Lars Adlersson arbetar idag som konsult på Vero Kommunikation och har en bakgrund från life science. Mellan 2003 och 2009 var han vd för Medivir och har också arbetat på Janssen Pharma och Glaxo-gruppen.
Tidigare ordförande Akbar Seddigh ställde inte upp för omval och Lars Adlersson valdes vid Sweden Bios årsmöte, rapporterar Life Science Sweden. Magnus Björsne från Astrazeneca och Johan Brun från Pfizer valdes in som nya styrelse medlemmar.
Insatsen är en del av operation Pangea, ett projekt under ledning av Interpol där 110 länder samarbetar. Den senaste operationen avslutades i tisdags och för Sveriges del innebar ett rekordstort beslag av illegala preparat, skriver Dagens Nyheter. Totalt har man kommit över 48 586 tabletter och kapslar, tre liter dopingpreparat och nära två kilo doping- och narkotikaklassat pulver.
Den största delen av illegala läkemedel beställs på internet och skickas med vanlig post.
– Vi hittar framför allt potensmedel, narkotiska tabletter, dopningspreparat och bantningsmedel. Mycket av det kommer från Kina och Indien men även från inom Europa, säger Mats Pettersson som leder svenska Tullverkets insats, till Dagens Nyheter.
Han säger också att Tullen många gånger måste släppa preparat trots att det finns stora misstankar om att det är förfalskat. Detta eftersom det är tillåtet att skicka receptbelagda läkemedel inom EU.
– Vi har till exempel upptäckt 1000 Viagratabletter från Storbritannien som vi inte kan ta i beslag även om vi misstänker att de ska säljas vidare.
Läkemedelsverket ska nu analysera de beslagtagna preparaten för att se vad de innehåller.
Ägande och jobb har varit i fokus för diskussionerna kring Pfizers uppköpsförsök. Pfizer har inte hymlat med att skattemässiga skäl är en stor anledning till att man vill köpa Astrazeneca. Det har fått svenska, brittiska och amerikanska företrädare från både politik och näringsliv att reagera och uttrycka oro över nedskärningar inom forskning och jobb.
Efter att den svenska regeringen fått kritik för att ha varit allt för avvaktande i frågan jämfört med sin brittiska motsvarighet kallade finansminister Anders Borg, näringsminister Annie Lööf och utbildningsminister Jan Björklund till en presskonferens och skrev en debattartikel i Wall Street Journal. Ministrarna kallade det för en semi-fientlig process från Pfizers sida och uttryckte stor oro för vad ett köp skulle kunna innebära för svenska jobb och svensk läkemedelsforskning.
– Vi har valt att stötta Astrazenecas ledning och styrelse i deras bedömning. De har valt att avvisa det här budet, sade Anders Borg vid presskonferensen.
Men trots att Pfizer sockrade budet och för några dagar sedan lade vad som ska vara ett slutligt bud på mer än 765 miljarder kronor på söndagen tackade Astrazenecas ledning nej med hänvisningen att det var otillräckligt och samtidigt innebar risker för aktieägarna, företaget, deras anställda och life science-sektorn i Storbritannien, Sverige och USA. Pfizer har tidigare sagt att man inte vill vända sig direkt till aktieägarna med ett fientligt övertagande. Betyder det att Pfizer nu lägger ner uppköpsplanerna?
– Det är mycket svårt att säga. Jag tror och har hyfsat gott hopp om att affären faller, men det finns inga garantier. För Sveriges del anser jag att det vore bra om den inte blev av, och det vore definitivt bra ur forskningssynpunkt. Dessutom har AstraZeneca ett innovativt sätt att bedriva forskning på, genom bland annat samarbeten med universitet och forskningsråd och det är oklart vad som skulle hända med dessa initiativ vid ett uppköp, säger Martin Wikström, senior analytiker och life science-ansvarig på myndigheten Tillväxtanalys.
Astrazeneca har hela tiden framhållit att man vill fortsätta vara ett oberoende företag och att man har en stark pipeline. Men efter att ledningen tackade nej sjönk börsvärdet med nästan 100 miljarder kronor och flera stora aktieägare uttryckte sitt missnöje och har satt press på Astrazenecas ledning.
– Astrazeneca har en massa lovande forskning, och det finns hopp om att de kan klara sig själva. Men det är i nuläget svårt att säga om de är konkurrenskraftiga på längre sikt, säger Martin Wikström.
I budprocessen var det främst brittiska jobb och brittisk forskning som Pfizer försäkrade skulle bli kvar. Storbritannien genomförde under 2010 en stor life science-satsning. Den innebär bland annat skattelättnader för forskning och att skatten på intäkter från brittiska patent bara är tio procent. Det har medfört att till exempel GSK uttryckligen valt att satsa på forskning i landet. Det är också ett av huvudskälen till att Pfizer vill köpa Astrazeneca och registrera sig i landet.
– Storbritannien har en väldigt kraftfull life science-strategi. Många regeringar vill ha den här industrin i landet, då det inte bara innebär jobb, utan även höjer kvaliteten på bland annat vården. Många länder försöker vara bäst, då kan vi i Sverige inte lita på gamla meriter. Branschen ändras och det gäller att tänka långsiktigt genom satsningar på kompetens, forskning och skatter, säger Ingrid Heath, vice vd för branschorganisationen Sweden Bio.
Birgitta Karpesjö, kommunikationschef vid Apotekarsocieteten, menar att Astrazeneca har en viktig roll i Sverige och att regeringen nu måste ta life science-industrins framtid på allvar.
– Astrazeneca är fortfarande basen i svensk läkemedelsindustri idag. Vi har många mindre företag, men det är bara Astrazeneca som fortfarande har hela kedjan från grundforskning till färdiga läkemedel. Skulle ett så stort enhetligt företag lämna Sverige så skulle vi få ett avbräck för kompetensförsörjningen i Sverige. Var ska framtidens läkemedelsutvecklare som har koll på hela kedjan skolas?
Ett uppköp skulle även kunna påverka den kliniska forskningen i Sverige negativt, menar Martin Wikström.
– Uppköp slutar inte sällan med att de totala forskningsinsatserna blir mindre i det gemensamma bolaget än de var i de två bolagen sammantaget. Det skulle långsiktigt kunna innebära en risk för Mölndal-anläggningen, den enskilt största anläggningen för life science-forskning i Sverige.
Det höjs nu röster om ökat fokus på dessa frågor från regeringen håll. Birgitta Karpesjö menar att det inte räcker med att stötta enskilda bolag och tycker att regeringen behöver ta fram en life science-strategi.
– Det gäller att ta vara på de goda initiativ som finns i bland annat den nationella läkemedelsstrategin, utredningen Starka tillsammans och forskningspropositionen. Men det måste finnas en stark hand som håller ihop det arbetet över departementsgränserna, det finns inte idag.
Ingrid Heath påpekar att Sverige även idag är beroende av utländska ägare. Därför är det viktiga att ha ett ekosystem inom life science som fungerar i alla led.
– De här affärerna är vardag för de stora företagen. Oavsett om det blir en affär nu eller i höst eller inte alls, så måste vi vara starka hela tiden och kunna hantera situationen utan att få panik, menar Ingrid Heath.
Martin Wikström menar att life science-industrin genomgår stora strukturförändringar just nu och att det regeringen behöver göra är att se hur andra länder arbetar med dessa frågor och se hur konkurrensen ser ut.
– Sverige har en kvalitativt stark men krympande life science-industri. Vi har dock full möjlighet att konkurrera med andra länder. Men det finns inte en quick fix, utan det krävs många olika delar för att skapa villkor som är konkurrenskraftiga.
Pfizer har nu till och med den 26 maj på sig för att få Astrazeneca till förhandlingsbordet, annars måste man avvakta minst sex månader innan man kan lägga ett nytt eller fientligt bud, enligt brittiska regler.
Apotekaren Andreas Furängen och läkaren Mikael Hoffmann planerar ett projekt för samarbete mellan de två professionerna.
– Ja jag har tackat ja till att en dag i veckan arbeta med ett projekt tillsammans med Mikael Hoffmann, säger Andreas Furängen.
Projektet som precis hamnat på ritbordet är planerat att hitta och komma med förslag på hur läkare och farmaceuter kan hitta samarbetsformer.Tankarna började Mikael Hoffmann formulera i sin blogg och till hösten är planen att projektet ska ta form.
Ungefär 1500 ton läkemedel inklusive förpackningar, kasseras varje år i Sverige.Lite drygt hälften av den kassationen, 800 ton, är de överblivna läkemedel som allmänheten lämnar till apoteken. Det framgår i Naturvårdsverkets förslag till producentansvar för läkemedel som varit ute på remiss.
Allmänheten är bra på att lämna tillbaka överblivna läkemedel, 75 procent uppger att man gör det. Naturvårdsverkets slutsats är att insamlandet fungerar väl, men har ett förslag till förändring för att göra det ännu enklare för allmänheten att kassera sina gamla och oanvända läkemedel på ett miljösäkert sätt.
När remisstiden nu gått ut har 15 remissvar kommit in till miljödepartementet. De som svarat är positiva till att apotekens ansvar utökas. Apotekarsocieteten säger ja till förslaget liksom expertorganisationen Avfall Sverige men expertorganisationen anser att även kasserade kanyler och sprutor bör kunna lämnas in på alla apotek. Något som också Diabetesförbundet tidigare pläderat för.
Förutom de 800 ton som allmänheten lämnar på apoteken, lämnar allmänheten in cirka 250 ton i kommunernas insamling av blandat hushållsavfall eller på något annat sätt.
I oktober 2013 publicerades två studier om blodfettssänkande statiner i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal, BMJ. Nu har delar av dessa dragits tillbaka eftersom redaktionsledningen anser att resultaten inte är tillförlitliga och att de överdriver risken med läkemedlen.
Den ena studien undersökte hur statiner påverkar de som har en låg risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Forskarna bakom den beskrev hur biverkningar som leversjukdom och njurproblem uppträder hos 18 till 20 procent av de behandlade individerna. Samma siffror upprepades i ytterligare en artikel som publicerads i veckan därpå.
Enligt BMJs chefredaktör Fiona Godlee baseras siffrorna på icke-kontrollerade observationsstudier och är därför inte korrekta. Resultatet blir felaktiga slutsatser om hur riskfyllt det är att behandlas med statiner, därför dras de nu tillbaka.
Hon skriver i en kommenterade artikel att redaktörerna inte hade uppmärksammat detta och släppt igenom publiceringarna. Hon säger också till BBC att det än så länge inte är hela artiklarna som dras tillbaka utan de felaktiga siffrorna, men att en oberoende expertpanel ska granska hela studierna för att avgöra deras framtid.
I Sverige, liksom i många andra länder pågår en debatt om statiner bör ordineras bredare och i större utsträcking ges även till lågriskpateinterk. Innan midsommar ska Läkemedelsverket komma med nya behandlingsrekommendationer.
En amerikansk registerstudie bekräftar att nya antikoagulantia minskar risken för till exempel hjärnblödning, stroke och död jämfört med warfarin.
Studien som den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, ansvarar för omfattar 134 000 patienter, 65 år eller äldre. Det är en betydligt större population än tidigare jämförande studier. Den bekräftar tidigare studier som visar att nya antikoagulantia innebär lägre risk för till exempel stroke och hjärnblödning. Även risken för allvarlig gaststrointestinal blödning var högre för dabigatran än warfarin i den här liksom tidigare studier.
Men i Norge fick man förra året in så pass många allvarliga rapporter angående nya antikoagulantia att några läkare skrivit en debattartikel i läkarförbundets tidskrift där de anser det befogat att fundera över om de nya behandlingarna är mer riskabla än man trott.
Till det norska läkemedelsverket kom det förra året in 21 anmälningar om dödsfall som kopplades till warfarinbehandling och 19 kopplade till nya antikoagulantia. Samtidigt var det 87 000 patienter som behandlades med warfarin och 28 000 som behandlades med de nya blodförtunnande läkemedlen. Antalet anmälda dödsfall var alltså betydligt högre för de nya behandlingarna än för warfarin, sett till antalet behandlade patienter, konstaterar skribenterna.
Enligt det norska läkemedelsverket kan en förklaring vara att rapporter om allvarliga biverkningar är betydligt vanligare när det gäller nya läkemedel jämfört med gamla.
Det påståendet tycks inte gälla i Sverige. Förra året använde 22 426 patienter nya antikoagulantia enligt Läkemedelsregistret, nästan lika många som i Norge. Men den svenska läkemedelsmyndigheten fick förra året in fem rapporter jämfört med 19 i Norge om misstänkta dödsfall där det fanns en koppling till dessa läkemedel. Av de 202 630 patienter som förra året använde warfarin misstänks 41 stycken ha avlidit på grund av medicineringen i Sverige.
– Men de där rapporterna säger egentligen ingenting. Det är fler som avlider på grund av såväl warfarin som nyare behandlingar än vad som rapporteras, säger Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi.
Boken ”Det hade inte hänt mig om jag var yngre” som ges ut av Apotekarsocieteten, beskriver hur människor särbehandlas negativt på grund av sin ålder. Lars G Nilsson som ligger bakom boken hade ett stort engagemang i läkemedelsfrågor och speciellt kopplat till äldre. I boken tar han upp begreppet ålderism – äldrediskriminering, ur olika samhällsaspekter.
Ett kapitel ägnar Lars G Nilsson åt just läkemedelsbehandling av äldre och tar upp problem med bland annat för många läkemedel och olämpliga läkemedel.
– Ålderism påverkar också äldres läkemedelsbehandling. Äldre får för många läkemedel, olämpliga läkemedel och resultatet av behandlingen följs inte upp. Det beror till stor del på bristande engagemang för de äldres situation, det vill säga ålderism, har Lars Nilsson sagt tidigare.
I boken lämnar han också tips på hur man som äldre kan påverka och förbättra sin situation genom att till exempel ta del av tjänster som erbjuds av apoteken eller göra en läkemedelsgenomgång hos läkaren.
Lars G Nilsson var vid sin bortgång sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Sveriges Pensionärsförbund, SPF och hade tidigare varit chef för den farmaceutiska verksamheten inom dåvarande Apoteksbolaget och vd för Apotekarsocieteten. Han avled hastigt i en olycka i april.
Den europeiska kommissionen har nu godkänt Medivirs behandling för vuxna patienter med kronisk hepatit C av genotyp 1 och 4, i kombination med andra läkemedel.
Simeprevir som lanseras under namnet Olysio är en NS3/4A-proteashämmare avsedd för behandling av kronisk hepatit C i kombination med pegylerat interferon och ribavarin.
Flera nya behandlingar mot hepatit C har nyligen godkänts eller är på väg att introduceras. I Sverige ingår läkemedlen i landstingens gemensamma projekt för Ordnat införande.
Den europeiska organisationen för sjukhusapotekare, EAHP, har enats om ett fyrtiotal kriterier för sjukhusapotek. Dessa bör uppfyllas inom det europeiska sjukvårdssystemet i samarbete med tvärvetenskapliga team för att garantera en säker, effektiv och optimal användning av läkemedel anser EAHP.
I organisationen där Sektionen för sjukvårdsfarmaci inom Apotekarsocieteten är medlem, har kriterierna tagits fram med hjälp av medlemsorganisationer men också tillsammans med patientföreningar och vårdorganisationer.
765 miljarder kronor var Pfizer beredda att betala när företaget sent på söndagkvällen lämnade sitt, som man sagt, slutgiltiga bud. Men Astrazenecas styrelse anser inte att de pengarna speglar företagets värde och att en försäljning skulle innebära risker och osäkerhet för aktieägarna, skriver Astrazeneca i ett pressmeddelande.
Pfizers slutbud var inte heller mycket bättre än det bud som lämnades i fredags, skriver Leif Johansson, ordförande i Astrazenecas styrelse i en kommentar.
Medan brittiska ministrar debatterat Pfizers intentioner har den svenska regeringen varit förhållande lågmäld. På fredagen höll finansminister Anders Borg, näringsminister Annie Lööf och utbildningsminister Jan Björklund en pressträff där man förklarade regeringens inställning.
Regeringen har gjort en samhällsekonomisk bedömning av vad effekterna av ett uppköp av Astrazeneca skulle kunna bli för Sverige. Vid pressträffen förklarade Anders Borg att det är ovanligt att regeringen gör sådana bedömningar, men att läkemedelsindustrin är väldigt viktig för Sverige.
– Vi har valt att stötta Astrazenecas ledning och styrelse i deras bedömning. De har valt att avvisa det här budet, sade Anders Borg.
Ministrarna är oroliga över att Pfizers bud på Astrazeneca främst är skattetekniskt motiverat, vilket kan innebära risker för nedskärning av forskning och personal.
– Det vi nu ser är en fientlig process där ett väldigt viktigt skäl för affären förefaller att vara ett skattetekniskt upplägg, sade Anders Borg.
Det kan också få konsekvenser för svensk life science eftersom Astrazeneca står för 71 procent av Sveriges läkemedelsexport och är en viktig arbetsgivare, bland annat av disputerade forskare.
– Det är så klart oroande när man ser en karta från Pfizer där Sverige inte ens finns med, sade Annie Lööf som påpekade att även om Pfizer är världens största läkemedelsbolag har de ingen stor närvaro i Europa jämfört med Astrazeneca.
Jan Björklund tog vid presskonferensen upp de satsningar på bland annat klinisk forskning, Scilifelab och strategiska forskningsområden som regeringen gjort de senaste åren. Han menade att det framstår väldigt tydligt att skattelättnader är det som gör ett land attraktivt för företag.
Medan Pfizers vd Ian Read haft kontakter med flera brittiska ministrar och deltagit vid utfrågningar i det brittiska parlamentet har Sverige inte haft liknande kontakter. Enligt Annie Lööf har man haft en telefonkonferens, men att Ian Read ställt in två möten med henne med kort varsel.
Regeringen påpekade att man haft ett nära samarbete med Astrazenecas ledning, styrelse och aktieägare. Eftersom budet avvisats har regeringen valt att inte föra diskussioner som kan ge uppfattningen att man legitimerar ett övertagande. Regeringen har också försökt påverka de utländska aktieägarna, då Astrazeneca bara har 12 procent svenskt ägande.
Anders Borg tycker inte att de senaste veckornas diskussioner inte lett till klarhet kring Pfizers avsikter.
– Pfizer bör överväga om det är rimligt att pressa den här processen vidare, sade Anders Borg och upprepade stödet för Astrazenecas bedömning då de valt att tacka nej till Pfizers bud på 106 miljarder dollar.
De tre ministrarna har också skrivit en debattartikel i the Wall Street Journal, där man framförde samma åsikt.
Pfizers globala forskningschef Mikael Dolsten har skrivit ett öppet brev på svenska om Pfizers uppköpsplaner. Det publicerades på torsdagseftermiddagen och i det skriver han att huvudmotivet till Pfizers uppköpsplaner är ”en önskan om att bygga framgångsrik forskning och fortsätta leverera medicinska framsteg som förbättrar patienters liv”.
Mutanklagelserna har omgett läkemedelsföretaget GSK på sistone. Anställda vid företaget misstänks för mutbrott i Kina, Irak och Polen. Nu har mutanklagelserna lett till ett åtal i Kina, skriver Reuters.
I somras började kinesiska myndigheter undersöka misstänkta mutbrott hos flera läkemedelsföretag, däribland GSK. Anställda vid företaget ska ha betalat ut stora summor till reseföretag för att muta läkare och sjukhus att förskriva företagets läkemedel. Kinesiska myndigheter nämnde ingen summa, men tidigare har det sagts att mutorna totalt uppgått till tre miljarder yuan, cirka tre miljarder kronor.
De kinesiska myndigheterna har åtalat GSKs tidigare Kinachef samt ytterligare två högt uppsatta chefer i landet för korruption. Cheferna har tvingats lämnat sina tjänster.
GSK sade i ett uttalande att man tar anklagelserna på största allvar och att man är bekymrad då de går emot företagets värderingar. Efter mutanklagelser i flera länder har GSK börjat se över ersättningar till läkemedelsförsäljare och läkare som talar om deras produkter.
Läkemedelsföretaget Eli Lilly har dragit generikaföretaget Actavis inför rätta i flera länder. Nu senast i Storbritannien. Anledningen är att företaget anser att Actavis gör intrång på patentet kring Alimta, pemetrexed, som gäller ett vitamintillägg.
Alimta är ett läkemedel som används för att behandla olika typer av lungcancer. För att minska biverkningarna ges det tillsammans med en vitaminbehandling. Huvudpatentet för Alimta går ut 2015, men vitamindoseringspatentet går ut först 2021.
Actavis planerar att lansera en generisk version av Alimta under 2015, som innehåller alternativa saltformer. Lilly menar att det är ett intrång på företagets patent. Men en brittisk domstol ser annorlunda på saken och dömde till Actavis fördel.
Enligt nyhetsbrevet Firstword Pharma anser Lilly att domstolen misslyckades med att göra korrekta bedömningar och planerar att överklaga domen. Man sade också att en tysk domstol dömt till fördel för Lilly tidigare i år. Förra året fastställde en amerikansk domstol vitamintilläggspatentet för Alimta. Det gäller då till 2022. Företagen Teva och Fresenius hade ansökt om tillstånd för att tillverka generiskt pemetrexed.
Från Astrazeneca har man uttryckt en oro för att ett eventuellt uppköp av Pfizer skulle leda till minskade satsningar på forskning och en sämre och långsammare utveckling av företagets produktportfölj. Företagets svenska vd Jan-Olof Jacke sade vid en temadag på onsdagen att han, liksom styrelsen, anser att det bästa sättet att förvalta Astrazenecas produktportfölj är att företaget står kvar på egna ben.
Detta förnekas av Pfizers vd Ian Read. Han säger att det inte ligger någon sanning i att några produkter av ”kritisk natur” skulle försenas ut till patienterna, rapporterar nyhetsbrevet First Word. Ian Read säger också att de försäkrar att 20 procent av företagets forskning och utveckling kommer att finnas kvar i Storbritannien.
Ian Read har samtidigt ställt in ett möte med Sveriges näringsminister Annie Lööf (C) för att diskutera frågan. Det framkom i en intervju med Annie Lööf i SVT på torsdagsmorgonen.
