Månads arkivering april 2014

Ändrade regler om utbyte föreslås

0

Läkemedelsföretag som vill sälja läkemedel inom det generiska utbytet måste bekräfta till TLV att de kan förse apoteken med periodens vara under hela försäljningsperioden.  Det föreslås i förslaget till ändringar i TLVs förskrifter som nu är ute på remiss.

Myndigheten vill också att företagen ska garantera att läkemedlet har en hållbarhet som täcker patientens behandlingstid plus ytterligare två månader när man distribuerar läkemedlen.För företag som inte håller det här ska TLV enligt förslaget kunna ta ut sanktionsavgifter.

Den tidigare lapsus som funnits i föreskrifterna och som gjort det olagligt att byta ett recept med ett parallellimporterat läkemedel till ett annat med samma substans och lägre pris om det är originalläkemedlet, ändras nu så att det blir möjligt.

 

Till den 12 maj vill TLV ha fått svar för förslagen till förändringar.

I skuggan av Pandemrix

Det var läkemedelsföretaget GSK som tillverkade Pandemrix som användes under H1N1-pandemin. Vaccinet som visade sig öka risken för narkolepsi hos barn och unga. Samtidigt som företaget fortfarande arbetar med att undersöka vad som faktiskt orsakade sjukdomen, så fokuserar man också på att få i hamn nya avtal och visa att man är en pålitlig och säker vaccintillverkare.
– Det var ingen som kunde veta att det fanns en ökad risk för narkolepsi. Det är alltid lätt att vara kritisk med facit i hand, säger Nils Feltelius, docent och specialistläkare vid Läkemedelsverket.
 
– Det var en kris som vi alla gick igenom, både GSK och myndigheterna. Snarare tror jag att myndigheternas förtroende för GSK stärkts eftersom vi var så öppna med den information vi hade, säger Harry Råstedt, som nu är Global Manager för vacciner vid GSK men som under H1N1-pandemin arbetade i Finland.
 
Jag är i ett vårigt Wavre, en dryg halvtimme utanför Bryssel och är på väg in i en av läkemedelsföretaget GSKs vaccinfabriker, tillsammans med några svenska och finska journalister. Men innan vi släpps in måste jag ta bort smink och smycken, byta om till skyddskläder och ta mig igenom de många slussar som krävs för att säkerställa den sterila miljön i laboratoriet.
 
Just den här dagen är det ingen verksamhet igång i fabriken vi besöker, en förutsättning för att vi ska bli insläppta. De som arbetar med formuleringsdelen av vaccin tränas i sex till nio månader innan de på egen hand får hantera instrumenten som används då vaccinet tillreds. Det är ytterst noga vad som får göras och hur. Säkerhet är ett ledord för personalen som arbetar här. Om man är förkyld eller trött får man ägna sig åt andra arbetsuppgifter.
 
Att tillverka ett vaccin från ax till limpa kan ta mellan några månader och två år. Det som går snabbast att ta fram är influensavaccin. 
– Där har varje vecka betydelse eftersom den som är klar först i stort sett får hela marknaden. Så det måste gå snabbt, men säkerheten måste fortfarande garanteras, säger Karin Hardt, director för global medical affairs och medical education and training vid GSK.
 
På vaccinfabriken i Wavre tillverkas många av de vacciner som används i Sverige, till exempel vaccin mot kikhosta och HPV. Det var däremot inte i Wavre, utan i Dresden som GSKs pandemivaccin Pandemrix producerades. Totalt vaccinerades 31 miljoner personer världen över, varav 6,7 miljoner doser gick till barn. I Sverige vaccinerades cirka 5,3 miljoner människor. Av dessa har i skrivande stund 216 fått narkolepsi godkänd som läkemedelsskada av Läkemedelsförsäkringen. Totalt har 1 176 fall av misstänkta narkolepsibiverkningar anmälts i EU fram till i februari i år. De allra flesta fall är från Sverige och Finland.
 
Antalet som får diagnosen narkolepsi per år är fortsatt över det normala, vilket kan bero på ökad benägenhet att utreda misstänkta fall i efterdyningarna av Pandemrix. Läkemedelsverket planerar att följa upp långtidsincidensen för att se när den återgår till det normala.     
 
Vacciner skiljer sig från andra läkemedel eftersom de ges till friska och ofta unga personer i förebyggande syfte. Ett dilemma med pandemivacciner är de måste tas fram väldigt snabbt och i väldigt stora mängder, utan att göra avkall på säkerheten. Pandemivaccin har en något annorlunda nytta-riskbalans, men även där tolereras få biverkningar. Därför är den ökade risken för narkolepsi som Pandemrix innebar extra känsligt för både myndigheter och tillverkare, då den drabbade främst barn och unga. 
 
Även om det ännu inte är säkerställt vad som är orsaken, står det klart att Pandemrix ökar risken för narkolepsi hos personer under 30 år. Nu pågår flera studier för att ta reda på just det. GSK medverkar i flera av dem och har delat med sig av kliniska data till myndigheterna på EU-nivå. 
– Vi tar detta på allvar. Vi gör vårt yttersta för att ta reda på orsakerna, men vi har inte nått den vetenskapliga sanningen än, säger Norman Begg, chief medical officer för vaccin vid GSK.
 
Även i Sverige pågår det studier. Förra året kunde Läkemedelsverket konstatera att Pandemrix inte ökar risken för andra immunrelaterade eller neurologiska sjukdomar. De nu pågående studierna kan bidra till att förstå orsakerna till den vaccin-relaterade narkolepsin. Läkemedelsverket kommer att samla in och sammanställa resultaten under året. 
– De orsaksstudier som pågår just nu kommer inte att lösa narkolepsins gåta, men kan bidra med det svenska perspektivet. Vi förväntar oss att de främst kommer att bekräfta de sjukdomsmekanismer som föreslagits tidigare, säger Nils Feltelius vid Läkemedelsverket.
 
När de första signalerna om narkolepsi kom var det många på GSK som flyttades om lokalt för att under en period arbeta med farmakovigilans.
– Det var till stor del förberett redan innan eftersom man vet att när ett så stort antal människor vaccineras kommer antalet biverkningsrapporter att öka, så det fanns beredskap för det, säger Karin Hardt.
 
Men narkolepsin kom som en chock för alla inblandade. Det sågs till exempel ingen ökad risk för narkolepsi med Arepanrix, det pandemivaccin som GSK tillverkade i Quebec för Kanada och USA. Störst samband sågs i Sverige och Finland. Det är en av anledningarna till att journalister från dessa länder bjudits in till vaccinkomplexet i Wavre.
 
I Sverige har kritiken efter H1N1-pandemin främst riktats mot myndigheterna som beslutade om massvaccineringen och inte mot företaget. Nils Feltelius tror att det beror på att diskussionerna i Sverige till stor del rört frågan huruvida det var rätt att vaccinera eller inte, och inte fokuserat på vaccinet i sig.
 
Karin Hardt vid GSK menar ändå att det är viktigt för företaget att arbeta med förtroendet genom öppenhet och ärlighet. Hon påpekar att en enskild aktör inte äger förtroendefrågan. 
 
I dagsläget har Sverige inget nytt pandemiavtal. Socialstyrelsen har i uppdrag från regeringen att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten ingå avtal med en eller flera vaccinproducenter om pandemivaccin. 
– En referensgrupp är tillsatt för arbetet med förfrågningsunderlaget. Eftersom det råder upphandlingssekretess så kan vi inte närmare ange när förfrågningsunderlaget kan tänkas publiceras. Regeringsuppdraget har inget slutdatum, säger Agneta Holmström, chef för enheten för smittskydd vid Socialstyrelsen.
 
Allmänhetens förtroende för ett nytt pandemivaccin är viktigt. 
– Vi gör alltid riskanalyser när det gäller vaccination, och där ingår allmänhetens förtroende. Det kan bli svårt att få folk att vaccinera sig om det blir en lindrig pandemi, men det kan ändra sig snabbt, säger Agneta Holmström.
 
Nils Feltelius tror att öppenhet är ett nyckelord inför nästa pandemi.
– Ur ett myndighetsperspektiv är det väldigt viktigt att vara transparent kring upphandlingen, oavsett vilken tillverkare man väljer.
 
Agneta Holmström berättar att myndigheten har lärt sig massor av arbetet under H1N1-pandemin. Bland annat att det behövs mer flexibilitet, både i organisationen och avtalet.
– Av regeringsuppdraget till Socialstyrelsen framgår det att avtal ska ingås med en eller flera vaccinproducenter och att det vid upphandlingen ska tas hänsyn till de erfarenheter som erhållits under influensapandemin 2009-2010.
 
Samtidigt finns i nuläget inga nya regler på EU-nivå för pandemivaccinstillverkning.
– Jag har svårt att se hur man skulle kunna skärpa kraven, ett pandemivaccin vill man använda extra fort. Det finns alltid säkerhetskrav på läkemedel, och det är inte alltid man ser ovanliga biverkningar förrän läkemedlet finns på marknaden. Eftersom ett pandemivaccin används av många, så kommer man att se de ovanliga biverkningarna snabbare, säger Peter Stjärnkvist, gruppchef och utredare vid Läkemedelsverket.
 
Pandemrix har däremot delvis lett till ett förändrats säkerhetsarbete på EU-nivå, enligt Karin Hardt.
– Det är mer samarbete vad gäller säkerhetsövervakning. Alla länder gjorde det innan, men det var inte självklart att det fanns en samlad bild. Ett exempel är Sverige. Ni har en liten population och det kanske inte räcker för att signaler om biverkningar ska hittas. Med hela EUs befolkning kan man se det tidigare. Men detta kan inte hanteras av ett enda företag eller ett land, då behövs EU för att samordna.
 
Vacciner och förtroendet för dem är viktiga för GSK, som är världens största vaccinproducent. Idag har GSK marknadstillstånd för 30 vacciner. Området utgör 13 procent av företagets omsättning. 
– Det kan ta upp till 15 år att utveckla ett vaccin, men det är värt det. Vacciner har en fantastisk livräddande potential, säger Norman Begg.
 
Att utveckla vacciner för de stora sjukdomarna hiv, malaria och tuberkulos är nästa stora utmaning. GSK har utvecklat ett vaccin mot malaria, och planerar att ansöka om godkännande för det i EU senare i år. I kliniska studier visade sig vaccinkandidaten bara ge ett drygt 30-procentigt skydd.
– Det kommer inte att ge ett hundraprocentigt skydd, men det kommer att bidra till att minska dödligheten i malaria i Afrika. Förhoppningsvis kan vi öka skyddsgraden i kommande vacciner.
 
Andra nya områden för företaget är vacciner mot cancer, allergier och kroniska sjukdomar. Men där tror Norman Begg att man har en längre väg att gå. 
 
Den största utmaningen är ändå att göra vacciner tillgängliga för alla, menar han. Samtidigt som det uppskattas att mellan två och tre miljoner dödsfall varje år kan undvikas tack vare vacciner har fortfarande många barn inte tillgång till vanliga vacciner. 
– Vaccination är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla har rätt att bli vaccinerade oavsett hur rika eller hur fattiga de är. Det är den största utmaningen idag. Vi skulle kunna rädda ytterligare 1,5 miljoner liv varje år genom att använda de vaccin vi har mer effektivt.
 

Få kommuner rapporterade brister

0

Det ligger på kommunerna att rapportera till Läkemedelsverket om man upptäcker brister i handelns försäljning av receptfria varor. Att döma av rapporteringsfrekvensen är de mycket få. 

Av landets 290 kommuner var det 12 procent som anmälde brister förra året. Av de 97 bristrapporter som myndigheten fick in totalt handlade närmare hälften om att kommuner upptäckt en butik som sålt läkemedel utan att anmäla detta till kommunen. Det framgår av den tillsynsrapport, Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel, som Läkemedelsverket nu publicerar tillsammans med nio stycken andra tillsynsrapporter.
Enligt Karin Hååg, direktör för verksamhetsområdet Tillsyn, är det få fall av tillsynsärenden som haft allvarliga avvikelser.

Låg resistens på äldreboenden

0

Studien som publicerats i BMC Geriatrics visar på internationellt låga resistenssiffror.

Forskningsstudiens resultat baseras på urinprov insamlade från vårdtagare på äldreboenden i Västra Götaland. Vid en insamling 2003 deltog 651 vårdtagare och 32 olika äldreboenden, vid insamlingen 2012 ingick 480 äldre och 22 olika äldreboenden.

Forskarna såg inte någon skillnad i resistens mellan åren 2003 och 2012. Däremot såg de att antibiotikabehandling under den senaste månaden liksom sjukhusvistelse under senaste halvåret var kopplat till högre resistenssiffror. 

Testosteronmedel granskas

0

Skälet till granskningen av läkemedel med testosteron är en studie som tyder på att risken för hjärtattack ökar hos män över 65 år och yngre män med hjärtsjukdom som använder medlet. Granskningen har begärts av de estländska myndigheterna.

Granskningen av metadon har begärts av de norska myndigheterna efter rapporter om njursvikt hos patienter med drogmissbruk som injicerat metadon. 
Biverkningarna misstänks vara kopplade till metadonlösningar som innehåller hjälpämnet povidon. Om metadonet injiceras finns misstankar att povidon ansamlas i livsviktiga organ som till exempel njurarna. Om metadonet tas som det är tänkt, oralt, förväntas det inte vara någon fara.I

Norge har läkemedelsmyndigheten dragit in den orala lösning med metadon som också innehåller providon i väntan på granskningen resultat. På den svenska marknaden innehåller Methadone Martindale Pharma 2 mg/ml oral lösning och Metadon Abcur 5 mg och 20 mg tabletter povidon.

Effektivt mot hepatit C

0

Bristol-Myers Squibb har presenterat positiva resultat från en fas III-studie på en kombinationsbehandling med daklatasvir och asunaprevir mot hepatit C. I fas III-studien ingick fler än 700 personer med hepatit C av genotyp 1b, både personer som inte tidigare fått behandling och personer som inte svarat på behandling med peginterferon och ribavarin. 

Patienterna behandlades med en kombination av 60 mg daklatasvir en gång om dagen och 100 mg asunaprevir två gånger om dagen i 24 veckor. 12 veckor efter avslutad behandling kunde inga virusnivåer mätas i blodet hos 90 procent av tidigare obehandlade patienter och 82 procent som tidigare fått annan behandling, vilket räknas som att patienten är botad. Av de som redan hade levercirros hade 84 procent inga mätbara virusnivåer efter behandlingen.

Kombinationsbehandlingen tolererades också väl bland patienterna i studien. Bara mellan en och tre procent av patienterna avslutade behandlingen på grund av biverkningar. Dagens behandlingar mot hepatit C innebär ofta svåra biverkningar. Den vanligaste biverkningen i den här fas III-studien var huvudvärk. Förekomsten av allvarligare biverkningar var fem till sju procent, främst förhöjda levervärden. De återgick till det normala efter avslutad behandling, enligt företaget.

BMS ansökte om godkännande för kombinationsbehandlingen hos FDA tidigare i veckan.

Omkring 170 miljoner människor världen över uppskattas ha en hepatit C-infektion. Genotyp 1 är den vanligaste och den mest svårbehandlade. Genotyp 1b är vanligare i Europa, medan genotyp 1a är vanligare i USA.

Bakslag för Roche i brittisk domstol

0

I sommar går patentet på Roches storsäljande bröstcancerläkemedel Herceptin, trastuzumab, ut i Europa. Läkemedelsföretaget Hospira har utmanat två andra patent på Herceptin, som rör doser och antikroppens sammansättning. Anledningen är att Hospira vill lansera sin egen biosimilar till Herceptin den 28 juli, då det generella patentet går ut.

Nu har en brittisk domstol ogiltigförklarat de två patenten, skriver Reuters. Roche ska nu analysera domslutet och överväga nästa steg.

Förra året sålde Roche Herceptin för drygt sju miljarder dollar världen över. I höstas godkände EU att läkemedlet får ges som en subkutan injektion istället för infusion, vilket förenklar administreringen. I februari lanserades den första biosimilaren till Herceptin i Indien, sedan indiska myndigheter återkallat Roches patent.

I USA är Roches Herceptinpatent giltigt till 2019.

Direktupphandling ifrågasätts

0

Den nya dosföretaget Apotekstjänst tog över dosleveranserna i flera landsting i somras, bland annat Västra Götalandsregionen och Region Halland. Apotekstjänst har haft flera problem med leveranserna, och drabbades även av akuta ekonomiska problem. De båda landstingen gjorde då en förskottsbetalning till dosföretaget. VGR skrev senare ett nytt avtal med Apotekstjänst som innebar mer pengar till företaget, utan att göra en ny upphandling.

Det fick konkurrenten Apoteket AB att begära att avtalet ogiltigförklaras. Apoteket menar att det rör sig om en otillåten upphandling. VGR hänvisade bland annat till artikel 106.2 i EU-fördraget, vilket handlar om undantag från konkurrensregler. 

Men det undantaget gäller företag och inte myndigheter, anser Konkurrensverket i ett yttrande till förvaltningsrätten i Göteborg, som prövar ärendet. Konkurrensverket skriver däremot att man i sak inte tagit ställning till om VGRs agerande är en otillåten direktupphandling, utan konstaterar att en myndighet inte kan göra en direktupphandling med stöd av EU-fördraget.

Strulet med dosleveranser har även fortsatt för Region Halland. Hemvårdsförvaltningen har skickat en räkning på 94 000 kronor till landstinget. Anledningen är det extraarbete som leverantörsbytet innebar, skriver Dagens Apotek. Region Halland har bestridit fakturan. 

Positivt med klinikapotekare

0

Det är Akademiska sjukhuset i Uppsala som sommaren 2013 inledde ett pilotprojekt med läkemedelsgenomgångar i samband med utskrivningar. Bakgrunden var dels bristen på sjuksköterskor, dels att man sett att det uppstod många läkemedelsrelaterade fel när patienter skrevs ut från sjukhuset till korttidsboenden i kommunen.

Projektet initierades av en chefsläkare på sjukhuset och resultaten har varit så positiva att man beslutat att göra verksamheten permanent. Den ska dessutom utökas till fler av länets kommuner.

Sedan starten har klinikapotekare gjort i snitt tre läkemedelsgenomgångar om dagen, sammanlagt 400 stycken. Dessa har gjorts i samband med att patienterna skrivits ut och kommit till ett korttidsboende.
– Överflyttning till ett korttidsboende innebär ett riskmoment eftersom patienten kommer till ett nytt boende där denne är okänd för personalen och inte har några av sina läkemedel. Korrekta läkemedelslistor vid utskrivningen från slutenvården minskar risken för feldosering, olämpliga kombinationer och biverkningar, säger Anna Alassaad, klinikapotekare
och samordnare inom klinisk farmaci i en presskommentar.

Förutom att se till att patienterna har tillgång till de läkemedel de behöver innebär utskrivningshjälpen avlastning för sjuksköterskor på korttidsboenden där det saknas läkemedelsförråd och där det inte finns samma möjligheter att förnya recept.
I dag arbetar ett tiotal kliniska apotekare i Landstinget i Uppsala län, varav fem på Akademiska sjukhuset.

Fler läkemedel utanför

Stiftelsen Nepi har sammanställt antalet läkemedel som expedieras utanför förmånen sedan omregleringen. Färska siffror visar att det varje månad är omkring 400 000 personer som hämtar ut minst ett recept på apotek utan subvention. Eftersom apoteken själva sätter priset på dessa produkter så skiljer sig priset mellan olika apotek. Läkemedel utanför förmånen går heller inte att byta mot ett billigare likvärdigt alternativ.

Enligt Nepis sammanställning motsvarar detta runt 1,5 miljarder kronor på ett år. Mikael Hoffmann, chef för Nepi, menar att den här möjligheten för apoteken att göra vinst är något som inte förutsågs inför omregleringen.
– Generikatian och vinster med parallellimport finns beskrivet i utredningar runt omregleringen. Men den här delmarknaden finns inte nämnd någonstans och inte konsekvenserna av den heller.

Ett problem med dagens system som bland annat Nepi, Läkarförbundet och Föreningen för Generiska Läkemedel, FGL, pekar på är att patienterna hamnar i kläm när det inte finns prisuppgifter så att det lätt går att jämföra vad ett visst preparat kostar på olika apotek. Organisationerna förespråkar också en modell där utbyte tillåts även utanför förmånen.
– Apoteken borde få samma ersättning för att expediera läkemedel oavsett om de ingår i förmånen eller inte. Det skulle gynna både patienterna och marknaden.

Ett annat problem är hemliga priser. I de fall då landstingen står för kostnaderna vet de inte vad notan kommer att landa på.
– Det gäller till exempel Kuvan och Elaprase. Eftersom apotekskedjorna har olika pris vet landstingen inte vad de ska betala innan fakturan kommer, säger Mikael Hoffmann.
Enligt Johan Florin, ordförande i FGL, sticker Sverige ut i det här avseendet om man jämför med många andra länder.
– Jag känner inte till något annat land i EU där patienterna inte kan se priserna på läkemedel för att få reda på vilket som är det dyraste. Det är också ovanligt att läkemedlen inte är utbytbara trots att de inte ingår i förmånen, säger han.

Både Nepi och FGL anser att det behövs reglering som gör det möjligt för apoteken att byta läkemedel utanför förmånen och att TLV ska fastställa en apotekens handelsmarginal som även gäller för läkemedel utanför förmånen. Även Thony Björk, ordförande för Sveriges Farmaceuter har reagerat på situationen.
-Det är dags att TLV får i uppdrag att ta fram en ny prismodell för receptläkemedel. Dessutom behövs en ny ersättningsmodell för apoteksledet som bättre tar hänsyn till det mervärde som levereras vid en receptexpedition, säger han till Svensk Farmaci.
 

Cochrane dömer ut Tamiflu

0

Nyttan av behandling med neuraminidashämmare som Tamiflu och Relenza mot influensa har ifrågasatts under en tid. Redan 2009 ifrågasatte en Cochraneanalys effektiviteten hos det antivirala läkemedlet Tamiflu, oseltamivir. Cochranegruppen menade att analysen inte heller var fullständig då många studier var opublicerade. Läkemedelsföretaget Roche lovade då att göra allt studiematerial tillgängligt. Men när så inte skedde gick Cochrane och tidskriften BMJ under 2012 ihop om en kampanj för att få Roche att göra all studiedata kring Tamiflu tillgängligt. En av anledningarna var att många länder har stora mängder Tamiflu i pandemilager och att det därför var angeläget att veta om läkemedlet var effektivt. Efter några månader gick läkemedelsföretaget med på kraven och gav Cochrane tillgång till all studiedata.

Nu har Cochrane utvärderat studierna och publicerat nya analyser av Tamiflu och Relenza. Roche publicerade nyligen en studie i Lancet som hävdade att behandling med Tamiflu under H1N1-pandemin 2009 minskade risken för dödsfall. Någon sådan riskminskning kan inte Cochrane se.

Enligt den nya analysen förkortar behandling med Tamiflu influensasymtomen med 16,7 timmar hos vuxna, från 7 till 6,3 dagar. Effekten är mer osäker hos barn. Författarna ser inte heller någon skillnad i sjukhusinläggningar, dödsfall eller allvarlighetsgrad av influensan hos personer som behandlats med Tamiflu eller inte. Dessutom kunde behandling öka risken för illamående och kräkningar både hos barn och vuxna. Det fanns även en liten risk för psykiska störningar.

Författarna konstaterar att Tamiflu inte kan sägas minska risken att föra influensaviruset vidare, vilket varit ett av skälen till att WHO rekommenderar användning av medlet till dess att ett pandemivaccin är tillgängligt. Länder bör därför sluta lagerhålla det antivirala medlet. Sedan 2005 har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen haft ett lager av antivirala läkemedel, bland annat Tamiflu.  

Inte heller Relenza, zanamivir, som marknadsförs av GSK har någon effekt på sjukhusinläggningar, komplikationer eller dödsfall i influensa. Läkemedlet förkortar tiden man är sjuk i influensa med drygt en halv dag, men minskar inte heller spridningen av viruset.

Forskarna har för första gången haft alla 83 Tamiflustudier tillgängliga. Men de anser att många av studierna inte håller måttet och exkluderade dem från analysen. Bland annat fanns det många olika definitioner av influensa, osäkerheter i hur biverkningar rapporterades och placebo som innehöll substanser som kan ge biverkningar.

Slutsatsen är att riktlinjerna för neruaminidashämmare vid influensa bör ses över, anser författarna.

Roche skriver i ett uttalande att man verkligen inte håller med om Cochranes slutsatser. 
”Vi står fast vid kvaliteten och integriteten i våra data, vilket avspeglas i de beslut som fattats av över 100 tillsynsmyndigheter världen över och efterföljande belägg som visar att Tamiflu är ett effektivt läkemedel för behandling och förebyggande av influensa.”

Sweden Bio gör om

0

I mars anställde branschorganisationen Sweden Bio, som samlar företag inom life science, Ingrid Heath som vice vd. Nu annonseras ytterligare förändringar i organisationen som bland annat innebär att personalstyrkan på kansliet i Stockholm minskas från sex till fyra medarbetare.

Enligt Sweden Bio är syftet att minska fasta kostnader och öka medlemsnyttan. Finansieringen kommer främst från medlemsavgifter och organisationen får också stöd till vissa särskilda projekt. Till tidningen Life Science Sweden säger vd Jonas Ekstrand att de kommer att täcka upp personalminskningen genom att använda sig av de representanter som sitter de sex arbetsgrupper som är anslutna till organisationen.

Den nya organisationen består av vd Jonas Ekstrand, vice vd Ingrid Heath och analyschef Sara Gunnerås som också är medlemsansvarig. På kansliet finns också Tuulikki Lindmark som ansvarar för Sweden Bios och Vinnovas satsning EU Office support.
 

Minskade utgifter för läkemedel

0

Statens utgifter för läkemedelsförmånen beräknas minska med 500-1 200 miljoner kronor under nästa valperiod, det vill säga mellan 2014-2018.
Det framgår av vårpropositionen som presenterades i morse.
Minskningen beror på TLV:s  arbete med den värdebaserade prissättningen och på takprismodellen för äldre läkemedel.

Mutanklagelser i Irak

0

Mutanklagelserna mot GlaxoSmithKline är inte längre begränsade till Kina. Enligt Wall Street Journal har nu företaget börjat undersöka påståenden om korruption i Irak.

I Irak ska företaget ha mutat bland annat 16 statligt anställda läkare och apotekare som fått betalt för att på olika sätt främja försäljningen av GSKs produkter, samtidigt som man var anställd av staten. GSK sysselsätter få personer i Irak, färre än 60, men företaget har enligt en egen talesman noll tolerans mot oetiskt eller olagligt beteende.

Daglig dos acetylsalicylsyra minskar preklampsirisk

0

Behandlingsområdena med acetylsalicylsyra blir allt fler. I en ny studie publicerad i Annals of Internal Medicine fann forskarna, efter att ha granskat 23 olika randomiserade och observationsstudier på kvinnor med hög risk för havandeskapsförgiftning, att behandling med substansen minskade risken för preklampsi.

Forskarna fann att en låg dos acetylsalicylsyra efter den tredje trimestern, kunde minska risken för havandeskapsförgiftning med 24 procent.

US Preventive Services Task Forces, ett oberoende rådgivande expertorgan har, baserat på resultaten, rekommenderat kvinnor i USA med hög risk för havandeskapsförgiftning att använda en låg dos asectylsalicylsyra varje dag efter den 12:e graviditetsveckan.

Branchförening får vice vd

0

I juni börjar Maria Fagerquist som vice vd på Lif. Hon arbetar idag på Novartis Oncolgy där hon har tjänsten Head of European Public Affairs.
– Med Maria kommer Lif att få en drivande och mycket kunnig vice vd med bred överblick över läkemedels- och sjukvårdsområdet, säger Anders Blanck, vd på Lif i ett pressmeddelande.

Maria Fagerquist har tidigare arbetat på bland annat läkemedelsföretaget Pfizer och Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket. I utbildningsväg har hon en medicine magisterexamen studier i hälsoekonomi och en executive MBA från Handelshögskolan i Stockholm.

Maria Fagerquist tillträder sin nya tjänst i slutet av juni 2014.