Månads arkivering januari 2015

Läkemedel mot inkontinens förbränner fett

0

Mirabegron är godkänt för att behandla överaktiv blåsa och verkar genom att aktivera beta3-adrenerga receptorer. Förutom i urinblåsan finns denna sorts receptorer även i fettvävnad och då framförallt i brun fettväv. Till skillnad från vit fettväv kan den bruna varianten bränna fett genom att producera värme. Den hittills enda vägen tidigare för att göra detta är att utsätta individer för kyla vilket av naturliga skäl inte fungerar som behandling.

Nu har en liten studie visat att mirabegron kan öka ämnesomsättningen i brunt fett och också öka kaloriförbrukningen. Tolv män fick en dos fyra gånger så hög än vad som används till blåsbehandling.

Trots den stora dosen tolererade försökspersonerna behandling väl ändå. Männen ökade sin viloförbränning med 203 kilokalorier per dag.

Studien visar att beta3-adrenerga receptorer kan vara en väg för att behandla övervikt och forskning pågår också om metoder som ska omvandla vit fettväv till brun.

Fynden publicerades i Cell Metabolism.

Rekommenderad antibiotikaprofylax gäller

0

Antalet fall av inflammationer i hjärtklaffarna ökade bland patienter i England mellan 2008 och 2013. Man införde nya engelska riktlinjer om antibiotikaprofylax just 2008 och nu pågår en utredning om det kan finnas några samband mellan händelserna.

Läkemedelsverket vill avvakta den engelska utredningen och säger att behandlingsrekommendationen för tandvård som infördes i Sverige 2012 fortfarande ska följas. De svenska riktlinjerna utformades till stor del av samma kunskapsunderlag som de engelska.

Den svenska expertgruppen skrev 2012: ”Antibiotikaprofylax inom tandvården bör inskränkas till ett fåtal situationer där den möjliga vinsten förväntas vara större än den förväntade risken. Expertmötets bedömning är att antibiotikaprofylax endast rekommenderas för definierade riskpatienter och vid ett fåtal odontologiska ingrepp.”

TLV omorganiserar efter kraftig tillväxt

0

Efter flera utvecklingsinsatser under 2014 har TLV utformat en ny organisationsstruktur från och med årsskiftet. Myndigheten har fått allt fler regeringsuppdrag och vuxit kraftigt de senaste åren och behöver nu organisera om. De nya förändringarna ska effektivisera arbetet och stödja samverkan internt och med externa aktörer enligt TLVs pressmeddelande.

Arbetet delas nu mellan fyra avdelningar. Dels en för värdebaserad prissättning, en annan sköter prisreglering och tillsyn. Förutom en stabsavdelning finns även avdelningen för analys, marknad och tandvård.

Ny klass antibiotika med ny verkan

0

Amerikanska forskare har hittat nya antibiotika genom att ha lyckats med att odla jordbakterier och analysera dessa. Ett av dessa nyfunna ämnen, teixobactin, ser extra lovande ut. Risken för resistensutveckling mot ämnet är mycket lägre än vanligt.

Tidigare har det bara gått att odla ungefär en procent av de jordbakterier man finner i ett jordprov. Genom den nya metoden lyckades forskarna med att få 50 procent av mikroorganismerna att överleva och expandera. Bakterierna odlades i en speciell kapsel som man la tillbaka i marken så de fick växa i en naturlig miljö.

Från 10 000 cellkulturer gick det att isolera 25 nya antibiotiska ämnen som alla kunde hämma tillväxten av bakterien Staphylococcus aureus.

Teixobactin var den kandidat som utmärkte sig genom sin verkningsmekanism. Ämnet tar död på bakterier genom att binda till fettstrukturer i cellmembranen och då dessa är fundamentala delar i bakterieväggarna är det mycket svårt för bakterier att utveckla resistens mot ämnet. De flesta av dagens antibiotikum verkar genom att angripa proteiner och dessa kan bakterierna mycket lättare ändra på och bli resistenta.

Förutom att döda stafylokocker verkade teixobactin även mot ett antal stammar av Mycobacterium tuberculosis som ger tuberkulos. Än så länge är substansen bara testad i labb-miljö och på möss. Om fyndet går att utveckla till ett ofarligt läkemedel för människor är för tidigt att säga.

Kandidaten är däremot inte verksam mot gram-negativa bakterier, där till exempel Klebsiella pneumoniae är ett stort problem då dessa har utvecklat resistens mot alla idag använda antibiotikum.

Forskarna tror dock att deras nya odlingsmetod har kapacitet att hitta fler verksamma ämnen.

Forskningsresultaten publicerades i tidskriften Nature. Författarna avslutar artikeln med att säga att det sannolikt finns fler naturliga ämnen med lika låg risk för resistensutveckling som bara väntar på att upptäckas.

 

Sjuklövern byter dos

2

Efter flera rättsliga turer mellan Apotekstjänst och sju landsting och regioner i Mellansverige har en ny upphandling gjorts då det gamla avtalet löper ut. Om drygt ett år kommer istället Svensk Dos att leverera dosförpackade läkemedel till landstingen.

Tre leverantörer uppfyllde kraven inför upphandlingen och Svensk Dos hade lagt det lägsta budet. Priset man erbjöd var 47 öre per patient och dygn.
I det nuvarande avtalet mellan landstingen och Apotekstjänst ligger ersättningsnivån på 4,35 kronor per dosdygn och patient.

Den första upphandlingen som Sjuklövern gjorde 2012 vanns även då av Svensk Dos men fick göras om efter en överklagan och Apotekstjänst fick då avtalet. Detta följdes av ett flertal tvister mellan parterna om ersättning och avtalstid.

Sjuklövern består av landstingen Gävleborg, Västmanland, Sörmland, Uppsala, Värmland, Dalarna och Örebro.

Avtalet gäller från mars 2016 och under 4 år, med möjlighet för köparen att förlänga avtalet helt eller delvis i upp till 36 månader. Upphandlingsbeslutet kan komma att överprövas.

Ingen ms-risk av HPV-vaccin

1

Enstaka fallrapporter har gett intrycket av att HPV-vaccination skulle kunna ge multipel skleros eller andra sjukdomar som bryter ner myelin i nervsystemet.

Då vaccinet ingår i en allmän vaccinering i många länder och fler än 175 miljoner doser redan getts är eventuella orsakssamband med även ovanliga biverkningar viktiga att reda ut.

Nu har svenska och danska forskare gjort en registerstudie där nästan fyra miljoner flickor och kvinnor mellan 10 och 44 år ingick. Bland dessa fick 789 000 personer HPV-vaccinet Gardasil. Under riskuppföljningstiden på två år fanns det inget samband mellan vaccinationer och att utveckla ms eller liknande sjukdomar slår studien fast.

Sjukdomarna som studerades var multipel skleros, synnervsinflammation, akut disseminerad encefalit och andra myelinförstörande sjukdomar i centrala nervsystemet som lett till sjukhusbesök och informationen om dessa hämtades i Sverige från Patientregistret vid Socialstyrelsen. Vaccinationsinformationen hämtades från Folkhälsomyndighetens HPV-vaccinationsregister.

Studien är publicerad i tidskriften JAMA.

Förra året publicerades en studie som uteslöt ett samband mellan Gardasil och venösa blodproppar.

Klinisk studie på ebolavaccin startas

0

Johnson & Johnson har tillsammans med danska Bavarian Nordic påbörjat kliniska försök av företagens ebolavaccinkandidat. Fas I-studien ska undersöka säkerhet och även immunrespons. Rekrytering till studien pågår nu och enligt företagen har de första försökspersonerna redan fått den första vaccindosen. Totalt ska 72 friska försökspersoner få två doser av antingen vaccinkandidaten eller placebo under januari. Försökspersonernas immunsvar kommer att följas under ett år.

Om kandidaten visar sig vara säker planerar företagen en klinisk studie på ytterligare 2 000 personer. Fler kliniska tester planeras i USA och sedan i Afrika. Totalt har man producerat 400 000 doser av vaccinet och under året kommer 2 miljoner doser att tillverkas.

I december stoppades kliniska försök på MSDs och NewLinks ebolavaccinkandidat efter att 10 av 59 personer fått biverkningar i form av ledsmärtor. Biverkningarna var övergående och nu ska fas I-studien återupptas, men i en lägre dos. Under januari kommer ytterligare 56 personer få antingen vaccinkandidaten eller placebo. Totalt ingår 115 personer i studien.

Totalt har fler än 20 000 människor smittats av ebola varav över 8 000 dött sedan utbrottet i Västafrika startade förra året, enligt siffror från WHO.

Toppnotering för FDA

0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten jobbade hårt förra året. Under 2014 godkände FDA 41 nya läkemedel, 14 fler än under 2013. Det var också det högsta antalet godkännanden under ett år sedan 1996, då myndigheten sade ja till 56 nya läkemedel, skriver Firstword Pharma. 

Av de nya godkända medlen var nästan 40 procent för sällsynta sjukdomar. Många nya läkemedel var också mot cancer, bland annat de första läkemedlen inom klassen PD1-hämmare. MSDs Keytruda, pembrolizumab, fick ja i september och BMS Opdivo, nivolumab, fick ok i slutet av december.

Även den europeiska läkemedelsmyndigheten har haft ett högt tempo. Under 2014 rekommenderade EMA ett marknadsgodkännande för 82 läkemedel. Under 2013 var den siffran 79.