Månads arkivering januari 2015

Mer antibiotika i Stockholm

Jonas Sandstedt
-
0

Folkhälsomyndigheten har redovisat sin årliga rapport om användning av antibiotika i Sverige. Under 2014 minskade den totala antibiotikaförsäljningen på recept med 4 procent, från 343 till 328 recept per 1 000 invånare och år.

I Stockholms län var antalet högre, 395 recept, jämfört med Västerbottens 260 per 1 000 invånare. I samtliga län skedde en minskning i alla åldersgrupper och myndigheten menar att det beror på att de nationella rekommendationerna för antibiotikaanvändning följs allt bättre.

Antibiotika för luftvägsinfektioner minskade med sju procent, främst då användningen av penicillin V, PcV, och cefalosporiner. Däremot sågs en ökning av makrolider, och amoxicillin med klavulansyra under 2014.

Stora regionala skillnader ses även för vilken sorts antibiotika man väljer för att behandla infektioner bland barn.
80 procent av alla antibiotikarecept i Värmland som skrivs ut till barn upp till sex år är på PcV, som oftast skrivs ut mot luftvägsinfektioner. I Kronoberg utgör PcV-andelen drygt 65 procent.

Försäljningen av antibiotika på slutenvårdsrekvisition låg under 2014 kvar på närmast samma nivå som föregående år.

Webbutbildning till äldre om läkemedel

Jonas Sandstedt
-
0
Webbutbildning till äldre om läkemedel

Satsningen på att lära äldre mer om sina läkemedel görs av Koll på läkemedel, som är ett i samarbetsprojekt mellan Pensionärernas riksförbund, PRO, SPF Seniorerna och Apoteket AB.

Koll på läkemedel har funnits i fem år och har ambitionen att stödja och utbilda äldre om de speciella förutsättningar som gäller för medicinering vid åldrandet. Man vill informera om att äldre ibland är känsligare för vissa läkemedel och att en del preparat kan vara olämpliga att använda. Målet är att verka för individerna får ett öka egenansvaret för läkemedelsanvändningen.

Den nya e-utbildningen innehåller fem föreläsningar och ger även stöd för dem som vill starta upp studiecirklar i ämnet.
– Många människor, inte minst äldre, kan och vågar inte ifrågasätta vårdens bedömning. Med den nya webbutbildningen erbjuds fördjupad kunskap för alla patienter och på så sätt kan vården bli bättre, säger Sten Boström, sakkunnig i vårdfrågor på PRO, i ett pressmeddelande.
 

System ska varna om brist

Jonas Sandstedt
-
0

Flera europeiska organisationer som företräder läkemedelstillverkare har gått samma för att utveckla ett varningssystem mot läkemedelsbrister.

Systemet ska fungera som ett kommunikationssystem mellan läkemedelsproducenter och europeiska myndigheter som hanterar läkemedelsfrågor, både centralt som EMA, och nationella läkemedelsmyndigheter.

Det är den europeiska läkemedelsindustriorganisationen, Efpia, och den europeiska generikaföreningen, EGA, som arbetat fram förslaget som de tror kan varna inför eller helt motverka bristtillfällen.

Tanken är att tillverkare ska använda systemet för att lämna information då de tror att de kan få problem att leverera ett läkemedel. Det kan handla om att leveransen av en komponent blivit försenad eller på grund av incidenser som stöld eller förfalskning.

I den gemensamma mallen finns ett system som graderar hur allvarlig en blivande brist kan bli för patienterna.

I en gemensam rapport ställer sig flera organisationer som företräder tillverkare och leverantörer inom läkemedelsområdet bakom förslaget.

Kritik kommer dock från PGEU, Pharmaceutical Group of the European Union, som menar att systemet bara fokuserar på producentledet och att apoteksledet inte finns med, enligt The Pharmaceutical Journal.

Apoteken vill sänka priset vid disken

Ingert Nilsson
-
1
Apoteken vill sänka priset vid disken

I somras trädde en ny regel i kraft som innebär att patienter med recept på ett parallellimporterat läkemedel, inom förmånssystemet ska kunna byta till ett annat läkemedel med samma substans och lägre pris även om det är ett originalläkemedel. Tidigare gick det, enligt reglerna, bara att byta till billigare parallellimporterade läkemedel. Lagstiftarna hade helt enkelt inte tänkt möjligheten att ett original skulle kunna vara billigare än de parallellimporterade produkterna.

Men de nya reglerna har fått konsekvenser som apoteksbranschen är kritisk till. Lagen har ändrats så att apotek, inom förmånssystemet ska byta till en på apoteket tillgänglig utbytesvara som har ett lägre fastställt pris än det förskrivna, oavsett om det förskrivna är en parallellimporterad produkt eller original.
– Det kan väl vara rimligt, men apoteket borde också kunna sänka sitt pris på den parallellimporterade vara man har på lager, om det vid expedieringstillfället är högre än det förskrivna, säger Henrik G Ehrenberg, chefsstrateg på Sveriges apoteksförening.

Men om detta råder det oenighet i dagsläget. Haken är det fastställda priset, det vill säga det pris som parallellhandlarna ansökt om och TLV fastställt. Det priset är inte detsamma som det apoteken i praktiken betalar för parallellimporterade läkemedel, eftersom apoteken har rätt att förhandla med parallellföretagen om lägre pris. Enligt en beräkning från TLV ger det apoteksbranschen en vinst på drygt en halv miljard om året. 

För apoteksaktörerna innebär TLVs tolkning av det nya regelsystemet att man kan gå miste om den vinsten.
– Får apoteken inte sänka priset vid utbytestillfället, kommer man att döda en stor del av parallellhandeln, tror Henrik G Ehrenberg. 
Parallellhandel kräver en viss förutsägbarhet, menar han. 

Apotekskedjor köper upp ett parti läkemedel till ett pris lägre än det av TLV fastställda och säljer det sedan ut till kund enligt listpriset. Skillnaden är en del i apotekens vinst. Apoteken lagerhåller vanligen den vara man köpt in med rabatt och originalet, det vill säga det direktimporterade. Även om det finns andra billigare produkter har kedjan inte dessa i lager.

Vad apoteket får byta till beror på vad som förskrivits. Om originalet är förskrivet och det är dyrare än den avtalade parallellimporterade varan kan apoteket byta till sin vara, även om det på marknaden finns billigare parallellimporterade.

Men om den billigaste parallellen på marknaden förskrivits av läkaren kan apoteket inte sälja sin avtalade parallell. Inte heller genom att sänka priset vid expedieringen.
– Apoteksföretagen har, när det gäller parallellutbytet, skyldighet att byta till en vara som har ett lägre pris och som apoteket har i lager. Vid sådana byten ska de jämföra de av TLV fastställda priserna, säger Inger Erlandsson, avdelningschef på TLV.
– De ska göra utbytet utifrån vad som är förskrivet och i förhållande till det se vad som finns i lager med ett lägre fastställt pris. 

Och om originaltillverkaren ansökt om ett försäljningspris som är lägre än det parallellimporterade kan apoteket, enligt TLV, inte sänka priset på apotekets parallellimporterade produkt för att expediera det till ett lägre pris än den förskrivna varan. Ett nytt lägre pris på parallellprodukten måste först fastställas av TLV efter ansökan från parallellföretaget. I väntan på det ska apoteken expediera originalet om man har det i lager eller om det är den förskrivna varan.

Apoteksbranschen hävdar att ett sådant system innebär att parallellhandeln slås ut under en längre tid för vissa varor.
– Om det är så man tolkar reglerna innebär det att apoteken tvingas hållas högre priser och ha sämre tillgänglighet till läkemedel än de faktiskt skulle vilja och kunna ha, säger Henrik G Ehrenberg.

Under senhösten förra året var TLVs fastställda pris för direktimporterat Symbicort under en period billigare än de parallellimporterade förpackningarna. Något som inte fick genomslag i försäljningsstatistiken.
– Vi konstaterade att försäljningen inte fullt ut följde regelverket den första månaden. För närvarande tittar vi på försäljningen inom parallellutbytet mer allmänt och det kan bli aktuellt att öppna tillsynsärenden framöver, kommenterar Inger Erlandsson.

Sedan i höstas pågår det diskussioner mellan Apoteksföreningen och TLV om parallellbyten och hur reglerna ska tolkas. Branschföreningen pekar förutom konsekvenser för branschen också på konsekvenser för kunderna. Till exempel om den förpackning som förskrivits och som är billigast upphandlats av en apoteksaktör och därför inte är möjlig att beställa för andra kedjor. Det innebär med en tolkning av de nya reglerna att kunden antingen får betala hela priset själv, även om hen har kommit upp i högkostnadsskyddet, för den vara som apoteket har i lager och kan expediera. Eller så får apoteket hänvisa kunden till konkurrenten.
– Vi tittar nu på lösningar för att kunderna inte ska komma i kläm, säger Inger Erlandsson.

Hur ofta det händer, att den billigaste varan är upphandlad av en apoteksaktör, finns inget mått på.
– Vi har frågat hur ofta den situationen inträffar, men inte fått någon uppgift på det, säger Inger Erlandsson.

Att prispressen skulle minska om apoteken skulle kunna sänka priset vid apoteksdisken för att kunna byta till det läkemedel man själv har på lager avvisar Henrik G Ehrenberg.
-Det är ju självklart att det uppstår konkurrens när det är lägsta priset som leder till försäljning. Och om originalproducenten ser att man inte får sälja något då får man sänka priset tills man får försäljning. 

Inger Erlandsson menar däremot att prissänkning vid utbytestillfället på apoteket riskerar minska priskonkurrensen på området.
– Då skulle prissättningen göras vid den enskilda expeditionen på apoteken vilket i sin tur innebär att vare sig läkemedelsföretag eller parallellföretag har några skäl att ändra på sina priser eftersom det i slutänden ändå är vid apoteksdisken priset bestäms.

Novo Nordisk fortsätter sin Rysslandssatsning

Jonas Sandstedt
-
0
Novo Nordisk fortsätter sin Rysslandssatsning

Läkemedelsmarknaden har svalnat i Ryssland efter de ekonomiska sanktioner mot landet som följde invasionen av Ukraina i mars. Rubeln har rasat 40 procent sedan dess.

Novo Nordisk meddelade redan 2010 att bolaget planerade att bygga en insulinfabrik och påbörjade två år senare ett bygge som beräknades kosta 100 miljoner dollar. Rykten har förekommit om att projektet avbrutits på grund av ekonomiska orsaker, men en talesman för läkemedelsbolaget dementerar detta till FiercePharma. Fabriken ska i själv verket öppna under årets första hälft.
– Min personliga syn är att allt på något sätt kommer att lugna ner sig och ekonomin kommer att gå framåt igen. Marknaden är intressant bara genom sin demografi och sina resurser, säger marknadschefen Jakob Riis till Bloomberg.

Det beräknas finnas 6,7 miljoner diabetiker i Ryssland.

Apotek förväxlade läkemedel

Jonas Sandstedt
-
0

En person tog felaktigt ett antidepressivt läkemedel under fyra veckor när hen istället skulle medicinerat mot ms.

Patienten skulle fått aminopyridin 5 mg men expedierades 5 mg amitryptilin istället. Efter att ha tagit fyra tabletter om dagen under fyra veckor av det antidepressiva medlet försämrades hen i sin ms-sjukdom och reumatism och fick ett flertal symtom. Felmedicineringen gav svaghet i benen som ledde till fall, humörsvängningar, yrsel, muntorrhet och svullnader.

Efter att apoteket ringt till patienten och berättat om felexpeditionen anmälde patienten apoteket till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

I anmälan till IVO redogör apotekschefen att apoteket med några dagars mellanrum beställt hem de två olika preparaten från APL. De två burkarna hade identiskt utseende och farmaceuten uppmärksammade inte skillnaden mellan aminopyridin och amitryptilin och var inte heller uppmärksam på patienternas namn. Någon kontroll gjordes inte heller vid expedieringen.

Apoteket ska nu ha infört en dubbelkontroll vid expediering av extempore-läkemedel och ordinationen kontrolleras nu mot följesedeln från APL så att kundnamnet, följesedel och läkemedel stämmer överens.

Efter felexpedieringen rapporterades händelsen i apotekskedjans riskdatabas som används för dokumentation av liknande händelser. Bedömare ansåg att någon allvarlig vårdskada inte hade uppstått och därför gjordes ingen Lex Maria-anmälan. Däremot ansåg man att händelsen var en allvarlig risk för kunden.

IVO gör bedömningen att patientens gångförmåga sannolikt blivit påverkad av att hen inte fått sin ms-behandling under tiden med fel medicinering. Myndigheten riktar kritik mot farmaceuten för att ha felaktigt ha iordningsställt och expedierat läkemedlen. I övrigt avser man inte att vidta några ytterligare åtgärder och avslutar ärendet.

 

Fetmaläkemedel hårdlanseras i USA

Jonas Sandstedt
-
0

Det nyligen godkända Saxenda, liraglutid, förväntas bli en riktig storsäljare i USA. Företaget hoppas på att omsätta minst en miljard dollar om året, säger chefsforskaren Mads Krogsgaard Thomsen, till Financial Times.

Bolaget sätter en femtedel av sina amerikanska säljare i arbete med att sälja fetmapreparatet och menar att deras upparbetade kontakter med diabetesläkare ska underlätta. Att läkarkåren som redan känner till substansen liraglutid, som ingår i det tidigare godkända läkemedlet mot diabetes, tros göra läkarna mer villiga att skriva ut preparatet.

Saxenda godkändes i EU förra veckan. Priset är ännu inte känt men Krogsgaard Thomsen sade till Financial Times att kostnaden kan komma bli ett hinder för att läkemedlet ska spridas brett i Europa.

Flera fetmaläkemedel konkurrerar på den amerikanska marknaden. Arena Pharmaceuticals tänker öka försäljningen sitt preparat Belviq, lorcaserin, genom en kampanj som är riktad direkt till konsumenterna och med 450 säljare. Enligt FiercePharma storsatsar Takeda också genom att sätta 900 säljare i arbete för att sälja Contrave, som också förväntas bli godkänt i EU under namnet Mysimba. Takedas medel är en tablett med så kallad fördröjd frisättning av de två substanserna bupropion och naltrexon.

Pfizer sänker dyrt vaccin med sex procent

Jonas Sandstedt
-
0

I förra veckan publicerade Läkare utan gränser sin rapport som visar att det idag kostar 68 gånger så mycket att vaccinera ett barn i utvecklingsländer än vad det gjorde 2001.

Pnuemokockvaccin står för 45 procent av den totala kostnaden för de tolv vaccin som ingår i grundskyddet enligt rapporten.

Vaccinföretagen GSK och Pfizer uppmanades av Läkare utan gränser till att sänka priset på pneumokockvaccinet för de tre doser som krävs för ett fullgott skydd till fem dollar för de fattigaste länderna.

Efter ett möte med den globala vaccinationsalliansen, GAVI, har Pfizer bestämt att sänka vaccinpriset, från 9,9 dollar till 9,3, alltså med 6 procent. GSK yrkade på att vaccinpriserna för de fattigaste länderna skulle frysas under de kommande tio åren.

Läkare utan gränser menar i en kommentar till PharmaTimes att Pfizer borde kunna sänka priset mer. Detta med tanke på att företaget under fyra år haft inkomster på 24 miljarder kronor från pneumokockvaccinet. Man vill också se en ökad transparens för att bolagen ska visa vad det kostar för att forska fram ett vaccin, utveckla och tillverka det. På så sätt skulle diskussioner om priser kunna göras mer seriösa, menar organisationen.

Slut på ensamrätt för Nexium

Jonas Sandstedt
-
0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt den första generiska varianten av esomeprazol för den amerikanska marknaden. Kapslarna, säljs som Nexium, och innehåller en så kallad slow-realease-beredning av substansen.

I slutet av 2014 friades Astrazeneca för anklagelsen ”pay-for-delay” i en amerikansk domstol. Företaget hade betalat indiska Ranbaxy 7,5 miljarder kronor för att man skulle vänta med marknadsföringen av kopian.

Under den första halvan av 2014 sålde Astrazeneca Nexium i världen för 15,8 miljarder kronor enligt Reuters.
Tevas tillstånd gäller rätten att göra kapslar med 20 och 40 milligram och det är dotterbolaget Ivax Pharmaceuticals som kommer att lansera sin generiska variant inom kort.
 

Fler förgiftade med paracetamol i butik

Ingert Nilsson
-
2

Det finns ett tidsmässigt samband mellan den ökade tillgängligheten av paracetamol och en ökning av antalet förgiftningsfall, visar Läkemedelsverket i det kompletterade underlag myndigheten nu tagit fram när det gäller förslaget att paracetamol i tablettform bara ska säljas på apotek.

– Vi står fast vid att paracetamol i tablettform inte längre ska säljas i detaljhandeln, säger Rolf Gedeborg som är ämnesområdesansvarig på Läkemedelsverket.

Sedan 2000 har förgiftningsfallen med paracetamol dubblerats, 2013 beräknades de till fler än 1500.

– Det finns ett tidsmässigt samband mellan den ökade tillgängligheten från 2009 då paracetamol började säljas i detaljhandel och det trendbrott vi ser med en 40-procentig ökning av antalet förgiftningsfall från 2009 till 2013, säger Rolf Gedeborg.

Försäljningen av receptfritt paracetamol har inte ökat under perioden, utan vad som skett är en växling från försäljning i apotek till detaljhandel. Enligt Rolf Gedeborg står apoteken idag för cirka 60 procent av den receptfria försäljningen.

– Och vi menar att det är försäljningen i detaljhandeln som påverkat ökningen av förgiftningsfall. Vi vet från forskning att tillgänglighet har betydelse för självskadehandlingar som har inslag av impulshandling.
Men understryker Rolf Gedeborg:
– Det är inte paracetamol som är orsak till självskadehandlingen, utan tabletten är ett verktyg. Det finns en bakomliggande ohälsa. 

Det kompletterade underlaget är ett svar på den kritik från industrin som rapporten fått.  I det här underlaget har förgiftningsfall identifierats med serumnivåbestämningar av paracetamol från 20 landsting, totalt drygt 68 000 enskilda provsvar. Resultatet tyder på en ökning av förgiftningsfallen med cirka 40 procent sedan 2009.

Däremot syns ingen förändring i antalet dödsfall, som är 10 -20 per år det senaste decenniet.

Scheelepriset för läkemedelstillförsel

Amina Manzoor
-
0
Scheelepriset för läkemedelstillförsel

I år går Scheelepriset till Robert S Langer, som är professor i kemiteknik och biomedicin vid MIT i USA. Han får priset för sin forskning om läkemedelstillförsel.

Vissa läkemedel, som till exempel insulin, vaccin eller vissa cancerläkemedel, är känsliga eller ger biverkningar i tarmen och kan därför inte tas som tabletter, utan måste injiceras. Men just injektioner vill man gärna minska på eller till och med slippa helt för att öka följsamheten och för att minska patientens besvär. Robert Langer har därför utvecklat särskilda polymera material för att tillföra läkemedel till rätt ställe i kroppen, som också bestämmer hur snabbt läkemedlet frisätts. Hans forskning har lett till förbättrade behandlingsmetoder.

Per Artursson, professor i läkemedelsformulering vid Uppsala universitet, har följt Robert Langers forskning sedan tidigt 1980-tal och menar att han är mycket framstående i sitt fält.
– Han är känd för att ha introducerat beredningar för frisättning av proteinläkemedel, långt innan det var vanligt med proteinläkemedel. Han har även forskat inom vävnadsteknik och regenerativ medicin. Nu arbetar han mycket med nanoteknologi.

Robert Langer står bakom fler än tusen vetenskapliga publikationer och har också över tusen patent eller patentansökningar.
– Hans forskning har också resulterat i ett större antal bioteknikföretag, säger Per Artursson.

Robert Langer har fått en lång rad priser och utmärkelser, bland annat den amerikanska vetenskapsmedaljen National Medal of Science, Charles Stark Draper Prize och Priestley Medal. 2005 utsågs han till hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Scheelepriset delas ut av Apotekarsocieteten vartannat år för att hedra minnet av den svenske forskaren och apotekaren Carl Wilhelm Scheele. Priset har delats ut sedan 1961, men bara en gång har priset gått till en svensk. 2007 fick Mathias Uhlén, professor vid KTH, priset.

Priset består av en medalj, ett diplom och 200 000 kronor. Robert S Langer kommer att ta emot priset vid Scheelesymposiet som hålls i Stockholm i november.

Svårt med bot mot depression hos äldre

Ingert Nilsson
-
0

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har sammanställt forskningen om nytta och risk med de vanligaste behandlingsalternativen vid depression hos personer över 65 år.

Det man fann var att effekten av korttidsbehandling med SSRI-medel inte är bättre än placebo. Däremot fann man visst stöd för att underhållsbehandling i upp till ett år fungerade bättre än placebo för att förebygga återinsjuknande hos den minoritet som tidigare svarat på behandlingen.
Behandling med duloxetin, en serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI, som bland annat säljs under namnet Cymbalta tycks dock ha effekt hos äldre med återkommande depressioner. Behandling med SNRI innebär en ökad risk för biverkningar som yrsel, muntorrhet och diarré, påpekar man i rapporten.

För psykologisk behandling i form av problemlösningsterapi finns en viss evidens att det kan minska depressionssymtom hos äldre med sviktande hälsa. Men tillgången till sådan behandling är å andra sidan begränsad, konstaterar SBU.
Effekter av annan psykologisk behandling eller fysisk aktivitet behöver undersökas i fler studier innan något kan sägas om deras effekter, menar expertgruppen som tagit fram rapporten.

Depression hos äldre är på väg att bli den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos den äldre befolkningen, efter hjärt- och kärlsjukdomar.

 

Nytt mot fetma får tummen upp

Ingert Nilsson
-
0

Det är EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP, som nu uttalat sig positivt om Novo Nordisks nya läkemedel mot kraftig övervikt, Saxenda. Läkemedlet ska ges som en daglig injektion och innehåller liraglutid, samma aktiva substans som företagets diabetesmedel Victoza, men i högre dos.

CHMP förespråkar att EU godkänner läkemedlet för behandling för svårt överviktiga, med ett BMI över 30 eller 27 om patienten har andra viktrelaterade komplikationer.

Saxenda fick marknadsföringstillstånd i slutet av förra året i USA.
Enligt uppgifter i PharmaTimes kommer företaget inte att ansöka om subvention av läkemedlet utan i stället vända sig mot den privata marknaden. Om ett par tre månader förväntas lanseringen börja i några EU-länder.

Ingen gräddfil för antroposofiska läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Det är den moderata riksdagsledamoten Cecilia Widegren som i svallvågorna av den senaste tidens debatt frågat ministern om han och regeringen ”är beredda att äventyra patientsäkerheten och bortse från vetenskap och beprövad erfarenhet genom att gå vidare och utan genomarbetad långsiktig forskningsbaserad process godkänna antroposofiska preparat som sedvanliga läkemedel?”

Ministern svarar riksdagsledamoten att det tänker man inte göra. Enligt ministern har regeringen inte för avsikt att medverka till någon gräddfil för antroposofiska preparat, utan en process har påbörjats för att få slut på särbehandlingen som preparaten haft under många år.
Gabriel Wikström påpekar att den utredning som Läkemedelsverket gjort har utförts på Alliansens uppdrag för att ta fram förslag till ett regelverk där antroposofiska preparat ska kunna godkännas eller registreras, utan att säkerheten äventyras, samtidigt som man får ett slut på särbehandlingen.

 

Rapporten från Läkemedelsverket ska nu ut på remiss.

Säljtillstånd återkallas på grund av fusk

Ingert Nilsson
-
0

I Sverige handlar det om 17 läkemedel vars marknadsföringstillstånd dras in. Det handlar bland annat om blodtrycksläkemedel och antibiotika.

Skälet till indragningen är att forskningsföretaget GVK Biosciences i Indien manipulerat studier som utförts vid laboratoriet.

Granskningen har gjorts av EMAs vetenskapliga kommitté och omfattade över 1000 olika beredningsformer och styrkor av generiska medel. En del av läkemedlen hade tillräckliga data från studier och berörs inte av indragningen.

Enligt läkemedelsmyndigheterna finns det inget som tyder på att något av de aktuella preparaten kan orsaka någon skada eller saknar effekt.
För alla indragna läkemedel finns ersättningsprodukter.Men enligt läkemedelsverket finns det inte någon fara med att använda de berörda läkemedlen.

Nationell plattform för läkemedel

Jonas Sandstedt
-
0

Statssekreteraren Agneta Karlsson har kallat till ett möte på Socialdepartementet idag för att utarbeta en nationell plattform för det fortsatta arbetet inom området för läkemedelsfrågor.
– Ett partssammansatt arbete kommer att utgöra en viktig del i strävan efter att förbättra läkemedelsanvändningen i Sverige, säger Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, i ett pressmeddelande.

Viljan är att läkemedelsanvändningen dels ska främja innovationer men även fokusera på att vara jämlik och säker. Målet är att en strategi och handlingsplan ska vara klar till hösten 2015 och börja gälla vid det kommande årsskiftet.

Arbetet med en nationell läkemedelstrategi har pågått sedan 2011 och en årlig handlingsplan har utarbetats i ett samarbete mellan SKL, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, SBU, LIF, E-hälsomyndigheten, TLV, Sveriges Apoteksförening, Folkhälsomyndigheten, IVO, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund samt landstingen.
 

1234Sida 1 av 4