Innan Apoteket ABs bolagsstämma i mitten av april behöver regeringen ha fattat beslut om apoteksombudens framtid. Som underlag har man bland annat Läkemedelsverkets förslag på en omreglering som gör att alla apotekskedjor får rätt att etablera apoteksombud och att intresserade handlare blir fria att förhandla med de olika kedjorna.
Till första juli ska Apoteket ABs exklusiva rätt att driva den här affären eller, om man så vill, kanske tvånget att göra det, upphöra enligt tidigare regeringsbeslut. Det blir fritt fram för alla. Samtidigt som ingen är tvingad. Och just det oroar glesbygdsutredningens huvudsekreterare, Monika Selahn. För vad hjälper det de som bor i glesbygden att alla får om ingen vill?
– Vi tycker nog att regeringen bör överväga att åtminstone en tid till ha kvar ägaranvisningen så att Apoteket AB får fortsatt ansvar för läkemedelsförsörjningen i glesbygden. För ombuden är viktiga för människorna som bor där, även om affärens lönsamhet tros vara tämligen liten.
Glesbygdsutredningen, liksom bland andra Statskontoret och IVO, Inspektionen för vård och omsorg påpekar att Läkemedelsverket inte analyserat den eventuella lönsamhet som finns i affären eller konsekvenserna om ombuden minskar rejält.
Och faktum är att de övriga kedjorna förefaller måttligt intresserade av att ta upp konkurrensen med Apoteket AB. De kedjor som svarat på remissen förutom Apoteket AB, Kronans Apotek och Hjärtat säger sig på lite sikt inte se behov av några apoteksombud, även om man välkomnar ett regelverk som gör det möjligt för alla apoteksaktörer att etablera ombud.
Välkomnar konkurrensneutraliteten gör även Apoteket AB.
– Däremot har vi synpunkter på den etableringskontroll, tillsyn och regler för tillstånd som Läkemedelsverket föreslår. Förslagen är både komplicerande och fördyrande och det här är inte någon jättelönsam affär, säger Ninna Andermo-Hallåker som ansvarar för ombudsverksamheten på Apoteket AB.
Hur lite lönsam är dock svårt att få något grepp om. Men TLV är i sitt remissvar inne på Apoteket ABs linje och påpekar att det här är en begränsad verksamhet, om än viktig och att kontrollen inte får lägga hinder i vägen.
Annika Babra som ansvarar för Läkemedelsverkets rapport håller med om att det saknas en analys av lönsamheten och eventuell nedläggning av ombuden.
– Men det var inte heller vårt uppdrag.
Däremot står det i uppdraget från den dåvarande regeringen att Läkemedelsverket ska föreslå ”en konkurrensneutral ordning som bidrar till att säkerställa läkemedelsförsörjningen i hela landet.” Myndigheten påpekar också i sin egen utvärdering av sitt förslag att ”Det finns en risk att ombudsverksamheten upphör om ingen apoteksaktör väljer att inrätta apoteksombud och Apoteket AB väljer att avsluta sin…”
Inför sin rapport frågade Läkemedelsverket olika intressenter hur man ansåg att läkemedelsförsörjningen kunde säkerställas när Apoteket ABs ansvar för ombuden upphör. Fackförbundet Sveriges Farmaceuter menar, liksom flera apotekskedjor, att en utveckling av distanshandeln är svaret, medan farmacisektionen inom Unionen anser att Apoteket AB ska ha fortsatt ansvar att driva apoteksombud och få en ersättning för det från TLV. Apotekarsocietetens förslag var att ombudsverksamheten skulle läggas över på det apotek som låg närmst geografiskt, medan landstinget i Jönköping nämner att landstinget skulle kunna sköta det.
Gemensamt för de flesta landsting som svarade på enkäten var att apoteksombuden behövs tills distanshandeln fungerar fullt ut, det vill säga för leverans också av kylvaror, flytande och narkotiska läkemedel vilket den inte klarar idag.
E-handeln är det som med tiden kommer att ersätta ombuden, det tycks de flesta överens om. Men där tycks vi inte vara idag då ungefär två procent av Sveriges befolkning uppger sig under ett år ha handlat läkemedel via nätet. Och det är inte äldre människor på glesbygden som främst använder nätet för inköp, utan storstadsbor.
Såväl Apoteket AB som de övriga kedjorna är sedan länge igång med eller i startgroparna med e-handel. Det enda apoteksföretag som enbart ägnar sig åt e-handel är Apotea som visserligen tredubblat sin omsättning på några år, även om företaget bara omsätter några promille av vad apotekskedjorna gör.
Den lilla distanshandel med läkemedel som förekommer idag gäller främst receptfria varor, enligt Apoteas vd Pär Svärdson. Hur stor del vill han inte uppge.
– Men jag kan säga att receptandelen ökar snabbt.
Att allt fler i branschen nu satsar på e-handeln är bara positivt också för Apotea, enligt Pär Svärdson.
– När Hjärtat gör TV-reklam för sin distanshandel, så spiller det liksom över på oss med. När de stora kedjorna börjar satsa på e-handeln blir det mer legitimt.
Men som sagt idag utgör distanshandeln bara någon ynka procent och frågan är om den och i så fall när kan ersätta de närmare 700 apoteksombuden. Eller kanske de inte behöver ersättas. Medan Läkemedelsverket så att säga svurit sig fria från något annat ansvar för läkemedelsförsörjningen än att ta fram ett konkurrensneutralt förslag till ombudsverksamhet, så ligger hela glesbygdspaketet på regeringskansliets bord.
– Om ombudsaffären ska konkurrensutsättas enligt Läkemedelsverkets förslag behövs en del lagändringar och en proposition behöver läggas snart för att det ska vara klart till 1 juli, säger Caroline Nilsson departementssekreterare på regeringskansliet.
Om regeringen vill förlänga Apotekets ABs åtagande att hålla liv i apoteksombuden ska ett sådant beslut tas på Apoteket ABs årsstämma i mitten av april.
