Vi på Läkemedelsvärlden.se tar ett uppehåll i nyhetsrapporteringen i juli. Under tiden kan du som läsare passa på att ta del av vårt arkiv av nyheter, fördjupande artiklar och bloggar. Passa även på att minnas årets första sex månader i vår halvårskrönika.
Vi är tillbaka igen vecka 33 och tills dess önskar vi alla våra läsare en riktigt skön sommar!
Abbvie har presenterat resultat från den kliniska studien Turqoise-III, där 60 patienter med hepatit C av genotyp 1b med asymtomatisk levercirros, skrumplever, ingick. Både patienter som inte fått tidigare behandling och sådana som behandlats tidigare ingick i studien.
Efter 12 veckors behandling med Viekirax och Exviera hade samtliga patienter en varaktig virologisk respons, skriver företaget i ett pressmeddelande. Viekirax består av substanserna ombitasvir, paritaprevir samt ritonavir och Exviera består av dasabuvir.
Ingen patient avbröt sitt deltagande i studien på grund av biverkningar. De vanligaste biverkningarna var trötthet, diarré och huvudvärk. Ingen patient upplevde virologisk svikt under behandlingen och ingen fick heller återfall efter att behandlingen avslutats.
Viekirax och Exviera är godkända i EU och ingår i högkostnadsskyddet i Sverige för patienter med kronisk hepatit C i fibrosstadium 2, 3 och 4.
Nej tack till gräddfil
Året inleddes med en intensiv debatt om de antroposofiska preparatens vara eller icke vara i svensk läkemedelslagstiftning. Många instanser var kritiska till att godkänna preparaten utan krav på effekt och säkerhet, vilket skulle ge dem en gräddfil. Läkemedelsverkets utredning skickades på remiss och i slutet av våren stod det klart att många remissinstanser helt förkastade utredningens fyra förslag.
Kräver ny utredning
Förra året fick TLV i uppdrag av regeringen att utreda konsekvenserna av att allt fler läkemedel inte längre ingår i förmånen. I mars presenterade myndigheten förslag på lösningar. Men eftersom TLV inte utredde apotekens fria prissättning på läkemedel utanför förmånen, menade många att roten till det onda finns kvar. Sju organisationer gick också ett steg längre och bad regeringen att snabbutreda apotekens fria prissättning.
Stopp för paracetamoltabletter
Från och med november får paracetamoltabletter enbart säljas på apotek, enligt ett beslut från Läkemedelsverket. Myndigheten hänvisar bland annat till en studie om förgiftningsfall. Läkemedelsföretaget GSK, som bland annat marknadsför Alvedon, har överklagat själva försäljningsstoppet, men också att myndigheten inte lämnat ut studien som ligger till grund för beslutet.
Hepatit C-läkemedel till fler
De nya hepatit C-medlens höga pris har lett till ökade läkemedelskostnader med en miljard för staten, och Socialstyrelsen tror även på ökade utgifter de kommande åren. Men efter nya förhandlingar mellan TLV, landstingen och företagen har priset kunnat sänkas och subventionen utökats så att fler får de nya behandlingarna.
Ännu en apoteksutredning
Det behövs en översyn av hur apoteksmarknaden fungerar, tycker sjukvårdsminister Gabriel Wikström och tänker därför tillsätta en ny apoteksutredning till hösten. Den ska bland annat titta på direktexpediering och tillgången på läkemedel i glesbygd.
Under våren har även Läkemedelsverket tvingat ett apotek att stänga på grund av brister, apotekens kvalitet mätts och Sveriges apoteksförening visat att de allra flesta faktiskt får sina läkemedel direkt.
Nej till generisk förskrivning
När Läkemedelsverket för tredje gången utredde möjligheten att införa generisk förskrivning i Sverige blev slutsatsen nej. Detta trots att 21 av 23 intressegrupper i ett förarbete var positiva till generisk förskrivning. Myndigheten vill hellre satsa på andra sätt att stärka patientsäkerheten, som en sammanhållen ordinations- och expeditionsprocess. Trots starkt kritiska remissvar ändrade myndigheten inte ståndpunkt i den rapport som skickades in till regeringen.
Röster för life science
När statsminister Stefan Löfven presenterade ledamöterna i sitt innovationsråd fick vände sig många emot att det saknades en stark life science-profil. Statsministern tog till sig av kritiken och presenterade några månader senare en utredare inom området. Därefter utsågs en ny expertgrupp som ska ge utredaren Anders Lönnberg stöd och råd.
Business as usual
Om det var Pfizer, Biogen eller något annat företag som var intresserade av Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, vet vi inte. Men någon affär blev det inte. Sobi avböjde det preliminära uppköpsbudet.
Efter tidigare nedläggningar bestämde sig Astrazeneca för att satsa i Södertälje och investerar 285 miljoner dollar i en ny anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel. Mylan har bråda dagar. Företaget var intresserat av svenska Meda, men fick nobben. Inte heller budet på 34,1 miljarder dollar på togs emot väl. Samtidigt vill Teva köpa Mylan, som värjer sig.
Lovar bättring
Ebolaepidemin ebbade långsamt ut under årets första månader, men är ännu inte över. Paradoxalt nog har de färre fallen lett till att läkemedelsutvecklingen försenats. WHO var självkritiskt och erkände att man till en början inte insåg allvaret.
Nya läkemedel
Det första läkemedlet i klassen IL17-hämmare mot psoriasis, Cosentyx, godkändes i EU och fick subvention i Sverige. Läkemedlen har visat sig mycket effektiva i kliniska studier. Men efter att Astrazenecas och Amgens läkemedelskandidat visat sig ge ökad risk för självmordstankar och sa Amgen tack och hej till samarbetet.
PD1-hämmarna har svarat upp mot de höga förhoppningarna och var en av höjdpunkterna på cancerkongressen Asco och visade bland annat effekt mot spritt malignt melanom och lungcancer. I mitten av juni fick den första PD1-hämmaren Opdivo godkänt mot malignt melanom i EU.
Dessutom har två nya läkemedel mot fetma, ett mot lungfibros och det första i en helt ny klass kolesterolsänkande medel, godkänts i EU under våren.
Förra året publicerades en studie där man funnit en fördubblad risk för melanom bland personer som tagit olika preparat som används mot erektil dysfunktion som Viagra, Levitra och Cialis. Man spekulerade då om att substanserna i läkemedlen påverkade cellulära mekanismer som ledde till melanomutveckling.
Nu har en ny mycket större undersökning gjorts bland män som använt potenshöjande läkemedel av Viagratypen. Studien utgick ifrån det svenska Läkemedelsregistret och från Melanomregistret där 4065 män med melanom registrerats. Dessa melanompatienter jämfördes med drygt 20 000 kontrollindivider.
Vad man kunde se var att melanom förekom mer ofta bland de som fått impotenshöjande läkemedel. Melanom sågs bland 12 procent män som fått minst ett recept utskrivet på någon av substanserna jämfört med 9 procent hos de som inte tagit några tabletter alls.
När forskarna analyserade samband visade det sig att det inte var potensmedlet självt som orsakat melanom. Dels såg man inte någon skillnad i risk bland de som bara fått ett recept på Viagra jämfört med de som fått medlen flera gånger. Om en substans orsakade cancer borde man se fler fall bland de som exponerats mest, menar forskarna.
Dels såg man skillnader mellan grupperna i socioekonomiska faktorer. Viagraanvändare hade en livsstil där de var friskare, hade en högre utbildning och en bättre ekonomi, vilket är faktorer som ökar melanomrisken, till exempel genom att de exponerar sig för sol mer ofta. Man kunde också se att det var mycket vanligare i melanomgruppen att patienterna hade en tidig tumör, vilket tyder på att dessa män oftare söker vård när de upptäcker hudförändringar.
Studien är ett samarbete mellan svenska forskare från Umeå universitet och regionalt cancercentrum i Uppsala tillsammans med amerikanska forskningsorganisationer.
I 23 amerikanska delstater och i Washington DC får man använda medicinsk marijuana och delstatslagarna tillåter att preparaten får användas mot bland annat Alzheimers sjukdom, epilepsi, glaukom och njursjukdomar samt parkinson.
Nu har forskare gjort en stor litteraturgenomgång publicerad i Jama av gjorda kliniska studier för att se vilka evidens det finns för att produkterna fungerar.
Totalt tittade man på 79 studier med fler än 6 000 deltagare. I några studier kunde man se bevis för att marijuana kan hjälpa vid kronisk smärta, neuropatisk smärta och mot spasticitet orsakad av ms.
Däremot var evidensen svag för att preparaten skulle hjälpa mot symtom som ångest, sömnstörningar, illamående från kemoterapi och Tourettes syndrom. Behandlingen ledde också ofta till yrsel, muntorrhet och trötthet samt illamående och eufori.
En annan studie som samtidigt publicerades i tidskriften undersökte man innehållet i olika marijuanapreparat som köpts på amerikanska västkusten och mätte styrkan av substansen THC.
I 13 av 75 produkter var nivån på den aktiva substansen överensstämmande med vad som angavs på förpackningen. Nästan var fjärde hade en för hög nivå medan de allra flesta hade en för låg styrka.
I en kommentar i Jama menar författarna att tillstånden i flera amerikanska delstater grundar sig på i många fall alldeles för vaga grunder och att fler studier krävs.
Jama; Cannabinoids for Medical UseA Systematic Review and Meta-analysis
Jama; Cannabinoid Dose and Label Accuracy in Edible Medical Cannabis Products
En felexpediering vid ett apotek i södra Sverige ledde till att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, nu utrett händelsen.
Enligt anmälan fanns en kommentar i receptet från förskrivande läkare där det framgick att ett läkemedel endast skulle expedieras till personalen på ett specifikt boende. Receptet var elektroniskt och vid expeditionen lämnade apoteket istället ut sömnmedlet zolpidem direkt till patienten som tog samtliga tabletter vid ett och samma tillfälle. Misstaget blev känt genom att patientens anhöriga kontaktade den ordinerande läkaren.
Händelsen ledde till att en Lex Maria-anmälan gjordes av apoteket och Ivo har nu behandlat ärendet. Enligt vårdgivarens internutredning missade farmaceuten förskrivarkommentaren och gjorde flera avsteg från gällande rutiner. Man konstaterar också att det rådde ett högt kundtryck vid händelsen och att farmaceuten jobbade ensam på grund av sjukdom. Dessutom konstaterar apoteket att systemet inte varnade och det berodde på att förskrivaren hade skrivit kommentaren på fel ställe i receptet. I det aktuella fallet skrevs instruktionen i doseringsfältet istället för ett annat fält.
Apoteket säger att samtliga felexpedieringar som sker analyseras och sammanställs innan de sedan används i patientsäkerhetsutbildningar som är obligatoriska för samtlig personal. Det aktuella fallet kommer alltså återkopplas till alla farmaceuter.
Apoteket vill även sprida information till vårdgivare om fördelen att använda rätt fält för förskrivarkommentaren.
Ivo bedömer att apoteket nu har fullgjort sina plikter och att vårdgivarens slutsatser är adekvata och beslutar därför att ärendet är avslutat.
I en ny studie fungerade idarucizumab som en effektiv antidot och kunde direkt häva den blodförtunnande effekten av Pradaxa, dabigatran.
Pradaxa tillhör den nya generationens blodförtunnare som kan tas oralt. Innan en verksam antidot finns på marknaden har användningen av läkemedlet i viss mån begränsats av att det inte funnits något sätt att häva den antikoagulerande effekten vid till exempel olyckor eller akuta operationer.
Nu har resultaten från en klinisk studie sammanställts där 90 patienter som medicinerade med Pradaxa ingick. Idarucizumab gavs till 51 individer på grund av akut blödning och 39 patienter fick läkemedlet för att de var tvungna att göra ett akut ingrepp. Behandlingen med antidoten hade full effekt inom några minuter och gav normaliserande koagulationstester bland 88 till 98 procent av patienterna.
Ansökningar om godkännande av antidoten behandlas med förtur i både USA som inom EU.
Resultaten är publicerade i New England Journal of Medicine och studien är finansierad av Boehringer Ingelheim som tagit fram antidoten liksom Pradaxa.
Även en antidot mot Equilis har visat bra resultat i en klinisk fas III-studie.
Andexanet alfa från Portola Pharmaceuticals nådde de uppsatta studiemålen och reverserade den blodförtunnande effekten av Eliquis, apixaban, med drygt 93 procent. Studieresultaten ska ligga till grund för en planerad ansökan under året om godkännande i USA tillsammans med data där samma antidot testats mot blodförtunnaren Xarelto, rivaroxaban.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har inlett ett samarbete med patientnätverket ”Patients Like Me” för att få samla in uppgifter från sajten. På webbplatsen skrivs det om allt från biverkningar, hur patienterna klarar av följsamhet för sin medicinering samt även uppgifter om livskvalitet i samband med läkemedelsanvändning.
Nätverket har fler än 350 000 medlemmar och har hittills biverkningsrapporter för fler än 1000 olika läkemedel.
Genom samarbetet, där man får direkta uppgifter från patienterna, hoppas FDA att man ska få en snabbare väg för att samla in information om läkemedel än vad man har idag.
Sedan tidigare samarbetar sajten med läkemedelsbolagen Astrazeneca, Genentech och Biogen.
Polisen och Tullverket har tillsammans med Läkemedelsverket deltagit i ett stort internationellt samarbetsprojekt som verkar mot illegal försäljning på nätet av illegala läkemedel. Operation Pangea VIII genomfördes under den första delen av juni och är ett årligt återkommande projekt.
I Sverige har man gjort tullkontroller vid post och fraktterminaler och Läkemedelsverket har inriktat sig på bantningsprodukter.
Tullverket har gjort 700 insatser vilket resulterat i 26 000 beslag av framförallt narkotikaklassade läkemedel samt dopingpreparat. Under arbetet har också en person gripits för grovt smugglingsbrott.
Polisens arbete har fokuserat på att informera internetleverantörer samt ägare av domäner och webbhotell om att de haft kunder som sålt läkemedel illegalt. Resultatet är att ett 60-tal sidor stängts ned.
Läkemedelsverket ska under hösten analysera en del av de läkemedel man tagit i beslag för att fastställa vad tabletterna och kapslarna innehåller. Sedan tidigare vet man att en stor del av de läkemedel som säljs på nätet är förfalskningar och ibland antingen verkningslösa eller med ett innehåll som kan vara farligt.
I höst lanseras en för EU gemensam symbol som ska tala om för konsumenterna att en webbplats säljer läkemedel legalt.
Den dödliga virussjukdomen antogs vara utrotad från huvudstaden då inga nya insjuknanden rapporterats de senaste tre veckorna. Men de senaste dagarna har nya fall upptäckts, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Den värst kända ebolaepidemin hittills beräknas ha dödat över 11 000 människor i Västafrika, varav ungefär en tredjedel i Sierra Leone. Liberia blev ebolafritt i maj, men grannländerna Sierra Leone och Guinea kämpar fortfarande för att utrota sjukdomen.
Att nya fall nu upptäckts i Sierra Leones huvudstad oroar landets hälsomyndigheter eftersom myndigheterna stängt karantänerna i staden.
Nu finns en uppenbar risk att sjukdomen får spridning igen eftersom de nya fallen upptäckts i ett fattigt tättbefolkat område utan tillräckliga hygienutrymmen.
En majoritet av remissinstanserna avvisar förhandlingsmodellen med hänvisning till att priset blir en hemlighet mellan dosapotek och företag. Jönköpings läns landsting menar att dosaktörerna då kommer att kunna leverera till en allt lägre kostnad, till följd av den ökade lönsamhet som blir resultatet av förhandlingsrätten, och att det i sin tur kommer att innebära ökad dosdispensering och minskad transparens när det gäller handelsmarginalen. Landstinget är också tveksamt till ökad efterfrågan på maskinell dosdispensering ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
De flesta remissinstanserna avvisar också förslaget att det generiska utbytet inte ska vara obligatoriskt vid dosdispensering. Landstingen och regionerna, liksom bland annat läkemedelsföretagens branschorganisationer Lif och FGL men även Apotekarsocieteten, förordar istället ett förslag som innebär att det utformas en speciell periodens vara lista med längre perioder än vid generiskt utbyte på apotek.
Lif understryker också behovet av en ny handelsmarginal för dosdispenserade läkemedel som utgår från antalet dospackade läkemedel istället för som nu antalet öppnade förpackningar. En ordning som innebär att dosföretagen, enligt Lif, inte har något incitament att köpa in och dispensera stora förpackningar.
En av remissinstanserna, Apoteket AB, är till skillnad mot de flesta andra mycket positiv till förhandlingsmodellen och möjlighet för dosapoteken att själva bestämma om och när man byter. Företaget är den enda av apotekskedjorna som själv är dosaktör.
Kronans apotek kritiserar i sitt remissvar det företagets informationsdirektör Andreas Rosenlund beskriver som en inlåsning av patienterna.
– Det problematiska är att så som systemet fungerar idag är själva förpackningstjänsten bara en av dosaktörernas affärsidé, säger han.
Att som Svensk Dos för en tid sedan kunna lämna ett nollbud på själva dostjänsten beror på att företaget förutom handelsmarginalen från de dosdispenserade läkemedlen också räknar med handelsmarginalen för de läkemedel som skickas med i hela obrutna förpackningar.
– Hela systemet bygger på att man låser in patienterna och att den som vinner upphandlingarna får del av den handelsmarginal som egentligen är tänkt för apoteken.
Värdet av de läkemedel som expedieras till de idag cirka 200 000 dospatienterna beräknas till cirka två miljarder per år. En ökning med 100 000 patienter till skulle öka försäljningen med en miljard till via dosaktörerna. Pengar som Kronans apotek gärna vill ha del av.
– Vi menar att systemet idag är principiellt galet. Vi vill ha ett system som skiljer på dispensering och expediering. Det vill säga landstingen upphandlar dispenseringen men inte expedieringen.
Vem som ska expediera de dosförpackade läkemedlen ska istället patienten eller den med fullmakt från patienten besluta, tycker Kronans apotek.
EU har nu sagt ja till Bristol-Myers Squibbs PD1-hämmare Opdivo, nivolumab, för behandling av malignt melanom som inte går att operera eller har metasstaserat.
Behandlingen är godkänd både som första linjens läkemedel eller för tidigare behandlade patienter. Läkemedlet är sedan tidigare godkänt i flera andra delar av världen.
I USA är det sedan en tid också godkänt för behandling av avancerad icke-småcellig lungcancer.
Det nya cancerläkemedlet Imbruvica som innehåller ibrutinib ingår nu i läkemedelsförmånen med begränsning. Subventionen gäller för patienter med kronisk lymfatisk leukemi, KLL, som tidigare fått behandling eller som har genmutationen TP53.
Däremot har TLV beslutat att inte subventionera läkemedlet för behandling av mantelcellslymfom, MCL, som är en andra indikation som Imbruvica är godkänt för. Myndigheten säger att det finns flera behandlingsalternativ vid MCL men också att de har omfattande biverkningar. Men man anser att det inte finns tillräckliga belägg för att Imbruvica skulle vara ett bättre läkemedel för patienterna med MCL i relation till jämförelsealternativen.
Beslutet om subventionen för behandling av KLL grundas på att patienterna som får Imbruvica lever längre utan att sjukdomen förvärras jämfört med om de fått rituximab kombinerat med idelalisib som är ett alternativ. Kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår för Imbruvica vid KLL jämfört med rituximab plus idelalisib är 830 000.
Imbruvica tillhör en ny klass läkemedel som kallas BTK-hämmare och verkar genom att blockerar Brutons tyrosinkinas.
Den fasta ersättningen för läkemedel förslås att sänkas med 75 öre och detta ska fullt ut finansiera en höjd ersättning som ska ges vid hanteringen av de dyra läkemedlen, anser TLV.
TLV har under de senaste två åren gjort en översyn om handelsmarginalen för apoteken och nu har en femte och sista delrapport publicerats. Man konstaterar att försäljningen av dyra läkemedel har ökat under den senaste tiden och TLV menar att den ökade ekonomiska risken som hanteringen av dessa läkemedel innebär måste kompenseras. Planen är enligt slutrapporten att samhällskostnaden kommer att bli oförändrad med förslaget.
Försäljningen av preparat med ett inköpspris på mer än 10 000 kronor har ökat med 60 procent mellan 2009 och 2014 vilket motsvarar 1,7 miljarder kronor och beloppet kommer att öka genom införandet av nya hepatit C- läkemedel. Med den nuvarande handelsmarginalen får apoteken maximalt 167 kronor per förpackning samtidigt som det är förknippat med en ekonomisk risk att tillhandahålla dyra läkemedel
TLVs nya förslag innebär att ersättningen för dyra läkemedel istället hamnar på maximalt 1047 kronor och menar att det just är de små apoteken som kan gynnas av nyordningen.
Detta håller inte Sveriges apoteksförening med om.
– Det är orimligt av TLV att lägga förslag som en mycket stor mängd apotek kommer att förlora på. Inte minst mindre apotek blir förlorare. Vi har svårt att se hur detta rimmar med den viktiga roll som apoteken spelar i vårdkedjan. Det är angeläget att förbättra apotekens möjligheter att hantera dyra läkemedel, men denna effekt motverkas av det förslag som TLV nu har lagt, säger Johan Wallér, vd på Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.
Till hösten ska TLV börja utforma förskrifter för den ändrade handelsmarginalen och göra en beskrivning av vilka konsekvenser som blir följderna av förändringarna. Handlingarna ska sedan skickas ut på remiss och en justering av handelsmarginalen kan tidigast träda ikraft runt nyåret 2016.
Läkemedelskandidaten lesinurad nådde inte alla primära slutmålen i en fas III-studie som undersökte effekten mot gikt, enligt FierceBiotech.
När läkemedlet gavs i dosen 400 milligram och i kombination med febuxostat fick patienterna en signifikant sänkning av urinsyra jämfört med om patienterna bara fick febuxostat. Den högre dosen har däremot visat en koppling till biverkningar på njurarna.
Astrazeneca har ansökt om ett godkännande för både i USA som EU för att använda läkemedlet i den lägre dosen 200 milligram. Just den lägre dosen gav inte någon signifikant sänkning av urinsyra i den senaste studien vilket riskerar att stoppa läkemedelskandidaten från att nå marknaden.
Båda doserna resulterade i en total minskning tofusbildningar, giktknottror, men ingen dos gav en total reduktion av minst en tofusbildning, vilket var ett sekundärt studiemål.
Astrazeneca köpte lesinurad från Ardea Biosciences I mitten av juni 2012 för drygt 1,2 miljarder dollar.
