Månads arkivering februari 2015

Actavis byter skepnad och blir Allergan

0

Från att haft fokus på tillverkning av generika växlar Actavis nu spår och är på väg att bli ett bolag som i allt högre grad riktar in sig på originalläkemedel. Bolaget håller på att slutföra uppköpet av Allergan och planerar att använda det bolagsnamnet i de flesta sammanhang. För vissa regioner och produkt portföljer ska dock fortfarande Actavisnamnet att användas.

Allergan är mest känt för att vara tillverkare av Botox vars årliga försäljning ligger på 2,3 miljarder dollar. Actavis var tvungna att lägga ut 66 miljarder dollar, drygt 550 miljarder svenska kronor, för Allergan.

Genom namnändringen vill man visa att bolaget förändrats. Planen är att lägga 1,7 miljarder dollar på forskning och utveckling under 2015, enligt Firstwordpharma. Det nya bolaget har nio läkemedelskandidater som är relativt nära lansering och en av dem är cariprazin som ska användas mot schizofreni och bipolär sjukdom.  

Det nya Allergan hamnar på topp tio i storlek ibland världens läkemedelsbolag och bolagsköpet förväntas vara klart under andra kvartalet i år. Aktieägarna ska då formellt godkänna namnändringen.
 

Samarbete mot antibiotikaresistens

2

En ny strategi mot antibiotikaresistens behövs enligt regeringen då den gamla hunnit bli tio år. För att arbetet ska kunna göras långsiktigt vill man ha ett blocköverskridande samarbete som står sig även vid eventuelle regeringsskiften. Regeringen har därför bjudit in Allianspartierna samt Vänsterpartiet till ett möte som ska hållas den 9 mars.

Strategin ska omfatta antibiotikaanvändning både inom hälso- och sjukvård samt inom veterinärmedicinen och bakom inbjudan står statsråden Sven-Erik Bucht, Gabriel Wikström och Helene Hellmark Knutsson.
– Vi uppskattar det engagemang partierna i den tidigare regeringen visat i dessa viktiga frågor, och ser fram emot konstruktiva samtal om hur vi kan ta arbetet vidare när strategin ska uppdateras, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i ett pressmeddelande från näringsdepartementet.

På mötet ska även representanter för berörda svenska myndigheter delta för att redovisa det aktuella läget inom sina respektive ansvarsområden.
– Det är viktigt att Sverige tar sitt ansvar och bidrar med forskning av högsta kvalitet inom området, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i pressmeddelandet.

Ny metod gav skydd mot hivinfektion

0

En ny tänkbar behandling ser ut att förebygga hivinfektioner så effektivt att metoden skulle kunna ersätta ett konventionellt vaccin. I alla fall hos apor.

Forskare har hittat ett sätt som förhindrar hiv från att infektera celler tack vare att de har kartlagt vilka mekanismer som hivviruset använder sig av. När hiv kommer in i kroppen är vita blodkroppar av CD4-typen målet för viruset. Förutom att binda CD4-receptorer på cellytan behövs också samtidigt ett protein kallad CCR5 innan viruset kan tränga in i cellen och förvandla den till en virusfabrik.

Nu har forskarna hittat varianter av CCR5 som binder viruset men samtidigt inaktiverar det. De tillverkade en vektor som bygger på adenovirus och som injicerades i muskelvävnad i apor. Adenoviruset infekterar muskelceller och vektorn gör att cellerna börjar producera CCR5-varianten som helt neutraliserar hiv.

Behandlingen fungerade mot alla de olika varianterna av hiv-1- och hiv-2-virus som testades samt mot apviruset siv.

Aporna som fått behandlingen utsattes för ett flertal exponeringar av virus under 40 veckors uppföljningstid och ingen av dem smittades. Detta trots att de fick virusmängder långt mycket högre än de koncentrationer som är vanligt när människor hivsmittas.

Studien presenterades i Nature.
 

Jakten på bättre proteinläkemedel

0

Proteinläkemedel är inte särskilt patientvänliga. De måste ofta ges som injektioner, vilket kan begränsa behandlingsmöjligheterna. Flera medel bryts också ner så snabbt att det krävs täta injektioner eller pumptillförsel. Ibland behövs det även sjukvårdpersonal till hjälp, som vid en del cancerbehandlingar.

Mycket forskning pågår och nu har jakten på nya och bättre proteinläkemedel har gått in i en ny fas. Förra året publicerades en fullständig atlas över kroppens proteiner som visar var alla byggstenar hör hemma. Det delvis svenska projektet har också analyserat de proteinläkemedel som finns idag och ger fler ledtrådar till ett redan hett område.

Dagens proteinläkemedel har flera begränsningar och många medel skulle kunna användas mycket bättre med ny teknik. Dessutom kan en stor mängd proteiner bli behandlingar om man bara kan hitta rätt form för dem.

Det finns redan flera sätt att göra injektionstekniken mer patientvänlig. Läkemedel kan till exempel ges genom huden via mycket små nålar, mikronålar, som levererar aktiv substans. Tekniken används idag för influensavaccinering och för ett flertal kosmetiska behandlingar. Försök pågår även med att göra smärtfria injektioner med tekniker som bygger på anordningar som till exempel vibrerar eller ger tryck på huden samtidigt som nålen går in.

Allra lättast för patienterna är förstås läkemedel man kan svälja. Problemet är att proteinerna oftast bryts sönder i magen innan kroppen hunnit ta upp dem. Flera olika beredningar har testats för att tillverka biologiska läkemedel som kan sväljas men med varierande resultat. Oftast måste den aktiva substansen förändras för att passa den tänkta tekniken.

Att istället tillverka läkemedlet så det går att inhalera kan vara en annan praktisk lösning. Men inhalerbara medel kan absorberas väldigt snabbt vilket kan betyda att medlet fortfarande måste tas ofta. Det är inte heller lika lätt att ha kontroll över doseringen. Idag tittar man främst på terapiområden där man vill ha ett snabbt tillslag och kort effekt, som vid migränbehandling. Till exempel insulin har visat sig fungera i inhalerbar form.

Problemet med hur snabbt läkemedlet bryts ned kan delvis lösas genom att man kopplar ihop proteinet med en annan molekyl till exempel polyetylen-glykol, PEG och ger läkemedlet som injektion.
– Metoden är begränsad då det kan vara väldigt svårt att styra var PEG-molekylen hamnar. Fastnar det på fel ställe kan proteinet bli inaktivt. Det leder i förlängningen också till att man inte heller riktigt kan styra vad för molekyl det egentligen är som man ger patienten, säger Torbjörn Gräslund, som leder en forskargrupp inom proteinteknologi på Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Torbjörn Gräslunds forskargrupp vill göra effektivare proteinläkemedel och har ett lovande projekt på gång. De har tittat på kroppens egna sätt att återanvända vissa proteiner, i det här fallet antikroppar. Det går att lura kroppen att inte bryta ned ett läkemedel, om det modifieras och får en signal om att det ska sparas. Forskarna har skapat ett sådan redskap, en liten proteintagg som kopplas till läkemedlet. Taggen gör att kroppen skyddar proteinet likt en antikropp och det bryts då inte ned lika lätt.

Metoden bygger på kunskaper om den så kallade neonatala Fc-receptorn, FcRn. Den har en livsviktig funktion hos foster då den transporterar antikroppar från mamman genom placentan och bygger upp barnets immunförsvar. Receptorn finns även i tunntarmen och gör att ammande barn får i sig antikroppar från bröstmjölken. Vad som gör receptorn så användbar är att den finns på många ställen i kroppen, även hos vuxna. Framförallt sitter den i kärlväggarna, men finns även i lungorna och tarmepitelet. Receptorn ökar förmågan att ta upp proteiner på platsen där den finns, och förlänger sedan deras halveringstid. Om man kan använda sig av FcRn på ett effektivt sätt öppnar det upp stora möjligheter till effektivare men också helt nya läkemedel. Johan Seijsing, som haft projektet om FcRn som en del av i sitt doktorandarbete vid KTH, kallar receptorn en läkemedelstillverkares heliga graal.

Förutom kunskapen om FcRn bygger metoden på hur naturliga antikroppar ser ut. I ena änden på dem sitter den så kallade Fc-delen som kan binda till olika receptorer. Binder den till den neonatala Fc-receptorn räddas antikroppen från att brytas ner och transporteras istället tillbaka till cellytan där den lossnar igen.

Sedan tidigare vet man att genom att ta Fc-delen från en antikropp och koppla ihop med ett tänkt läkemedel förlängs effekten. Det finns läkemedel på marknaden som bygger på metoden och exempel är behandlingar mot blödarsjuka där läkemedlet ges som långverkande injektioner. En nackdel med att använda hela Fc-delar är att de normalt har kvar sitt samspel med övriga immunsystemet vilket kan leda till oönskade immunologiska reaktioner. Dessutom är Fc-delen relativt stor vilket kan begränsa användandet.

Men KTH-forskarna är lösningen på spåren. Forskargruppen kombinerade kunskaperna om Fc-delar med vad man vet om den neonatala Fc-receptorn.
– Målet var att hitta en proteinmolekyl så liten som möjligt som man kontrollerat kan fästa på det protein som man vill ha som läkemedel. Den lilla proteintaggen, en så kallad affibodymolekyl ska ha kvar funktionen som en Fc-del har, den ska alltså binda till den neonatala Fc-receptorn. Samtidigt ska den inte ha några andra antikroppsfunktioner alls. Vi har helt enkelt utgått från scratch och skapat sådana affibodymolekyler. Vår teknik fungerar både generellt och är enkel, säger Torbjörn Gräslund.

När forskarna satte ihop taggarna med andra proteiner så behöll proteintaggen sin struktur och funktion, och det gjorde även proteinet som de kopplade den till. Den enda funktionen taggarna ska ha är att binda till den neonatala Fc-receptorn som räddar proteinet så det släpps ut i cirkulationen igen. För att testa om taggen fungerade i praktiken kopplades den ihop med ett protein som injicerades i möss. Den bästa affibodyn förlängde komplexets halveringstid nästan tre gånger, från 33 till 91 timmar.
– Ytterligare en fördel med affibodytekniken är att det är väldigt enkelt att producera taggen. Om proteinet man vill använda går att tillverka i bakterier gör man hela fusionen på en gång. Fc-fusioner är normalt mycket mer komplicerade att göra, berättar Torbjörn Gräslund.

Proteinläkemedel innebär också alltid en risk för att kroppen utvecklar antikroppar mot medlet, även om det är ett humant protein. KTH-forskarna har gjort ett flertal tester som alla talar emot att deras taggar skulle vara immunogena.

Forskargruppen testar även om det går att förlänga halveringstiden på de monoklonala antikroppar som används som läkemedel idag. De skyddas redan från början genom att antikropparna från början har en Fc-del i sig, men man hoppas kunna öka verkningstiden genom att fästa proteintaggen.
– Utöver monoklonala antikroppar håller vi just nu på med försök där en tagg kopplats till en läkemedelskandidat som normalt bryts ned väldigt fort. Substansen skulle behövas ges kontinuerligt med pump för att teoretisk kunna fungera som ett läkemedel. Med vår tag tror vi att halveringstiden blir tillräckligt lång för att det ska kunna fungera som medicin. Alla de proteiner som har för kort halveringstid för att kunna användas som läkemedel kan vi testa och använda med vår teknik. Vi kan definitivt förbättra cancerbehandlingar med metoden. Andra uppenbara behandlingsområden är sjukdomar som beror på rubbningar av hormoner. Dessa sjukdomar kräver ofta täta injektioner idag, säger Torbjörn Gräslund.
– Med tanke på att FcRn finns i lungorna och tarmarna borde det också vara möjligt att göra långtidsverkande läkemedel med proteintaggen som tas upp där. Men först måste man hitta beredningsformer som levererar läkemedlet till upptagsstället utan att förstöras. Sådana projekt är inget vår grupp jobbar med i dagsläget.

En idé som skulle kunna leda till att proteinläkemedel går att svälja publicerades i höstas. Forskare från MIT, däribland årets Scheelepristagare Robert S Langer, har kombinerat tabletter med injektioner. De gjorde en kapsel med nålar på sin yta som man ska svälja. Kapseln av akryl var två centimeter lång och gick att fylla med en aktiv substans. På ytan hade den fem millimeter långa nålar i rostfritt stål. Idén utgick ifrån att man sällan hittar några skador på tarmarna när människor av misstag råkar svälja vassa föremål. Att det dessutom inte finns några smärtreceptorer i tarmväggarna stödde teorin.

Man valde att använda insulin som testsubstans eftersom hormonet alltid bryts ner om det tas oralt, det påverkar alltså inte blodsockernivåerna. Däremot om insulinet i kapslarna nådde blodet gick det lätt att mäta effekten.

I försök på grisar gav insulinet i kapslarna en större verkan än vad subkutana injektioner gjorde. Effekten satte även in snabbare och kapseln levererade insulin redan i magsäcken och fortsatte att göra det hela vägen igenom tarmsystemet. Metoden verkade dessutom säker då det inte gick att se några skador från nålarna i tarmkanalen.

Störst nytta tror man att tekniken skulle kunna göra om kapseln laddas med större och mer komplexa molekyler än insulin. Sådana läkemedel är annars mycket svåra att göra i någon form där de kan absorberas i tarmarna och fortfarande ha kvar någon effekt. Exempel som forskarna nämner är biofarmaceutiska läkemedel som antikroppar som används mot cancer. Andra terapiområden är autoimmuna tillstånd, som artrit eller Crohns sjukdom. Metoden skulle också lämpa sig för till exempel vacciner som måste injiceras.

Studien är den första som visat att mikronålar kan användas för gastroenteral administration av biologiska läkemedel och troligt är att fler innovationer i jakten på proteinläkemedlen snart kommer se dagens ljus. Att kunna ge komplexa molekyler som kan sväljas öppnar upp stora möjlighet för en mer patientvänlig behandling. Och måste man ändå fortfarande injicera läkemedlen blir vardagen betydligt lättare med långtidsverkande effektiva terapier.

 

Se film om den nålförsedda kapseln på YouTube.
 

Tredje försöket för kvinnligt Viagra

0

Trots att den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, gett två avslag på två ansökningar för flibanserin vill Sprout pharmaceuticals ändå försöka igen.

Tabletten har kallats ett kvinnligt Viagra eller Rosa pillret och den aktiva substansen verkar centralt i hjärnan genom en serotoninmekanism. Behandlingen är tänkt för fertila kvinnor som lider av sänkt sexlust som man inte kan förklara av andra kända orsaker.

Från början utvecklades behandlingen av Boehringer Ingelheim som gav upp efter ett första nederlag hos FDA som då ansåg att den begränsade nyttan inte övervägde biverkningarna.
Sprout, som köpt rättigheterna, gjorde ett andra försök 2013 men fick också ett nej. Då bolaget överklagade beslutet begärde FDA in fler uppgifter.

Nu har företaget gjort fler kliniska tester där bland annat förmågan att köra bil dagen efter man tagit behandlingen studerats eftersom man tidigare sett att tio procent av kvinnorna upplevt dåsighet. Dessutom har man kompletterat data om interaktioner mellan flibanserin och andra läkemedel skriver PharmaTimes.

Inför den nya ansökan har intressegrupper och lobbyister presenterat godkännandet av ett kvinnlig Viagra som en jämlikhetsfråga då det inte finns någon annan behandling idag enligt CBS News. Men företaget har ännu inte kunnat visa att nyttan av läkemedlet är större än biverkningarna och de möjliga långtidseffekterna.

 

För billigt att bryta mot regler för marknadsföring

0

En studie från Lund visar på en stor diskrepans mellan regelverket för marknadsföring och vad läkemedelsbolagen gör i realiteten. I de flesta länder i Europa finns ett system som läkemedelsbolagen själva satt upp för att undvika oetisk eller förbjuden marknadsföring.

Nu har en tvärvetenskaplig forskargrupp analyserat de domar som fallit från de självsanerande organen i Sverige mellan 2004 och 2012. Under den tiden konstaterades 536 fall av markandsföringsbrott. I mer än hälften av fallen handlade det om vilseledande marknadsföring. Exempelvis saknas medicinskt stöd för vad man sagt. I andra fall marknadsförde man receptbelagda medel på ett olagligt sätt. I 101 av fallen bedömdes brottet som allvarligt.

De böter som dömts ut i Sverige motsvarande 0,01 procent av de årliga försäljningsintäkterna för läkemedelsindustrin. Studien har även analyserat situationen i Storbritannien där böterna varit ännu lägre, bara 0,005 procent av de årliga intäkterna.

Shai Mulinari, som är både samhällsvetenskaplig och medicinsk forskare och som lett studien tror att högre böter och publicitet i samband med domarna skulle kunna leda till att läkemedelsindustrin bättrar sig. Men mer handling från andra håll krävs.
– Det är viktigt att läkare och Läkemedelsverket anmäler oegentligheter, annars överlämnar man allt ansvar till läkemedelsindustrin, säger Shai Mulinari, i ett pressmeddelande.

Undersökningen publicerades i tidsskriften PLOS Medicine.
 

Läs Lifs VD Anders Blancks kommentar om undersökningen. (Tillagt 19 februari klockan 14:45)

Byte av blodförtunnare räddade liv

2

Efter att svenska sjukhus ändrat behandlingen vid hjärtinfarkt minskade risken för allvarlig blödning med hälften. Resultatet kommer från en ny studie där svenska forskare har jämfört effekten av det nya blodförtunnande läkemedlet fondaparinux, Arixtra, mot den gamla behandlingen med lågmolekylärt heparin. De såg även att den nya behandlingen minskade sjukhusdödligheten bland patienterna från 4,0 procent till 2,7. Trots att behandling bara gavs under sjukhusvistelsen fanns en kvarstående skillnad mellan grupperna efter ett halvår.

Vid hjärtinfarkt vill man balansera behandlingen med blodförtunnare mellan att förebygga att fler proppar bildas med risken för att medicinerna orsakar allvarliga blödningar. För några år sedan visade den stora internationella Oasis-5 studien att fondaparinux gav färre blödningar och minskad dödlighet samtidigt som den hade proppförebyggande effekt.
 -Efter presentationen av denna studie och efterföljande förändringar i internationella och nationella riktlinjer var sjukhus i Sverige snabba att införa den nya behandlingen, medan andra länder fortfarande inte gjort det i någon högre utsträckning. Detta har gett resultat för de svenska patienterna, säger studiens forskningsledare Karolina Szummer, hjärtläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Studien bygger på det svenska kvalitetsregistret och inkluderade nästan 41 000 patienter. De svenska registren ger en unik möjlighet att följa effekterna när nya läkemedel införs och man går från studier till allmän behandling konstaterar forskarna.

Studien har publicerats i JAMA.

 

Svenska diabetiker har för högt blodtryck

0

I samband med att Socialstyrelsen publicerat sina uppdaterade riktlinjer för behandling av diabetes konstaterar myndigheten att det finns områden som bör förbättras. Nästan en tiondel av patienterna skulle behöva ytterligare blodtrycksbehandling för att undvika stroke och hjärt-kärlsjukdom. Just förmågan att behandla blodtryck är ett område där man ser regionala skillnader i landet där Östergötland är det enda landsting som klarar Socialstyrelsens mål.

Förbättringar behövs även inom områden där patient och sjukvården behöver fördjupad och varaktig kontakt. Detta kan man se till exempel på att för få klarar av att hålla en tillräckligt låg nivå på sin nivå av långtidsblodsocker, HbA1c-värdet. 

Utvärderingen visar även att antalet personer som tar ut glukossänkande läkemedel har ökat sedan 2010, vilket tyder på att landstingen följer rekommendationerna i riktlinjerna om förbättrad glukoskontroll. Största delen av läkemedelsförskrivningen utgörs av etablerade läkemedel som använts under lång tid i svensk diabetesvård.

Uppföljning av månadens vara

0

Läkemedelsföretagen måste numera bekräfta till TLV att de kan tillhandahålla månadens vara till apoteken. Reglerna infördes i oktober 2014 och är tänkta att säkra leveranssäkerheten så att månadens vara förblir densamma.

Apoteken i sin tur kan rapportera via ett webbformulär på TVLs sajt ifall periodens vara inte går att beställa till nästkommande leveranstillfälle eller om läkemedlen inte har tillräcklig hållbarhet

Uppföljningarna ska ligga till grund för att avgöra ifall bolagen följer sina åtaganden och göras var tredje månad. Den första rapporten sträcker sig från november 2014 till februari 2015.

Däremot görs ingen analys förrän efter fjärde kvartalets rapport.

Meningen är att det ska göra orsaksutredningar ifall bolagen inte levererar och att TLV ska ha möjligheten att införa sanktioner mot företagen.
 

Hexyon passar i svenskt vaccinationsschema

0

Med ett nytt doseringsschema kommer Sanofi Pasteur MSDs sexvalenta barnvaccin att passa in det svenska vaccinationsprogrammet.

Europeiska läkemedelsverkets rådgivande kommitté, CHMP, anser att man kan ge barnvaccinet Hexyon i så kallat 2+1-schema. Doseringsschemat innebär att barnen får vaccin som en primärvaccination vid tre och fem månaders ålder. Sedan ges en boosterdos vid 12 månader.

I Sverige och övriga nordiska länder ger man vaccin mot polio, difteri, kikhosta, stelkramp, Haemophilus influenzae typ B och Hepatit B efter 2+1-schema och nu kommer Hexyon kunna konkurrera i upphandlingar om EU-kommissionen följer CHMPs rekommendation och godkänner doseringen.

Vaccinet är sedan tidigare godkänt att tas i tre grunddoser och en boosterdos.

Protester mot Italiens off label-lag

0

Europakommissionen har fått en protestskrivelse från tre organisationer som företräder europeiska bioteknik- och läkemedelsföretag. Efpia, Eucope och EuropaBio protesterar mot att den italienska läkemedelsmyndigheten förra sommaren gavs laglig rätt att ge tillstånd för off label-försäljning. Man anser att landet bara är ute efter att spara pengar.

Ett exempel är Avastin, som tillåts att förskrivas mot makuladegeneration med ersättning, trots att det inte är godkänt för det. Preparatet används istället för det betydligt dyrare Lucentis.

De tre organisationerna menar att den italienska lagen gör intrång i och undergräver EUs reglering av marknaden som ska värna allmänhet och hälsa genom en gemensam standard för säkerhet och effekt av läkemedel. Dessutom bryter landet mot en dom från EU-domstolen som föreskriver att medlemsstaterna inte får använda off label-förskrivning som en kostnadsåtgärd ifall godkända alternativ finns.

 

Bidrag till hälsotjänster bör utredas

0

Frågan om en särskild ersättning för farmaceutiska tjänster på apoteken har varit ett krav från bland annat fackförbundet Sveriges Farmaceuter sedan omregleringen.
En vag utfästelse om en sådan, eller åtminstone en utredning, kom också från den tidigare regeringen.

Sedan har inget hänt, förutom att frågan diskuteras emellanåt. TLV lyfter den också i sin senaste rapport, ”Det offentligas behov av läkemedel och service på apotek”. Rapporten är en del i den översyn av handelsmarginalen som myndigheten arbetar med. Det vill säga om och i så fall hur mycket handelsmarginalen, skillnaden mellan apotekens inköps- och försäljningspris, bör höjas.

I rapporten konstaterar TLV att samtidigt som apoteken blivit många fler och öppettiderna betydligt längre, är det svårt att säga något om kvaliteten på tjänsten, vid receptexpediering eller effekten på läkemedelsanvändningen. 

Om de tjänster, som till exempel hälsosamtal, blodtrycksmätningar, tidsbokad personlig läkemedelsrådgivning som apotek idag erbjuder har någon effekt på läkemedelsanvändningen finns inga uppgifter på, menar TLV och efterlyser mer underlag.
– Vår förväntan är väl snarare att konkurrensen ska generera sådana tjänster som kunderna vill ha och är beredda att betala för, säger Svante Rasmuson, enhetschef för marknadsanalys på TLV.
– Men om samhället ska gå in och supporta sådana här tjänster behövs det ”bevis” för att de här tjänsterna ökar hälsan och bidrar till en bättre läkemedelsanvändning,

Lovande resultat för ny demensbehandling

0

Den testade behandlingen innebär att patienterna fått implantat som stimulerar en viss typ av nervceller.

För att försöka stoppa nedbrytningen av de kolinerga nervcellerna har forskare vid Karolinska institutets centrum för alzheimerforskning tillsammans med neurokirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset och ett danskt bioteknikföretag försökt tillföra nervtillväxtfaktor, NGF, direkt till alzheimerpatienters hjärnor. Med en mycket exakt kirurgi placerades cellkapslarna i basala framhjärnan på sex patienter med Alzheimers sjukdom, för att se om frisättningen av NGF skulle ge någon effekt på de kolinerga nervcellerna.

Forskarna kunde se en signifikant ökning av ChAT-enzymet i ryggvätska, en specifik markör för fungerande kolinerga nervceller. Forskarna kunde också se att minnesförsämringen gick långsammare jämfört med obehandlade patienter.
Resultaten är alltså positiva, men måste tolkas försiktigt eftersom det var få patienter i studien, påpekar forskarna som publicerat sina resultat i vetenskapstidskriften Alzheimer's & Dementia.

Varning för behandling

0

I början av februari varnade den brittiska läkemedelsmyndigheten för produkter märkta GcMAF/First immune efter en inspektion där produkterna produceras. Det finns flera europeiska webbplatser som säljer de här medlen och det svenska Läkemedelsverket har nu också gått ut med en varning.

Skälet är att britterna vid sin inspektion upptäckte att produkterna kan innehålla material från blod som är förorenat.

Produkterna som inte är godkända som läkemedel påstås kunna bota till exempel cancer, hiv och autism, de finns i form av injektionsvätskor, stolpiller, tabletter och plåster. Tvärtom kan de, varnar myndigheten, vara farliga för hälsan.

Diskrepans kring biverkningar

0

En studie har jämfört biverkningar rapporterade av patienter med de biverkningar som rapporterats av läkare i tre kliniska studier på cancerläkemedel. Det visade sig att läkare rapporterade många färre biverkningar än vad patienterna upplevde, skriver Reuters.

Totalt ingick 1 090 patienter i de tre studierna. En studie utvärderade en bröstcancerbehandling medan de två andra handlade om lungcancer.

Läkarna i studien rapporterade och graderade hur allvarliga de uppfattade patienterna biverkningar. Patienterna fyllde i enkäter kring biverkningar efter varje behandlingsomgång. Forskarna jämförde sedan rapporterna. 

Det visade sig att läkarna hade underrapporterat biverkningar kring nedsatt aptit, illamående, kräkningar, förstoppning, diarré och förlust av hår med mellan 40 och 75 procent. När forskarna jämförde biverkningar som patienterna upplevt som svårare av var underrapporteringen mellan 13 och 50 procent.

Forskarna menar att deras studie antyder att resultat från kliniska studier kring cancerbehandlingar ska tolkas försiktigt vad gäller biverkningar, särskilt om patienternas självupplevda biverkningar inte rapporterats. De påpekar också att utan korrekta uppskattningar kring biverkningar är det svårt för läkare att diskutera nytta-riskbalans kring nya cancerbehandlingar med sina patienter.

Studien är publicerad i Journal of Clinical Oncology.

Farmaceuter ska inte längre åtalas

0

Idag kan farmaceuter och apotekstekniker som gör felexpedieringar åtalas i Storbritannien. Nu föreslår det brittiska socialdepartementet en lagändring. Enligt ett pressmeddelande innebär förslaget att farmaceuters fel ska hanteras mer som övrig hälso- och sjukvårdspersonal.

Genom att ta bort risken för åtal för farmaceuter och apotekstekniker hoppas man att uppmuntra till att fler expedieringsfel rapporteras, vilket kan leda till att professionen kan lära sig av andras fel och undvika dem. Detta kan öka patientsäkerheten samt kvaliteten på den farmaceutiska kvaliteten. 

Vid medvetna felexpedieringar ska möjligheten till åtal fortsatt finnas kvar. 

Förslaget är nu ute på en remissrunda till mitten av maj.