sjukdomsdrabbade områden.

Symtomen på sjukdomen är feber, hosta och lunginflammation men man kan även se symtom från mag- och tarmkanalen. Det är främst bland människor med andra sjukdomar och nedsatt immunförsvar som sjukdomen är farlig för.

Det finns hittills ingen specifik behandling mot infektionen men nu kan ett möjligt vaccin vara på väg. Tidskriften Science Translational Medicine har publicerat lovande resultat som visade att Rhesusapor som fått ett syntetiskt DNA-vaccin utvecklade immunitet mot MERS-CoV. Viruset tros från början ha spridit sig från kamelsläktet till människor och vaccinforskarna lyckades även isolera skyddande antikroppar från kameler som fått vaccinet.

Nästa steg är att testa vaccinet på människor och projektet genomförs som ett samarbete med läkemedelsbolaget Inovio. Enligt bolagets pressmeddelande planeras de första kliniska testerna att komma igång innan året är slut. Forskarna menar att det en fördel att MERS-vaccinet är ett DNA-vaccin då det gör det möjligt att snabbt producera stora mängder vaccin.

Ny hudcancerbehandling godkänd i EU

0

Basalcellscancer utgör ungefär 80 procent av all hudcancer som inte är melanom. Antalet fall ökar globalt med cirka tio procent för varje år beroende på en population som blir allt äldre samt på ökad solexponering. Basalcellscancer sitter ofta i ansiktet och den okontrollerade tillväxten av cellerna kan i vissa fall vanställa den som drabbas svårt och även vara livshotande.

Nu har EU-kommissionen godkänt en behandling mot lokal avancerad basalcellscancer som inte går att operera eller stråla bort. Läkemedlet som heter Odomzo innehåller den aktiva substansen sonidegib och säljs av Novartis.

Läkemedlet är en så kallad SMO-hämmare och substansen testas för tillfället även som behandling mot andra sjukdomar, enligt Novartis pressmeddelande.

I de kliniska tester som föregick godkännandet gav behandlingen en svarsfrekvens på 54 procent och en progressionsfri överlevnad på 22 månader. De vanligaste biverkningarna var kramper, muskelsmärta samt trötthet och viktnedgång.

Sedan tidigare finns läkemedlet Erivedge som innehåller vismodegib som också är en SMO-hämmare på marknaden.

Diabetesläkemedel i implantat bättre

0

Att operera in en tändsticksstor pump laddad med läkemedel mot diabetes typ II kan ge flera fördelar jämfört med en standardbehandling med tabletter. Det visar resultaten från en klinisk fas III-studie där man testade läkemedelsbolaget Intarcias osmotiska pump kallad ITCA 650. Implantatet i studien var laddat med GLP1-receptoragonisten exenatid.

Effekten från implantatet jämfördes med en behandling med tabletter med Januvia, sitagliptin, och försöket pågick under ett år. Alla patienterna hade också en grundbehandling med metformin.

Att läkemedlet i pumpen under huden räcker i upp till ett år och frisätts kontinuerligt innebär en väldigt bra följsamhet i medicineringen. Patienterna som använde implantatet hade också en signifikant lägre nivå på sina HbA1c-värden jämfört med de som fick tablettbehandlingen. Dessutom gick de ner mer i vikt än personerna som fick Januviabehandling, 4 kilo jämfört med 1,3.

Intarcia planerar nu att ansöka om ett godkännande för behandlingsmetoden under 2016.

Exenatid som är den aktiva substansen i implantatet säljs idag av Astrazeneca under namnen Bydureon och Byetta.

Apotekare på vårdcentral – ett lyckat recept

0

Ett arbete som saknar arbetsbeskrivning, men därmed också utan direkta begränsningar. Ett arbete som blir vad man själv gör det till.
Så beskriver apotekaren Cecilia Lenander sitt arbete på vårdcentralen i idylliska Skanör, en knapp timmes bussresa från Malmö.

I två år har hon nu varit anställd av privatägda Näsets läkargrupp som driver vårdcentralen i Skanör och en i Höllviken, några kilometer bort.
Till stor del gör hon det som varit en av hennes huvuduppgifter sedan många år; läkemedelsgenomgångar för patienter på äldreboenden och inom hemsjukvården, tillsammans med läkaren och en av delägarna, Lena Fjellström.
Men nu gör hon det som anställd på vårdcentralen och det är stor skillnad mot att som tidigare komma utifrån som konsult, anställd av Region Skåne.
– Jag gillar att vara en del av verksamheten, inte bara handelsresande i läkemedelsgenomgångar, beskriver hon förändringen.
– Nu är jag en del av helheten. Man ska inte underskatta personalrum och fikatillfällen.

Näsets läkargrupp är tillsammans med vårdbolaget Lideta i Helsingborg en av två privata vårdaktörer i Skåne som anställt apotekare sedan Region Skåne beslutat att inte längre erbjuda de privatdrivna vårdcentralerna apotekare för läkemedelsgenomgångarna.
Däremot får vårdcentralerna en ersättning på 1000 kronor för varje läkemedelsgenomgång. Alla vårdcentraler har också eget kostnadsansvar för sin läkemedelsbudget. Med en apotekare på plats ökar möjligheterna till en bättre läkemedelsuppföljning anser såväl Cecilia Lenander som Lena Fjellström.
– Finessen med en apotekare är också mervärdet, vi optimerar medicineringen, förtydligar Lena Fjellström.
Förutom de tvärprofessionella läkemedelsgenomgångarna, som är skånsk terminologi för fördjupade läkemedelsgenomgångar, är det fritt fram för andra patienter och frågeställningar.
– Vi har ju en hel del äldre patienter där något kan vara oklart och läkarna ber mig om hjälp. Ibland är det sjuksköterskorna som ber mig följa upp en patient, säger Cecilia Lenander.
– Häromdagen var det till exempel en patient där jag tolkade det som att läkaren bytt betablockerare, men patienten trodde han skulle ta båda vilket han gjorde och därför behövde förnya det ena receptet.

De här så kallade avstämningarna, det vill säga när Cecilia Lenander gör en ny och komplett läkemedelslista, resulterar så gott som alltid också i en genomgång för att se om det till exempel finns indikationer för medlen eller dubbletter.
– Jag fungerar ju också som en läkemedelsexpert som de andra kan vända sig till med sina frågor.
Ibland är det spontana frågor vid kaffet, ibland mailade via internposten, kanske efter ett patientbesök. Till exempel har sjukgymnasterna efterfrågat och fått information om de olika blodförtunnande preparaten och om olika smärtpreparat.

Cecilia Lenander följer också upp förskrivningen av olika läkemedel på vårdcentralen. Till exempel de receptfria protonpumpshämmarna som visat sig öka risken för frakturer och pneumonier.
– De har ju ansetts som i princip ofarliga och kan köpas receptfritt samtidigt som många får en reboundeffekt som gör att man inte slutar trots att de ursprungliga besvären kanske är över. Apotekspersonal är ibland vänliga och påpekar att det blir billigare att be en läkare förskriva ett storpack än de mindre man kan köpa själv.
– Cecilia är en ständig påminnelse om att vi läkare behöver fundera över vad, hur och varför vi gör en förskrivning, säger Lena Fjellström som är den som initierat att företaget anställde en apotekare.

Förutom ersättningen för läkemedelsgenomgångarna och optimeringen av patienternas medicinering fungerar genomgångarna också som utmärkta utbildningstillfällen.
– Cecilias kunskap om till exempel interaktioner är guld värd. Hon ser sådana betydligt snabbare än vi. Medan jag har sjukdomen och patientens synvinkel och sköterskan har omvårdnadsbiten och kan påpeka att en medicinering inte kommer att fungera med en tablett som patienten måste svälja hel, konstaterar Lena Fjellström.

Nu är det här med apotekare på vårdcentral inte nytt. Spridda exempel finns sedan början av 2000-talet då pionjären Judit Denés hade sin tjänst som apotekare placerad på vårdcentralen i Gislaved. Visserligen var hon anställd av Apoteket AB, men arbetsplatsen var förlagd till vårdcentralen.
Anställningen började som ett projekt som utvärderades efter två år. Men Judit Denés var på vårdcentralen till hösten 2007, då hon tillsammans med ett antal farmaceuter anställdes av landstinget i Jönköping.
– Och då sågs det också som lyxigt i överkant att ha en farmaceut stationerad på heltid på en vårdcentral, berättar hon.
Idag ingår Judit Denés i ett nytt projekt med kommunapotekare i Jönköping, ett samarbetsprojekt mellan regionen och kommunerna för att förbättra läkemedelshanteringen bland äldre.

I takt med att landstingen började anställa apotekare och omregleringen av apoteksmarknaden har Apoteket ABs konsultverksamhet minskat rejält. I stället har landstingen erbjudit primärvården farmaceutiska tjänster till läkemedelsgenomgångarna. I enstaka fall har det genom åren också funnits farmaceuter som haft sin arbetsplats inom den offentliga primärvården. Däremot är det nytt att privata vårdbolag anställer egna farmaceuter.

I Stockholms läns landsting har man nyligen påbörjat ett projekt för att testa möjligheterna att ha apotekare på vårdcentralerna. Den anställda apotekaren är stationerad vid en vårdcentral men ska enligt planen bistå också närliggande primärvårdsenheter.
– Det har ju gjorts en del försök genom åren, men det har inte varit helt lätt att finna en modell med bärighet för att få in det som en del i den reguljära verksamheten, säger Magnus Thyberg, chef på landstingets läkemedelsenhet.
– Det handlar ju om att finna ett fungerande sätt för att stödja förskrivarna.

Medan Cecilia Lenander i Skanör, speciellt under sommaren, får frågor om vad sommarsemestrande utlandssvenskar har för medicin med sig får Annika Dobszai frågor om vad det är för medicin som stadsdelens nysvenskar fått med sig från det tidigare hemlandet under sommarsemestern där.

Sedan september förra året arbetar Annika Dobszai som apotekare på Gullviksborgs vårdcentral i Malmö. Jämfört med Skanör är patienterna listade på den här vårdcentralen yngre och fattigare. Det är en landstingsdriven vårdcentral med många hyrläkare och patienter som ibland inte anser sig ha råd med nya och dyrare mediciner, som till exempel de nyare diabetsmedlen, berättar hon.

Två dagar i veckan arbetar hon på vårdcentralen. Då byts dietistskylten vid arbetsrummet ut mot Annica Doobszais titel. Hon är anställd av Region Skåne och arbetar också inom slutenvården och med läkemedelsgenomgångar på äldreboenden och inom hemsjukvården.
Arbetet på Gullviksborg är en försöksverksamhet för att se över möjligheterna att nå nya målgrupper och arbeta med läkemedelsfrågor och genomgångar på plats.
– Istället för äldreboenden och patienter inom hemsjukvården är målgruppen de som själva sköter sin medicin hemma, men där det ändå kan finnas behov av att se över medicineringen.
Och det behovet är stort, konstaterar Annika Dobszai efter det knappa året.
– Det är så mycket som kommer fram i de här samtalen jag har med patienterna. Många gånger stämmer medicinlistan  i Journalen inte med verkligheten.

Efter en viss inkörningsperiod då såväl Annika Doobszai som läkarna skulle hitta hennes roll har hon nu ett flöde av patienter som läkarna och sköterskorna vill att hon ska titta närmare på. Huvuduppgiften är att träffa eller prata med så många patienter som möjligt om deras läkemedel.
Vid läkemedelsavstämningen försöker hon utröna vad patienten verkligen använder för läkemedel. Ibland gör hon hembesök för att underlätta avstämningen. Om möjligt ber hon patienterna ta med sig sina läkemedelsförpackningar och burkar när de kommer till henne på vårdcentralen.

Avstämningen handlar om att reda ut patientens medicinanvändning. Något som sällan stämmer överens vare sig med primärvårdens läkemedelslista eller sjukhusets. Men förutom de två listorna kan patienterna använda naturmedel, kanske ha besökt ytterligare läkare i Malmö, liksom i utlandet och fått med sig läkemedel från dessa. För Annika Dobszaihandlar det om att utröna vad patienten verkligen använder. Med det som utgångspunkt har hon sedan ofta förslag på förbättringar av patientens medicinering.

Som patienten vars blodtryck fortsatt att vara allt för högt trots fördubblad dos ACE-hämmare och tillägg med kalciumflödeshämmare och betablockerare.
– Nu talar vi om en patient som behandlats för sitt höga blodtryck under flera år. När jag träffade honom och vi gick igenom medicineringen visade det sig att han inte förstått att dosen ACE-hämmare hade ökats, kalciumflödeshämmaren hade han tagit en period, men sedan tog receptet slut.
Resultatet av den avstämningen blev att man är tillbaka på ruta ett, en höjning av dosen med ACE-hämmare.
Om följsamheten nu förbättras återstår förstås att följa upp.

Ms-behandlade fick svår sjukdom

Nu har en tredje ms-patient har fått diagnosen PML samtidigt som denne behandlades med Gilenya som innehåller den aktiva substansen fingolimod.

Novartis skriver om fallet på sin informationswebbsida om ms-medicinen och FDA publicerade beskrivningar om de två tidigare fallen i början av augusti. Myndigheten gick då samtidigt ut med en varning.

Den neurologiska sjukdomen PML, progressiv multifocal leukoencefalopati, är mycket allvarlig och leder till att den vita substansen i hjärnan förstörs. Sjukdomen är orsakad av jc-viruset som normalt sett är helt ofarligt men kan leda till sjukdomen bland annat hos människor med nedsatt immunförsvar. De som drabbas får ett flertal neurologiska och kognitiva symtom och sjukdomen leder ibland till dödsfall.

Man har tidigare sett en koppling mellan PML och ms-läkemedlet natalizumab, Tysabri, men ingen av de tre aktuella patienterna hade någon gång använt detta läkemedel.

Novartis skriver på sin webbsida att man anser att läkemedlet har en positiv risk-nytta profil och uppger att man hittills behandlat fler än 125 000 patienter under 240 000 personår i både kliniska studier och uppföljningar.

Kina öppnar för utländska läkemedelsbolag

0

Kinesiska myndigheter ska göra det lättare för utländska läkemedelsbolag att komma in på den kinesiska marknaden. Bland annat planerar man att tillståndsprocesserna för nya behandlingar ska gå snabbare. Läkemedel mot till exempel hiv, cancer och ovanliga sjukdomar ska gå att få godkända med förkortad handläggningstid. Men ett villkor gäller; priset som sätts för den kinesiska marknaden får inte bli högre än vad det är i ursprungslandet eller på liknande marknader, enligt BloombergBusiness.

Dessutom ska det bli lättare att göra kliniska studier i Kina för nya behandlingar innan de godkänns.

Tidigare begränsades försäljningen i Kina av att ett läkemedel först måste vara godkänt och släppt på marknaden i ett annat land samt att ytterligare kliniska tester skulle genomföras i Kina.

De hittills långsamma rutinerna har resulterat i att mängder av ansökningar väntar på att behandlas och det finns en eftersläpning med 21 000 ärenden. Nu är planen att man ska komma ikapp innan slutet på nästa år.

Varningstext för kvinnligt Viagra

0

Addyi heter läkemedlet som är det första preparatet för behandling av låg sexlust hos kvinnor. Efter många turer och ansökningar har den amerikanska läkemedelsmyndigheten nu godkänt preparatet. Behandlingen är dock försedd med ett antal varningar vilket kan komma att begränsa användandet.

Om läkemedlet, som måste tas varje dag, kombineras med alkohol kan det leda till farligt lågt blodtryck eller svimningar. Man måste också varna om att man inte ska kombinera behandlingen med vissa andra läkemedel och läkemedlet är kontraindicerat för de som har nedsatt leverfunktion.

FDA kräver också att Sprout Pharmaceuticals, som marknadsför Addyi, ska göra tre stycken kliniska studier som ytterligare undersöker biverkningsriskerna.

Den nya behandlingen har fått smeknamnet ”kvinnligt Viagra” men har inga likheter i sin verkningsmekanism. Läkemedlet innehåller flibanserin som verkar centralt i hjärnan genom att påverka serotoninreceptorer.

Sprout Pharmaceuticals planerar att börja sälja Addyi på den amerikanska marknaden i mitten av oktober och säger till nyhetssajten Medscape att priset kommer att hamna på ungefär samma nivå som Viagra har i dagsläget.

Hon blir ny chefredaktör för Läkemedelsvärlden.se

0

Ingrid Helander kommer närmast från tjänsten som chefredaktör för branschtidningen Life Science Sweden. Hon har en snart tioårig erfarenhet som journalist, främst inom medicin och life science-området. I botten har hon också en examen i biomedicin från Karolinska Institutet.

– Det känns jätteroligt och utmanande att ta över rodret för Läkemedelsvärlden.se. Hela Apotekarsocieteten kännetecknas av kvalitet och kunskap och jag ser fram emot att bli en del av det. Med min bakgrund inom life science tror jag också att jag kan bidra med en del nya infallsvinklar och perspektiv. Det händer otroligt mycket på life science-området just nu, säger hon.

– Jag kommer att fortsätta förvalta det utmärkta arbete som den tidigare redaktionen gjort och arbeta för att tidningen ska bli ännu tydligare och vassare. Min ambition är att Läkemedelsvärlden.se ska vara en självklar nyhetskälla för alla i läkemedelskedjan och en stark röst i debatten. Det finns otroligt mycket kunskap inom Apotekarsocieteten som kan bidra till detta.

Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten, är mycket glad över att kunna välkomna Ingrid Helander till tidningen.

– Ingrids erfarenhet som journalist, chefredaktör och skapare av nyhetsevent gör att hon kompletterar Apotekarsocieteten och tidningen på ett optimalt sätt, säger hon.

Från och med den 24 augusti får tidningen också en ny reporter, Micaela Toresson. Hon har tidigare arbetat som reporter och webbredakatör på Dagens Medicin samt som nyhetssändare och digitalredaktör på Sveriges Radio P4 Gävleborg.

Tillförordnad chefredaktör för Läkemedelsvärlden.se fram till den 31 oktober är Karin Tideström.

Mediciner tillverkas på nolltid

0

Det kan bli betydligt lättare att snabbt sätt tillverka vissa läkemedel i framtiden. Genom att modifiera gener i vanlig bagarjäst lyckades en grupp av forskare att framställa opiater som kan användas för smärtlindring. Jästen i försöken kan tillverka molekylerna på bara några dagar och till ett mycket lägre pris. Normalt sett tar det ett år att producera till exempel hydrocodone när man utgår ifrån plantor.

Efter ett långt utvecklingsarbete har forskarna kommit fram till en fungerande teknik som är mer avancerad än tidigare jästmodeller. Det behövdes fler än 20 olika gener från fem olika organismer som sedan sattes in i generna på jästsvamparna under utvecklingen. Man tog fram två olika varianter där jästen utifrån sockermolekyler kan producera två smärtstillande substanser.

Det kommer krävs mer utveckling av modellen innan den kan fungera kommersiellt eftersom den ännu inte är tillräckligt effektiv. Men nyheten, som publicerats i Science, är ett stort steg man tidigare inte trodde vara möjligt, säger en av forskarna till ScienceDaily.

Fullt fungerande skulle modellen potentiellt kunna producera billigare smärtstillare som det är brist på i många länder, menar forskarna från Stanforduniversitet som ligger bakom teknikutvecklingen. Dessutom borde man kunna framställa andra läkemedel på liknande sätt.

Kol-behandling gav ökad livskvalitet

0

Patienter med kol fick signifikant förbättrad livskvalitet genom att använda den nyligen godkända behandlingen Spiolto Respimat. Behandlingen testades i två kliniska fas III-studier och resultaten har publicerats i Respiratory Medicine.

Förbättringen i livskvalitet mättes efter en skala, SGRQ, och sågs både när behandlingen jämfördes med placebo och med en behandling som innehöll tiotropium som är den ena komponenten i Spiolto Respimat. Den andra substansen är olodaterol. Båda dessa substanser finns på marknaden men då som behandlingar var för sig.

Studierna visade också att tolv veckors behandling gav förbättringar i flera av lungfunktionsmätningarna som undersöktes.

 

Nytt sätt att behandla neuroblastom

0

Neuroblastom är den vanligaste solida tumörformen utanför hjärnan hos barn och i Sverige drabbas ett tjugotal barn om året. Symtomen varierar stort men en del drabbas av en mycket aggressiv typ av sjukdomen.

Nu finns en ny behandling mot neuroblastom av högriskvarianten tillgänglig. EU-kommissionen har godkänt den monoklonala antikroppsbehandlingen dinutuximab som säljs med namnet Unituxin.

Godkännandet gäller för barn mellan 1 och 17 år och läkemedlet ges till dem som redan påbörjat någon annan kemoterapi och som svarat på behandlingen samt genomgått autolog stamcellstransplantation. Antikroppen ska också ges tillsammans med tre andra läkemedel i en kombinationsbehandling.

Behandlingen ger flera svårare biverkningar och kan bland annat ge svåra smärtor som måste behandlas med intravenösa läkemedel. Unituxin kan även ge infusionsrelaterade biverkningsreaktioner som måste övervakas.

United Therapeutics som tillverkar läkemedlet har tidigare i år fått ett godkännande i USA för behandlingen som visat på en ökad överlevnad i kliniska tester.

Bröstcancerbehandling mindre bra bland de äldsta

0

Vid många typer av cancer bland äldre människor kan kemoterapi förlänga livet. Effekten är däremot inte lika bra för de allra äldsta kvinnorna som får behandling av bröstcancer visar en ny studie. Däremot är nyttan av behandlingen stor ända upp i höga åldrar.

Den nya studien utgick utifrån en databas med 14 400 kvinnor med hormonreceptornegativa bröstcancrar i stadie I till IIIA.

Fynden visade att för kvinnor mellan 65 och 69 år ledde kemoterapi till en 30 procentig minskning av risken att dö. Riskreduktionen var 26 procentig bland 70- till 74-åringarna och 24 procent för de som var mellan 75 till 79 år. Däremot gick det inte att se någon signifikant riskreduktion bland kvinnorna som var över 80 år. Ett undantag sågs i en liten grupp som behandlades med doxorubicin samt cyklofosfamid.

Enligt Science Daily spekulerar forskarna om orsakerna till den uteblivna effekten på dödligheten av kemoterapi bland de allra äldsta. En tänkbar faktor kan vara att tumörerna har utvecklats till att vara mindre känsliga för behandlingen. En annan teori är att den åldrande kroppen gör att läkemedelskoncentrationerna blir lägre. Ytterligare en tänkbar orsak skulle kunna vara att behandlingen även dödar friska celler bland dessa patienter.

I samma studie undersöktes effekten av kemoterapi på koloncancer bland både kvinnor och män. Där såg man att behandling gav en reducerad risk att dö även bland de allra äldsta.