Månads arkivering september 2014

Omregleringen var helt ideologisk

Fredrik Hedlund
-
0
Omregleringen var helt ideologisk
Den svenska omregleringen av apoteksmarknaden drevs igenom helt av ideologiska skäl. Det är slutsatsen i en, ännu opublicerad, forskningsrapport som har analyserat de politiska drivkrafterna bakom omregleringen. Genom att granska argument, mål och syfte bakom omregleringen kan forskarna visa att tre av de fyra ursprungliga skälen bakom omregleringen tonades ned och försvann från regeringens retorik, när det visade sig att de inte skulle uppnås.
 
De ursprungliga skälen till omregleringen var en bättre tillgänglighet, en ökad effektivitet, lägre priser och en bättre läkemedelsanvändning. Det fanns en övertygelse inom regeringen att en konkurrensutsatt apoteksmarknad både skulle vara effektivare och leda till lägre läkemedelspriser.
– Men i apoteksutredningen pekade man på att man inte kunde få en ökad tillgänglighet samtidigt som man fick en ökad kostnadseffektivitet, eftersom det kostar mer att ha fler apotek, säger Sofia Kälvemark Sporrong, forskare vid Uppsala universitet och Köpenhamns universitet som har varit med och gjort studien.
 
För att hantera kostnadsökningen det innebär att ha fler apotek tvingades man höja marginalen till apoteken med den så kallade generika-tian, något som i sin tur ökade läkemedelspriserna och spräckte målet om prispress. Och målet om en bättre läkemedelsanvändning tonades ned under processens gång.
 
Kvar igenom hela processen blev bara drivkraften att öka tillgängligheten, och då främst genom att öka antalet apotek och dess öppettider. Något som enligt Sofia Kälvemark Sporrong hade kunnat regleras inom systemet med ett monopol.
– Man hade kunnat säga till Apoteket AB att öka öppettiderna och öppna ett antal nya apotek på ställen där det inte fanns några. Då hade man dessutom fått flera apotek med en lite större spridning än i dag, mer efter patienternas behov, säger hon.
 
Hon och hennes forskarkollegor drar slutsatsen att en viktig underliggande drivkraft bakom omregleringen av apoteksmarknaden var privatiseringen i sig självt. Detta eftersom omregleringen genomfördes trots att de flesta av de ursprungliga skälen bakom den visade sig vara omöjliga att uppnå. I sin rapport skriver de bland annat att ”Man kan hävda att omregleringen av den svenska apoteksmarknaden inte gjordes för att lösa några upplevda problem utan istället gjordes av ideologiska skäl”.
 
Vad säger då de som låg bakom reformen om de ideologiska avsikterna?  Läkemedelsvärlden har sedan den 1 juli, försökt få en intervju med socialminister Göran Hägglund (KD), som var en av de pådrivande bakom omregleringen men han har inte haft möjlighet att ställa upp. Det har istället hans partikollega och ledamot i socialutskottet, Anders Andersson. Han bekräftar att det fanns en ideologisk drivkraft bakom omregleringen.
– Ideologiskt drevs vi ju av funderingar om det skulle vara Albanien, Nordkorea och vi som skulle vara de sista att ha ett monopolsystem på det här området. Vi ifrågasatte om det var monopolet som var det rätta systemet för att både klara priser, tillgänglighet och kvalitet, säger Anders Andersson.
 
– Hela reformen har ju som huvudinriktning att öppna  upp för flera aktörer, vilket vi tycker är rimligt på apoteksområdet, men vi är ju också angelägna om att hela tiden justera systemet och vårda reformen, säger han.
 
Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, forskar på konkurrenspolitik, regleringar och avregleringar med särskild inriktning på läkemedelsmarknaden. Han menar att de borgerliga politikerna alldeles säkert drevs av en ideologisk övertygelse. 
– De ville göra en reform åt marknadsliberalt håll som inte gick att backa. Kanske inte så mycket utifrån att de hade analyserat apoteksmarknaden som att de drog sig till minnes vad som hände på tele- och flygmarknaderna som de hade avreglerat förra gången de satt vid makten. Så tänkte man att det blir nog ungefär samma, säger han.
 
Han håller med om att det kan förklara varför omregleringen genomfördes trots att fakta talade emot att de mål man hade satt upp skulle kunna uppnås.
– Om man är övertygad om en ideologi så är man ju rätt övertygad om att det kommer att bli bättre även om man har lite svårt att sätta fingret på exakt hur. Men jag håller absolut med om att ideologin alldeles säkert är en viktig förklaringsfaktor, säger han.
 
Det här är den andra delen i LmVs artikelserie om den omreglerade apoteksmarknaden. Läs också
 

Drar sig ur inflammation

Amina Manzoor
-
1

Det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk har beslutat att lägga ner all forskning och utveckling inom området inflammationssjukdomar. Nyligen avbröt företaget en fas II-studie på NN8226, en antikropp mot IL-20 mot bland annat reumatoid artrit. Företagets pipeline inom inflammation omfattar även en annan behandling mot reumatoid artrit, en mot SLE och två behandlingar mot Chrohns sjukdomar.

Novo Nordisk kommer istället att intensifiera forskningen inom diabetes, enligt ett pressmeddelande från företaget. Nedläggningen kommer att påverka runt 400 anställda, men man räknar med att kunna erbjuda hälften av de berörda andra anställningar inom företaget. Inom sex månader ska de kliniska studierna vara avslutade.

Tydlig policy för vad Apoteket AB får sälja

Amina Manzoor
-
0
Tydlig policy för vad Apoteket AB får sälja

Har Socialdemokraterna några planer för statligt ägda Apoteket AB?
– Vi vill att staten använder sitt ägarskap till att driva kvalitetsutvecklingen på apoteksmarknaden. Målet bör vara att samarbetet med hälso- och sjukvården ska intensifieras. Apoteket AB ska även få i uppdrag att arbeta med att förbättra människors hälsa genom tid för rådgivning och upplysning. Apoteket AB bör också ha en tydlig och öppen policy som reglerar vilken typ av produkter som inte ska säljas av trovärdighetsskäl, sortimentet ska höra ihop med uppdraget. 

Bör apoteken få statlig ersättning för hälsorelaterade tjänster?
– I första hand måste apoteken själva utveckla koncept som är attraktiva för kunderna, sjukvården eller kommunerna. Det är möjligt att staten kan spela en roll för att stimulera samarbeten på olika sätt men det är inget som vi har färdiga förslag kring.

Förutom ökad apotekstäthet och utökade öppettider, vad är bättre med dagens apoteksmarknad?
– Inget.

Vad har blivit sämre, om man tar bort att fler upplever att de inte får sina läkemedel vid besök på apotek?
– Att apoteksanställda upplever försämrade möjligheter till kompetensutveckling och att mer än hälften upplever att förutsättningarna för att göra korrekta receptexpedieringar har försämrats och att förutsättningarna för att ge information och rådgivning om läkemedel och egenvård har försämrats. Ett grundläggande problem är att apotekens verksamhet ses som vilken marknad som helst. 

Hur viktigt är det med läkemedelsforskning och utveckling i Sverige?
– Mycket viktigt. Mer forskning är bra, men det räcker inte. Socialdemokraterna vill inrätta ett nationellt innovationsråd direkt underställt statsministern. Ett tidigt uppdrag för innovationsrådet blir att identifiera ett antal övergripande områden där det behövs samverkansprogram, ett område som redan identifierats är life science. 

– Den svenska sjukvården måste också på ett helt annat sätt än i dag visa intresse för att delta i kliniska prövningar. Hälso- och sjukvårdslagen bör ändras för att förtydliga sjukvårdshuvudmännens ansvar för klinisk forskning och ansvar för att i alla avtal med annan utförare än sjukvårdshuvudmannen se till att forskning och utveckling finns med. 

Är den fria marknaden den bästa modellen för att få fram nya läkemedel?
– Staten ska inte styra forskningen men agera stödjande och se till att det finns ett fruktbart samarbete mellan näringsliv, akademi, stat och landsting/regioner.

Under våren har prisskillnader på läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet diskuterats. Bör staten reglera priserna på läkemedel som inte ingår i förmånen?
– Vi tycker att det är ett problem och vill att systemet ses över. Vi vill helst ha en lösning som vi är överens med branschen om.

Bör godkännande myndigheter som Läkemedelsverket och EMA ta hänsyn till miljöaspekter för läkemedel när de beslutar om ett godkännande?
– Ja, men det måste vara öppet och förutsägbart och inte ha som syfte att hindra konkurrens.

Vilka läkemedelsfrågor blir de viktigaste den kommande mandatperioden?
– Svensk läkemedelsindustris framtid och forskningssamverkan med svensk sjukvård, en bättre fungerande apoteksmarknad och bättre läkemedelsanvändning för äldre är tre viktiga frågor för nästa mandatperiod.

Få av regeringens mål med omregleringen uppfyllda

Fredrik Hedlund
-
0
Få av regeringens mål med omregleringen uppfyllda

”I syfte att åstadkomma effektivisering, bättre tillgänglighet för konsumenterna, prispress samt en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning skall apoteksmarknaden omregleras.” Så inleddes det kommittédirektiv som innebar startskottet för regeringens arbete med att omreglera det svenska statliga apoteksmonopolet den 21 december 2006.

Det har nu gått fem år sedan omregleringen genomfördes och privata aktörer tilläts köpa och driva apotek i Sverige. Nu när dammet har lagt sig kan det vara lämpligt att försöka summera vad som egentligen har hänt och hur väl dessa mål har uppfyllts.

Omregleringen har, på regeringens uppdrag, granskats av två av varandra oberoende statliga utredningar. Den ena gjordes av Statskontoret 2013 och den andra av Myndigheten för vårdanalys, eller Vårdanalys som de kallas, 2014. I båda rapporterna är slutsattsen att den tydligaste förändringen av omregleringen är att Sverige har fått fler apotek med längre öppettider. Det var också ett av de fyra grundargumenten för omregleringen – ”bättre tillgänglighet för konsumenterna”.

Men frågan är tillgänglighet till vad? För samtidigt som antalet apotek har ökat från 930 till över 1300, en ökning med cirka 40 procent, har det kommit rapporter om att apoteken inte har läkemedel på lager på samma sätt som man hade innan omregleringen.

Apotekskedjorna och vissa politiker brukar framhålla en statistik som de menar visar att cirka 95 procent av alla kunder får sina läkemedel direkt och endast fem procent behöver vänta på dem. De redovisar också att den siffran var mer eller mindre densamma före omregleringen. Ett problem är att det man egentligen talar om är de personer som beställer det läkemedel som saknas på det apoteket och väntar på att de levereras. De personer som i stället väljer att gå till ett annat apotek för att försöka hitta läkemedlet finns inte med i den statistiken. Den uppgiften mäter därför inte det man egentligen vill veta – hur ofta händer det att apoteken inte har ett efterfrågat läkemedel på lager?

Statskontoret kommer genom egna och andras mätningar fram till att både personal och kunder anser att tillgängligheten till läkemedel inom 24 timmar har blivit sämre.
– Vår bedömning är att det direkta tillhandahållandet, alltså om man får läkemedlet direkt när man kommer, har försämrats något, men det finns egentligen ingen bra statistik. De begränsade data som finns antyder att det har blivit en till tre procentenheter färre personer som får sina läkemedel direkt, säger Thomas Ringbom, utredare vid Statskontortet och projektledare för deras rapport ”En omreglerad apoteksmarknad”.

Statskontoret bedömer att tillgängligheten till läkemedel inom 24 timmar har en låg måluppfyllelse, men deras samlade bedömning kring regeringens mål om ökad tillgänglighet till läkemedel blir ändå att detta mål har nått en hög måluppfyllelse, något som kan tyckas motstridigt.

Thomas Ringbom förklarar hur de tänker.  
– Ett av de viktigaste motiven för hela omregleringen, enligt regeringen, var att få fler apotek och ökade öppettider. I dessa avseenden har det skett tydliga förbättringar. När det gäller tillgängligheten inom 24 timmar bedömer vi att det blivit något sämre, men att det stora flertalet kunder ändå får sina läkemedel antingen direkt eller inom 24 timmar. Vi gör bedömningen utefter de mål som regeringen satt upp och då kommer vi fram till det här resultatet, säger han.

Vårdanalys gjorde till sin rapport ”Låt den rätte komma in” på ett liknande sätt egna undersökningar. I dessa framkom att fler än hälften av de patienter som hade besökt ett apotek under det senaste året angav att deras läkemedel någon gång inte funnits i lager.

Men uppgifterna är svåra att tolka, menar Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och en av forskarna bakom rapporten. Många undersökningar baseras på hur personal och kunder uppfattar förändringen och det, menar han, introducerar problem både med minnesbilder och en generell ovilja mot förändringar. Men det går å andra sidan inte att avfärda de uppfattningar som förs fram, menar han.
– Personalen säger att det har blivit sämre och patienterna säger att det har blivit sämre och det betyder troligtvis någonting.

Det finns också mer konkreta problem med att veta vad man mäter. Han tar ett exempel.
– Tidigare fanns det inget apotek i Älmsta vid Väddö, utan folk fick åka 20 minuter till Norrtälje. Nu finns det ett apotek i Älmsta och nu är folk förbannade för att de inte har alla de läkemedel i lager som finns inne i Norrtälje. Har det blivt bättre eller sämre då? Det är inte så enkelt att säga,säger han.

Regeringen sa sig från början också vilja åstadkomma en effektivisering av apoteksmarknaden. Så blev det inte, i varje fall inte i den traditionella meningen.
– Det har inte blivit kostnadseffektivare. Det gamla systemet var ju mycket byggt kring kostnadsminimering. Det innebar att man hade ganska få apotek med ganska begränsade öppettider, säger Mats Bergman.

Utifrån ett samhällsperspektiv menar han att det ändå kan ha varit värt det.
– Samhällsekonomiskt skulle jag gissa att det har blivit effektivare, att det faktiskt var motiverat att öka antalet apotek, men kostnaden för att driva dem har stigit. Det är ju samma mängd läkemedel som ska distribueras via 40 procent fler apotek så det är klart att det blir dyrare, säger han.

Ett annat syfte med omregleringen var att skapa prispress på läkemedel. Och här kommer de olika utredarna fram till olika resultat. Det visar sig att det är en definitionsfråga.

Mats Bergman menar att omregleringen inte resulterade i lägre priser eller kostnader för läkemedel.
– Nej det har vi inte fått. Man tajtade visserligen till reglerna för originalläkemedel som förlorar sitt patent. Där trycker man nu ner maxpriset till 35 procent av orginalpriset sex månader efter att patentet har gått ut. Och det har sparat ungefär en halv miljard kronor, säger han.

Men de pengarna går direkt åt till att betala apoteken för den höjda marginal som omregleringen medförde när TLV införde den så kallade ”generika-tian”. På det viset kan man se det som ett slags noll-resultat, det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna.

Och det är här definitionsfrågan kommer in. För där den höjda marginalen är en direkt effekt av omregleringen så är det sänkta priset på originalläkemedel utan patent inte det.
– Den sparade halva miljarden på grund av prispressen vid patentutgång är ju inte en förändring som berodde på att det har blivit fler apotek utan den förändringen kunde man ju ha gjort ändå, säger Mats Berman.

Men Thomas Ringbom kommer till en annan slutsats.
– På grund av generika-tian så blev priserna på generiska läkemedel högre, men till följd av andra saker som ökat krav på utbyte av generika och schablonprissänkningen av originalläkemedel med generisk konkurrens så minskade kostnaden för generiska läkemedel, säger han.

Statskontoret kom i sin analys fram till att omregleringen hade resulterat i en prispress på generika. Thomas Ringbom förklarar hur.
– Trots att vi fick högre priser på generika till följd av generika-tian blev nettoeffekten lägre kostnader för generika. Därför bedömde vi att målet om låga läkemedelskostnader hade en hög måluppfyllelse, säger han.

Samtidigt håller han med om att man rent teoretiskt hade kunnat genomföra de prissänkande åtgärderna utan att avveckla apoteksmonopolet.
– Det är en definitionsfråga och vi valde att se det som en effekt av omregleringen, säger han.

Slutligen ville regeringen åstadkomma en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning genom att omreglera apoteksmarknaden. Något som utredarna har haft svårt att förhålla sig till.
– Det målet var ganska diffust och vi hittade inte så mycket vägledning till vad regeringen menade med det. Det saknades också konkreta mätbara mål och därför var det svårt att göra en regelrätt utvärdering av det, säger Thomas Ringbom.

Summeras detta blir det en relativt dyster bild av hur väl regeringen lyckats uppfylla sina mål Av de ursprungliga skälen till omregleringen – effektivisering, bättre tillgänglighet, prispress och en ändamålsenlig läkemedelsanvändning är det bara tillgängligheten som kan sägas ha blivit uppfyllt, och då bara delvis.

Ser man det däremot som att omregleringen drevs igenom av ideologiska skäl, då blir det lättare att säga att målet uppfyllts. Och enligt forskare från Uppsala universitet så var det just ideologi som var själva drivkraften bakom reformen.  Läs mer om det i "Omregleringen var helt ideologisk."

 

Omregleringen kostar minst 500 miljoner kronor per år

Fredrik Hedlund
-
1
Det finns ingen statlig utredning som har räknat på den totala kostnaden för omregleringen, men det går att göra ett överslag. 
 
I samband med försäljningen av apoteksklustren 2009 framkom uppgifter i årsredovisningarna för Apoteket AB och Apoteksgruppen som pekade på att de totala kostnaderna för försäljningen uppgick till cirka 1,5 miljarder kronor. Till det ska sedan läggas marginalhöjningen genom generika-tian som ligger på mellan 400 och 500 miljoner kronor per år. Vissa menar att den betalar sig själv genom schablonsänkningen av priserna på originalläkemedel vid patentutgång.Men eftersom den besparingen kunde ha gjorts utan att avveckla apoteksmonopolet så bör man se marginalhöjningen som en kostnad i alla fall.
 
Vissa menar att man till statens kostnader även bör räkna in den förtjänst som apoteken gör när de förhandlar ner priset på parallellimporterade läkemedel, något som de har tillåtits göra i och med omregleringen. Om apoteksmonopolet hade funnits kvar hade Apoteket AB kunnat förhandla ned priserna på samma sätt och därmed sparat pengar till statskassan, är argumentet. Förtjänsten för parallellimporten har i TLVs senaste beräkning uppskattats till mellan 500 och 600 miljoner kronor per år. 
 
Men Mats Bergman, professor i nationelekonomi vid Södertörns högskola, menar att det inte är riktigt att ta med den eftersom det antagligen hade stridit mot EU-lagstiftningen att låta ett nationellt monopol agera för att sänka parallellimportörenas priser.
 
Om förtjänsten från parallellimportsförhandlingarna inte tas med blir det alltså 1,5 miljarder i en engångskostnad plus 400 till 500 miljoner om året. Utslaget på de fem år den nya apoteksmarknaden har funnits blir det mellan 700 och 800 miljoner kronor per år.

Stulna läkemedel sålda i Danmark

Ingert Nilsson
-
0

Den danska läkemedelsmyndigheten har uppmanat en parallellimportör, EuroPharmaDK, att dra tillbaka ett parti läkemedel som förmodligen stulits från italienska sjukhus och hamnat på danska apotek.

En mängd förpackningar med läkemedlet Abilify för behandling av schizofreni stals förra året från italienska sjukhus. Efterforskningar pekar nu på att åtminstone tjugotalet av förpackningarna kan ha hamnat på den danska marknaden via parallellimport.

Medicinerna är original och tillverkade enligt kraven, men stulen medicin är per definition förfalskad eftersom de hamnat utanför den legala försörjningskedjan.
Den danska läkemedelsmyndigheten har därför bett parallellimportören att dra tillbaka de osålda läkemedlen från danska apotek. Eftersom parallellimportören EuroPharmaDKs egenkontroll inte tyder på att innehållet i paketen förändrats menar myndigheten att det inte är någon fara för patienter som använder den stulna medicinen.

Redan i våras upptäcktes stölderna av läkemedel från de italienska sjukhusen som sedan såldes med falska licenser till flera europeiska länder via parallellimportörer. Från början handlade det om ett antal cancerläkemedel som stulits. Då bedömde den danska myndigheten att några stulna läkemedel inte hamnat i landet. Men i takt med att efterforskningarna fortsatt har fler läkemedel berörts och nu bedöms Abilify alltså ha nått den danska och tyska marknaden via parallellimportören.

Apoteket AB förblir statligt ett tag till

Ingert Nilsson
-
0

Alliansen har inte några planer på att göra sig av med det statliga ägandet av Apoteket AB. Det deklarerar de fyra partierna i sitt gemensamma valmanifest inför den 14 september.

Centerpartiets Anders W Jonsson har dock i intervjuer deklarerat att partiet inte anser det statliga ägandet som något självändamål. Men de närmaste åren ska alltså centern, om alliansen vinner valet, sitta lugnt i båten enligt valmanifestet.
Apoteks- och läkemedelsfrågor har inte någon framträdande roll i partiernas gemensamma manifest. Främst är det ekonomin, jobben och skolan som ventileras i manifestet.

Enligt Alliansen har apoteksreformen inneburit fler apotek, bättre service och försäljning av receptfritt inom detaljhandeln. Enligt manifestet ska också statliga bolag drivas på att särskilt sätt när de har ett samhällsuppdrag. Det är viktigt, skriver regeringen, att det uppdraget tydligt redovisas och är styrande för bolagens verksamhet.

I en passus efterlyser Alliansen också ett ökat internationellt samarbete för att minska överanvändningen av antibiotika.

?Staten behöver styra upp med riktlinjer?

Ingert Nilsson
-
0
?Staten behöver styra upp med riktlinjer?

Har Sverigedemokraterna några planer för statliga Apoteket AB?
– Nej. Vi vill, i alla fall för tillfället, behålla det i sin nuvarande form.

Förutom det uppenbara att apoteken blivit fler och öppettiderna utökats – kan du se andra fördela med omregleringen?
– Det är ju det som varit den stora förändringen och som folk uppfattat som bra.

Är ni beredda att ersätta apoteken för så kallade hälsotjänster?
– Det vore rimligt att apoteken fick ersättning från staten för den typen av tjänster som skulle kunna avlasta vårdcentralerna. Men vi har inte föreslagit det i vår budget, så vi måste förstås räkna på det.

Hur viktigt är det med läkemedelsforskning och utveckling i Sverige?
– Jag sitter i socialutskottet, så det här är inte riktigt mitt område, men visst är det viktigt. Men inte så att staten ska ta över.

Är en fri marknad självklart bästa sättet att få fram nya behandlingar?
– Om det finns en samhällsvinst, men den fria marknaden inte är intresserad då måste förstås staten kunna gå in och ta ansvar. Men det här har vi inte diskuterat inom partiet.

Dagens nivå för högkostnadsskyddet för läkemedel är 2,200 kronor. Vad anser ni om det?
– Vi vill sänka till den gamla nivån på 1,800 kronor. Och det har vi budgeterat för.

Smittskyddsläkemedel är gratis. Finns det några andra grupper som ni tycker ska vara det?
– Vi har ingen synpunkt på att smittskyddsmedlen är gratis, det är en samhällsvinst. Men inte heller förslag på andra som borde vara det.

Smittskyddsmedlen är gratis också för asylsökande och papperslösa. Bör de vara det fortsatt också?
– Vi har inte några åsikter om att de är fria för asylsökande. Men när det gäller tillståndslösa anser vi att de ska betala full avgift för läkemedel och sjukvård.

– Vi reserverade oss mot den nya lagen som ger tillståndslösa rätt till subventionerad vård och läkemedel för vård som inte kan anstå. Vi anser att de tillståndslösa ska betala för sin vård och sina läkemedel. Men vid akuta tillstånd ska vård och behandling gå före betalningsförmågan. Betalning får man göra upp om i efterhand.

En del läkemedel har av olika skäl ingen subvention, då är prissättningen också fri – har ni några synpunkter på det?
– Nej det är inte något vi diskuterat.

Bör Tullverket ha möjlighet att beslagta misstänkta illegala läkemedel inom EU?
– Jag kan tycka att det låter rimligt, men det är väl egentligen justitieutskottets ärende.

Bör de godkännande myndigheterna EMA och Läkemedelsverket väga in miljöaspekter vid godkännandet?
– Ja, vi har lagt en motion om miljöhänsyn vid tillverkning av läkemedel.

Vilka frågor inom läkemedelsområdet är viktigast den kommande mandatperioden?
– Att patienterna får tillgång till de läkemedel de behöver. Och det här behöver staten styra upp med till exempel nationella riktlinjer som vi tycker ska vara tvingande istället för som idag rådgivande.

Nytt mot hjärtsvikt

Ingert Nilsson
-
0
I studien som publicerats i New England Journal of Medicine och presenterades på hjärtkongressen i Barcelona minskade risken för kardiovaskulär död med 20 procent jämfört med patienter som fick standardbehandling.

Drygt 8400 patienter med hjärtsvikt randomiserades till att antingen få det nya läkemedlet kallat LCZ696 eller ACE-hämmaren enalapril. Den nya behandlingen som utvecklas av Novartis för patienter med kronisk hjärtsvikt är det första i klassen av så kallade ARNI-läkemedel (Angiotensin Receptor Neprilysin Inhibitor). Den består av två aktiva ingredienser, en angiotensin II-receptorblockerare, valsartan och en substans som hämmar enzymet neprilysin. 

Prövningen avbröts tidigare än planerat, efter 27 månader istället för 34 månader, eftersom fördelarna med den nya behandlingen bedömdes stora. Den totala dödligheten var då 17 procent i gruppen som fick det nya läkemedlet och 19.8 procent i gruppen som behandlats med enalapril. Det var också en signifikant högre dödlighet i hjärtkärlsjukdom i enalaprilgruppen, 16,5 respektive 13,3 procent. 

Den nya behandlingen fördröjde tiden till kardiovaskulär död och sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt med 20 procent jämfört med enalapril.
 

Webbaserad utbildning för allmänläkare

Ingert Nilsson
-
0

I ett samarbetsprojekt mellan Läkemedelsakademin och Svensk förening för allmänmedicin, SFAM ska läkarna få tillgång till webbaserad e-learning om depression och ångest.
Förutom SFAM och Läkemedelsakademin är också Region Skåne med i pilotprojektet. 

Fortbildningen ska genomföras på enskilda vårdcentraler och utgår från det allmänmedicinska perspektivet med autentiska fallbeskrivningar.
Läkemedelsakademins e-learning har använts under flera år för utbildning av farmaceuter på apotek.

“Apoteken bör få ersättning för hälsorelaterade tjänster”

Ingert Nilsson
-
0
“Apoteken bör få ersättning för hälsorelaterade tjänster”
Har Folkpartiet några planer för statligt ägda Apoteket AB?
-Vi har inte diskuterat det. Vi har sagt ja till att föra Alliansens politik och för inte någon egen diskussion om apotekens framtid.

– Sen har jag förstås egna tankar. Jag ser ju vissa behov. Det som var bra med Apoteket AB var till exempel information om hur olika problem kunde behandlas och då inte alltid med läkemedel. Eftersom det är staten som råder också över Apoteket ABs verksamhet idag så tycker jag att staten skulle gå före och utveckla verksamheten.

Borde apoteken få statlig ersättning för hälsorelaterade tjänster?
– Jag tycker det. Det finns två vägar att gå, det ena är att man ser till att det ingår i licensieringen och därmed i marginalerna eller så får landsting och kommuner betala. Men betalt måste man få.

Förutom ökad apotekstäthet och utökade öppettider, vad är bättre med dagens apoteksmarknad?
– Det är det man kan peka på. 

Dagens nivå för högkostnadsskyddet, 2 200 kronor, vad anser du om den?
– Det ligger på en rimlig nivå men vi måste titta närmare på de 205 000 pensionärer i Sverige som har väldigt låga pensioner. Idag har vi inte full koll på i vilken utsträckning subventionen räcker. Det kan finnas andra grupper också som man behöver se över.

Vad tycker folkpartiet om överenskommelsen som regeringen slöt med miljöpartiet om vård för papperslösa?
– Folkpartiet var med på den överenskommelsen. Men själv deltog jag inte i omröstningen.

-Jag menar att vårdbehovet ska bedömas av läkare. Det handlar om gömda människor som inte dyker upp i den offentliga vården om det inte är absolut nödvändigt. Det här med vård som inte kan anstå är en obegriplig definition. Det handlar inte om några stora kostnader. Landsting som släppt det här och sagt ja till vård och behandling för alla som läkarna anser behöver det konstaterar att det inte knäcker några budgetar.

Finns det läkemedel, förutom smittskyddsläkemedel, som bör vara kostnadsfria för patienten?
– Nej, inga andra än möjligen läkemedel som hindrar allmänfarliga sjukdomar och de är kostnadsfria redan idag.

– Ett av de första uppdragen under min tid på dåvarande Medicinalstyrelsen var att ansvara för revideringen av listan på kostnadsfria läkemedel. Det lärde mig att det systemet bidrog till en konservering av gamla läkemedel och att det var svårt för nya att komma in.

Ska Tullverket kunna beslagta misstänkta illegala läkemedel som skickas inom EU?
-Det bör dom anser jag. Och jag är ganska säker på att det också är Folkpartiets linje. 

Bör godkännande myndigheter som Läkemedelsverket och EMA ta hänsyn till miljöaspekter för ett läkemedel när de beslutar om godkännande?
– Det är viktigt med miljökonsekvensanalys och hur man kan skydda miljön måste komma med i riskbedömningen. Men vi ska inte förmena en patient ett bra cancerläkemedel utan kanske istället fundera över hur vi ser till att det inte vandrar ut i miljön.

Vilka läkemedelsfrågor är de viktigaste den kommande mandatperioden?
– Att skapa system så att läkemedlen används rätt och att de nya läkemedlen kommer ut i användning snabbare än vad fallet ofta är idag.

1...345Sida 5 av 5