BMS har liksom läkemedelsföretaget Gilead börjat förhandla om en differentierad prissättning och licensavtal för att utveckla tillgången till läkemedel mot hepatit C.
Företaget har påbörjat diskussioner med statliga hälsomyndigheter i flera länder för att kunna marknadsföra Daklinza (daclatasvir) med hänsyn tagen till faktorer som ländernas ekonomiska utveckling och vilka åtaganden som ländernas regeringar är beredda att göra för att sjuka ska få tillgång till behandlingen.
BMS strategi är också att samarbeta med generikatillverkare som ska leverera läkemedlen till ett 90-tal länder, bland annat Kuba, Sydafrika och Vietnam.
Den här strategin liknar den som aviserats också av Gilead som marknadsför Sovaldi, sofosbuvir.
Men Rohit Malpani från organisationen Läkare utan gränser är, enligt nyhetsbyrån FiercePharma, inte imponerad. Han menar att det här är en strategi lanserad för att hindra att Daklinza får ett överkomligt pris i medelinkomstländer.
– Människor i medelinkomstländer, där nästan tre fjärdedelar av världens fattiga och över 70 procent av människor med hepatit C lever blir lämnade tomhänta, säger han i ett uttalande.
Till världens medelinkomstländer räknas bland andra Turkiet, Mexiko, Zambia, Ghana och Laos för att nämna några.
Kritik mot det höga priset för de nya hepatit C läkemedlen pågår för fullt också i den rika världen, liksom förhandlingar mellan företag och myndigheter.
I Sverige har företaget Medivir och landstingen nyligen träffat ett riskdelningsavtal om läkemedlet Olysio, simeprevir. Avtalet innebär att landstingen betalar fullt pris, cirka 259 900 kronor, för patienter som botas medan företaget kompenserar, okänt hur mycket, för eventuella misslyckanden.
