Månads arkivering augusti 2014

Pfizer kan om Astrazeneca vill

Petra Hedbom
-
0
Pfizer tycks inte ha gett upp hoppet om att förvärva läkemedelsföretaget Astrazeneca. Enligt amerikanska och brittiska nyhetskällor har personer med insyn i frågan sagt att förhandlingar kan inledas om bara Astrazeneca vill.
 
Pfizer uppvaktade Astrazeneca i våras men fick i maj nej på sitt bud på 116 miljarder dollar. Enligt brittiska regelverk var de sedan tvungna att vänta i minst sex månader innan de gör ett nytt försök, en tidsfrist som löper ut den 26 november. Om Astrazeneca vill, kan de inleda nya förhandlingar redan efter tre månader, det vill säga den 26 augusti.
 
Enligt nyhetsbyrån First Word tittar Pfizer också över möjligheten att köpa andra företag som bland annat generikaföretaget Actavis.
 

Blandade reaktioner på förslag

Petra Hedbom
-
0
På torsdagen presenterade Läkemedelsverket ett förslag som innebär att receptfria läkemedel i med paracetamol i tablettform enbart ska få säljas på apotek. Bakgrunden är att man på myndigheten sett en trend där antalet förgiftningar orsakade av paracetamol ökat.
 
Sveriges Farmaceuter är positiva till förslaget som de menar signalerar att paracetamol inte är ett riskfritt preparat. 
– Glädjande nyheter, säger ordförande Thony Björk om förslaget på förbundets hemsida. 
 
Förslaget har nu gått ut till berörda tillverkare som har tre veckor på sig att svara. Ett av de företag som nu tittar på det är GSK som marknadsför Panodil och Alvedon.
– Patientsäkerheten är det viktigaste för oss och det finns en signal om att antalet förgiftningar har ökat även om fler studier är på gång. Vi analyserar nu förslaget och återkommer med ett svar inom tre veckor, säger Jonas Vikman, ansvarig för samhällskontakter på GSK.
 
Han säger också att försäljningen av receptfria tabletter med paracetamol inte har ökat sedan omregleringen.
– Antalet tabletter per person och år har ökat från 72 till 76 mellan 2008 och 2013 men det är den receptbelagda delen som ökat.
 

Apotekare informerar om ebolaviruset

Petra Hedbom
-
1

I Liberias huvudstad Monrovia åker apotekare och apotekarstudenter apotek och andra försäljningsställen för läkemedel för att informera personalen om man kan undvika att smittas av och sprida ebolavirus. Initiativet kommer från Pharmaceutical Association of Liberia och påbörjades i onsdags rapporterar Pharma Journal.

Som en del i kampanjen kommer de också att dela ut informationsblad till allmänheten för att slå hål på många av de myter som råder kring viruset och den sjukdom som det medför. Liberia är ett av de värst drabbade länderna och rapporterar nu den kraftigaste ökningen av antalet smittade och döda.

Läget beskrivs av många som desperat och i försök att bli friska tar smittade personer till en mängd verkningslösa och till och med skadliga metoder. Tidigare i augusti rapporterade WHO om två personer i Nigeria som avled efter att ha druckit stora mängder saltvatten i tron om att det skulle ta bort viruset.

Samtidigt råder det missnöje i landet övre att tillgången på de experimentella läkemededel mot viruset som finns inte räcker. Oron för att falska läkemedel ska börja säljas har fått Liberias läkemedelsmyndighet att skärpa kontrollerna på landets apotek.

 

Namn på biosimilarer oroar

Petra Hedbom
-
0

Undersökningen som gjorts bland läkare i som förskriver biologiska preparat visar att 61 procent tror att om en biosimilar har samma icke-proprietära namn som referenspreparatet så är det automatiskt godkänt för samma indikationer.  Så är det inte alltid vilket lett till en oro bland företrädare för den amerikanska läkarkåren, skriver Pharma Times.

I USA finns idag inga biosimilarer på marknaden och FDA ska just inleda granskningen av den första som är en variant av Amgens Neupogen (filgrastim).

I ett brev till FDA-komissionären Margaret Hamburg, skriver elva medicinska organisationer och ett 20-tal individuella förskrivare att biosimilarer som godkänns måste ha ett namn som skiljer sig väsentligt från referensprodukten för att undvika missförstånd och sammanblandningar. De menar också att med samma namn kommer biverkningar orsakade av de olika produkterna att klumpas ihop.

Samtidigt argumenterar företrädare för apotekare, fackförbund och andra för att olika namn kommer att bidra till förväxlingar, felaktiga förskrivningar och dubbelmedicinering.

Billigare med receptfritt på nätet

Amina Manzoor
-
0

HUI Research har på uppdrag av nätapoteket Apotea undersökt hur priserna på 51 receptfria läkemedel varierar mellan olika apotekskedjor och nätapotek. I undersökningen ingick fyra apotekskedjor och ett nätapotek.

Undersökningen visar att 50 av de 51 undersökta egenvårdsläkemedlen var billigast på nätet. I snitt varierade det 18 procent mellan högsta och lägsta pris när både butikshandel och näthandel inkluderades. När HUI jämförde priserna enbart mellan apoteksbutikerna var skillnaden i snitt 7 procent.
– Idag är det svårt för konsumenten att skaffa sig en uppfattning om ett enskilt läkemedel är dyrt eller billigt. Jag är övertygad om att konsumenternas prismedvetenhet ökar när apoteksbranschen i allt större utsträckning flyttar ut på nätet och prissättningen blir transparent, säger Lena Larsson, vd för HUI Research i ett pressmeddelande.

Många apotekskedjor ligger i startgroparna för att starta näthandel. I dagsläget har bara Apoteket AB näthandel.

Paracetamol bara på apotek

Amina Manzoor
-
0
Paracetamol bara på apotek

De senaste åren har bland annat Giftinformationscentralen rapporterat ett ökat antal samtal om paracetamolförgiftningar. 2006 fick man 2 500 samtal om paracetamolförgiftningar, och 2013 var det nästan 4 400 samtal. Antalet samtal som kan kopplas till att enskilda patienter vårdats på sjukhus på grund av förgiftning ökade också, från 529 under 2006 till 1 161 under 2013.

Nu föreslår Läkemedelsverket att paracetamol i tablettform bara ska få säljas på apotek från och med den 1 mars 2015.
– Vi har sett att det ökade antalet samtal till Giftinformationscentralen om paracetamolförgiftningar sammanfallit i tid med en ökad försäljning. Därför har vi funnit det lämpligt att ta bort beredningsformen från dagligvaruhandeln, säger Anders Carlsten, direktör för användning vid Läkemedelsverket.

Paracetamol i andra beredningsformer, till exempel brustabletter och i flytande form, berörs inte.
– De beredningsformerna ingår i stort sett aldrig i överdoserinsgfallen, säger Anders Carlsten.

Läkemedelsverket har nu skickat ut förslaget till berörda företag, drygt 15 stycken. De har tre veckor på sig att yttra sig och därefter fattar myndigheten ett beslut i frågan.
– Läkemedelsverket har följt frågan länge. Det är en väl känd företeelse att överdosering av paracetamol ökar risken för leverskada. Det var också en av anledningarna till att vi begränsade förpackningsstorlekarna, från 30 till 20 tabletter.

– Den här åtgärden är en stark signal på vikten av att läkemedel används på rätt sätt. Vi fortsätter att följa frågan, men vi hoppas att den här åtgärden ska minska paracetamolförgiftningarna, säger Anders Carlsten.

Effektivt mot svåra maginfektioner

Amina Manzoor
-
0

Astrazeneca har presenterat resultat från två fas III-studier på sitt antibiotikum ceftazidim-avibactam, eller CAZ-AVI. Det är en kandidat mot gramnegativa bakterier som kombinerar en bredspektrum cefalosporin med en betalaktamashämmare. Det är vanligt med resistens inom antibiotikagruppen cefalosporiner och genom att koppla på betalaktamashämmaren hoppas man komma runt resistensproblemet.

I fas III-studierna RECLAIM-1 och RECLAIM-2 utvärderades säkerhet och effekt av CAZ-AVI jämfört med ett annat antibiotikum hos patienter som var inlagda på sjukhus med komplicerade intraabdominella infektioner. Totalt ingick 1 066 patienter i studierna. 

Patienterna fick antingen CAZ-AVI i kombination med metronidazol eller enbart meropenem. Båda behandlingarna gavs som infusioner. Resultaten från de båda studierna poolades sedan och analyserades tillsammans, efter överenskommelse med EMA och FDA. 

Resultaten visade att behandling med CAZ-AVI inte var sämre behandling med meropenem. Det primära effektmåttet var andelen kliniskt botade efter 28-35 dagar. Enligt Astrazeneca var läkemedelskandidaten lika bra på att behandla ceftazidimresistenta bakterier som det jämförande preparatet. Förekomsten av biverkningar var ungefär samma för båda preparaten. De vanligaste biverkningarna var illamående, diarré, kräkningar och feber.

Astrazeneca planerar nu baserat på dessa resultat att ansöka om godkännande för CAZ-AVI i EU under första kvartalet 2015. 

Det pågår också studier på behandling med CAZ-AVI mot svåra urinvägsinfektioner, sjukhusförvärvad lunginflammation och patienter med ceftazidimresistenta infektioner.

CAZ-AVI har utvecklats av Astrazeneca tillsammans med Forest Laboratories.

Apoteken satsar på e-handel

Ingert Nilsson
-
0

Apoteket AB lanserade för flera år sedan möjligheten att beställa sina receptbelagda läkemedel via nätet. Men det gick och går fortfarande relativt trögt. Idag expedieras drygt en procent av alla recept via nätet. Förutom Apoteket AB finns apoteket Apotea som enbart driver e-handel.

Men nu börjar också de övriga kedjorna dra igång egen e-handel. Apotek Hjärtat börjar fullskaligt under september och företagets vd, Anders Nyberg, säger till tidningen Folkbladet att han tror att de svenska kedjorna kan närma sig Europanivån, runt tre procent, för e-handel.

Förutom Apotek Hjärtat har också Apoteksgruppen flaggat för att man under den närmaste tiden kommer lansera möjligheten att beställa sina receptbelagda läkemedel via den kedjan.

Även Kronans apotek är på gång.
– Ja, vi har avancerade planer. Men mer kan jag inte säga idag, säger Andreas Rosenlund, företagets informationsdirektör.

Recipharm köper italienskt

Ingert Nilsson
-
0
Recipharma köper det italienska bolaget för 1,1 miljarder kronor.

Corvette Pharmaceutical Services Group har tre produktionsanläggningar i Milanotrakten och enligt Recipharm ger köpet tillgång till nya marknader, såväl Italien som flera tillväxtmarknader.

Corvette hade förra året en omsättning på 499 miljoner kronor och 265 anställda. Kunderna är stora läkemedelsföretag, specialistläkemedelsföretag liksom generikaföretag.
 

Novo Nordisk tar böterna

Ingert Nilsson
-
0

Enligt ett pressmeddelande från Novo Nordisk har företaget accepterat att betala böter på cirka en halv miljon danska kronor för att ha försenat information från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Informationen gällde att FDA inte godkänt företagets två insulinpreparat Tresiba och Ryzodeg. Finansinspektionen menade att fördröjningen hade stor betydelse för investerare.
Novo Nordisk håller inte med om att man försenat informationen men väljer alltså att betala istället för en rättegång.

KI tolfte bästa medicinska universitetet

Ingert Nilsson
-
0

Men Karolinska institutets placering, som nummer 12 inom området Clinical Medicine and Pharmacy, är en försämring jämfört med tidigare. För några år sedan, 2009, låg man på plats 8 och i fjol på plats 11.

 

Den här rankingen görs av Shanghais Jiao Tong-universitet och baseras bland annat på publikationer i vetenskapliga tidskrifter, citeringar och Nobelprisvinnare.I topp på listan är Harvard University och det är de amerikanska universiteten som dominerar. Bland de tio bästa finns ett universitet, University of Cambridge, som inte är amerikanskt.

Medan KI halkade ned ett steg jämfört med förra året så avancerade Göteborgs universitet till plats 45, från att förra året rankats bland de 51-75 bästa medicinska universiteten. Uppsala hamnar bland de 51-75 bästa, medan Lund och Umeå placeras bland de 151-200 bästa.

Granskning av Brilinta läggs ned

Ingert Nilsson
-
1
Den amerikanska regeringen har beslutat att lägga ned den granskning av Brilinta som man påbörjade i slutet av förra året.

I den så kallade PLATO-studien jämfördes Brilinta, (ticagrelor) med klopidogrel i kombination med acetylsalicylsyra. I studien visade ticagrelor sig minska hjärt/kärlrelaterade händelser bättre än konkurrenten. I oktober påbörjade justitiedepartementet en undersökning av studien. Nu har man meddelat att den är nedlagd.

 

Danmark ser över smärtsubventioner

Ingert Nilsson
-
0

En mängd olika smärtstillande medel är på väg att förlora sina generella bidrag enligt ett förslag från den danska ersättningskommittén. 
Kommitténs förslag är att de enda NSAID-medel som i framtiden ska ha generell subvention blir ibuprofen och naproxen. För andra NSAID-medel ska läkare ansöka om bidrag enligt kommitténs förslag.

Skälet är, enligt ersättningskommittén, den danska kardiologföreningens bedömning att behandling med NSAID-preparat i gruppen Cox-2-hämmare medför högre risk för kardiovaskulära biverkningar.
Bland de substanser som föreslås förlora den generella ersättningen finns till exempel diklofenak, tenoxikam, meloxikam och nabumeton. I Sverige är subventionen för dessa läkemedel begränsad till vissa förpackningar.

Fortsatt minus för Läkemedelsverket

Amina Manzoor
-
0

Förra året gick Läkemedelsverket minus med 16 miljoner kronor. I myndighetens delårsrapport för det första halvåret fortsätter underskottet. Under årets första sex månader redovisar Läkemedelsverket ett underskott på 31,8 miljoner, vilket var enligt tidigare prognoser. Motsvarande siffra för samma period förra året var ett underskott på 50,7 miljoner. Även prognosen för helåret 2014 pekar på ett underskott, på 31 miljoner.

En anledning till underskottet är att myndigheten anställt fler personer. I juni 2014 hade man 720 årsarbetare, vilket kan jämföras med 680 i juni 2013.

I våras lämnade Läkemedelsverket in ett förslag till Socialdepartementet om att höja avgifterna för tillsyn och kontroll.  Myndigheten skriver i delårsrapporten att man kommer få svårt att bibehålla en balans i ekonomin om avgifterna inte höjs enligt förslaget. Till exempel Föreningen för generiska läkemedel, FGL, har motsatt sig avgiftshöjningar. Även Läkemedelsindustriföreningen, Lif, har ifrågasatt höjningarna.

Bättre följsamhet efter samtal

Amina Manzoor
-
0
Bättre följsamhet efter samtal

Sedan 2011 kan öppenvårdsapotek i Storbritannien genomföra läkemedelssamtal mot en ersättning från statliga National Health Services, NHS. Samtalen sker inom 7-14 dagar efter patienten hämtat ut sitt läkemedel från apoteket och gäller patienter inom behandlingsområdena astma/kol, diabetes typ II, högt blodtryck och antikoagulantia.

Genomslaget för läkemedelssamtalen har varit stort, av landets fler än 11 000 öppenvårdsapotek har 91,2 procent genomfört minst ett samtal. Apoteket får cirka 280 kronor i ersättning av NHS för varje samtal. Under 2013 genomfördes fler än 76 000 samtal, vilket kostade NHS 19 miljoner pund, cirka 217 miljoner kronor.

Nu har forskare vid University of Nottingham och University College London utvärderat läkemedelssamtalen. Enligt forskarna är ett stort problem att så mycket som 25 procent av läkemedel mot kroniska sjukdomar inte tas som de ska, vilket kan leda till sämre hälsa.

Forskarna genomförde en randomiserad studie som omfattade 500 patienter. Hälften fick ett läkemedelsamtal efter uthämtat läkemedel medan resten inte fick någon uppföljning. Efter tio veckor utvärderades patienternas följsamhet. I gruppen som inte fick något samtal var följsamheten 60,5 procent och i gruppen som haft ett läkemedelssamtal var följsamheten 70,7 procent. Följsamheten var något högre när man även inkluderade patienter som bytt läkemedel på läkarens rekommendation, 64,9 procent utan uppföljning och 74,7 med läkemedelssamtal.

Läkemedelssamtalen var också kostnadseffektiva. När ersättningen för apoteken dragits av beräknade forskarna att samtalen gav en besparing på cirka 240 kronor, bland annat eftersom patienterna inte besökte sin läkare lika ofta. Samtalen uppskattades också av studiedeltagarna.

Forskarna uppskattar att ett läkemedelsamtal kan öka följsamheten med cirka tio procent vilket kan leda till minskade kostnader i framtiden. 

Brittiska NHS har inte kommenterat rapporten eftersom förhandlingar om finansiering av läkemedelssamtalen fortfarande pågår, skriver Pharmaceutical Journal.

Det svenska Läkemedelsverket håller just nu i ett pilotprojekt kring strukturerade läkemedelssamtal på apotek. Det omfattar patienter med astma- eller kolläkemedel och totalt ingår 46 apotek. Pilotprojektet ska slutrapporteras i december, men det syftar till att ta reda på om läkemedelssamtal är möjliga, inte om de förbättrar patienternas hälsa.

 

Försöker med ny sjukdom

Amina Manzoor
-
0

Tevas och Active Biotechs läkemedelskandidat Nerventra, laquinimod eller lakinimod, fick i början av året en negativ rekommendation av EMAs kommitté för humanläkemedel, CHMP. Anledningen var bland annat att djurförsök visade en risk för cancer och fosterskador som inte kunde uteslutas hos människor på lång sikt. Företagen bad om en omprövning, men även den ledde till att CHMP inte rekommenderade ett godkännande.

Nu ger företagen substansen en ny chans. Teva kommer att starta en fas II-studie för att utvärdera effekt och säkerhet av laquinimod hos patienter med den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. Studien planeras att starta nästa månad och ska omfatta 400 patienter.

Laquinimod är en CNS-aktiv immunmodulerande substans som utvecklats av svenska Active Biotech och licensierats till läkemedelsföretaget Teva.

1234Sida 2 av 4