Månads arkivering mars 2015

Test skiljer på bakteriella och virusinfektioner

Jonas Sandstedt
-
0
Test skiljer på bakteriella och virusinfektioner

Bakteriella och virala sjukdomar går ofta inte att skilja på vid en klinisk undersökning. Detta gör att alltför många får antibiotika som inte har någon verkan mot den virusinfektion de i själva verket har. I förlängningen leder det till en ökad risk för att resistenta bakterier utvecklas. Samtidigt misstolkas bakteriella infektioner ibland som virusorsakade. Bland dessa patienter sätts ibland därför antibiotikabehandling in för sent och det finns en risk för längre sjukperioder och komplikationer som följd. Det finns sedan tidigare tester som kan indikera vad symtomen beror på, men dessa är inte helt konklusiva och det tar ofta tid för att få ett svar.

Nu har forskare utvecklat ett snabbtest som med stor säkerhet skiljer ut orsaken till varför patienterna är sjuka.
Den nya testmetoden bygger på tecken som kroppens immunförsvar ger vid infektioner. Man valde ut tre olika proteiner i blodet och genom att titta på vilket mönster nivåerna av dessa proteiner visar upp går det att säkert skilja mellan bakterier och virus. Ett speciellt protein skilde ut sig extra tydligt. Nivån på proteinet TRIAL blev hög vid flera virusinfektioner men i stället låg vid bakterieorsakade tillstånd.

Metoden testades för 56 olika varianter av patogener och visade både hög specificitet och sensitivitet.

Forskarna håller på att vidareutveckla tekniken så att den går att använda direkt på mottagningen.

Källa: Plos One

Livshotande interaktioner med hepatit C-läkemedel

Jonas Sandstedt
-
0

En patient ska ha dött i hjärtinfarkt och tre var tvungna att få pacemaker på grund av hepatit C-läkemedlen Sovaldi eller Harvoni. Totalt har nio patienter fått rubbningar i hjärtrytmen när de påbörjade en hepatit C-behandling och samtidigt medicinerade med amiodaron.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har uppdaterat produktinformationen om rytmrubbningarna. Gilead redovisar att man känner till sex fall där en allvarlig symtomatisk bradykardi uppkom inom 24 timmar efter att hepatit C-medicinerna satts in och ytterligare tre fall uppstod inom två till tolv dagar vid en samtidig kombination med amiodaron som används just för olika störningar i hjärtrytmen.

Gilead skriver i sin uppdaterade information om läkemedlen att mekanismen för den potentiella livsfarliga interaktionen är oklar. Bolaget säger att ifall patienter behöver Sovaldi eller Harvoni och samtidigt medicinerar med amiodaron så ska patienterna vårdas i slutenvård de första 48 timmarna och sedan följas upp under två veckor.

Man poängterar även att amiodaron har en extremt lång halveringstid, cirka 50 dagar, vilket gör att man även måste ta hänsyn till om patienten tidigare medicinerat med hjärtmedicinen men nu slutat.

Lyxumia ingår i högkostnadsskyddet

Jonas Sandstedt
-
0

Lyxumia, lixisenatid, är en GLP-1-receptoragonist som tas som en injektion en gång dagligen som komplementbehandling vid diabetes typ II.
Nu har TLV beviljat att läkemedlet ska ingå i högkostnadsskyddet som ett tillägg till basinsulin för de patienter som inte uppnår sina behandlingsmål.

Mer än hälften av alla som behandlas med basinsulin når inte den nivå på blodsockret de borde. Det gäller nivåerna på värdet för HaA1c som är en indikator för hur högt blodglukoset varit under de senaste månaderna. Lyxumia kan hjälpa de patienter som har för höga nivåer på HbA1c trots att de har en bra nivå på fasteblodsockret.

Preparatet är utformat som en glukagonlik peptid-1-receptoragonist vilket är en hormongrupp som finns naturligt i kroppen. Hormonet frisätts normalt inom några minuter efter måltider. Effekten blir att insulininsödringen ökar och en bestående hämmande effekt på magsäckstömningen vilket ger en kraftig effekt på blodsockerstegringar efter måltider.

Subventionen gäller endast när Lyxumia används i kombination med basinsulin för patienter som först har provat metformin, SU-preparat eller insulin, eller när metformin eller SU-preparat inte är lämpliga.

Ebolainsatsen ett globalt misslyckande

Ingert Nilsson
-
0

Ebolautbrottet har beskrivits som en gränsöverskridande epidemi i länder med svaga sjukvårdssystem utan erfarenhet av ebola. Men det är bara en del av förklaringen till epidemins framfart som kostat över 10 000 människor livet i Guinea, Liberia och Sierra Leone.

I den rapport om ebolainsatsen som Läkare utan gränser tagit fram var utbrottets utbredning också ett resultat av misslyckanden på flera nivåer.
Rapporten ”Pushed to the limit and beyond” tar bland annat upp de tidiga varningssignaler som Läkare utan gränser sände ut efter de första ebolafallen I Guinea och som berörda regeringar först avfärdade.

Det gjorde också WHO när Läkare utan gränser i slutet av mars lämnade en första rapport om ett aldrig tidigare skådat ebolautbrott. Först i augusti kom enligt läkarorganisationen en senkommen internationell reaktion.

Utan recept trots receptbelagt inget hinder

Ingert Nilsson
-
0

Ungefär var tredje person, 27 procent, svarade ja på enkätfrågan om de kunde tänka sig att handla receptbelagda hostmediciner på nätet, utan att ha recept på läkemedlet. Det blir drygt 2.1 miljoner personer.

Det är Läkemedelsverket som i samarbete med ett opinionsföretag undersökt svenskars inställning till att köpa receptbelagda läkemedel på internet.
Sammanfattningsvis är det betydligt färre som gjort det än som kan tänka sig att göra det. Det gäller också att handla receptbelagda läkemedel utan att först ha konsulterat läkare och fått ett recept utskrivet.
12 procent av de tillfrågade uppgav att de köpt ett eller flera läkemedel på internet de senaste åren. Antibiotika, host/luftrörspreparat, potensmedel, värkmedicin och insomningsmedel var de vanligaste. De flesta hade gjort det efter konsultation och recept.

Men ett fåtal, en procent, uppgav att de köpt receptbelagda potens-, värk- och hostläkemedel på nätet utan recept eller att ha träffat läkare. Främst är det 18-29 åringar utan barn i storstäder som gjort det.
Få säger sig alltså ha handlat utan recept. Betydligt fler säger sig vara beredda att göra det. 22 procent svarade att de kan tänka sig att handla receptbelagda värkmediciner utan recept, 13 procent sömn- och insomningsläkemedel och 27 procent såg inget hinder i att köpa receptbelagda läkemedel mot hosta/luftrörsbesvär utan recept.

Undersökningen är en del i Läkemedelsverkets arbete med att informera om hur man handlar receptbelagda läkemedel säkert via nätet och om riskerna att göra det från andra än godkända apotek.
Till exempel fann man i den här undersökningen att en majoritet inte känner igen symbolen för godkänt apotek i Sverige.
I sommar kommer också en symbol för godkänt internetapotek inom EU.

Föreslår förbud mot kodein till barn

Ingert Nilsson
-
0

Tidigare har EMAs säkerhetskommitté PRAC rekommenderat en ytterst begränsad användning av kodein som smärtlindring hos barn. Ett skäl är att kodein hos snabba metaboliserare  snabbt omvandlas till morfin vilket kan leda till allvarliga toxiska effekter.

Nu har kommittén utökat rekommendationen också till produkter med kodein som används för att behandla förkylning och hosta. Kommittén vill att kodein kontraindiceras för barn som är yngre än 12 år.
De här produkterna som finns på recept och i vissa länder utan recept bör inte heller finnas tillgängliga för personer under 18 år om de har andningsproblem, enligt rekommendationen.

Även om det idag är mycket ovanligt med kodein till barn är risken för biverkningar så stor att kommittén vill förbjuda det i pediatriska produkter. PRAC råder också ammande mödrar att inte använda kodeinprodukter då läkemedlet kan överföras till barnet via bröstmjölken.
I Sverige finns inga receptfria produkter med kodein.

Brittiska tonåringar meningitvaccineras

Jonas Sandstedt
-
0

Storbritannien väljer att massvaccinera tonåringar efter att allt fler fått meningit. Antalet fall av hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker typ W, som kan vara dödligt, ökade från 22 fall under 2009 till 117 fall förra året inom landet.

Infektioner av grupp W har främst setts bland äldre individer men verkar ha fått fäste bland landets tonåringar. Nu väljer Storbritannienens hälsomyndigheter att vaccinera 3 miljoner ungdomar mellan 14 och 18 år med ett vaccin som förebygger smitta av bakteriegrupperna A, C, W och Y.

Detaljer för vaccinationerna är ännu inte klara med det blir GSK som får leverera vaccinet enligt FierceVaccine.

Sedan maj förra året vill landets rådgivande kommitté för vaccinationer att meningit B-vaccinet Bexero ska inkluderas I barnvaccinationsprogrammet. Dessa vaccinationer har dock ännu inte kommit igång eftersom parterna inte kan enas om prissättningen för Novartis vaccin.

 

Alzheimersamarbete delar på 1,3 miljarder

Jonas Sandstedt
-
0
Alzheimersamarbete delar på 1,3 miljarder

Innovative Medicine Initative, IMI, har presenterat en ny plattform för alzheimerforskning. IMI, som är ett samarbete mellan EU och den europeiska läkemedelsindustrin genom organisationen Efpia, kommer att i det här samarbetet arbeta tillsammans med Global Alzheimer’s Platform (GAP).

Målet är att skynda på forskningen och då i delprojekt som är så stora att vanliga organisationer inte mäktar med att driva dem.
Delprojekten ska komplettera varandra och har vardera en budget på 167, 520 och 594 miljoner kronor, tillsammans 1,3 miljarder. Plattformen ska samla experter från industri, universitet, mindre biotechföretag och patientorganisationer.

-Alzheimers sjukdom är en global utmaning som kräver en global lösning, och det är i den andan som IMIs alzheimerplattform vill nå ut till andra initiativ om Alzheimers sjukdom runt i världen.
-Alla som arbetar med Alzheimers sjukdom behöver att dra åt samma håll ifall vi vill nå resultat som kan göra slut på lidandet från denna hemska sjukdom, säger Irene Norstedt, IMI Acting Executive Director, i ett pressmeddelande.

Meta-analys avfärdar risker med Champix

Jonas Sandstedt
-
0

Tidskriften BMJ publicerade en studie som avfärdar de flesta riskerna med rökavvänjningspreparatet Champix, vareniklin, bara några dagar efter att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA utökat sina varningstexter.

Forskare från Bristol sammanställde 39 studier om substansen vareniklin med totalt 10 800 deltagare. 5 800 personer hade tagit maxdosen på 1 milligram 2 gånger dagligen och dessa jämfördes med personer som fått placebo.

Det gick inte att se något ökat självmordsbeteende bland Champix-användarna och inte heller fler depressioner eller ökad dödlighet. Det gick inte heller att göra några kopplingar till självmord eller depressioner från medicinen, som kunde härledas till ålder, kön, etnicitet eller närvaro eller frånvaro av tidigare psykisk sjukdom. Om studierna var finansierade av läkemedelsbolaget påverkade inte heller dess resultat.

Läkemedlet gav däremot en ökad risk för sömnstörningar av olika slag men detta är känt sedan tidigare och ingår i dagens patientinformation.

Svårt att studera insulinpumpars säkerhet

Jonas Sandstedt
-
0
Svårt att studera insulinpumpars säkerhet

Insulinpumpar används av ett ökande antal diabetiker och då främst bland de med typ 1-diabetes.

Det anses säkert att använda insulinpump men om de inte fungerar fullt ut kan det innebära en fara för patienten. Driftstörningar når i regel tillverkarna men det kan vara svårare för utomstående, till exempel forskare, att ta del av en samlad information. I USA samlas driftstörningsinformation hos FDA, men rapporteringen varierar stort mellan olika producenter. I EU samlas information i en databas som är stängd.

Nu vill experter from the American Diabetes Association tillsammans med European Association for the Study of Diabetes att rapporteringen om pumparna säkerhet ska organiseras på ett sätt som ökar transparensen. Med hjälp av mer tillgänglig data kommer det också gå att bedriva forskning om pumparnas säkerhet och nytta.

Kräver id för att sälja billigare hepatit-C medicin

Jonas Sandstedt
-
0

Gilead har tecknat avtal med 11 generikabolag som ska sälja billiga varianter av hepatit C-medicinen Solvaldi i 91 stycken låginkomstländer. Nu anklagar Läkare utan gränser bolaget för att användandet av behandlingen begränsas.

Enlig organisationen kräver bolaget bevis för medborgarskap på patienterna om de ska få medicinen. Uppgifter om var patienten bor behövs också, enligt uppgifter i FiercePharma. Gilead vill på detta vis förhindra att lågkostnadsmediciner sprider sig till de 50-talet länder där priset hamnat på en mellannivå, till exempel Kina, Thailand och Argentina.

Organisationen Läkare utan gränser menar att identitetskravet för det första kränker patienterna integritet, men framförallt förhindrar att flyktingar, migranter och andra utsatta individer får någon behandling alls.

Gilead vill att medicinburkarnas streckkoder registreras och kopplas ihop till patienten och att man inte får en ny burk innan den gamla lämnats in.

Stent med läkemedel kan ersätta operation

Jonas Sandstedt
-
1
Stent med läkemedel kan ersätta operation

New England Journal of Medicine har publicerat en studie där 9000 patienter genomgick en kranskärlsoperation på grund av förträngningar i kärlen. En lika stor grupp av deltagare fick istället en stent insatt på platsen för förträngningarna och denna var täckt med läkemedlet everolimus. Läkemedlet förhindrar att det blir inflammation runt stenten och minskar också risken för ärrbildning, vilket ibland setts som långtidsbiverkan vid användningen av den första generationens stentar.

Vid tre års uppföljning visade det sig att det hade gått lika bra för dem som bara fick en stent insatt istället för att genomgå det stora ingreppet som kranskärlskirurgi innebär. Dödligheten var lika i båda grupperna.

Undersökningen gjordes som en registerstudie där deltagarna hade kärlsjukdom som angripit flera kranskärl. Som väntat gick det bättre under de första 30 dagarna efter ingreppen för de individer som fick en stent insatt genom det mycket mindre ingreppet. Men att långtidsresultatet blev lika bra för grupperna har inte visats i tidigare studier.

Studien sponsrades av Abbott Vascular som är en av de två bolagens som tillverkar everolimus-täckta stentar.
 

Läkemedelskostnaderna ökade med en miljard

Jonas Sandstedt
-
0

Under 2014 uppgick kostnaderna för receptbelagda läkemedel till 26,5 miljarder kronor och kostnaden har inte varit så hög sedan 2006.
-En stor del av ökningen kommer ifrån kostnaderna för de nya hepatit C-läkemedlen. Det är en helt ny utgiftspost, säger Henny Rydberg, utredare vid Socialstyrelsen.

Totalt ökade dessa läkemedel utgifterna med 600 miljoner kronor under 2014.

Socialstyrelsens rapport pekar ut ytterliga två skäl till de ökande kostnaderna, adhd-läkemedel samt en större användning av de nya blodförtunnade läkemedlen.
– Det har tillkommit fler adhd-preparat men läkemedlen har också ökat i antalet förskrivningar. TNF-hämmare står också för en allt högre kostnad, säger Henny Rydberg

Uthämtningen av antibiotika har däremot minskat.

Som tidigare ser man att det finns skillnader i läkemedelsanvändningen mellan könen.
-Vad som är nytt för i år att vi tittat närmare på utbildningsnivå och läkemedelsanvändning, säger Henny Rydberg.
-Det finns en högre användning av smärtstillande medel, magsårsmediciner och en del lugnande preparat bland de med högst grundskoleutbildning. För östrogen är det tvärt om, högre användning för de dem med högre utbildningsnivå.

Glädjande siffror är att antibiotikaanvändningen har minskat mot tidigare år. Däremot är Penicillin V fortfarande ett av de preparat som sålt mest av alla medel. Det enskilt största prepararaten för 2014 var paracetamol som hämtades ut mer än en miljon gånger.

Statistiken för receptfria läkemedel visar att fluorsköljning, smärtstillande läkemedel och avsvällande nässpray säljer bäst. Nikotinläkemedel för rökavvänjning och vitaminer säljer också i stora volymer.

Den totala kostnaden för läkemedel uppgick i fjol till nära 37 miljarder. Den genomsnittliga läkemedelskostnaden i landet ökade något, till 3 834 kronor per person.

Ny cancerindikation för Jakavi i EU

Jonas Sandstedt
-
0
Ny cancerindikation för Jakavi i EU

Jakavi från Novartis är en JAK1- och JAK2-tyrosinkinashämmare och kan påverka bildandet av nya blodkroppar.

Läkemedlet, som innehåller substansen ruxolitinib, har nu godkänts av Europakommissionen för att behandla Polycytemia vera som är en obotbar sjukdom där det bildas alldeles för mycket blodkroppar, speciellt röda.
Får man för mycket blodkroppar följer flera allvarliga komplikationer som proppar, stroke och hjärtinfarkter.

Cirka 25 procent av Polycytemia vera patienterna är resistenta eller överkänsliga mot hydroxyurea som annars är standardbehandling idag. Och kan nu bli hjälpta av Jakavi.

Fas III-studien som godkännandet vilar på visade att 49 procent av de som fick Jakavi fick symtomlindring jämfört med 5 procent bland de som fick tidigare behandlingar.

Jakavi är redan godkänt mot myelofibros.

Astrazenecas kol-läkemedel lyckas

Jonas Sandstedt
-
0

När Astrazeneca köpte Pearl Pharmaceuticals för två år sedan fick bolaget tillgång till PT003 som var en ny behandling mot kol under utveckling. Nu har projektet närmat sig målet för ett färdigt läkemedel.

PT003 är en fast kombination av glykopyrolat, som en är långtidsverkande muskarinantagonist, LAMA och formoterolfumarat, som en långtidsverkande beta 2-agonist, LABA. Det unika i Astraszenecas LAMA/LABA kombination är att behandlingen ges via en tryckinhalator, vilket kan vare en fördel speciellt bland äldre patienter. Vid andra behandlingar ska man klara av att dra i sig pulver.

PINNACLE 1 och 2-studierna visade båda två att patienternas kol-symtom blev förbättrade av kombinationsbehandlingen. Terapin jämfördes med placebo samt med de två komponenterna som monoterapi var för sig. Den så kallade forcerade utandningsvolymen, FEV1, förbättrades signifikant efter 24 veckors behandling med PT003.

Biverkningar var inflammationer i näsa och svalg, luftvägsinfektioner och andnöd, Frekvensen av biverkningar var liknande mellan grupperna.
Astrazeneca planerar att söka tillstånd globalt för behandlingen under innevarande år.

Gratis preventivmedel halverade antalet aborter

Jonas Sandstedt
-
0
Gratis preventivmedel halverade antalet aborter

Norrbotten har tidigare legat i topp när det gäller antalet aborter i förhållande till befolkningens storlek.

Men för tre år sedan beslutade landstinget att även långtidsverkande preventivmetoder skulle vara gratis vilket ledde till att allt fler kvinnor börjat använda dessa metoder.

Under 2014 gjordes 251 aborter bland kvinnor under 26 år i Norrbotten vilket är ett stort trendbrott jämfört med 2011 då hela 500 stycken aborter gjordes i samma åldersgrupp.

När kvinnorna inte längre var tvungna att välja det billigaste alternativet av preventivmedel ökade andelen som använde långverkande hormonella preventivmedel från 11,6 procent till 18,3 procent under samma tidsperiod.
– Vi fick indikationer på att många kvinnor i den här åldern inte hade möjlighet att lägga upp den tusenlapp som en p-stav eller hormonspiral kostar. Då valde man en sämre metod eller också slutade man, säger Åke Berggren, Mödrahälsovårdsöverläkare i Norrbotten till Piteå Tidning.

Under de senaste åren har landstinget anordnat flera utbildningar om preventivmedel för de barnmorskor och läkare som arbetar med preventivmedelsrådgivning i länet.
Att preventivmedlen är gratis för kvinnan har inte medfört att man skriver ut dyrare preparat enligt landstingets pressmeddelande.

 

123...5Sida 2 av 5