Månads arkivering september 2014

Allt fler danskar får påssjuka

0

Förra året konstaterades 54 fall av påssjuka i Danmark. Det är det högsta antalet på 20 år, 2002 registrerades två personer med konstaterad påssjuka. Under det senaste decenniet har allt fler fall av parotit rapporterats i Danmark trots att vaccination mot sjukdomen ingår i vaccinationsprogrammet.

I Sverige med 9.5 miljoner invånare insjuknar ett knappt 50-tal varje år, i Danmark med 5.5 miljoner invånare är det alltså fler som drabbas av sjukdomen. Forskare vid Statens seruminstitut ha nu tittat närmare på möjliga orsaker och publicerat resultatet i Journal of Clinical virologi.Slutsatsen är att de absolut flesta som insjuknat antingen inte hade vaccinerats eller bara tagit en av de två påbjudna doserna.

Studien tyder på att vaccinationsgraden i Danmark, som ligger på 85-90 procent är för låg, menar forskarna. Det finns helt enkelt för många ovaccinerade för att hålla sjukdomen borta.
I Sverige infördes vaccination mot påssjuka 1982 och över 95 procent av eleverna i årskurs sex är vaccinerad mot påssjuka, mässling och röda hund. I Sverige har flera av dem som insjuknat varit vaccinerade. Nya genotyper eller brister i vaccinets effekt tros vara skäl till de svenska fallen.

Missade tillfällen att snabbt godkänna läkemedel

0
De nya regelverken inom EU som skapats för att snabbt kunna godkänna nya läkemedel fungerar inte som de är tänkta och gör snarast att utredningarna fördröjs istället. Detta innebär att läkemedel som det finns ett akut behov av istället lanseras sent. 
 
Det står i en ny rapport från det holländska forskningsinstitutet Escher/TI Pharma som gjorts på uppdrag av den europeiska läkemedelsindustriorganisationen Efpia och egenvårdsbolagens paraplyorganisation AESGP.
 
Bland annat undersöktes om det gick att förenkla farmakoviligans och områden som styr säkerhetsövervakning, villkorat godkännande, pediatriska prövningsprogram och decentraliserade steg för godkännande.
 
Till exempel har villkorat godkännande skapats för att skynda på godkännandeprocessen för läkemedel som det finns ett akut behov av. Men i själva verket har dessa regler använts som back-up till vanliga godkännandeprocedurer. Det beror på att regelverken för villkorat godkännande har en del nackdelar som frågor om ersättningar och olika krav på uppföljningar efter godkännanden.
 
Rapporten pekar ut områden där regelverken kan bli mer effektiva utan att riskera folkhälsan. Ett exempel är att förenkla kraven som gäller pediatriska läkemedel.

Många vaccinerade men mässling ökar

0
Läkemedelsverket har tillsammans med Folkhälsomyndigheten gjort en första sammanställning av barnvaccinationsprogrammet och publicerarat en rapport för läget 2013.
 
Den nya formen av  rapportering ska samla data från olika källor för att öka kunskapen och behålla förtroende för barnvaccinationer bland allmänheten och vårdgivare. Vaccinationsprogrammet idag innefattar skydd mot tio sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, allvarlig sjukdom av Hib, pneumokocker, mässling, röda hund, påssjuka samt för flickor även infektion med humant papillomvirus (HPV).
 
Mer än 97 procent av alla tvååringar är vaccinerade enligt programmet vilket märks i en hög sjukdomskontroll. Invasiv pneumokocksjukdom har som exempel minskat kraftigt sedan vaccinet infördes i programmet 2009. Små utbrott av mässling förekommer och antalet fall är det högsta sedan 2000. I 15 fall har individerna har fått viruset i utlandet och då främst i Asien.
Fem fall av utlandssmitta ledde sedan till att 31 personer fick sjukdomen i Sverige.
I rapporten tas det upp ifall den första MPR-dosen behöver ges tidigare och att föräldrar bör informeras om risken för mässling vid utlandsresor.
 
Bland eleverna i årskurs sex har fler än 95 procent fått två doser av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. HPV-vaccinering till flickor har nu nått 82 procent vilket är en ökning med några procent sedan tidigare år men ännu en bit från målet på 90 procent.
 
Efter 1,1 miljoner doser vaccin kom 600 biverkningsrapporter till Läkemedelsverket men inget som avviker från det förväntade sågs bland dessa. Flest biverkningar ses efter HPV-vaccinering.
 

Får användas i nödsituationer

0

Det pågående ebolautbrottet i Västafrika är inte på väg att mattas av. Enligt en artikel i tidskriften NEJM kan antalet smittade nå 20 000 redan i början av november, om inte patienter hålls isolerade och kontakter spåras. 

I början av augusti ändrade den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA status för företaget Tekmiras ebolakandidat från ”full clinical hold” till ”partial clinical hold”. Det innebar att läkemedelskandidaten eventuellt skulle kunna ges till personer smittade av ebolaviruset.

Nu har FDA och den kanadensiska läkemedelsmyndigheten Health Canada godkänt att läkemedelskandidaten får användas i nödsituationer för personer med en misstänkt eller bekräftad ebolasmitta, skriver nyhetsbrevet Firstword Pharma.

Enligt Tekmira har kandidaten TKM-Ebola varit väl tolererad av de patienter som fått infusioner av den, men att det inte gjorts någon klinisk studie. Tillgången till TKM-Ebola är också begränsad, enligt företaget.

WHO har också tidigare kommit fram till att det är etiskt att erbjuda patienter otestade läkemedel eller vacciner mot ebola i Västafrika under förutsättning att det sker under transparens, informerat samtycke och valfrihet.

Olika behandling för kvinnor och män

0

En avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har studerat könsskillnader inom behandling av högt blodtryck inom primärvården. Totalt ingick 40 825 patienter i undersökningen. Avhandlingen visar att kvinnor och män ofta får olika läkemedel.

Kvinnor får oftare vattendrivande läkemedel förskrivna, medan män får blodtryckssänkande ACE-hämmare. Enligt doktoranden och läkaren Charlotta Ljungman kan skillnaderna inte förklaras av andra samtidigt hjärt-kärlsjukdomar.

Avhandlingen visar också att kvinnor i lägre utsträckning än män når det generella behandlingsmålet om ett blodtryck lägre än 140/90 mm Hg. Kvinnor insjuknar oftare vid en högre ålder och har en generellt lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. Det kan vara en orsak till att vården underskattar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor, menar Charlotta Ljungman.
– Det viktigaste vid behandlingen av högt blodtryck är att nå målblodtrycket. Att kvinnor mer sällan än män uppnår detta är anmärkningsvärt och ansträngningar måste göras för att förbättra behandlingen, säger hon i ett pressmeddelande.

Ingen avgiftshöjning för LV

0
Tidigare i år gick Läkemedelsverket ut med att myndigheten ville ha högre avgifter för företag som ansöker om kliniska prövningar från och med nästa år. Motivet bakom var att utgifterna för bland annat kontroll och tillsyn blivit större än kalkylerat.
 
Men regeringen ger tummen ned till förslaget. Flera av remissinstanserna har ifrågasatt behovet av en höjning. Branschorganisationen Lif är en av dessa. 
 
Lif skriver i en kommentar på sin hemsida att beslutet att inte höja avgifterna är rätt. Lif menar att Läkemedelsverkets verksamhet har växt orimligt i proposition till den svenska läkemedelsmarknaden i övrigt.

Ett obs ska förklara för farmaceuter

3
Läkemedelsverket har föreslagit ett antal ändringar i sina föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Ett av förslagen handlar om de fall när en förskrivare skriver recept som avviker från den godkända indikationen. 
 
För att den expedierande farmaceuten inte i onödan ska behöva kontakta förskrivaren för att kontrollera att allt står rätt till, föreslås att förskrivaren ska skriva dit ett ”obs” på receptet. Detta ska signalera att avvikelsen är medveten och inte ett misstag.
 
Läkemedelsverket skriver i förslaget att de bedömer att den tid det tar att ange ordet obs på förskrivningen klart kommer att underskrida den extra tid och därmed kostnad det innebär när farmaceuten måste kontakta förskrivaren för att fråga vad som gäller.
 
I förslaget föreslås också att möjligheten till telefonrecept ska finnas kvar men att situationerna då dessa görs ska begränsas ytterligare till att det ska handla om en brådskande situation. Dessutom föreslås förändringar för hanteringen av dosrecept där det tillkommer krav på att farmaceuten ska göra kontroller för att få en samlad bild av dospatientens alla recept. Enligt Läkemedelsverket görs detta i stor utsträckning redan idag men har inte funnits reglerat i föreskrifter. Farmaceuten föreslås också börja föra över uppgifter som inte finns elektroniskt till patientens dosrecept i elektronisk form.
 
Förslagen är ute på remiss fram till den 1 oktober. Om de antas kommer de börja att gälla den 1 januari 2015.
 

GSK fälls för mutbrott

0
Det var i maj som tre högt uppsatta chefer inom läkemedelsföretaget GSK åtalades för mutbrott i Kina. Nu har ärendet prövats i kinesisk domstol med resultatet att GSK ska betala cirka 3,5 miljarder kronor i böter.
 
Böterna är de största som har utdelats till ett företag i Kina, rapporterar Wall Street journal. En av företagets tidigare chefer i Kina, Mark Reilly, har dessutom dömts till  fängelsestraff. GSKs vd Andrew Witty säger i en presskommentar att det var viktigt att komma till ett avslut i frågan men att företaget tar avstånd från illegala aktiviteter och att hela händelsen är en stor besvikelse som rimmar illa med de värderingar och den kultur man arbetar efter i företaget.
 
Myndigheter i landet har utrett flera läkemedelsföretag varav GSK var ett. Enligt domen har företaget erbjudit pengar eller egendom till icke-statlig personal med syfte att få ekonomiska vinster. 

Inga läkemedelsrester i animalisk mat

2

Nästan 6000 analyser gjorde på prover från Sverige under 2013 utan att det gjordes några anmärkningar.
– Det är mycket glädjande, säger Ingrid Nordlander, statsinspektör på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande. 

Ingrid Nordlander menar att företagarna följer lagarna för läkemedelsanvändning till livsmedelsproducerande djur och att hormoner inte används i tillväxtfrämjande syfte i Sverige.

Analyser gjordes också för tungmetaller och andra miljögifter och de flesta provsvaren visade nivåer långt under gränsvärdena. PCB och DDT-föreningar, liksom hexaklorbensen (HCB), som alla sedan länge är förbjudna, förekom i mätbara men mycket låga halter.

Av de 4000 sändningar med animaliska livsmedel som passerade den svenska gränskontrollen kontrollerades drygt två procent i enlighet med EUs regler för livsmedel. Inte heller i dessa analyser fanns otillåtna halter av läkemedel.

Ny cancerterapi verkningslös

0
Drygt 200 personer med tidigare obehandlad avancerad cancer i bukspottskörteln ingick i en fas ll-studie av den monoklonala antikroppen simtuzumab. Substansen testades i två olika doser och gavs i kombination med ett annat cancerpreparat, gemicitabin. Behandlingen jämfördes med en gemicitabinbehandling som gavs tillsammans med placeboinjektioner.
 
Slutmålet var att se om tiden för så kallad progressionsfri överlevnad blev förlängd, men någon sådan skillnad gick inte att se mellan grupperna.
Det nya preparatet gav dock inte fler biverkningar än placeboinjektionerna. 
 
Simtuzumab är en monoklonal antikropp som specifikt hämmar enzymet LOXL2 som får kollagenfibrer att bindas samman. Enzymet tros spela en roll vid cancerutveckling men även vid olika fibrossjukdomar. Flera andra fas två studier pågår med antikroppen som terapi mot kolorektalcancer och fibrossjukdomar i flera olika organ.
 
Resultaten presenteras närmare vid cancerkongressen ESMO den 26-30 september.

Utvärderar uppföljning av vaccinprogram

0
Syftet med uppföljningen av de nationella vaccinationsprogrammen är bland annat att ta reda på om de vacciner som ingår i programmet idag behöver revideras. Socialstyrelsen vill också ta reda på om programmet behöver förändras i sin helhet för att uppnå de uppsatta mål som finns.
 
Dessutom vill man i uppföljningen se att vaccinationerna som ingår uppfyller mål och förväntningar på både effekt och säkerhet och på hur de genomförs. Socialstyrelsen har också i en rapport uppskattat vad en uppföljning kommer att kosta.
 
Förslaget är på remiss fram till den 30 september.

Syriska barn dog av felaktigt vaccin

0
Dödsfallen inträffade under en pågående vaccinationskampanj i Idlib-provinsen som kontrolleras av styrkor i opposition till Assad-regimen skriver Reuters. I området verkar hjälparbetare från FN tillsammans med frivilligorganisationer i program för att minska den pågående spridningen av mässling och andra smittsamma sjukdomar. Det aktuella mässlingvaccinet ska ha tillhört en batch som tidigare använts för att vaccinera 60 000 personer utan några tillbud.
 
Under en andra vaccinationsomgång fick ett flertal barn akuta symtom och hittills rapporteras att 15 barn har dött kort därefter. Barnen som dog var under två år och upp till 75 stycken fick symtom enligt BBC.
 
En orsak till dödsfallen tros kunna vara att vaccinet kontaminerats när det skulle spädas ut och istället blandats med en muskelavslappnande medicin, atracurium, som används vid operationer. Förpackningarna för de båda vätskorna sägs vara lika varandra.
 
WHO har kommenterat händelsen och kommer starta en utredning på plats för att försöka reda ut orsaken. Vaccinationskampanjen är nu avbruten och detta kommer att försvåra de poliovaccinationer som inom kort skulle genomföras. Det befaras att befolkningen nu kommer ställa sig skeptiska till fortsatta vaccinationer. Utredningen hoppas kunna visa vem som är ansvarig.

TLV vill höja generikatian

0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, föreslår att föreskrifterna om handelsmarginal för läkemedel inom förmånen ska ändras. Förslaget innebär att den så kallade generikatian för apoteken ska höjas till 11,50 kronor.

Den 1 juli i år genomfördes förändringar i förmånslagen som innebär att förutsättningarna för utbyte av läkemedel på öppenvårdsapoteken inte längre baseras på uppdelningen mellan originalläkemedel och generiska läkemedel, utan på utbytbarhet. Det innebär att färre förpackningar numera uppfyller kriterierna för att få den förhöjda handelsmarginalen. För att totalsumman ska bli densamma för apotek och landsting behöver handelsmarginalen höjas.

Förslaget är nu ute på remiss till och med den 6 oktober. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2014 och gälla på priser från den 1 januari 2015.

Stor förväntan på PD1-hämmare

0

Malignt melanom är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och drabbar ungefär 3 400 personer varje år. Trots att en majoritet av alla med malignt melanom i huden botas orsakar cancerformen runt 500 dödsfall per år. Malignt melanom opereras oftast bort, men om cancern spridit sig behandlas den med cytostatika eller immunterapi. Prognosen för den spridda formen har tidigare varit väldigt dålig, med en ettårsöverlevnad på cirka 25 procent. De senaste åren har immunterapi och målinriktad behandling blivit vanligare vid spritt malignt melanom, vilket förbättrat prognosen. Till exempel används CTLA4-hämmare, BRAF-hämmare och MEK-hämmare.
– När det gäller dessa patienter så finns det ingen bot. Innan de immunbehandlingarna och de målsökande behandlingarna kom fanns det inte heller något som förbättrade överlevnaden. Under nästan 30 år hände det ingenting med den medicinska behandlingen, nu har mycket hänt bara på de senaste åren, säger Johan Hansson, som är professor vid Karolinska Institutet och överläkare i onkologi.

Det senaste är en ny klass läkemedel som kallas PD1-hämmare. Många tumörer gömmer sig för immunförsvaret genom en mekanism som använder det hämmande kontrollproteinet PD1. PD1-hämmarna verkar genom att blockera bindningen av två av PD1-proteinets ligander, PDL1 och PDL2 och på så sätt aktiveras T-cellerna och immunförsvaret igen. Det är en generell hämning och därför tror man att PD1-hämmarna kan användas mot många olika cancertyper. Men det är inom melanom som forskningen kommit längst.

Det var just PD1-hämmarna som väckte mest uppståndelse på den amerikanska cancerkongressen ASCO i år. Flera läkemedelsföretag rapporterade hög ett- och tvåårsöverlevnad för patienter med metastaserat malignt melanom. 
– Vi har sett mycket lovande effekter. Det är än så länge tidiga studier, men vi har sett bättre och snabbare effekter än vid annan immunterapi, och dessutom ett större antal patienter som verkar ha ett långvarigt svar. Biverkningsmönstret är inte heller lika uttalat som vid andra immunterapier, säger Johan Hansson. 

Längst fram i utvecklingen ligger MSD, vars PD1-hämmare pembrolizumab, som också kallas MK-3475, nyligen godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA under namnet Keytruda. Pembrolizumab är godkänt för behandling av patienter med metastaserat eller inoperabelt malignt melanom vars sjukdom fortskridit efter behandling med Yervoy, ipilimumab, och efter en BRAF-hämmare, om en BRAF V600-mutation finns.

Godkännandet kom tidigare än väntat, efter att FDA beviljat en påskyndad godkännandeprocess. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA accepterade MSDs ansökan om godkännande i somras, så det kommer att dröja innan det kommer något besked.

Pembrolizumab är alltså det första godkända läkemedlet i klassen PD1-hämmare i USA. Forskningen på PD1-hämmare har gått väldigt snabbt framåt, menar Anna Åleskog, som är läkare och medicinskt ansvarig för onkologi vid MSD i Norden.
– Vi har satsat väldigt mycket på pembrolizumab eftersom vi såg en så god effektpå en mycket allvarlig cancerform som i sent stadium är mycket svårbehandlad. Med det följer ett ansvar som läkemedelsföretag att så fort som möjligt, under kontrollerade former, göra läkemedlet tillgängligt för patienterna.

PD1-hämmaren studeras för behandling av malignt melanom, både som första linjens behandling och i senare linjer, och även som mono- och kombinationsterapi bland annat genom flera forskningssamarbeten med andra företag. 
– Sammantaget studerar vi pembrolizumab mot 30 olika tumörer och i slutet av 2014 räknar vi med att globalt ha 24 kliniska studier på gång som omfattar fler än 6 000 patienter. Förutom malignt melanom har vi bland annat studier på icke-småcellig lungcancer, huvud-halscancer och urinblåsecancer, säger Anna Åleskog.

Det är anmärkningsvärda studieresultat som presenterats. Den studie som MSD lyfte fram på ASCO visade att den totala överlevnaden efter 18 månader uppskattades till 62 procent hos patienter med metastaserat malignt melanom som behandlades med pembrolizumab. 
– Dessutom såg man att 88 procent av de patienter som helt eller delvis svarat på behandlingen fortfarande hade effekt av behandlingen vid tiden för analysen och att de inte visade några tecken på försämring, säger Anna Åleskog.

Johan Hansson menar att det behövs större studier och mer långtidsdata, men att ett snabbt och ihållande svar och hanterbara biverkningar gör PD1-hämmarna mycket intressanta.
– Det är ett jätteviktigt genombrott i behandlingen av de mest sjuka melanompatienterna. Jag tror att PD1-hämmarna snabbt kommer att få en roll i vår behandlingsarsenal. Trots att inga behandlingar än så länge är godkända i EU så finns det ett compassionate use-program i Sverige, vilket gör att vi har en möjlighet att behandla patienter redan nu.

Bristol-Myers Squibb, BMS, har också forskning i sen fas på en PD1-hämmare, nivolumab. Det godkändes i Japan tidigare i år, men har ännu inte fått något besked om godkännande i USA. Substansen testas mot 19 olika cancerdiagnoser, bland annat lungcancer, njurcancer och lymfom. Men längst har företaget nått med studierna på nivolumab mot just metastaserat malignt melanom. Strax före sommaren beslutade BMS att avbryta en studie i förtid på grund av positiva resultat i överlevnad.
– Vid en interimsanalys visade sig nivolumab så överlägsen mot standardbehandlingen att man valde att avbryta studien för att alla patienter skulle få tillgång till nivolumab, säger Ulrika Brunell-Abrahamsson, medicinskt ansvarig för onkologi vid BMS i Norden.

BMS har ett läkemedel mot malignt melanom inom en annan läkemedelsklass som redan är godkänt, Yervoy, ipilimumab. Det blockerar CTLA4 på T-cellen, vilket aktiverar immunförsvaret. Företaget undersöker bland annat om en kombination av ipilimumab och nivolumab är effektivt mot metastaserat malignt melanom. I en fas I-studie gav kombinationsbehandlingen i olika doser en ettårsöverlevnad på 85 procent och en tvåårsöverlevnad på 79 procent. Nu väntar man på resultaten från en fas III-studie. Just kombinationen av de två läkemedlen tror Ulrika Brunell-Abrahamsson på.
– En skillnad är att CTLA4 har längre tid innan det ger effekt, medan PD1-hämmaren har en snabbare, men ändå ihållande respons. Att kombinera de två mekanismerna verkar vara en kraftfull behandling, säger Ulrika Brunell-Abrahamsson.

Johan Hansson påpekar att även om kombinationsbehandlingen tycks ge en större effekt, verkar också biverkningarna vara kraftigare.

Ett annat spår som man också undersöker är tidig behandling.
– Vid tumörer som till exempel bröstcancer har man visat att tidig adjuvant behandling ger positiva effekter. Detta kommer nu att studeras vid melanom med PD1-hämmare och en studie har redan genomförts med ipilimumab som visat lovande tidiga data, men ej är mogen för slutgiltig analys, säger Johan Hansson.

Det finns fortfarande många obesvarade frågor kring PD1-hämmarna. Till exempel finns inga markörer och därför vet forskarna inte på förhand vilka som kommer att svara på behandlingen. Det är frågor som behövs besvaras för att behandlingen ska bli effektiv och lättare att motivera ekonomiskt för TLV eller NLT-gruppen. I USA beräknas prislappen för Keytruda hamna på runt en miljon kronor per patient och år. 
– Priset blir nog högt, men det får inte hindra från behandling. Det är därför viktigt att vi lär oss mer om vilka som har nytta av behandlingen, så det ges till rätt patienter, säger Johan Hansson. 

Även om forskningen är i ett tidigt stadium, har den på bara några år visat starka resultat. Både forskare och läkemedelsföretag är hoppfulla.
– Tidigare hände det ingenting med den medicinska behandlingen mot metastaserat malignt melanom under en väldigt lång tid, men de senaste fyra-fem åren har det nästan blivit som en revolution för de här patienterna, som tidigare haft en mycket dålig prognos, säger Ulrika Brunell-Abrahamsson.

TLV får rätt om Vagifem

1
I juni i år beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsstyrelsen att Vagifem 10 mikrogram vaginaltablett inte längre skulle ingå i högkostnadsskyddet. Motiveringen var att läkemedlet, som används för att behandla vaginal torrhet som orsakas av östrogenbrist, ansågs för dyrt.
 
Novo Nordisk, företaget som marknadsför preparatet överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Företaget menade bland annat att den medicinska nyttan är större för deras produkt än för jämförbara behandlingsalternativ. 
 
Förvaltningsrätten går på TLVs linje och har avslagit Novo Nordisk överklagande.

Varningen för leverskador av Valdoxan skärps

0
EMAs säkerhetskommitté PRAC rekommenderar en skärpt varning för behandling med Valdoxan och menar att produktinformationen bör bli ännu tydligare. Leverfunktionstester ska göras både före och under behandlingen.
 
PRAC har gjort en nytta-riskutredning för användningen av det antidepressiva medlet Valdoxan, agomelatin. Det är sedan tidigare känt att medlet kan påverka levern och har i ett fåtal fall gett mycket svåra skador. Kommittén har analyserat kumulativa data om leverpåverkan för att kartlägga riskerna.
 
Personer över 75 år kan ha en ökad risk för svåra leverbiverkningar säger PRAC. Dessutom saknas dokumentation om att Valdoxan skulle ha någon positiv effekt i denna åldersgrupp. Därför avråder kommittén helt från att använda medicinen bland personer över 75 år. 
 
PRAC:s rekommendationer har gått vidare till EMAs vetenskapliga kommitté som kommer med ett utlåtande i slutet av september. Förändringar för hälso- och sjukvården ska informeras via brev efter detta.